Introduktion: Våld i nära relationer är ett samhällsproblem som resulterar i allvarliga konsekvenser. Var tredje kvinna i världen drabbas av fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. I Sverige har under 2022 mer än 38 000 misshandelsbrott mot kvinnor rapporterats. Hälso- och sjukvårdspersonal har en viktig roll i att upptäcka och stödja våldsutsatta kvinnor. Syfte: Att beskriva röntgensjuksköterskans roll i att identifiera och bemöta våldsutsatta kvinnor i nära relationer. Metod: Denna studie har genomförts som en allmän litteraturöversikt där data samlades in från två olika databaser, PubMed och CINAHL. Tolv vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa studier kvalitetsgranskades, analyserades och presenterades i form av tre kategorier. Resultat: De kategorier som uppkom i resultatet var identifikation av våldets struktur och sammansättning, hinder för upptäckt och bemötandet av våldsutsatta. Resultatet visade att våldsrelaterade fysiska skador uppstår oftast i huvudet, nacken och övre extremiteter. Dessa skador varierar beroende på våldets mekanism och allvarlighetsgrad. Psykiskt våld påverkar kvinnors välmående. Det har visat sig att brist på kunskap, riktlinjer och tid kan hindra våldsutsatta kvinnor och vårdpersonal från att arbeta mot våldsutsatthet. Ett empatiskt och respektfullt bemötande ansågs vara viktigt gentemot våldsdrabbade kvinnor. Slutsats: Kunskap om hur fysiskt och psykiskt våld visar sig är avgörande för upptäckt och hantering av våldsutsatthet. Dessutom kan ett empatiskt bemötande hjälpa våldsutsatta kvinnor att känna sig trygga och villiga att prata om sin utsatthet. Det är viktigt att ha tydliga rutiner och riktlinjer som främjar bättre arbetssätt och säkerställer att adekvata åtgärder vidtas. / Introduction: Violence in close relationships is a problem in society that results in serious consequences. Every third woman in the world suffers from physical, psychological or sexual violence. In Sweden, during 2022, more than 38,000 crimes of assault against women have been reported. Healthcare professionals have an important role in detecting and supporting abused women. Purpose: To describe the radiographer’s role in identifying and encountering abused women in close relationships. Method: This study has been conducted as a general literature review where data were collected from two different databases, PubMed and CINAHL. Twelve scientific qualitative and quantitative studies were quality reviewed, analyzed and presented in the form of three categories. Results: The categories that emerged in the results were identification of the structure and composition of the violence, barriers to detection and encountering victims of violence. The results showed that violence-related physical injuries occur most often in the head, neck and upper extremities. These injuries vary depending on the mechanism and severity of the violence. Psychological violence affects women's well-being. It has been shown that a lack of knowledge, guidelines and time can prevent abused women and healthcare professionals from working against violence. An empathetic and respectful encounter was considered important towards women affected by violence. Conclusion: Knowledge of how physical and psychological violence manifests is crucial for the detection and management of violence. In addition, an empathetic encounter can help abused women feel safe and willing to talk about their situation. It is important to have distinct routines and guidelines that promote better working methods and ensure that adequate measures are taken.

Bakgrund: Antalet datortomografiundersökningar (DT-undersökningar) har ökat kraftigt i Sverige och den kollektiva stråldosen till befolkningen blir allt högre. DT-undersökningar av buken är en av de undersökningarna som ger högst stråldos till patienten, därför är det viktigt att de endast görs när det krävs för att ställa diagnos. Därmed kan det vara relevant att undersöka huruvida antalet undersökningar också lett till ökat antal patologiska fynd hos patienter. Syfte: Undersöka hur många akuta DT-undersökningar med intravenös kontrast av buken som gjordes vid två sjukhus och hur stor andel av dessa som påvisade patologiska fynd. Metod: För att besvara syftet gjordes en kvantitativ retrospektiv studie där röntgenremisser och röntgensvar från mars 2013, mars 2018 och mars 2023 analyserades. Resultat: Antalet akuta DT-bukundersökningar med intravenös kontrast har ökat vid sjukhusen med i genomsnitt 49,5% mellan 2018–2023. Den mest markanta ökningen sågs i åldrarna 50–80 år. Vid Sjukhus 1 hade andelen fynd ökat från 57,5% i mars 2013 till 72,4% i mars 2023, samtidigt som andelen fynd vid Sjukhus 2 i stället minskat från 54% i mars 2018 till 46,3% i mars 2023. De vanligaste fynden vid de två sjukhusen var ileus/subileus, appendicit och kolecystit/gallsten/vidgade gallvägar. Könsfördelningen visade att något fler kvinnor än män genomgick akut DT buk med iv. kontrast, (Sjukhus 1: 54% kvinnor och Sjukhus 2: 55% kvinnor). Slutsatser: Det har vid båda sjukhusen skett en ökning av antalet undersökningar men utvecklingen av andelen fynd har gått i två olika riktningar. De vanligaste patologiska fynden som görs skulle kunna ställas med hjälp av andra modaliteter med låg eller ingen stråldos, såsom konventionell röntgen eller ultraljud. Ökningen av antalet akut DT-buk med iv. kontrast har medfört en ökad arbetsbelastning för röntgensjuksköterskor.

Introduktion Den artificiella intelligensens framsteg har kommit att spela stor roll vid användningen inom medicinsk bilddiagnostik. Frågor gällande bland annat tillämpning, diagnostik och behandling är ämnen som uppkommit vid diskussionen om den artificiella intelligensens användning inom radiografi. Syfte Syftet var att undersöka rådande kunskapsläge kring implementering av artificiell intelligens kopplat till röntgensjuksköterskans profession. Metod En allmän litteraturöversikt där nio granskade vetenskapliga artiklar valdes och analyserades utifrån likheter och skillnader. Resultat Tre kategorier framträdde - bristande utbildning, oro för ny teknik och AI som diagnostisk framgång visade att röntgensjuksköterskans profession förändras när både utbildning och kompetens ständigt måste hållas uppdaterade för att möta det ökade patientflödet och den snabba teknikutvecklingen kopplat till AI. Slutsats De valda artiklarna visar att AI´s inverkan på röntgensjuksköterskans profession är mångfacetterad vilket kan ge ökad effektivitet men även ökade utmaningar och att detta i takt med den snabba utvecklingen ställer ökade krav på röntgensjuksköterskans kunskap och kompetensutveckling.