I denna studie har jag försökt få en ökad kunskap om hur biståndshandläggare upplever samt hur dessa hanterar makten i sina arbeten som myndighetsutövare. För att kunna uppnå mitt syfte har jag intervjuat fyra biståndshandläggare inom samma kommun som alla arbetar mot lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Intervjumaterialet har jag analyserat utifrån Michel Foucaults relationella maktbegrepp. Det visade sig att informanterna inte reflekterade över makten utan fokuserar istället på den enskilde brukarens behov av diverse hjälpinsatser från kommunen. / In this study, I have tried to get an increased knowledge about administrators’ experiences about how they deal with power on their jobs as public authorities. To achieve my goal, I have interviewed four administrators within the same county, all working towards The Act concerning Support & Service for Persons with Certain Functional Impairments. The interview material has been analyzed by using Michael Foucault's relational power concept. It turned out that the informants did not reflect upon the power, but focused instead on the individual clients’ needs of various relief efforts from the municipality.

This study investigates the impact of bounded rationality on information security decisions in public Swedish authorities. The research addresses how cognitive limitations and organizational dynamics shape decisions in this area. Utilizing qualitative research methods, in-depth interviews and document analysis, the study provides nuanced insights into decision-making processes. A thematic analysis identifies six recurring themes influencing decision-making: Awareness & Knowledge, Individual Characteristics, Organizational Culture & Behavioral Patterns, Organization & Execution, Regulatory Frameworks & Management, Responsibility & Obligation.  The findings reveal significant influences and barriers in implementing effective security strategies, making a theoretical contribution to information security management in public sectors. This research highlights the importance of understanding human behavior in information security, offering insights to shape strategic directions for policy and practical implementation to enhance organizational and national cybersecurity resilience.

No description available.

Liability for Damage Caused by Exercise of Public Authority Focusing on the Institute of Regress Damages This thesis focuses on liability for damage caused by exercise of public authority with an emphasis on the institute of regress damages as stipulated by Act. No. 82/1998 Sb. The institute of regress is emphasized throughout my paper as the fundamental research questions are: How is the institute expressed by positive law? Is it being used or is it only an empty provision? And how exactly is it being used? What is the success rate? If it is not used, what are possible reasons? The text is divided into four parts with subparts of first and second level. First part analyzes the key terms such as liability, damage, public authority and its entities. There is a disctinction between the public authority entity, who is liable for the damage, and the actual bodies, who exercise the authority. I also included a brief subchapter related to damage caused by lawful exercise of public authority. Second part analyzes how liability for damage caused by public authority is enshrined in the Czech Republic. First I addressed constitutional and international aspects, followed by provisions of Act. No. 82/1998 Sb., which is the foundation stone of the regulation. Third part is dedicated to the institute of regress...

Denna studie har haft som mål att undersöka hur tjänstemän inom myndigheterarbetar med sina känslor, inom deras arbete med enskilda individer, som ofta är iutsatta situationer. Vi vill med detta kunna svara på frågeställningar kring hurdessa tjänstemän arbetar med sina emotioner, men även om det kan uppståmotstridiga krav i arbetet och hur eventuella konsekvenser av dessa hanteras.Arbetet presenteras som kvalitativt, och har inslag av både deduktivt ochinduktivt tillvägagångssätt, med infallsvinklar av socialkonstruktivism ochhermeneutiska tankegångar. I utförandet av studien har vi använt oss av en semistrukturerad intervjuform med sammanlagt tio respondenter från tre olikamyndigheter, vilka är Arbetsförmedlingen, Socialförvaltningen ochSocialpsykiatrin. I arbetet har en bild av tjänstemannen växt fram, där det finnsbehov av att finna balans mellan empati och distansering gentemot enskildaindivider. Förutom detta framställs den administrativa delen som något somtynger ner motivationen och skapar stress, medan det kollegiala stödet ger enpositiv inverkan på arbetet. / This study has had its goal to see how official workers within governmentexercise of public authority, work with their emotions, when meeting withpeople in difficult circumstances. The aim is then to be able to answer suchquestions as “how do official workers deal with their emotions?”, but also ifthere can be cases where conflicts might occur within the worker and how theyhandle such consequences. This study is of quality nature, with hints of bothdeduction and induction practice, with social constructivism as approach andhermeneutics perspective. In the empirical gathering of information we haveused semi-structured interviews with a total of ten informants from threedifferent government organizations, consisting of Employment service, Socialservice center and Social psychiatry. Through this work a clearer portrait of theofficial worker has appeared, as a human in great need to find a balance betweenempathy and distance towards individuals. Apart from this the administrativepart of the work is what’s experienced as the anchor that weighs downmotivation and creates stress, while the positive aspect against this is with thesupport that comes from co-workers.

Thesis deals with the position and proceedings of the Czech Trade Inspection (CTI). The introductory chapter discusses the theoretical and general bases associated with the role and activities of the CTI in public administration as a public authority, forms of administrative activities and administrative supervision. Afterwards, the work describes the history of consumer's protection legislation and freely moves in a special section dealing with on the above mentioned theoretical aspects in a practical context. First, it discusses the status of the CTI in public administration and organizational structure including the structure of the particular inspectorates and then powers and authority under applicable law. The following section is devoted to an inspection process systematically as the main activity of the CTI, including the description of the rights and duties of inspectors in its exercise. During the inspection inspectors determine the facts that are recorded in the inspection report, which serves as the main basis for eventual administrative proceedings. This section presents a number of my practical experiences, but also the decisions of administrative courts, which may provide some guidance on how to proceed when revising in ambiguous cases. Furthermore, specific remedies, including...

La classification des personnes publiques s’est bâtie sur une distinction dualiste avec d’un côté, la catégorie des collectivités territoriales et de l’autre, celle des établissements publics. A cause des réticences du juge et de la doctrine, la question de l’existence de nouvelles personnes publiques est restée scellée jusqu’à la troisième voie ouverte par le législateur et l’apparition des groupements d’intérêt public (GIP). Les GIP ont été les premières structures qualifiées de personnes publiques innomées. Ensuite, la jurisprudence a consacré l’institution juridique de personnes publiques sui generis à l’image de la Banque de France. Dans les années 2000, le législateur a étendu la liste des personnes publiques innomées en créant une nouvelle forme d’autorité administrative indépendante, les autorités publiques indépendantes dotées de la personnalité morale. Ces personnes publiques ont été créées en vue de moderniser l’action administrative. Elles sont parfois présentées comme des nouvelles formules juridiques venant concurrencer l’établissement public devenu, semble-t-il, une formule désuète au regard des impératifs de la modernisation de la gestion publique. Toutefois, les nouvelles personnes publiques se différencient difficilement de l’établissement public. En effet, ces nouvelles structures sont dotées de la personnalité publique et elles sont soumises au principe de spécialité. Par conséquent, il est possible de rapprocher les nouvelles personnes publiques de la catégorie classique de l’établissement public. En définitive, la grande souplesse et la diversité du statut des établissements publics permettent de dégager l’existence de plusieurs catégories d’établissements publics parmi lesquelles il convient de ranger les nouvelles personnes publiques spéciales. / Classification of public entities is built on a dualistic distinction with one hand, the category of local authorities and the other, that of public establishments. Because of the reluctance of judge and doctrine, the question of the existence of new public entities remained sealed until the third path opened by the legislature and the emergence of public interest groups (GIP). The GIP were the first structures of qualified persons unnamed public. Next, the jurisprudence has dedicated legal institution sui generis public persons in the image of the Bank of France. In the 2000s, the legislature has expanded the list of unnamed public by creating a new form of independent administrative authority, public authorities with independent legal personality. These public entities were created to modernize administrative action. They are sometimes presented as new legal formulas from competing public establishment became, it seems, an outdated formula under the imperatives of modernization of public administration. However, the new public figures hardly differ from the public establishment. Indeed, these new structures have the public persona and are subject to the principle of specialty. Therefore, it is possible to bring new entities public the classical category of public establishment. Ultimately, the flexibility and diversity of the status of public establishments can identify the existence of several categories including public institutions should store the new special public entities.

Nous proposons dans cette thèse d’examiner les modes d’action de l’État en termes de cadrage et de contrôle de la sphère économique et financière. Cette étude nous mène à étudier le concept de régulation à travers une approche épistémologique, juridique, économique et philosophique. En ce sens, l’analyse des fonctions de gouvernement s’avère essentielle dans la mesure où nous assistons à l’évolution de la praxis régulatrice de l’État au regard des doctrines économiques et de l’architecture juridique et opérationnelle des institutions de régulation. Les fonctions de sécurisation de la sphère économique mettent en avant l’importance de l’espace complexe situé entre le régulateur et l’entité régulée. Dans ce cadre, l’étude des enjeux éthiques et l’importance du concept de contextualisation en termes de moralisation des marchés financiers impliquent la confrontation de la praxis régulatrice avec les concepts-clés de gouvernementalité, de catégorisation et de performativité. Tour à tour, gardien, régulateur et stratège, l’État est inséré, aujourd’hui à l’ère digitale, dans un monde fragmenté et global. A cet égard, la compréhension des phénomènes de «co-régulation» et «d’inter-régulation» nécessite, tout d’abord, de remettre en perspective la notion de responsabilité et d’indépendance des acteurs et des institutions. Dans cette réflexion, l’appréhension du risque par les pouvoirs publics montre certaines limites à la fois des modèles de risque et des modèles de régulation. / We suggest in this thesis to examine the State’s modalities of action in terms of framing and control of the economic and financial sphere. This study leads us to study the concept of regulation through an epistemological, legal, economic and philosophical approach. De facto, the analysis of the functions of government proves to be essential insofar as we observe the evolution of the State’s regulatory praxis with regard to the economic doctrines and the legal and operational architecture of the institutions of regulation. The functions of securization of the economic sphere shed lights on the complex space between the regulator and the regulated entity. In this context, the study of ethical issues with the importance of the concept of contextualization in terms of the moralization of financial markets imply the confrontation of the regulatory praxis with key concepts as governmentality, categorization and performativity. Successively, guardian, regulator and strategist, the State is inserted, today in the digital age, in a fragmented and global world. Understanding the phenomenon of “co-regulation” and “inter-regulation” requires, first of all, putting into perspective the notion of responsibility and independence of actors and institutions. In this reflection, the apprehension of risk by public authorities underlines some limits both in risk models and in models of regulation.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Det har visat sig att en utökad samverkan behövs för att fånga upp de barn och unga som far illa i samhället idag. Därför initierade regeringen år 2006 en nationell samverkanssatsning där målet var att långsiktigt stärka samverkan mellan berörda myndigheter. I anslutning till satsningen som nyligen avslutats har några dokument publicerats, bland annat ett strategidokument vars syfte var att stöda samverkansarbetet, samt en formativ utvärdering som sammanfattar erfarenheterna från projekten. I dokumenten framträdde inledningsvis en otydlig bild av vad som menas med kommunikation samt motstridiga budskap om hur kommunikationen fungerat.</p><p><strong>Syfte</strong>: Syftet med studien var att få en större förståelse för hur begreppet kommunikation kan förstås samt för hur det beskrivs att kommunikationen fungerat i samverkanssatsningen.</p><p><strong>Metod:</strong> En hermeneutisk textanalys har gjorts på ovanstående dokument för att försöka tydliggöra och förstå de oklarheter och paradoxala budskap som kunnat urskiljas i texterna.</p><p><strong>Resultat:</strong> Trots otydliga uttalanden visade textanalysen på att kommunikation i mångt och mycket kan förstås som ett verktyg eller medel för att uppnå en gemensam bas för samverkan. Kommunikation är vidare ett sätt att utbyta kunskap och information på, samt en väg till förståelse. Resultatet visar även att förhållningssättet till kommunikation till stor del överensstämmer med hur kommunikation traditionellt sett brukar uppfattas inom organisationer. På frågan om hur kommunikationen ansetts fungera mellan de samverkande var det svårt att få fram en enhetlig bild. I utvärderingen går det att läsa att det skett få eller inga förbättringar alls, medan det utifrån analysen av dokumentet i sin helhet finns uttalanden som talar både för och emot.</p>

<p>Informationsteknologin (IT) fortsätter att utvecklas snabbt. Det ger möjlighet för företag och organisationer att kostnadseffektivisera sina processer och hitta alternativa lösningar som ökar konkurrenskraften. Den höga utvecklingstakten och de stora kostnader som är inbegripna skapar samtidigt en genuin beslutsosäkerhet vid investering i IT. Företagare ställs inför en rad dilemman: var, när och hur ska investeringar göras? I de situationer där utfallen av ett beslut är oklara eller motstridiga befinner sig beslutsfattaren i ett dilemma. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera beslutsdilemman som beslutsfattare har vid dessa IT-investeringar.</p><p>Studien bygger på beslutsteori, där referensramen bestäms av såväl den rationella skolans mycket bestämda beslutskedja som av mer socialkonstruktivistiska beslutsmodeller. Beslutsperspektiven varierar med kontexten och intressenterna. Företaget är en koalition mellan olika aktörer, alla med sitt perspektiv på företagets beteende i den specifika branschen.</p><p>Empirin utgörs av två myndigheter (fallstudier), Skatteverket respektive Premiepensionsmyndigheten (PPM). Genom intervjuer, studier av arkivmaterial samt deltagande observation har jag samlat information om två beslutsprocesser: PPM:s val mellan att köpa ett färdigt IT-system och att utveckla ett eget samt Skatteverkets val mellan ett proprietärt IT-verktyg och ett baserat på öppen källkod.</p><p>Analysen av det empiriska materialet har resulterat i en typologi med tre typer av beslutsdilemman vid IT-investeringar. Den första typen av dilemman är de beslutspunkter som uppstår i samband med investeringar. Jag kallar dessa för (a) dilemmapunkter. Den andra typen av dilemman beror av att resultat och konsekvenser ofta är svårbestämda. Det leder till en hög beslutsosäkerhet och jag benämner därför det (b) konsekvensdilemman. Beslutsdilemmat kan också betyda att man ställs inför flera beslutsalternativ med både förväntat önskat och möjliga, oönskade resultat. Det ställer beslutsfattaren inför valet att balansera mellan alternativen. Jag kallar dessa för (c) balansaktsdilemman.</p> / <p>Summary: The rapid progress of Information Technology (IT) continues. IT can make processes more cost-effective and be a tool when identifying alternative solutions to increase competitiveness. However, the rapid pace of development and the high costs attached, creates a genuine uncertainty when it comes to IT-investments. Eventually, the organization will be confronted with dilemmas such when decisions or their outcomes are unclear or contradictory, you have a dilemma.</p><p>The purpose of this study is to describe and analyze balance acts (dilemmas) of IT-investments. The base of study is decision theory, from the traditional rational way of reasoning to more socially constructed models. The perspective varies with the contexts and actors. The company is a coalition of actors, all with a different perspective on a specific part of the business.</p><p>The empirical data consist of two public authorities (case-studies), Swedish Tax Authority and Premium Pension Authority (PPM). I have collected data by conducting interviews, taking part of archived material and being an observant participator. PPM’s dilemma is whether to buy or to develop a system and Swedish Tax Authority’s dilemma is whether to use open source or a proprietary development tool.</p><p>The analysis of the empiric material have resulted in a typology of dilemmas in conjunction with IT-investments. The typology consists of:</p><p>(a) dilemma points - events where the dilemmas originate.</p><p>(b) dilemma consequences – dilemmas that are hard to discern and thus associated with a great deal of risk.</p><p>(c) balancing acts dilemmas - the decision maker must balance between multiple choices in order to reach a satisfying outcome. Each choice has its pros and cons.</p>