I följande uppsats studeras hur en kvinnlig och manlig programledare leder tolv avsnitt av programmet Debatt från 2001. En kvalitativ undersökning utifrån ett genusperspektiv har gjorts. Den metod som använts är en semiotisk bildanalys som anpassats till rörlig bild. Vi har utgått från en genusteori som innehåller termerna genuslogik, genussystem och kroppspolitik. De frågor som ställdes handlade om hur en manlig respektive kvinnlig programledare presenteras i olika kameravinklar, vad de hade på sig för kläder samt vilket utrymme programledarna hade i programmet Debatt gällande uppdelning av ämnen och tid i rutan. Även hur gäster och studiopublik bemötte en kvinnlig respektive manlig programledare. Studiens syfte var att undersöka hur könsmärkningen av manligt och kvinnligt programledarskap har sett ut i SVT:s Debatt. De slutsatser som dras är att det fanns tydliga skillnader mellan en kvinnlig och manlig programledare. Den kvinnliga programledaren fick ”mjukare” ämnen än den manliga. Mjuka ämnen är till exempel vård och skola, medan hårda ämnen till exempel är politik och ekonomi. Skillnader i kroppsspråk och kläder identifierades. Diskussionerna som programledarna ledde skiljde sig åt, den manliga fick ta hand om de livligare debatterna och den kvinnliga fick leda lugnare samtal. Kameravinklarna som användes skiljde sig mellan programledarna i vissa situationer. Slutsatserna har dragits från ett genusperspektiv som inkluderar genusforskning och diskussionen mynnar ut i förslag på vidare forskning.

Master of Arts / Department of Communications / William Schenck-Hamlin / Public Service Announcements are a fixture of both our media and cultural landscape. Their images and messages have inspired and defined movements and generations. The impact of PSAs is explored in this work to highlight the need to examine the impact of an emerging phenomenon of public service messaging: The Hybrid PSA. The Hybrid PSA is a message that blends and blurs the line between commercial and social causes. To explore the intricacies and impact of the Hybrid PSA, this work first works to define the “classical” PSA. Then, by observation and critique, the variance between the “classic” and the Hybrid is established. To contrast, the genre of Propaganda is explored and the possibility that the Hybrid PSA could be defined as propaganda is examined. Finally, the ethical implications of such a generic classification being established are discussed.

No description available.

Studien undersöker i vilken omfattning barn medverkar och kommer till tals i nyhetsprogrammet Rapport i SVT.  Både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys har använts och materialet som studerats är Rapports huvudsändning klockan 19:30 under tre veckor i februari 1993 respektive 2013. Syftet är att få syn på vilka förändringar som har skett under 20 år, kommer barnen till tals oftare än tidigare och vilka ämnen får de uttala sig om? Studien ramas in av teorier som sociala ansvarsteorin, medielogik, representation och de svenska spelreglerna för press radio och tv.   Resultatet visar att barn får större utrymme i nyheterna 2013. Vanligast både 1993 och 2013 är att barn kommer till tals i nyheter som handlar om utbildning, i materialet från 2013 kan man se en ökning av barn som kommer till tals om brott/våld/katastrofer. Man kan också se en skillnad i hur barnen porträtteras, 1993 är det inte ovanligt att barn filmas i fågelperspektiv när de intervjuas, medan barnen i inslagen från 2013 filmas rakt framifrån.

I den här uppsatsen granskas ett nyhetsprogram för barn, Lilla Aktuellt, som sänds av public service-företaget Sveriges Television. Syftet är att undersöka hur skolan framställs i nyheterna och vilken förändring av framställningen som skett över tid. Med en kvantitativ innehållsanalys har sändningar av Lilla Aktuellt från 1994 och 2013/2014 granskats för att ta reda på frågorna; hur mycket sägs om skolan i nyhetsprogram för barn, vad kommer fram om skolan i nyhetsinslagen och vem kommer till tals om skolan. Uppsatsen använder ett barnperspektiv. Teoretiska ramverk för uppsatsen består av barndomsforskning, gestaltningsteori, teori om nyhetsvärdering samt medielogik.Resultaten visar att skolinslagen har ökat samtidigt som tidsutrymmet har minskat. Skolinslagen visar inte samma spridning av innehåll längre utan domineras av ”läro-” och ”miljö- och hälsofrågor” på bekostnad av ”rättighetsfrågor” och ”skolpolitik”. Skolan utomlands skildras inte lika ofta längre.Jämfört med förr visar resultaten att vuxnas yttrandenärvaro har minskat kraftigt, politikers närvaro är framförallt minskad. Fler barn kommer till tals, men yttrandetiden för barn har minskat. Både flickor-pojkar som yttrar sig i inslag är vanligare nu, men samtidigt har inslag där bara flickor uttalar sig ökat. Barn uttalar sig i mindre självständiga roller idag och framställs som mer passiva än aktiva. Lilla Aktuellts redaktion tilltalar barn på ett mer personligt sätt nu, men vägleder inte barn om deras rättigheter.Slutsatsen är att Lilla Aktuellt gestaltar skolan mer som en sluten egen värld idag där barn i större utsträckning framställs som passiva elever. Nyhetsframställningen har blivit mer neutral och problembeskrivningen innehåller betydligt mindre vägledning om barns rättigheter. Detta sammantaget gör att programmet inte bidrar till att stärka barns ställning i samhället.

AbstraktDe flesta av oss minns barnprogrammen vi såg som barn. Vissa program minns vi nostalgiskt.Vad var det i programmet som tilltalade oss? Som andra generationens invandrare medupplevelser från min fars hemland Italien och den invandrartäta pizzerian funderar jag på vaddet var i barnprogrammens miljöer som jag kunde identifiera mig med och som eventuellttilltalade mig. Jag började i den gestaltande delen att försöka göra ett barnprogram och komfram till min frågeställning: Vem konstruerar barnprogrammet Bolibompa som sin betraktare,genom scenografi och form? Examensutställningen bestod av min arbetsplats, modellhusetoch en sammanställd arbetsbok med texter och processbilder på gestaltandet av ettbarnprogram. (se bilaga 1) I den här undersökningen har jag valt att titta på det barnprogramsom flest svenska barn kommer i kontakt med, Bolibompa i SVT:s Barnkanalen. Mitt syfte äratt som blivande bildpedagog med medieinriktning få syn på medias roll och få förståelse förde rumsliga möjligheter till identifiering som förmedlas i barnprogrammet Bolibompa. Jagvill på så sätt få idéer hur vi som blivande bildpedagoger med inriktning media, ska kunnaidentifiera och utmana dessa normskapande bilder i min undervisning, utifrån Skolverketsstyrdokument. Jag har valt att göra en textstudie så jag kan närma mig utifrån ettproducentperspektiv, på liknande sätt som producent av ett TV-program. När jag studerarBolibompas ram använder jag mig av Simon Lindgrens metod med tre olika analysnivåer:Textuell nivå, kontextuell nivå och sociohistorisk nivå och perspektiviserar med hjälp avpratshowen Malou efter tio i TV4, barnprogrammet CeeBebies på BBC och ett barnprogrampå Arabiska från Bahraim. Jag använder begrepp från semiotiken. Denotation är ett teckensgrundbetydelse som vi kan peka ut direkt vid en neutral bildbeskrivning. Konnotation ärtecknets bibetydelse, en kulturell association som är gemensam för många. Undersökningenresulterar i en skriftlig uppsats och en gestaltning av ett barnprogram med betoning påscenografi. Undersökningen visar att fler har möjlighet att känna igen sig i Bolibompasblandning av stilar. Jag konstaterar att studion inte innehåller arabiska spetsbågar eller sofforfrån Fittja Basar. Snarare är det skandinavisk och svensk design som mer representerarvarumärket Sverige.

Research indicates that gifted learners have a heightened sense of responsibility to use the knowledge they acquire in the classroom in a purposeful way. Realizing this fact, art service learning experiences were designed to offer gifted middle school artists opportunities to use their knowledge and skills beyond the classroom setting in an attempt to experience real-world situations and to share their artworks in ways that benefit their community. Students participated in 2 community-directed projects in an effort to educate, inspire, and help others. Art products include decorative benches created as a traveling exhibit for environmental awareness and note cards rendered from student paintings that support the rejuvenation of the Elizabeth River.

La subsidiarité joue, dans le registre du droit public européen, sur deux paliers : celui de la répartition des compétences entre l'Etat et les collectivités territoriales et celui des relations entre les pouvoirs publics et les personnes privées. Applicable à la répartition des compétences entre les autorités centrales et décentralisées d'un Etat, la subsidiarité territoriale est susceptible de justifier la politique de décentralisation et les transferts de compétences subséquents, et de renforcer ainsi l'autonomie locale. Notre thèse cherche à vérifier cette hypothèse, dans le contexte engendré par l'introduction du principe de subsidiarité dans le texte constitutionnel français, à la suite de la révision constitutionnelle de l'année 2003. Le concept d'autonomie locale est, d'abord, circonscrit. Ensuite, sont analysés les changements que la subsidiarité apporte aux limites et au contenu de l'autonomie locale française. Une démarche similaire est appliquée à l'analyse du système juridique roumain, dans le contexte où le principe de subsidiarité est présent dans certains textes normatifs infra constitutionnels régissant les services publics et l'administration publique locale. / In European public law, subsidiarity plays its role at two levels : that of the distribution of competences between the State and the local government units and that of the relations between public authorities and individuals. Applicable to the distribution of competences between central and local decentralized authorities in a State, territorial subsidiarity is likely to justify the decentralization policy and the transfers of competences implied by it, and to enhance, therefore, local autonomy. Our dissertation aims at checking this hypothesis, in the context generated by the introduction of the principle of subsidiarity in the French Constitution, subsequent to its revision in 2003. First, the concept of local autonomy is circumscribed. Then, the limits and the content of French local autonomy are analyzed, from the point of view of the ways in which they have been influenced by subsidiarity. A similar approach follows for the Romanian legal system, in the context in which the principle of subsidiarity appears in certain statutes governing the public services and the local public administration.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kulturjournalister och nyhetsjournalister från Sveriges Radio ser på sitt demokratiska uppdrag och sin yrkesroll samt hur de upplever förutsättningarna för att uppfylla uppdraget och om dessa har förändrats. Vi är intresserade om nyhetsjournalisters och kulturjournalisters uppfattning i dessa frågor skiljer sig åt. Då vi har valt att göra en kvalitativ studie står de intervjuade journalisternas svar i centrum. I analysen kopplas resultatet till demokratimodeller, digitalisering, fältteori samt journalistikens logiker.  Resultatet av studien visar att gemensamt för båda gruppers syn på det demokratiska uppdraget är viljan att förmedla information och kunskap, vara tillgänglig och pedagogisk, verka självständigt samt att ge plats åt lyssnarnas åsikter eller fungera som spegel. Vad som skiljer grupperna åt är att nyhetsjournalisterna betonar uppgiften att vara opartisk och saklig, kritiskt granska makten samt ge människor verktyg att påverka. Kulturjournalisterna betonar i högre grad vikten av att bredda världsbilden, delge nya perspektiv, reflektera och analysera samt ge lyssnarna verktyg för att väcka nya tankegångar. Journalister anser att de i stort kan uppfylla uppdraget, men att möjligheterna och förutsättningarna har förändrats. Tempot har ökat, det råder en ökad konkurrens och några av kulturjournalisterna belyser personalnedskärningar och besparingar inom bolaget. Vår undersökning visar att definitionen av det demokratiska uppdraget i hög mån är kopplat till synen på yrkesrollen. Den största divergensen mellan grupperna är förhållningssättet till subjektivitet.

M.B.A. / This paper investigates the causes and impact of mobility among senior managers and professionals within the South African public sector and is intended to contribute to debate on the theoretical and operational merits of understanding turnover by offering a best practise retention model as an approach to analysing and managing turnover. This investigation takes place within the context of a relatively young democracy that presents unique opportunities and challenges for a public sector guided by the strategic objective of optimum service delivery. This strategic imperative requires the recruitment and retention of skills at senior levels in order to ensure the efficacy of government and is exacerbated by limited resources in relation to what is on offer within the private sector. As such, this investigation into the causes and effects of mobility among senior managers and professionals also aims to establish the extent of mobility on these levels as well as offer strategies that will assist in the retention of these categories. The investigation explores the conceptual framework and theoretical contribution of current debate on retention, as well as offering thoughts on logistical and operational issues.