Thesis (doctoral)--Freie Universität Berlin, 1983.

Tracking and capturing tacit knowledge of individuals in a way that can be leveraged by a company is one of the fastest growing challenges in knowledge management. In addition, the dynamism and changing role of today’s economy brings with it many challenges left with organizations to face. As employee turnover is caused by many uncontrollable factors, this paper aims at exploring how organizations can reduce its negative impact by creating and retaining critical knowledge, rather than suggesting ways in which employee turnover can be reduced.

Previous research on philosophy for children in schools has almost exclusively focused on how it is perceived by students. The aim of this study is to focus on how it is perceived by five teachers and other adults involved in implementing philosophy for children in schools, in total four teachers participated and one adult who worked with implementing took part in the study. The theoretical background is composed of Olga Dysthes view that knowledge is not only constructed but that the object that one intends to gain knowledge of has to be interacted with and how she applies this view dialogues in the classroom. The study was conducted by interviewing the participants. The results found that the teachers saw philosophy for children as something more than a tool to work with questions that were important to students, they were also viewed as a way to work with language and building solidarity within the class. Some of the informants also expressed views that they were certain that the discussions would end in the students aquiring the values that the school represented but that if this was not the case they would have to step in to steer the conversation towards these values. The study also found ambiguity towards the role of teachers as fascilitators of these discussions. There was a concern that the teacher as fascilitator could result in the students either returning to normal classroom behaviour or that they would alter what they said to fit what they were expecting the teacher to hold as the right answer. However the positive sides to having a teacher fascilitator was that these would know the class better and better be able to establish an environment that is suited for a philosophical discussion.

The present study aims to investigate the phonological development of typically developing monolingual Swedish speaking children aged three to four years. The result could be used in the standardization of a new phonological test material for clinical speech and language pathology assessments. One-hundred and thirty four children aged three and four years (73 girls and 61 boys) were assessed with the new material. The children were tested in kindergartens in three communities in southeastern Sweden. Their assessments were audio recorded, transcribed phonetically and analyzed with Percentage Phonemes Correct (PPC) and Percentage of Words Correct (PWC). An analysis of speech error patterns of substitutions of phonemes, reduction of consonant clusters and word structural deviations was conducted. The data recorded from the children were divided and analyzed in four semi-annual intervals and two annual intervals. The result shows a clear developmental trend with children in the older age group having a higher PPC and PWC than the younger children. Significant differences were found between the groups in annual intervals. Significant differences could only be demonstrated between the youngest age group and the other groups at semi-annual intervals. No significant gender differences were observed. Most of the errors of individual phonemes and consonant clusters among children in all age groups were distortions rather than substitutions, but the younger children simplified consonant clusters more often.

This dissertation analyses the origin, purposes, nature, operation and achievements of the Commonwealth's Parliamentary Standing Committee on Public Works (Public Works Committee - PWC), and assesses its utility to parliament. The PWC originated in 1913 as a permanent committee of parliamentarians established to examine government proposals for public works, and report on them to parliament. Its purpose is to provide detailed data on works proposals in order to allow informed voting. In the process parliament also achieves a degree of control over government - ministers and public servants. Unlike most parliamentary audit of government expenditure, the PWC scrutinises proposals before works are built. It is a joint, statutory, scrutiny committee. The proper role for parliamentary committees in general is the checking of government, through influence, criticism, scrutiny, and publicity. The PWC is assessed against this role through an analysis of its legislation and operation, and interviews with involved parliamentarians and bureaucrats. Criteria used include adequacy of evidence obtained, precision and clarity of reports, and degree of influence on government and acceptance of recommendations. In these terms the PWC has little effect in controlling policy making by the executive government - cabinet and ministers. Moreover, specific amendment of its act together with the consequential effects of nominally unrelated legislation, have reduced the scope of Committee activities to an estimated less than half of all Commonwealth public works. This trend is continuing under current policies of corporatising departmental activities and excluding the resulting statutory corporations from PWC examination. These moves prevent parliament playing its proper role in the governance of the country. However, within the ambit of its powers, the PWC generally rates highly against the above criteria, and exerts a significant degree of parliamentary control over government administration - the public service - in the implementation of public works.

A new phonological test, LINUS, for Swedish-speaking children between the ages of three and seven, has been developed at the speech and language pathology department at Linköping University. The aim of the present study was to create a reference manual for the long version of the new test. The participants in the present study were children between the ages of five to seven in a medium-sized municipality in the Northern part of Kalmar County, Sweden. In total, 124 native Swedish-speaking children (58 girls and 66 boys) with typical language development participated. The children were divided into two age groups, 5;0-5;11;31 and 6;0-6;11;31 years. The collected data was analysed with respect to acquisition of phonemes and word structure processes. Percentage of correctly produced words (PWC), consonants (PCC) and vowels (PVC) were calculated.All phonemes, except /s/, were established in both age groups. The phoneme /s/ was found to be either substituted or distorted. Among the 5-year old children /s/ was established for 84%, substitutions of /s/ were found in 7% and distortions were found in 23%. Among the 6-year old children /s/ was established for 88%. Substitutions of /s/ were found in 3% and distortions in 16% of the 6-year old children. The phoneme /r/ proved to be a borderline case for acquisition in the younger age group (91%). The most common word structure process in both groups was assimilation. A significant difference between the two age groups was found for assimilation (p=0,022), with lower occurrence in the older group. Two-consonant clusters (CC) and three-consonant clusters (CCC) were not frequently reduced, although it was found that CC-clusters were reduced more frequently than CCC-clusters. Both the age groups had high percentages of correctly produced words, consonants and vowels. The analysis revealed the following results: PWC for 5-years olds was 93% and 6-years olds 97%. PCC for 5-year olds was 98% and for 6-year olds 99%. PVC for both age groups was 100%. An age difference was shown for PWC, but not for the other measures. No gender differences were found. / Ett nytt fonologiskt testmaterial, LINUS, är framtaget för svensktalande barn. I föreliggande studie har referensmaterial till den långa versionen av det nya testet insamlats bland barn 5-7 år i en mellanstor kommun i norra Kalmar län. Totalt deltog 124 barn (58 flickor och 66 pojkar) med svenska som modersmål och typisk språkutveckling. Barnen delades upp i två åldersintervall, 5;0-5;11;31 och 6;0-6;11;31 år. Det insamlade materialet analyserades avseende etablering av fonem och konsonantkombinationer, samt förekomst av ordstrukturprocesser. Andelsmått för korrekt uttalade ord (PWC), konsonanter (PCC) och vokaler (PVC) beräknades.Samtliga fonem, utom /s/, var etablerade i båda åldersgrupperna. Fonemet /s/ realiserades med substitutioner eller kvalitativt marginella avvikelser (KMA). I 5-årsgruppen var /s/ etablerat för 84% av deltagarna. Bland 5-åringarna förekom substitutioner av /s/ hos 7% och KMA förekom hos 23%. I 6-årsgruppen var /s/ etablerat till 88%, och det förekom substitutioner hos 3% av 6-åringarna, och KMA förekom hos 16%. Fonemet /r/ visade sig vara ett gränsfall avseende etablering för den yngre åldersgruppen (91%). Den vanligaste ordstrukturprocessen för båda grupperna var assimilationer. Signifikanta skillnader mellan de två åldersgrupperna återfanns avseende assimilationer, p=0,022. Förekomsten av assimilationer minskade med stigande ålder. Tvåkonsonantskombinationer (CC) och trekonsonantskombinationer (CCC) visade sig ej vara påverkade av förenklingar i någon större grad. Dock visade sig CC-kombinationer vara mer utsatta för förenklingar än CCC-kombinationer. Båda åldersgrupperna hade höga andelar korrekt uttalade ord, konsonanter och vokaler. De två grupperna fick följande resultat: PWC för 5-åringar var 93% och 6-åringar 97%. PCC var 98% respektive 99% för grupperna. PVC var 100% för båda åldersgrupperna. Åldersskillnader kunde ses för PWC, dock inte för de andra måtten. Inga könsskillnader noterades.

Children with phonological disorder are at risk of developing reading and writing impairments. Phonological difficulties may also influence a child’s social interaction and it is for this reason that effective treatment of phonological disorder is important. One factor that may influence treatment efficacy, is treatment intensity. There has been little research done in Sweden, on the effects of intensity of phonological intervention. Further research into phonological intervention is therefore needed to determine which treatment intensity is the most effective. The aim of this study is to evaluate the possible effects of intensive treatment of two preschool children with phonological disorder. The research questions focus on the nature of the possible effects of phonological treatment and if they lead to generalization, and whether caregivers notice any changes in their children’s speech. A single-subject design was used with three baseline measurements, followed by treatment and two follow up measurements. The treatment was given three times a week over the course of three weeks, and every treatment session lasted for approximately 40 minutes. The results of the baseline and follow ups were calculated with Percentage Consonants Correct (PCC), Percentage Words Correct (PWC), and the percentage of manner of articulation correct. Both participants displayed improvements between the baseline and the second follow up, in all the measurements. Changes could be seen in the target phonemes both in new positions and in new words, but also in untrained phonemes. The caregivers of both participants experienced an improvement in their children's speech. How the estimated intensity affected the results is unclear. However, the results indicated that intensive treatment led to generalization and that it showed effect. Thus, the results of the present study could have clinical relevance. / Förskolebarn med fonologiska svårigheter riskerar att få läs- och skrivsvårigheter i skolåldern och påverkan på det sociala samspelet. Det är därför viktigt med effektiv fonologisk intervention, som kan påverkas av intensiteten. Det finns sparsamt med svenska studier om intensitetens påverkan vid fonologisk intervention. Föreliggande studie syftar till att utvärdera eventuell effekt av intensiv behandling hos två förskolebarn med fonologiska svårigheter. Frågeställningarna innefattar hur den eventuella effekten av fonologisk behandling ser ut, om den leder till generalisering, samt om vårdnadshavarna upplever någon förändring.  Studien hade en single-subject design med tre baslinjemätningar och två uppföljande mätningar. Fonemtestet LINköpingsUnderSökningen (LINUS) användes vid samtliga mätningar. Behandlingen genomfördes vid nio tillfällen, tre gånger i veckan i tre veckor. Varje behandlingstillfälle var cirka 40 minuter långt. Resultatet av LINUS-testningen beräknades med Percentage Consonants Correct (PCC), Percentage Words Correct (PWC) och andel korrekt artikulationssätt och analyserades även kvalitativt. Resultaten jämfördes mellan de olika mätningarna. Båda deltagarna uppvisade förbättringar för samtliga mått mellan baslinjemätningarna och den sista uppföljande mätningen. Förändringar kunde ses av tränade ljud till nya ord och positioner samt av ljud som inte tränades i behandling. Vårdnadshavarna till de deltagande barnen upplevde att deras barns tal hade förbättrats efter behandlingen. Det är svårt att uttala sig om vilken inverkan den uppskattade intensiteten hade på behandlingsutgången. Resultatet indikerar dock att intensiv behandling hade effekt och att den ledde till generalisering, och skulle således kunna vara till nytta i klinisk verksamhet.

Forskning har visat att metoder som inbegriper filosofisk dialog i skolan kan varafördelaktig för utvecklingen av en mängd färdigheter hos elever. Endast ett fåtal studier harundersökt effekterna av filosofisk dialog hos socioekonomiskt utsatta elever, och den härstudien syftar till att avhjälpa detta. Mer precist har denna studie fokuserat på utvecklingenav argumentationsförmågor i årskurs 4 (elever med en ålder av ungefär 10 år) i en svenskkommunal skola. Under en period av åtta veckor deltog gruppen av elever på 12 sessionermed filosofisk dialog baserad på Philosophy for Children-metoden. Varje session utom denförsta spelades in (bild och ljud). Datan bearbetades sedan med observationsverktyget Argumentation Rating Tool. Resultatet från tidigt i interventionen jämfördes med resultatetfrån slutet av interventionen, och positiva förändringar i att kunna diskutera kritiskt ochdiskutera tillsammans kunde noteras. Mer forskning om effekterna av filosofiska samtal försocioekonomiskt utsatta elever behövs. / Research has shown that methods of philosophical dialogue in schools can be beneficialfor the development of a variety of skills among students. Few studies have examined theeffects of philosophical dialogue for students who are socioeconomically disadvantaged,and this study aims to help remedy this. More precisely this study focused on thedevelopment of argumentation skills in a fourth year-class (students approximately 10 years of age) in a Swedish municipal school. During a period of eight weeks the group ofstudents participated in 12 sessions of philosophical dialogue based on the Philosophy for Children-method. Every session except the first was recorded (image and sound). The datawas then analysed with the Argumentation Rating Tool. The results from early on in theintervention were compared to the results from the end of the intervention, and positivechanges in ability to discuss critically and discuss together were found. Further research onthe effects of philosophical dialogues for socioeconomically disadvantaged students isneeded.

Då uppsatsförfattarna tillbringade en termin som utbytesstudenter på Hogeschool Inholland i Rotterdam, Nederländerna uppstod ett intresse för kulturella skillnader mellan länder. Författarna, som i grund och botten anser att Nederländerna och Sverige är två relativt lika länder, stötte med jämna mellanrum på diverse kommentarer gällande kvinnors situation i arbetslivet, vilket gjorde att uppmärksamhet riktades mot det området. Uppsatsen syftar med det här som bakgrund till att utveckla de tankegångar som väcktes under tiden i Nederländerna och svara på frågan:”Hur skiljer sig upplevelsen av att vara kvinna på revisionsbyrå i Sverige respektive Nederländerna?”Diskussionen kring frågeställningen förs med sex intervjuer som underlag, tre genomförda i Nederländerna och tre i Sverige på revisionsbyrån Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Utgångspunkten för de samtal som fördes med respondenterna ligger i Hofstedes teorier om kulturella dimensioner. Det insamlade empiriska materialet har bearbetats narrativt och sammanställts i en fiktiv mailkonversation.Syftet med uppsatsen är att lyfta fram tankar och attityder kring frågeställningen och locka till reflektion hos läsaren. Processen har präglats av ett hermeneutiskt förhållningssätt och en abduktiv ansats. En kvalitativ metod genomsyrar studien och datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer, vilket bidragit till att det är respondenters egna åsikter och attityder kring frågeställningen som framförs.Tre områden har visat på skillnader länderna emellan. Det första området gäller den så kallade ”up-or-out” kulturen, vilken innebär att avancera eller lämna företaget. Den här kulturen har stor påverkan på medarbetarna i Nederländerna, men kan inte sägas förekomma i Sverige. I Nederländerna är det inte accepterat att stanna på en viss hierarkisk nivå, utan den anställde måste hela tiden sträva uppåt. I Sverige är det godtaget att välja att bli kvar på en viss nivå och inte ha avancemang som främsta karriärsmål.Det andra området handlar om hur mycket tid som läggs ner på arbetsrelaterade aktiviteter utöver direkta arbetsuppgifter. Överlag verkar ett heltidsarbete på revisionsbyrå innebära fler timmar än de 40 timmar per vecka som är praxis. Utöver det här ansåg respondenterna i Nederländerna att det var viktigt för karriären att spendera en del av sin fritid på arbetsrelaterade aktiviteter. Syftet med det är att skaffa sig ett brett nätverk, vilket är viktigt för möjligheten till snabbt avancemang.Det tredje området rör möjligheten att kombinera karriär och familjebildande. Under forskningsprocessen har det framkommit att i allmänhet anser inte de kvinnor vi talat med att deras kön påverkar det dagliga arbete något nämnvärt. Ett område skiljer dock länderna åt. Kvinnorna i Nederländerna tvingas, på grund av regelverk och attityder kring föräldraledighet, i många fall välja mellan karriär och familjebildande. I Sverige upplevs det ej som om valet att bilda familj utesluter möjligheten att göra karriär.Det är författarnas förhoppning att uppsatsen ska locka till reflektion och eftertanke hos läsaren. Vi hoppas även att vi genom vår framställning av det empiriska materialet kan bidra till ett alternativt synsätt på frågeställningen. / Uppsatsnivå: D

Syfte: Syftet är att analysera hur redovisning till verkligt värde av förvaltningsfastigheter påverkar den rättvisande bilden av ett företag. Bakgrund:                        Värdering av anläggningstillgångar till anskaffningsvärde har länge varit vägledande i Europa. Trots att denna metod är tillförlitlig anses den inte ge en rättvisande bild av företaget. Detta kan istället värdering till verkligt värde anses göra då detta sätt att redovisa skapar relevans i redovisningen. Denna redovisningsmetod är dock förknippad med minskad tillförlitlighet, stora svängningar i resultat och för sin konjunkturförstärkande effekt. Redovisning till verkligt värde har fastighetsbranschen använt sig av sedan införandet av IAS/IFRS 2005. Branschen kännetecknas av frekventa och starka svängningar i värdet på förvaltningsfastigheterna, vilka helst ska värderas till verkligt värde. Detta föranleder frågan hur rättvisande fastigheternas värden egentligen är. Metod:                              Analysen av problemområdet har skett genom en kvalitativ metod och en deduktiv ansats. Befintlig teori har jämförts med empiriskt material som har insamlats via intervjuer. Intervjuerna har varit icke-standardiserade och utförts med fyra auktoriserade revisorer från de fyra största revisionsbolagen i Sverige och en värderingsexpert. Slutsats:                            Verkligt värde av förvaltningsfastigheter medför positiva effekter till den rättvisande bilden främst genom att bidra med relevans och jämförbarhet. Med aktieägare som primära användare av den finansiella informationen kan verkligt värde även antas vara begriplig. Värderingsmetoden har däremot en negativ påverkan på den rättvisande bilden genom omfattande brister i tillförlitlighet. Relevansen i redovisning till verkligt värde kan dock kompensera för dessa brister. Detta torde innebära att redovisning till verkligt värde bidrar till en rättvisande bild av ett företag. / Purpose:                           The purpose is to analyse how fair value accounting of investment property affect the true and fair view of a company. Background:                    Valuing fixed assets at historical cost has for a long time been the preferred choice in Europe. Although this method is reliable it is not considered to contribute to a true and fair view of a company. This can however fair value accounting (FVA) be considered to do as it creates relevance in the financial reports. On the other hand, FVA can also be associated with reduced reliability, volatility in profits and procyclicality. FVA was first adopted by the investment property industry in 2005 when IAS/IFRS was imposed in Sweden. This industry is characterised by its volatile property values, which are preferably to be valued at fair value. This raises the question of whether the values of the investment properties really are fair? Method:                            In order to answer the purpose a qualitative method was used. The deductive approach enabled a comparison between existing theories and empirical material gathered through in-depth interviews. The interviews were non- standardised and conducted with four authorised auditors from the four largest auditing firms, and a fair value expert. Conclusion:                      FVA of investment property contributes to the true and fair view of a company in terms of relevance and comparability. Since shareholders are the primary users of financial information FVA can also be considered understandable. The valuation method does however have a negative affect on the true and fair view due to considerable deficiencies in reliability. If relevance can be considered to make up for these deficiencies, it can be argued that FVA contributes to the true and fair view of a company.