Inkludering är ett världsomspännande koncept att sträva efter i skolundervisningen men kan detta uppnås när undervisningen inte kan göras lika för alla? För att få en bättre bild över var dagens forskning är på väg angående specialpedagogiska behov och inkludering har vi studerat en mängd artiklar, rapporter och avhandlingar, nationella som internationella. Utmaningen för dagens och morgondagens lärare är att förutom att kraven på att en likvärdig utbildning ska uppnås förväntas lärarna även ta hänsyn till allas unika förutsättningar och behov. Detta då lärarna ska möta ett ökat antal elever med inlärningsproblem och dilemmat hur de ska inkluderas eller exkluderas från klassrummet. Den här studien ger läsaren en idé om det dilemma skolor runt världen försöker lösa och resultaten pekar på att ytterligare forskning är nödvändig eftersom vi inte kan lösa dagens och morgondagens problem med gårdagens metoder. / Inclusion is a worldwide concept to thrive for but is this possible when education is impossible to make equal for everybody? To get a better look on where the contemporary research is heading about special pedagogical needs and inclusion we have studied a range of articles, reports and dissertations, national as well as international. The challenge of the teachers of today and tomorrow apart from the demand to achieve equal education is to take into consideration every pupil individual differences and needs. This when teachers are facing an increasing number of pupils with learning disabilities and the dilemma is how to include or exclude them from the classroom. This study gives the reader an idea about the dilemma schools around the world are trying to solve and the results are pointing at that further research is necessary as we cannot solve the problems of today and the future with the methods of yesterday.

The purpose of this study was to describe and analyses educators’ experiences of reflective conversations in their teams and part of teams in relation to their work with pupils in need of special support. Ten educators representing ten different teams have been interviewed since all had experiences of working in teams and working with pupils in need of special support. Focus has been on the educators’ experiences of the organisation, the effects of the reflections and the need to develop the reflective conversations in their teams and part of teams. The result showed that only a few of the educators described an organisation of the reflective conversations in their teams that met the conditions recent research point out as a way to use reflective conversations as a tool for development. These educators reached a deeper level of analysis and critical approach than the other teams which led to an improvement of their work with pupils in need of special support. The majority of the educators described reflective conversations with parts of their teams that content analysis and critical reflection. These reflective conversations led to development of their work with pupils in need of special support despite the fact that these reflective conversations showed a lack of organisation. All of the educators were aware of the need to improve the reflective conversations to achieve development of the educational practice, especially those in their teams. A conclusion was that reflective conversations in teams or part of teams can be a tool in the process of developed the work with pupils in need of special support provided that the conditions for the organisation were met and that there was a systematic reflection on high level.

The purpose of this paper is to examine how the term "pupils in need of special support" is defined in Swedish central policy documents. The essay is based on a social constructive contribute knowledge about the term’s definition and interpretation with support in a range of scientific texts. The method for achieving the purpose based on qualitative textual analysis of Skollagen 2010:800, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet- Lgr 11, Salamancadeklarationen and analysis of the result of three scientific studies.Neither Skollagen 2010:800 nor Lgr 11 gives a clear definition of the term “pupils in need of special support”. The Salamanca declaration defines the term as necessary due to either a disability or some form of learning difficulty. None of the analyzed policy documents provide a specific definition of who is considered to be in need of special educational needs. In the scientific studies, it is clear that the definition of “pupils in need of special support” in central policy documents is unclear. There are no clear guidelines as to which persons are considered to be in need of special support. The interpretation of the term is placed on the individual school or teacher. / Syftet med uppsatsen är att undersöka hur begreppet ”elever i behov av särskilt stöd” definieras i svenska centrala styr- och policydokument. Uppsatsen ska med utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv bidra med kunskap om begreppets definition och tolkning i dokumenten med stöd i ett urval vetenskapliga texter. Metoden för att uppnå syftet bygger på kvalitativ textanalys av Skollagen 2010:800, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11 och Salamancadeklarationen, samt analys av resultatet från tre vetenskapliga studier.Varken Skollagen 2010:800 eller Lgr 11 ger någon tydlig definition på begreppet ”elever i behov av särkilt stöd”. Salamancadeklarationen definierar begreppet som behov som beror på antingen ett funktionshinder eller någon form för inlärningssvårighet. Ingen av de analyserade styr- och policydokumenten ger någon specifik definition av vilka som anses vara i behov av särkilt stöd.I de vetenskapliga studierna framgår det att definitionen av begreppet ”elever i behov av särkilt stöd” i centrala styr- och policydokumenten är otydlig. Det finns inga tydliga riktlinjer för vilka personer som anses vara i behov av särkilt stöd. Tolkningen av begreppet läggs på den enskilde, skola eller lärare.

This literature study's purpose was to examine the link between linguistic difficulties and mathematical difficulties. The study has examined, with the help of previous research in this field, what links exist between these difficulties. The study listed a sample of research reports and literature concerning students with general linguistic difficulties but also those students who have Swedish as a second language as well as students with dyslexia. The underlying aim of this study was to serve as an inspiration for teachers. It highlights whether there are links between these difficulties, how you as an educator can see these difficulties and handson advice on adaptations that can be made to help these students. The study's results show a clear link between linguistic difficulties and difficulties in mathematics. The study shows that it may be due to many different causes, but that a link exists in many cases. The study also results in adaptations to help teachers and prospective teachers to see the connection between these difficulties, how they can be discovered and how they can be helped.

This thesis has two overarching aims. The first is to generate further knowledge about Swedish independent schools, specifically regarding the organisation and provision of special support and how these relate to special educational traditions and inclusive education. This is conducted through four empirical studies, utilising data gathered in two total population survey studies. The first survey was a total population study of Swedish independent compulsory schools (N = 686, response rate = 79%), and results from this study are presented in articles I, II and IV. Article III presents results derived from a total population survey of special pedagogues (SENCOs) and special education teachers in Sweden educated according to the degree ordinances of 2001, 2007 and 2008 (N = 4252, response rate = 75%). Article I contains a general description of special education issues in the total population of independent schools. Article II continues with comparisons of these issues in different groups of independent compulsory schools. Article III studies differences in organisational prioritisations regarding special support and special educators in municipal and independent schools. Finally, article IV presents qualitative content analysis of over 400 responses regarding special support at independent schools. The second overarching aim of the thesis is to further develop the discussions initiated in the articles about how special education and inclusive education can be understood in light of the education reforms that introduced the independent schools. A critical theoretical analysis and contextualization of the empirical results from the articles is conducted to explain and describe the consequences of the new (market) education paradigm. Results show that, generally, the independent schools have not challenged special educational traditions to a significant degree. Rather, traditional conceptions, explanations and organisational measures are reproduced, and in some cases enhanced, by market mechanisms. However, there are great differences between the different types of schools with regard to both their perspectives on special education and their organisational approaches. There are also indications that the principle of choice is limited for this pupil group as compared to some other groups. Additionally, the increasing clustering of pupils in need of special support at certain schools replicates a system with special schools. In this case, market mechanisms are contributing to a system that is in contradiction to the idea of an inclusive school system. The theoretical interpretation of the results suggests that Skrtic’s theory can largely explain the empirical patterns found. However, his theory gives rise to different predictions or potential scenarios depending on what parts of his theory are underscored. Moreover, his theory must be complemented with additional perspectives to more fully account for diversity within the results, particularly as the results indicate that discourses/paradigms of special education and inclusive education often occur simultaneously and can thus be seen as expressions of practices taking place in a complex social and political environment. Keywords: Special education; inclusion; school choice; education reform; independent schools; compulso-ry schools; pupils in need of special support, SENCOs; special education teachers; critical pragmatism; Thomas M. Skrtic / Denna avhandling har två övergripande syften. Först, att generera kunskaper om fristående grundskolor i Sverige, specifikt vad gäller organisation och tillhandahållande av särskilt stöd, samt hur det kan förstås i ljuset av specialpedagogiska traditioner och inkludering. Fyra empiriska studier presenteras med data från två stora forskningsprojekt. Det ena var en totalpopulations undersökning av fristående grundskolor (N=686, respons=79 %), resultat från den presenteras i artikel I, II och IV. Artikel III presenterar resultat från en totalpopulations undersökning av specialpedagoger och speciallärare i Sverige, utbildade enligt examensförordningarna från 2001, 2007 och 2008 (N=4252, respons: 75 %). Artikel I beskriver specialpedagogiska frågor inom hela populationen av fristående skolor i generella termer. Artikel II gör jämförelser mellan olika grupper av fristående skolor, artikel III beskriver skillnader i specialpedagogisk organisation mellan fristående och kommunala skolor i termer av specialpedagogers och speciallärares anställningssituation och artikel IV presenterar resultat av en kvalitativ innehållsanalys av över 400 svar om särskilt stöd i fristående skolor. Det andra övergripande syftet är att utveckla den teoretiska diskussionen som initierades i artiklarna, om hur specialpedagogik och inkludering kan förstås i ljuset av de utbildningsreformer som presenterade skolval och fristående skolor i Sverige. En kritisk teoretisk analys och kontextualisering av de empiriska resultaten från artiklarna genomförs för att förklara och beskriva konsekvenserna av de nya (marknads) paradigmet inom svensk utbildning. Resultaten visar att de fristående skolorna inte har utmanat specialpedagogiska traditioner i någon högre grad generellt. Traditionella synsätt, förklaringar och organisatoriska lösningar reproduceras, till och med förstärks, av marknadsmekanismer. Däremot så är det stora skillnader mellan olika skolor, både vad gäller specialpedagogiska perspektiv och organisatoriska lösningar. Det finns också tecken på att skolvalet kan vara begränsat när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Dessutom riskerar en samling av elever i behov av särskilt stöd på vissa skolor att reproducera ett system med specialskolor, något som inte är i linje med ambitioner för ett inkluderande skolsystem. De teoretiska tolkningarna av resultaten visar att Skrtic’s teoretiska verktyg kan till en hög grad förklara de empiriska resultaten. Däremot kan olika scenarier skapas beroende på vilka delar av hans teorier som betonas. Dessutom behöver hans teorier kompletteras med tilläggsperspektiv för att förklara variationen i resultaten. Nyckelord: Specialpedagogik; inkludering; skolval; utbildningsreformer; fristående skolor; grundskolan; elever i behov av särskilt stöd, specialpedagoger; speciallärare; kritisk pragmatism, Thomas M. Skrtic / Fristående skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd / Speciella yrken? – om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning

Practically all pupils leaving the nine-year compulsory school continue their studies at the upper secondary school, which consequently faces the challenge of meeting the whole range of varying needs and conditions of students. Daily school practice is constituted by a number of communicative contexts, formal as well as informal. In these social and linguistic contexts, conversations are held about and with students. The dissertation, which focuses on students in need of support, is expected to contribute to the creation of knowledge about how communication and interaction constitute daily work and how this ultimately may be manifested in exclusion and inclusion processes during the upper secondary school education of the young. The research is directed at the organisation of the work of the upper secondary school as well as at students’ experience of and learning from their participation, communication in various contexts and their own learning. The dissertation has its point of departure in the communicative relational perspective (KoRP), which is founded on socio-cultural theory formation. In addition, concepts from dramaturgy have been used as analytical tools for deepened analysis and interpretation of interaction. The study is ethnographic and longitudinal in its nature. During slightly more than three years of field work, eleven case study students have been followed on their journey through upper secondary school education. The outcome indicates the complexity of the upper secondary school, where communication and actions in a number of communicative contexts not always have the expected effect. To formal contexts that shall have a precautionary and supportive function belong pupil welfare team meetings, transition conferences and class meetings. For the group of case study students, however, these turn out to have limited significance. Among other things, the study uncovers how work organisation, mediational tools and the interaction of participants may become obstacles. Further, waiting for support efforts as well as inadequate collaboration between various communicative contexts have negative consequences for students concerned. For students who prosper in spite of complicated schooling and life situation in general, the experience of participation in a community of friends has a prominent position, but above all participation in one’s own learning process appears to be a decisive factor. This calls for continuous talks and follow-ups, in which teachers and not least class teachers/mentors have a central role. / I stort sett alla elever som lämnar grundskolan fortsätter sina studier i gymnasieskolan, som därmed står inför utmaningen att kunna möta hela variationen av elevers skiftande behov och förutsättningar. Skolans dagliga praktik byggs upp av en mängd kommunikativa kontexter, formella såväl som informella. I dessa sociala och språkliga sammanhang förs samtal om och med elever. Avhandlingsarbetet riktar intresset mot elever som av olika skäl har bedömts vara i behov av stöd och studien förväntas utgöra ett bidrag till kunskapsbildningen om hur kommunikation och samspel konstituerar den dagliga verksamheten samt hur detta i sin förlängning kan ta sig uttryck i exkluderings- och inkluderingsprocesser under ungdomarnas gymnasieutbildning. Forskningsarbetet är inriktat dels mot organiseringen av gymnasieskolans verksamhet och dels mot elevernas upplevelser och erfarande av sin delaktighet, kommunikationen i olika kontexter och det egna lärandet. Avhandlingen tar sin utgångspunkt i det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP), som vilar på en sociokulturell teoribildning. Därtill har begrepp hämtade från dramaturgin använts som analysverktyg, för fördjupad analys och tolkning av samspelet. Studien har en etnografisk och longitudinell karaktär. Under drygt tre års fältarbete har elva fallstudieelever följts på resan genom den gymnasiala utbildningen. Resultatet visar på gymnasieskolans komplexitet, där kommunikation och handlingar inom en rad kommunikativa kontexter inte alltid får förväntad effekt. Till formella sammanhang som ska ha en förebyggande och stödjande funktion hör elevvårdsteamsmöten, överlämnings- och klasskonferenser. För gruppen av fallstudieelever visar sig emellertid dessa ha en begränsad betydelse. Studien blottlägger bland annat hur verksamhetens organisering, medierande verktyg och aktörernas samspel kan bli till hinder. Vidare får väntan på stödinsatser och bristande samverkan mellan olika kommunikativa kontexter negativa konsekvenser för berörda elever. För elever som når framgång trots en komplicerad skolgång och livssituation i övrigt, får upplevelsen av delaktighet i en kompisgemenskap en framskjutande plats, men framförallt framstår delaktigheten i den egna lärandeprocessen som en avgörande faktor. Detta ställer krav på kontinuerliga samtal och uppföljningar där undervisande lärare och inte minst klassföreståndare/mentor intar en central roll. / "Villkor och förutsättningar för delaktighet, kommunikation och lärande i gymnasieskolan" - ett projekt vid Göteborgs Universitet, IPD, Enheten för specialpedagogik