Ända sedan införandet av de svenska ränteavdragsbegränsningarna, som kan leda till nekat avdrag för räntekostnader inom intressegemenskapen beroende på mottagarens skattesituation och syftet bakom transaktionen, har reglernas förenlighet med EU-rättens etableringsfrihet varit ett omdiskuterat ämne. Syf-tet med denna uppsats är att utröna reglernas förenlighet med EU-rätten på denna grund.EU-rätten förbjuder vanligtvis alla former av hinder mot etableringsfriheten. Avsteg får dock göras i särskilda fall om hindrande åtgärder kan motiveras mot bakgrund av art. 52(1) FEUF eller ett trängande allmänintresse. De hindrande åtgärderna måste vidare ha till syfte att uppnå de anförda rättfärdigandegrun-derna samt inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dess mål.EU-kommissionen menar att reglerna särskilt missgynnar gränsöverskridande verksamhet. Vidare anser EU-kommissionen att reglerna går utöver vad som är nödvändigt, trots att reglerna förvisso skulle kunna motiveras. Regeringen menar att reglerna inte utgör ett hinder mot etableringsfriheten, eller att reglerna i vart fall kan motiveras och är proportionerliga.Vid en granskning av de svenska ränteavdragsbegränsningarna finner författar-na att det föreligger hinder för etableringsfrihetens utövande, men att detta hinder kan motiveras med stöd av behovet att motverka skatteflykt och beho-vet att upprätthålla en väl avvägd fördelning av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna. Det svenska regelverket går dock utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål, särskilt avseende rättssäkerhet och det totala nekandet av avdrag, och måste därför anses vara oförenliga med unionsrätten. / The Swedish interest deduction limitation rules have been a topic of discussion ever since they were approved. Questions have been raised as to whether the rules restrict the freedom of establishment within EU law. The purpose of this thesis is to assess whether the rules are compatible with EU law in this matter.Restrictions to the freedom of establishment are generally prohibited according to EU law. Such restrictions are warranted only if they adhere to art. 52(1) of the Treaty on the Functioning of the European Union or if they pursue a legitimate objective compatible with EU law and are justified by overriding reasons relating to the public interest, in which case they must be suitable for securing the attainment of that objective and must not go beyond what is necessary in order to do so (rule of reason).The EU Commission claims that the Swedish rules restrict cross border activity and the freedom of establishment. The Commission initially states that the rules could potentially be justified by the rule of reason doctrine, but ultimately concludes that the rules go beyond what is necessary to achieve the objective of the justification grounds. Upon an examination of the rules, the authors find that the rules restrict the freedom of establishment, but that they can be justified by the need to combat tax avoidance and evasion and need to preserve the balanced allocation be-tween Member States. The rules do, however, go beyond what is necessary to achieve the objective, especially when it comes to the principle of legal certainty and the denying of the entire expense instead of adjusting it to market value, and are therefore not compatible with EU law.

No description available.

No description available.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att belysa den komplexitet begreppet affärsmässighet rymmer och bidra till förståelse för hur synen på begreppet affärsmässighet kan variera beroende på vem som har att tolka begreppet och vart dess intressen vilar. Jag försöker fastställa inom vilka gränser en transaktion ska hålla sig för att anses som affärsmässig och vad som är avgörande för att kunna motivera en räntebetalning på affärsmässiga skäl. Jag prövar också huruvida de nya reglernas krav på att ett förfarande ska vara huvudsakligen affärsmässigt motiverat för att erhålla ränteavdrag är förenligt med EG-rätten, särskilt med hänsyn till etableringsfriheten. Ämnet rymmer utan tvivel ett aktuellt värde i den juridiska debatten eftersom reglerna i skrivande stund nyligen antagits och trätt i kraft och därför ej ännu har blivit föremål för prövning i domstol. I väntan på rättstillämparens bedömning av hur en tillämpning av reglerna kommer att se ut kan uppsatsen tjäna som en sammanfattning av den problematik som uppmärksammats på området samt kanske bidra till att väcka ytterligare frågeställningar kring ämnet. Uppsatsen riktar sig därför till alla läsare som finner intresse i ämnet men som, på grund av ämnets relativt komplexa karaktär, till viss del även är insatt i den problematik som presenterats i problembakgrunden.

Den 1 januari 2009 trädde en ny lagstiftning i kraft gällande ränteavdragsbegränsningar i syfte att förhindra skatteupplägg med ränteavdrag inom en intressegemenskap. Förändringarna innebar att en huvudregel infördes vilken stipulerar att bolag inom en intressegemenskap inte får dra av ränteutgifter avseende en intern skuld som hänför sig till förvärv av delägarrätter inom koncernen. Till huvudregeln infördes två undantag som stadgar att avdrag ändock får göras om särskilda krav är uppfyllda. Undantagen kom att benämnas tioprocentsregeln och ventilen. När det gäller tillämpningen av tioprocentsregeln ligger svårigheten i att utföra det så kallade hypotetiska testet där man ska beräkna till vilken skattesats det räntemottagande bolaget ska beskattas till om det endast hade haft ränteinkomsten som sin enda inkomst. Tillämpningsproblemet gällande ventilen är att det är en lagregel vilken vilar på domstolens subjektiva värderingar av affärsmässigheten i de uppkomna skuldförhållandena. Trots införandet av de nya reglerna uppmärksammade Skatteverket att skatteplaneringsförfaranden fortfarande föreligger varför ett nytt lagförslag nu har publicerats av Finansdepartementet. Förslaget innebär i kort tre stora förändringar av de nuvarande reglerna. Samtliga interna lån ska numera omfattas, en omvänd ventil införs vilken ger Skatteverket rätt att neka avdrag oavsett till vilken skattesats ränteinkomsten beskattas till samt att avdrag enligt ventilen endast ska kunna medges gällande ränteutgifter som betalas till bolag belägna i ett land inom EES eller till ett land vilket Sverige har ett skatteavtal med. Huruvida lagförslaget kommer att antas eller inte är i nuläget oklart. Flera remissinstanser har varit kritiska till förslaget, framförallt gällande den omvända ventilen då man anser att den leder till stor rättsosäkerhet. / On January 1st 2009, a new legislation was set in force with regards to deduction limitations on interests in order to prevent tax schemes with the use of interest deductions within a corporate group. The changes that were made imposed a general rule which stipulates that companies within a corporate group are not allowed to deduct interests regarding internal debts if that debt relates to an acquisition of shares in a company within the corporate group. To the general rule two exceptions were introduced which stipulates that deductions can be made if certain requirements are fulfilled. The exceptions were called the ten percent-rule and “ventilen”. Regarding the application of the ten percent-rule the difficulty lies in the performing of the so called hypothetical test in which you have to calculate to what tax rate the interest-receiving company will be taxed at if it only had the interest as it´s only income. The application problem regarding “ventilen” is based on the fact that it is a rule which rests on the Court’s subjective evaluation of the commercial reasonableness of the transaction. Despite the introduction of the new rules the Swedish Tax Authorities noticed that tax schemes still exists why a new proposal now has been published by the Ministry of Finance. The proposal contains in short of three major changes to the current rules. All internal loans are now covered, a reverse ”ventil” is introduced which gives the Tax Authorities a right to deny deductions regardless of what tax rate the income is taxed to and finally that deductions according to “ventilen” only will be allowed regarding interest payments to a country within the EEA or to a country which Sweden has a tax agreement with. Whether the proposal will be adopted or not is currently unclear and several respondents have been critical to the proposal.

No description available.

No description available.

Den 1 januari 2019 trädde nya skatteregler för företagssektorn i kraft i Sverige för att förhindra skattebaserosion till följd av skatteplanering med ränteavdrag samt en ökad neutralitet mellan eget och lånat kapital. Den nya regleringen innehåller en generell ränteavdragsbegränsningsregel som återfinns i 24 kap. 24 § IL. Regeln stadgar att ett bolags negativa räntenetto får dras av upp till maximalt 30 procent av avdragsunderlaget. Den nya regleringen baseras på ett EU-direktiv om skatteundandragande och till stor del stämmer de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna överens med vad som stadgas i EU-direktivets artikel fyra. OECD har även lämnat rekommendationer mot skattebaserodering och vinstförflyttning, vari ränteavdragsbegränsningar föreslås i deras åtgärdsplan fyra. I 24 kap. 24 – 29 §§ IL beskrivs det hur avdragsutrymmet beräknas, hur kvarstående negativa räntenetton ska hanteras samt ges en möjlighet för koncerner att kvitta positiva räntenetton mot negativa räntenetton. Problemen som uppdagas med de nya reglerna är att de särskilt kommer påverka koncerner negativt. Detta beror dels på att det är stora multinationella koncerner som primärt är avsedda att träffas av reglerna och dels på grund av att koncernbidragssystemet inte längre kommer kunna fungera helt i enlighet med sitt syfte, det vill säga att skapa skattemässig neutralitet mellan verksamhet som bedrivs i koncernform och verksamhet som bedrivs i ett bolag. Denna effekt grundar sig i att avdragsunderlag riskerar att ”fastna” i det koncernbidragsgivande bolaget, till följd av turordningen för tillämpning av koncernbidragsreglerna i 35 kap. IL och de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna. En annan effekt som förväntas drabba koncerner i högre utsträckning är att de riskerar att permanent gå miste om sina negativa räntenetton. Det uppdagas även att underskottsbolag riskerar att koncernbidragsspärra sitt egenupparbetade underskott om de inte kan få avdrag för sitt negativa räntenetto.   Det faktum att reglerna påverkar koncerner särskilt negativt kan ifrågasättas ur ett neutralitetsperspektiv med utgångspunkten att skatteregler inte ska påverka den skattskyldiges val av handlingsalternativ. Vidare kan de nya reglerna diskuteras ur ett neutralitetsperspektiv som baseras på den nationalekonomiska tanken om att bäst resursallokering uppnås om skattereglerna är så neutrala som möjligt. Detta med hänsyn till förarbetenas fokus på ökad samhällseffektivitet, till följd av att reglerna har kombinerats med en generell sänkning av bolagsskattesatsen från 22 till 20,6 procent. Däremot har det inte fokuserats särskilt mycket på effekterna på samhällseffektiviteten vad avser det faktum att lånat kapital genom reglerna blir dyrare. De nya reglerna kan inte motiveras ur ett neutralitetsperspektiv vad avser valet mellan att bedriva sin verksamhet i ett eller flera bolag. Däremot är ökad neutralitet mellan eget och lånat kapital ett önskvärt syfte som åstadkoms genom lagstiftningen, liksom minskad möjlighet till skatteplanering med ränteavdrag. Särskilda undantagsregler för att mildra effekterna för koncerner har dock tillåtits i direktivet, samt föreslagits i OECD:s rekommendationer. Det är därav överraskande att Sverige har valt att inte anta sådana regler, med tanke på hur mycket hårdare den nya regleringen slår på de koncerner som träffas av den. Neutralitet mellan eget och lånat kapital samt undvikande av skattebaserosion och breddade skattebaser är samtliga önskvärda och legitima målsättningar, som skulle kunna rättfärdiga ett eventuellt avsteg från neutralitet mellan enskilda bolag och koncerner. Däremot är det svårt att rättfärdiga avsteget i förevarande fall, eftersom det inte har införts tillåtna undantagsregler för koncerner i lagstiftningen. Med andra ord, målen hade kunnat åstadkommas fast på en mindre bekostnad av neutraliteten mellan verksamhet som bedrivs i koncernform och verksamhet som bedrivs i ett enda bolag. Det ifrågasätts även om lagstiftaren, genom nya regler, verkligen borde få urholka effektiviteten i tidigare regler. Med detta avses hur ränteavdragsbegränsningarna påverkar koncernbidragssystemets möjlighet att vara effektiv i förhållande till sitt syfte.

On the 1st of January 2009, a new regulation regarding interest deduction limitations was enforced. The aim was to prevent tax structure with interest deductions in a community of interest. The changes meant that intra-group share transfers, which generates an intra-group loan structure, can lead to borrower losing their right to deduct interest expenses. Except from the main rule two exceptions were also introduced. These eliminates the limitations, and accept the deductibility despite the above conditions. The exceptions are named ten-percent rule and “ventilen”. It was found that Swedish municipal communities also engaged in such arrangements. As a result of this discovery the Swedish Tax Authority was delegated the task to investigate companies that are in a community of interest with a fully or partially exempted taxpayer in general and its relationship to the tax structure of interest deductions in particular. The application of “ventilen” creates problems regarding the definition of business purpose as well as the relationship between business and organizational purposes. The assessment of organizational purposes is of particular importance for municipal communities of interest where transparency, control and quality assurance are of great importance. Needs of rationalization and organizational changes occurs continually within municipal community groups. Unclarity due to organizational purpose makes these changes, within the municipal communities, problematic. Both municipal communities as well as experts regard the deduction limitations due to municipal community interest unclear. Due to the unclarity a few municipal communities have chosen to switch their internal loans to ones through Kommuninvest. This to avoid the rising risk-taking as any interest deductibility limitations may entail. The Swedish High Administrative Court has in their judgements expressed their support for this kind of loan structure. It is unclear how the law concerning “ventilen” should be applied in regards to municipal communities interest, which also raises questions about “ventilens” compatibility with the principle of legality. The High Swedish Administrative Court has solved the problem, at least for now, by approving an alternative approach, the one including Kommuninvest, which thereby reduces the stress for the Court to come to a conclusion regarding “ventilens” proper functioning and application. / Den 1 januari 2009 trädde en ny lagstiftning i kraft gällande ränteavdragsbegränsningar. Syftet var att förhindra skatteupplägg med ränteavdrag inom en intressegemenskap. Förändringarna innebar att koncerninterna andelsöverlåtelser, som genererar en koncernintern upplåning hänförlig till lånet, kan resultera i att låntagaren förlorar sin avdragsrätt för ränteutgifterna. Till huvudregeln infördes två undantag som undanröjer begräsningen, och godtar avdragsrätt trots ovan förutsättningar. Undantagsreglerna betecknas tioprocentsregeln samt ventilen. Syftet med ränteavdragsbegränsningarna är att förhindra skatteupplägg med ränteavdrag inom intressegemenskaper, och då främst inom privata internationella sådana. Det har dock framkommit att även svenska kommunala intressegemenskaper ägnar sig åt dylika upplägg. Med anledning av denna upptäckt fick SKV i uppdrag att utreda bolag som befinner sig i intressegemenskap med helt eller delvis skattebefriade skattesubjekt i allmänhet samt dess relation till skatteupplägg med ränteavdrag i synnerhet. Tillämpningen av ventilen, i förhållande till kommunala intressegemenskaper, genererar problem gällande såväl definitionen av affärsmässigt samt relationen mellan affärsmässiga och organisatoriska skäl. Bedömning kring organisatoriska skäl blir av stor vikt för kommunala intressegemenskaper där insyn, kontrollutövande och kvalitetssäkring är betydelsefullt. Det uppkommer ständigt behov av effektivisering och förändring för att kunna uppnå en acceptabel nivå av kontroll och inblick i bolagen som kommunen äger och förvaltar.  Då rättsläget enligt kommuner och sakkunniga är oklart har flertalet kommunala intressegemenskaper lagt om sina interna lån via Kommuninvest. Det har gjorts för att undvika det ökade riskatagande som en eventuell förlorad ränteavdragsrätt kan komma att innebära. HFD har i praxis uttryckt sitt stöd för denna typ av omläggning. Gällande rätt bör dock anses vara oklar gällande ventilens tillämpning inom kommunala intressegemenskaper, vilket även väcker frågor kring ventilens kompatibilitet med legalitetsprincipen. HFD kan dock ha ansetts finna en, om än en provisorisk sådan, lösning på problematiken genom att godkänna en omläggning till Kommuninvest som därmed minskar stressen för HFD att komma till en slutsats gällande ventilens korrekta tolkning och tillämpning.

No description available.