• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 20
  • 1
  • Tagged with
  • 21
  • 13
  • 11
  • 9
  • 8
  • 7
  • 6
  • 6
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Undvikandet av skatt bland privata välfärdsbolag : en utredning av potentiella lösningar utanför skatterätten / Tax avoidance among medical service under private ownership : an investigation of potential solutions outside the tax legislation

Olsson, Martina, Ström, Erica January 2015 (has links)
Ränteavdragsbegränsningsreglerna har under senaste tiden varit omdiskuterade och är fortfarande mycket aktuella. Luckorna i regelverket utnyttjas av både bolag och kommuner genom så kallade räntesnurror, vilket ger en ekonomisk fördel genom att de kan göra stora avdrag för räntor och därmed sänka eller till och med helt undgå bolagsskatt. 1 januari 2009 infördes regler om begränsningar i avdragsrätten för interna räntor, och 2013 gjordes vissa ändringar i reglerna. Trots detta kvarstår problemet då det fortfarande finns möjligheter att kringgå begränsningsreglerna genom exempelvis externa lån. Skatteverket har, efter införandet av reglerna, utvärderat utfallet, och upptäckt hur pass omfattande, bland annat välfärdsbolag fortfarande utnyttjar dessa regler för skatteplanering och därför försökt hitta en lösning på problemet. Regler gällande ränteavdrag återfinns i inkomstskattelagen (1999:1229) (vidare benämnt IL). Enligt 16 kap. 1 § IL har företag rätt att göra avdrag för ränteutgifter i inkomstslaget näringsverksamhet, utan krav på att bibehålla eller förvärva inkomster. Detta gäller såvida inte någon av begränsningarna i 24 kap. 10 a-10 f §§ IL är tillämpliga på situationen, då avdrag för ränteutgifter inte får göras. Problematiken med reglerna i 24 kap. 10 a-10 f §§ IL är att bolag finner möjligheter att kringgå begränsningarna, vilket gör att det föreligger ett hot mot den svenska bolagsskatten. År 2014 gjordes en uppskattning på hur mycket bolagsskatt som går förlorad och resultatet visade att staten går miste om omkring 4-5 miljarder kronor varje år2. Räntesnurror sker av skäl att undgå skatt och det föreligger vanligtvis inte några affärsmässiga skäl3. Som det ser ut nu, kan bolag låna pengar av varandra, varpå de sätter en hög internränta. Räntorna är avdragsgilla för bolagen, om de ser till att inte falla in under begränsningsreglerna i 24 kap.
2

Är inkomstskattelagens bestämmelser om ränteavdragsbegränsningar förenliga med etableringsfriheten? / Is the income tax act regarding interest deduction restrictions compatible with the freedom of establishment?

Ahlgren, Josefine January 2015 (has links)
I enlighet med inkomstskattelagens (1999:1229)16 kap. 1 § får företag alltid fullt skatteavdrag för räntekostnader som löper på lån, oberoende av hur den motsvarande ränteinkomsten beskattas. Under år 2008 uppmärksammade Skatteverket att företag lagenligt kunde missbruka denna avdragsrätt genom att utfärda lån till närstående företag och därigenom erhålla en lägre beskattning. Till följd av detta så infördes begränsningar i den generella avdragsrätten för räntekostnader under 2009. Allt sedan begränsningsreglernas införande har dess överenstämmelse med EU-rättens etableringsfrihet varit ett omdiskuterat ämne. Medan regeringen och högsta förvaltningsdomstolen anser att reglerna ligger i linje med EU-rätten och reglerna om etableringsfrihet är remissinstanserna och många framträdande personer inom det juridiska samfundet av en annan åsikt. Även EU-kommissionen har utrett reglerna, och drar slutsatsen att de utgör ett hinder av den fria etableringsrätten. EU-kommissionen anser att bestämmelserna särskilt missgynnar gränsöverskridande verksamheter och att de går utöver vad som är nödvändigt, trots att reglerna förvisso skulle kunna motiveras. Regeringen anser att om reglerna mot all förmodan skulle anses utgöra ett hinder så kan de i vart fall motiveras och är proportionerliga. Syftet med den här uppsatsen är att utreda om utformningen av inkomstskattelagens ränteavdragsbegränsningar i 24 kap. 10 a-b och d-e §§ är förenliga med EU-rättens regler om etableringsfrihet i art. 49 i funktionsfördraget. Det vill säga utreda huruvida reglerna utgör ett hinder mot etableringsfriheten, och om ett sådant hinder i så fall kan accepteras. Normalt förbjuds alla former av hinder mot etableringsfriheten. I särskilda fall får emellertid avsteg göras. Detta förutsätter att de inskränkande reglerna kan motiveras mot bakgrund av art. 52 FEUF eller ett trängande allmänintresse, att de har till syfte att uppnå de anförda målen samt inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. Vid en granskning av inkomstskattelagens bestämmelser om ränteavdragsbegränsningar finner författaren att reglerna innebär ett hinder för etableringsfrihetens utövande, men att detta hinder kan motiveras med att reglerna syftar till att förhindra skatteflykt och bevara den väl avvägda beskattningsrätten mellan medlemsstaterna. Författaren finner dock att inkomstskattelagens regler om ränteavdrag går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de angivna syftena. Reglerna uppfyller inte EU-rättens krav på rättssäkerhet och det finns mindre inskränkande åtgärder för att uppnå dessa syften än de ränteavdragsbegränsningarna erbjuder. Författaren finner därför att det svenska regelverket är oförenligt med etableringsfriheten.
3

Ränteavdragsbegränsningsreglerna : En analys av en snurrig reglering

Hallin, Emelie January 2013 (has links)
No description available.
4

Ränteavdragsbegränsningar i företagssektorn : Ett rättsområde i fortsatt förändring

Frantz, Amanda January 2015 (has links)
No description available.
5

Ränteavdrag : En analys av förslag till effektivare ränteavdragsbegränsningar

Hietala, Sanna January 2012 (has links)
Huvudregeln inom svensk skatterätt är att ränteutgifter ska dras av inom inkomstslaget nä- ringsverksamhet. För ett antal år sedan uppmärksammade Skatteverket ett förfarande där internationella koncernbolag utnyttjade den fria avdragsrätten i ett skatteplanerings hänse- ende. Höga vinster i svenska bolag flyttades genom höga räntor på interna lån till bolag i lågbeskattade länder. Efter ledande praxis visade det sig att möjligheten till att angripa för- farandet genom lag saknades och Skatteverkets kartläggning visade att ränteavdrag av skat- teplaneringsskäl utnyttjades i hög utsträckning, uppmärksammades behovet av lagstiftning på området. I syfte att förhindra förfarandet, som givits smeknamnet räntesnurror, infördes lagstiftning gällande ränteavdragsbegränsningar år 2009. Skatteverkets fortsatta kartläggningar tyder på att det trots införandet av lagstiftningen finns betydande möjligheter för bolag att undgå bolagsbeskattning i Sverige. Lagens ut- formning har oönskade effekter, den är oförutsebar och miljardtals kronor försvinner från den svenska skattebasen årligen. I mars 2012 lade finansdepartementet fram ett förslag till effektivare ränteavdragsbegränsningar. Syftet med denna uppsats är att analysera lagförsla- get i finansdepartementets nya promemoria gällande effektivare ränteavdragsbegränsningar utifrån ändamålet om att förhindra skatteplanering jämfört med dagens lagstiftning. Efter en granskning av förslaget och den kritik det bemött jämfört med dagens lagstiftning fram- kommer att förslaget bättre uppfyller statens mål om att förhindra skatteplanering. Ur ett bolagsperspektiv förefaller förslaget dock utöka oförutsebarheten och vara något väl om- fattande. Slutsatsen är att förslaget bättre uppfyller målet om att förhindra skatteplanering genom ränteavdrag men att det bör bearbetas för att inte missgynna näringslivet. / <img src="file:///page3image4536" /> The general principal within Swedish tax law is that interest expenses are deductible on in- come derived from business. A procedure, where international corporate groups abused the right of interest deduction in order to accomplish tax avoidance, was discovered a few years ago. High profits in Swedish companies were moved to companies in tax havens through high interest rates. After established practice showed that there lacked a possibility of preventing these procedures and the Swedish Tax authority discovered the extent of which they were used the need of extended regulations for interest deductions became clear. In order to prevent these procedures, new rules regarding interest deduction were laid down in law during year 2009. The tax authority’s researches showed that even though new regulations had been laid down there still existed a substantial possibility for companies to avoid tax in Sweden. The regulations today have an undesirable effect, are unpredictable and allow billions of kroner to disappear from the Swedish tax base each year. In March 2012 the ministry of finance presented a proposal for more effective regulations on interest deduction. The objective this thesis is to analyse the proposed regulations in comparison to current legislation in the light of preventing tax avoidance. After a review of the proposal and the criticism it has re- ceived, compared to the current legislation, it appears that the proposed regulations better can accomplish the states goal of preventing tax avoidance. However when the new regula- tions are seen through a company perspective they seem to be too extensive and increase unpredictability. The conclusion is nonetheless that the proposal better fulfils the goal of preventing tax avoidance through interest deduction, however it is in need of some changes in order to not disbenefit the industrial economy.
6

Skattemässig neutralitet - till vilket pris? : En analys av Finansdepartementets promemoria Nya regler för företagssektorn gällande ränteavdragsbegränsningar i svensk skattelagstiftning / Neutrality in Tax Policy - at What Price? : An analysis of The Swedish Ministry of Finance's memorandum regarding interest rate deductions

Gustafsson, Joachim January 2018 (has links)
Under ett flertal år har det såväl på nationell som internationell nivå pågått en omfattande diskussion gällande den skattemässiga hanteringen av räntor. OECD har lämnat rekommendationer som behandlar internationell skatteplanering med ränteavdrag och EU-kommissionen har presenterat ett direktiv mot skatteundandragande med hjälp av ränteavdrag. Ett direktiv som föranlett en lagstiftningsprocess och Finansdepartementets promemoria Nya skatteregler för företagssektorn. I promemorian föreslås bland annat en insnävning av nuvarande reglering och två olika förslag på hur nya ränteavdragsbegränsningsregler kan komma att utformas i svensk skattelagstiftning. Lagstiftningen föreslås dels eftersom EU:s medlemsstater ska införa en lik-värdig reglering enligt direktivet och att Finansdepartementet vill öka den skattemässiga neut-raliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital. I den här framställningen har jag tagit del av promemorian och analyserat huruvida förslagen är förenliga med vad näringslivet kan förvänta sig av en god skattelagstiftning samt hur förslagen skulle kunna justeras för att bidra till en ökad rättssäkerhet och ett konkurrenskraftigt och dynamiskt företagsklimat. I stora drag är en förändring av regelverket välkommen och direktivet öppnar upp för en möjlighet för Sverige att anpassa sig efter internationella standarder. Att Finansdepartementet i sin promemoria föreslår regler med syftet att öka neutraliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital är i sig önskvärt. Finansdepartementet bör dock ställa sig frågan: till vilket pris bör den skattemässiga neutraliteten öka? Direktivet förespråkar jämlika regler för medlemsstaterna, men Finansdepartementet föreslår i sin promemoria en förhållandevis hård reglering jämfört med direktivet och andra länder som tillämpar direktivet. Skattelagstiftningen ska bidra till skattemässig neutralitet, men inte i den mån att konkurrenskraften hos de svenska bolagen avsevärt försämras jämfört med internationella bolag. Förslagen i promemorian bör således ses över och enligt den här framställningens resultat bör strävan efter skattemässig neutralitet reduceras till förmån för den internationella konkurrenskraften. Vidare bör den föreslagna ändringen av den nuvarande regleringen i fråga om riktade ränteavdragsbegränsningar inom intressegemenskap utformas utan oklara rekvisit som ger utrymme för egna tolkningar och godtycke. Att önska sig av en justerad reglering är att den ska tillrättaställa de faktiska problem som 2013 års reglering gett upphov till samt att skattelagstiftningen bör öka förutsebarheten och därmed rättssäkerheten.
7

2019 års begränsningsregler för koncerninterna lån och EU-rätten - Strider tioprocentsregeln och den nya omvända ventilen mot EU-rättens etableringsfrihet? / The 2019 provisions limiting the deduction of interest expenses on intragroup loans and EU law - Is the ten percent rule and it´s new exception in violation of the freedom of establishment?

Vikström, Johan January 2019 (has links)
No description available.
8

Ränteavdrag i företagssektorn : - Skatteverkets förslag till förändring

Olsson, Sanna January 2010 (has links)
<p>In Sweden the main principle is that interest expenses are deductable. The rules of limitations on interest deduction are exemptions to this main principle. The provisions, which came into force on the first of January 2009, have been inserted into Chapter 24 secs. 10 a – e Swedish Income Tax Act (ITA). They are based on intercompany transactions that the Swedish Tax Agency has found have been carried out to deduct interest in Sweden while the recipient of the interest has a limited liability of taxation or is not liable of taxation at all. The limitations on interest deduction aim to preclude such operations and the main purpose is to preserve the Swedish tax base from tax revenue loss.</p><p>The provisions have been criticized and the Swedish Tax Agency has been appointed by the Swedish Government to analyze the prevalence of interest deductions and the need for new deductibility limitations. This thesis aim to analyze whether the Swedish Tax Agency’s proposal of amendments on the limitations on interest deduction are adapted to its purpose.</p><p>The Swedish Tax Agency has as a proposal stated that a form of disclosure-rules should be adopted. Disclosure-rules imply a liability on persons liable of taxation to declare for their way of tax planning. Such rules would increase the knowledge necessary for the Swedish Tax Agency. The conclusion that can be drawn is that disclosure-rules are appropriate. They would improve the opportunity to fulfil the purpose of the limitations on interest deduction, namely preclude tax planning.</p><p>Another proposal of amendment from the Swedish Tax Agency is that the provision in Chapter 24 sec. 10 d second paragraph ITA should be generally applicable. It is questionable whether a provision with such content affects the legal security for the persons liable of taxation. A general application of this provision cannot be seen as adapted to its purpose. The rule result in an increased legal insecurity for the companies and the sharpening that the rule implies is not incentivized.</p><p>The Swedish Tax Agency further propose that a decision according to Chapter 24 sec. 10 d second paragraph ITA could be decided in disadvantage for the person liable of taxation during a time limit of five years after the assessment year. The companies float in insecurity what tax effects their intercompany transactions would get. The companies legal insecurity is not proportional to the possible restrained effect such rule may have. Hereby the provision cannot be seen as appropriate for the purpose to preserve the Swedish tax base from tax revenue loss.</p>
9

Ränteavdrag i företagssektorn : - Skatteverkets förslag till förändring

Olsson, Sanna January 2010 (has links)
In Sweden the main principle is that interest expenses are deductable. The rules of limitations on interest deduction are exemptions to this main principle. The provisions, which came into force on the first of January 2009, have been inserted into Chapter 24 secs. 10 a – e Swedish Income Tax Act (ITA). They are based on intercompany transactions that the Swedish Tax Agency has found have been carried out to deduct interest in Sweden while the recipient of the interest has a limited liability of taxation or is not liable of taxation at all. The limitations on interest deduction aim to preclude such operations and the main purpose is to preserve the Swedish tax base from tax revenue loss. The provisions have been criticized and the Swedish Tax Agency has been appointed by the Swedish Government to analyze the prevalence of interest deductions and the need for new deductibility limitations. This thesis aim to analyze whether the Swedish Tax Agency’s proposal of amendments on the limitations on interest deduction are adapted to its purpose. The Swedish Tax Agency has as a proposal stated that a form of disclosure-rules should be adopted. Disclosure-rules imply a liability on persons liable of taxation to declare for their way of tax planning. Such rules would increase the knowledge necessary for the Swedish Tax Agency. The conclusion that can be drawn is that disclosure-rules are appropriate. They would improve the opportunity to fulfil the purpose of the limitations on interest deduction, namely preclude tax planning. Another proposal of amendment from the Swedish Tax Agency is that the provision in Chapter 24 sec. 10 d second paragraph ITA should be generally applicable. It is questionable whether a provision with such content affects the legal security for the persons liable of taxation. A general application of this provision cannot be seen as adapted to its purpose. The rule result in an increased legal insecurity for the companies and the sharpening that the rule implies is not incentivized. The Swedish Tax Agency further propose that a decision according to Chapter 24 sec. 10 d second paragraph ITA could be decided in disadvantage for the person liable of taxation during a time limit of five years after the assessment year. The companies float in insecurity what tax effects their intercompany transactions would get. The companies legal insecurity is not proportional to the possible restrained effect such rule may have. Hereby the provision cannot be seen as appropriate for the purpose to preserve the Swedish tax base from tax revenue loss.
10

Insatshöjning i bostadsrättsföreningar : Lönsamt för alla?

Hansson, Malin, Karlsson, Maria January 2013 (has links)
Sammanfattning Sedan ändringen av Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) år 2007 har bostadsrättsföreningar inte längre rätt till avdrag för betalda räntekostnader. Det har bidragit till att fenomenet insatshöjning har aktualiserats. En insatshöjning bidrar till en ändring i en bostadsrättsförenings kapitalstruktur. Föreningens genomsnittliga kapitalkostnad sjunker vid en insatshöjning, kapitalkostnaden kan även sänkas för den enskilda medlemmen beroende på hur insatshöjningen finansierats. Besparingsmöjligheten ligger i att den enskilda medlemmen i en bostadsrättsförening har rätt att göra avdrag för betalda räntekostnader som avser egen skuld. Insatshöjningar har endast implementerats i ett fåtal föreningar runt om i Sverige trots att det teoretiskt sätt finns en besparingsmöjlighet. Syftet med uppsatsen är att belysa för- och nackdelar med en insatshöjning i en bostadsrättsförening. Studien ämnar även undersöka om den teoretiska besparingsmöjligheten gynnar alla medlemmar och bostadsrättsföreningar.   För att få en djupare bild av fenomenet har studien genomförts kvalitativt med en abduktiv strategi. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med intressenter som på olika sätt berörs av en insatshöjning. Intervjuerna har genomförts via mejlkorrespondens, besöksintervjuer, skypeintervju samt en telefonintervju. Genom att intervjuerna bidragit till nya infallsvinklar har den teoretiska referensramen utvecklats successivt genom hela processen. Resultatet i studien visar att en insatshöjning har både för- och nackdelar, förtjänstmöjligheten skiljer sig åt mellan medlemmarna i en förening. För att tydligare förklara fenomenets effekt för den enskilda medlemmen har olika faktorer lyfts fram i uppsatsen. De centrala faktorerna som präglar studien är: Beslutsprocessen, finansieringen, årsavgiften, marknadsvärdet samt avdragsrätten.

Page generated in 0.0339 seconds