Bakgrund: Trots kriminalisering av barnaga är barnmisshandel förekommande, vilket påträffas i alla samhällsklasser och miljöer. Mörkertalet för misshandel av barn är stort vilket kräver rätta kunskaper och förmågor för att efterfölja den lagstadgade anmälningsplikten för vård, skola och omsorg. Syfte: Syftet med studien är att få en djupare förståelse om röntgensjuksköterskans kunskaper för att upptäcka fysisk misshandel av barn under tre år inom Bild- och funktionsmedicinska avdelningar. Metod: En kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra legitimerade röntgensjuksköterskor, verksamma på två större universitetssjukhus i mellersta Sverige. Erhållet datamaterial analyserades med den induktiva kategoriseringsansatsen. Resultat: I resultatet framkom olikheter i röntgensjuksköterskans förmåga att upptäcka barnmisshandel. Att röntgensjuksköterskan är medveten om anmälningsplikten framkom tydligt, men det individuella ansvaret att upptäcka och agera på en röntgenavdelning varierade. Informanterna kunde notera kliniska kännetecken vilket grundar sig på tidigare erfarenheter utifrån utredningar av fysisk misshandel samt dess yrkesroll att kunna bedöma bildtagningens kvalité baserat på verksamhetens riktlinjer. I det personliga bemötandet mellan barn, föräldrar och vårdnadshavare uppkom brister vilket speglar sig i dess tidigare teoretiska kunskaper från grundutbildning till interna utbildningar. Ingen av deltagarna anmälde själva till socialstyrelsen vid subtila fall utan lämnade över ansvaret till överordnad. Slutsats: Röntgensjuksköterskorna är väl medvetna om plikten att anmäla barnmisshandel men upplever svårigheter att upptäcka barn som far illa, såsom att uppskatta sin individuella betydelse i vårdkedjan. Studien är användbar och kan replikeras för vidare forskningsmöjligheter. / Background: Although, all forms of child abuse are regarded as a crime it still happening today, independently of social class and environmental area. Since the unrecorded number of child abuse is high, it requires qualified and specific abilities in order to uphold the statutory obligation to report. Aim: The aim of this research is within radiology departments to acquire a deeper understanding of the radiographer’s role and knowledge in discovering physical abuse of children under three years old. Method: A qualitative study based on semi structured interviews, done with four qualified radiographers, operating in two large university hospitals in central Sweden. The conventional content analysis approach is used to analyze the documented material. Results: The result is showing differences in the radiographer’s ability in identifying child abuse. The radiographers are aware of their role in reporting any abuse of a child. However, the individual responsibility to understand the signs and then act upon them vary. The participants were able to notice clinical signs, based on their earlier experience. Although, lack of knowledge was shown in terms of interaction between parents, children and care giver, which is reflecting the radiographers earlier theoretical and internal education. Conclusion: The radiographers are aware of their role of reporting child abuse, although seeing difficulties in identifying physical abuse. Challenges were even shown in understanding their role of expertise and importance in the whole health care chain. The study can be replicated and used for further research possibilities.

Övergången mellan högskola och arbete kan för många vara en väldigt jobbig period. En bra introduktion för den nyutexaminerade röntgensjuksköterskan är viktigt för att snabbt och enkelt kunna komma in i sitt arbete. Målet med introduktionen är att den nyutexaminerade ska känna en trygghet på arbetsplatsen och bli självständig i sitt arbete. Det finns få studier som belyser ämnet “introduktion på en ny arbetsplats” och ännu färre studier som belyser nyutexaminerade röntgensjuksköterskors åsikter om introduktionen. Förfrågan från ett flertal röntgenavdelningar har lett författarna till ett arbete inom området ”introduktion på arbetsplatsen för nyutexaminerade röntgensjuksköterskor”. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer nyutexaminerade röntgensjuksköterskor upplever är viktiga vid introduktionen på en ny arbetsplats. En kvalitativ studie gjordes med sju kvinnliga informanter i södra och mellersta Sverige. Den insamlade datan analyserades med en innehållsanalys och tre huvudkategorier bildades: Upplevelser av introduktionen; Kommunikation och sociala relationer samt Förbättringsförslag. En viktig faktor som uppskattades av våra informanter är konstruktiv feedback och kontinuitet av handledare för att självsäkerheten ska öka. Mycket av det som tas upp i studien har förbättringspotential för chefer och blivande arbetskollegor. / The transition between university and work can be a difficult period for some people. A good introduction to the new graduated radiographer is important for a quick and easy access to the workplace. The aim of the introduction is to feel safe and independent in the workassignments. Few studies highlight the subject of "introduction on a new workplace” and even fewer studies highlight ”new graduated radiographers’ views on the introduction”. A request from a number of radiology departments has led the authors to write this thesis. The purpose of this study is to examine factors new graduated radiographer considered important for a good introduction on a new workplace. A qualitative study was conducted with seven female informants in southern and central Sweden. The collected data was analyzed with a content analysis and three main categories were formed: Experiences of the introduction; Communication and social relations; Suggestions for improvement. Something that was appreciated by our participants was constructive feedback and continuity of supervisors to increase self-confidence. The content in this study has an improvement potential for managers and future colleagues.

Syfte: Att ur ett intensivvårds- och röntgensjuksköterskeperspektivbeskriva och jämföra upplevelser och erfarenheter av att utföra CT-hjärna på enneurointensivvårdsavdelning. Metod: En deskriptiv intervjustudie medkvalitativ design användes, där åtta sjuksköterskor inom professionernaröntgen- och intensivvård deltog. Resultat:Intensivvårdssjuksköterskorna såg fram emot att apparaten skulle börja användaspå avdelningen, medan röntgensjuksköterskorna upplevde en frustration över attför lite tid och resurser avsatts för att kunna utföra undersökningen påavdelningen på ett bra sätt.  Intensivvårdssjuksköterskornaupplevde en tidsbesparing att kunna utföra undersökningen på avdelningen medanröntgensjuksköterskornas uppfattning var att man hann undersöka färre patientertotalt under samma tid. Resultatet visar också att sjuksköterskorna i bådagrupperna är medvetna om riskerna med intrahospitala transporter och ansermöjligheterna att utföra CT-hjärna på avdelningen som fördelaktigt förpatienten ur säkerhetssynpunkt. Slutsats:Noggrann planering, väl utarbetade rutiner och involvering av berörd personalär nödvändiga åtgärder för att skapa förutsättningar för ett gott arbetsklimatmellan arbetsgrupper. God kommunikation och förståelse för varandrasansvarsområden är förutsättningar för en trygg arbetsmiljö vilket iförlängningen ger en god och säker vård för patienten.  Sökord: Mobil CT, intrahospitalatransporter, neurointensivvård, sjuksköterska, röntgensjuksköterska, erfarenhet. / Objective: From an intensive care and radiology nursing perspective describe andcompare the experiences of performing CT brain on a neurological intensive careunit. Method: A descriptivequalitative interview, in which eight nurses in the professions radiology andcritical care participated. Results: Intensivecare nurses were looking forward to when the unit would start to be used in thedepartment, while radiology nurses experienced a frustration that not enoughtime and resources were allocated to carry out the examination in thedepartment in a good way. Intensive care nurses experienced a time save toperform the examination in the department while the radiology nurses felt thatthey had time to examine fewer patients in total during the same time. Theresults also show that nurses in both groups are well aware of the risksintrahospital transport constitute and consider the possibility to perform CTbrain in the ICU as very beneficial for the patient safety. Conclusion: Careful planning,well-developed procedures and the involvement of the personnel are necessarysteps to create conditions for a good working atmosphere between the teams.  Goodcommunication and understanding of each other’s responsibilities areprerequisites for a safe working environment which ultimately provides a goodand safe care for the patient. Keywords: Mobile CT, intrahospital transport, neuro-intensivecare, nurse, radiographer, experience.

Bakgrund: Hög kompetens hos röntgensjuksköterskorna är essentiellt för att upprätthålla hög patient- samt personalsäkerhet inom strålskydd. Ett flertal studier har undersökt röntgensjuksköterskans kunskap och behov av vidareutbildning ur olika aspekter. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur röntgensjuksköterskor på två sjukhus upplevde sina kunskaper i strålsäkerhet, tillgång till skyddsutrustning och behovet av vidareutbildning. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med tio intervjuer. Analysen för studien gjordes i form av en kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv form. Resultat: Resultaten av studien visade att det fanns skillnad mellan röntgensjuksköterskans säkerhetskunskap och hur rutiner efterlevdes på arbetsplatsen inom strålsäkerhetsområdet. Även om de flesta initialt uppskattade sin kunskap till god eller tillräcklig så fanns skillnader som till största delen grundades på vilket sjukhus informanten arbetade på. När det gällde grundläggande säkerhetsutrustning fanns det en skillnad mellan sjukhusen, både när det gällde tillgång och lättillgänglighet. Tillgången till vidareutbildning skilde sig också mellan sjukhusen. Slutsats: Röntgensjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkert ur strålskyddssynpunkt var sammankopplat med deras kunskap i strålsäkerhet och arbetsplatsens tillgång till strålningsförebyggande hjälpmedel. Studien visade på skillnader mellan de två röntgenavdelningar som undersöktes främst när det gällde tillgång på regelbunden utbildning inom strålsäkerhet och tillgången på strålförebyggande utrustning, men också användandet av utrustningen i det dagliga arbetet. / Background: The radiographers’ competences in the field of radiation protection is essential in ensuring a high standard of patient and staff safety. Several studies have examined various aspects effecting the radiographers’ knowledge and need for further training. Aim: The aim of this study was to investigate how radiographers from two hospitals experienced their knowledge of radiation safety, access to protective equipment and the need for further training. Method: The study was conducted as a qualitative semi-structured interview study with ten radiographers participating. The analysis for the study was done in the form of a qualitative content analysis using a deductive form. Results: The study found a difference between the radiographers’ knowledge in radiation safety and how radiation safety routines were performed. Although most initially estimated their knowledge to be good or sufficient, there were some differences, based on which hospital the radiographers’ worked at. When it came to basic safety equipment there where differences noted between the hospitals, both in terms of access and availability. The availability of continued education varied significantly between the two hospitals. Conclusion: The ability of radiographers to work patient-safe, from a radiation protection standpoint, is linked to their knowledge of radiation safety and the workplace's access to radiation protection equipment. The study showed differences between the two radiography departments that were examined. Differences were noted mainly in terms of access to continued radiation safety education, the availability of radiation protection equipment and the use of protective equipment in daily work.

Abstrakt Inledning: I Sverige erbjuds alla kvinnor mellan 40-74 år möjlighet till att genomgå en hälsokontroll (screening) av sina bröst. Syftet med mammografiscreening är att hitta patologi så tidigt som möjligt för att kunna tillgodose en gynnsam behandling och för att förhindra dödlig utgång. Röntgensjuksköterskan har en viktig roll i den bilddiagnostiska utredningen. En av röntgensjuksköterskans uppgifter är att framställa röntgenbilder med optimal bildkvalitet samtidigt som patientsäkerheten måste beaktas. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka den optimala bildkvaliteten vid mammografiundersökningar. Metod: För att få svar på syftet genomfördes en allmän litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar letades i databaserna PubMed och Cinahl. 15 artiklar sammanställdes och analyserades sedn i tre kategorier. Resultat: Analysen av artiklarna visade på att det finns flera faktorer som kan inverka på den optimala bildkvaliteten vid mammografiundersökningar. Analysen presenterade tre kategorier såsom patientrelaterade aspekter, tekniska parametrar och röntgensjuksköterskans betydelse. Slutsats: Röntgensjuksköterskans kunskaper och kännedom om vilka faktorer som kan inverka på bildkvaliteten är viktig för att minimera brister i bildkvaliteten. För att kvalitetsförbättra mammografiundersökningarna samt bibehålla kunskap krävs kontinuerlig träning och utbildning.

Bakgrund:  Röntgensjuksköterskor har en viktig roll inom vården men det råder brist på röntgensjuksköterskor på den nuvarande arbetsmarknaden i Sverige. Att öka nivån av arbetstillfredsställelse för röntgensjuksköterskor skulle kunna hjälpa arbetsgivare att attrahera och behålla medarbetarna. Syfte: Syftet med studien var att studera vilka faktorer inom den psykosociala arbetsmiljön som påverkar arbetstillfredsställelsen hos röntgensjuksköterskor men även undersöka om det finns skillnader hos medarbetarna mellan röntgen modaliteter. Metod: En kvantitativ forskningsmetod användes i denna studie. Data insamlades med en modifierad version av enkäten ‘The Generic Job Satisfaction Scale’ (GJSS). Enkäten är ursprungligen på engelska och är testad och validerad. Enkäten delades till röntgensjuksköterska på de utvalda avdelningarna på två sjukhus. Resultat: Studiens resultat visar att arbetstillfredsställelsen hos röntgensjuksköterskor är hög och att de flesta av deltagarna trivs med sitt arbete samt att det finns ett bra samspel med kollegor och chefer. Resultatet visade att arbetstillfredsställelse för röntgensjuksköterskor var lägst vad gäller lön och den organisation deltagarna arbetar för. Röntgensjuksköterskor som arbetar med MR, intervention och nuklearmedicin hade högre nivåer av arbetstillfredsställelse än de som arbetade med konventionell röntgen eller datortomografi (CT). Slutsats: Det är viktigt för arbetsgivare att förstå vilka faktorer som påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse samt vilka faktorer som positivt påverkar den psykosociala arbetsmiljön och vilka faktorer som kan förbättras. Sammanfattningsvis visar studien att även om röntgensjuksköterskor på övriga modaliteter visar hög tillfredsställelse bör lönen för röntgensjuksköterskor i Sverige ses över och förbättras. Detta kan öka arbetstillfredsställelse och på det sättet blir det lättare att attrahera och behålla medarbetarna och därmed minskas brist på röntgensjuksköterskor. / Background: Radiography is highly specialised and plays a vital role in the health service. There is a shortage of radiographers in the current job market in Sweden. Increasing the level of job satisfaction of radiographers could aid employers in attracting and retaining employees and thus end the shortage.  Purpose: This study aimed to study the satisfaction levels of Swedish radiographers, compare those working with different radiographic methods and analyse which psychosocial factors have a negative or positive affect on the radiographers’ experience of their workplace. Method: A quantitative research method was used in this study.  Data was collected using ‘The Generic Job Satisfaction’ questionnaire, which was translated and modified by the researchers. The questionnaire was delivered to radiographers, who were working under the collection period, in the selected departments of two hospitals. Results: Most of the radiographers in the study had high levels of job satisfaction. They were most satisfied with the nature of work and working relationships but were dissatisfied with salary levels and the organisational culture. Radiographers working with MR, interventional radiography and nuclear medicine had higher levels of job satisfaction than those working in x-ray or computer tomography (CT).  Conclusion: It is important that employers understand which factors affect job satisfaction in order to understand what is positively affecting the psychosocial work environment and where improvements can be made. Recognising the work of radiographers in Sweden, may increase job satisfaction, make it easier to attract and retain staff and thus reduce the shortage of radiographers the departments currently face.

Inledning: Varje dag får ca. 170 kvinnor runt om i världen diagnosen bröstcancer. Förstahandsmetoden för screening av brösten är i dagsläget mammografi. Studier visar på att kvinnor med täta bröst får inte rätt diagnos med enbart mammografiundersökning. Denna litteraturöversikt tar upp alternativa undersökningsmetoder för att diagnostisera och behandla bröstcancer hos kvinnor med täta bröst. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa betydelsen av magnetresonanstomografi- samt ultraljud vid utredning av täta bröst. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt där 15 kvantitativa artiklar granskades efter sökningar i både PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet av samtliga artiklar visar att ultraljud och magnetresonanstomografi kan användas för att utesluta misstänka patologier som hittas vid mammografiundersökningar av täta bröst. Dessa artiklar lyfter också fram att det finns samband mellan bröstdensitet och fastställandet av korrekt diagnos, då bröstkörtlar kan tolkas som misstänka patologier i mammografibilderna.  Slutsats: Med kunskap samt adekvat information till kvinnor som har täta bröst är modaliteter som MRT och ULJ ett komplett att upptäcka bröstcancer i tid. Kvinnor som får diagnosen bröstcancer i ett tidigt skede kan snabbt få hjälp och därmed ökar också överlevnadschansen.

Inledning: Radiologin har en central roll inom vården men det råder brist på röntgensjuksköterskor i alla 21 regioner i Sverige just nu. Arbetsgivarnas konkurrens om de nyutexaminerade innebär att mer kunskap om arbetssökandes önskemål och prioriteringar kan vara av värde. Syfte: Studiens syfte var att kartlägga vilka faktorer som påverkar nyutexaminerade röntgensjuksköterskors val av första arbetsplats. Metod: En webbaserad enkät skickades ut till de som examinerades mellan år 2021–2022 från de åtta lärosäten som erbjuder röntgensjuksköterskeutbildningen. Enkäten var egenkonstruerad och bestod av både kvantitativa och kvalitativa frågeställningar. Svaren analyserades med deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys. Totalt deltog 88 röntgensjuksköterskor fördelat på 69 kvinnor och 19 män. Resultat: De faktorer som prioriterades högst inför val av första arbetsplats var erbjudande om tillsvidareanställning, arbetsplatsens geografiska placering samt möjlighet till yrkesrollsutveckling. Majoriteten av deltagarna var nöjda med sin första anställning och förväntas stanna kvar på sin nuvarande arbetsplats de kommande åren men studien belyser även att det finns förbättringspotential hos arbetsgivarna vad gäller rekrytering. Slutsats:Sammanfattningsvis visar studien att ett flertal faktorer har inverkan på nyutexaminerade röntgensjuksköterskors val av första arbetsplats där de högst rankade faktorerna kan kopplas till individens grundläggande behov.

Bakgrund: Röntgensjuksköterskans arbete inkluderar ett stort fokus på teknik och säkerhet samtidigt som patienten ska få sina individuella behov tillgodosedda i det korta mötet. Den personcentrerade vården har starka kopplingar till etik och är något röntgensjuksköterskan ska arbeta efter. Syfte: Studiens syfte var att studera innebörden av personcentrerad vård ur den legitimerade röntgensjuksköterskans perspektiv, samt att belysa huruvida personcentrerad vård tillämpades i det dagliga arbetet vid omvårdnaden av patienter inom radiologiska undersökningar. Metod: Studien har en kvalitativ design där datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Tio röntgensjuksköterskor intervjuades under ljudupptagning, varpå intervjuerna transkriberades och innehållsanalysen genomfördes manifest. Resultat: Studien visade att röntgensjuksköterskorna strävade efter att arbeta personcentrerat men att förutsättningarna för att göra det varierade. Röntgensjuksköterskorna såg tillgång till tid, personal samt gott samarbete och kommunikation mellan närmaste kollegorna, interprofessionellt och med patienten som vitala punkter i en personcentrerad vård. De största svårigheterna till att tillämpa personcentrerad vård sågs vara tidsbrist och personalbrist. Slutsats: Röntgensjuksköterskorna hade god kännedom om innebörden av personcentrerad vård där dess kärnpunkt var att bemöta patienten som en individ. Röntgensjuksköterskorna uttryckte bland annat att brist på tid, personal och hög arbetsbelastning kunde försvåra appliceringen av en personcentrerad vård men att de trots detta försökte göra sitt bästa i vårdmötet med patienten. Resultatet skulle kunna användas för att påverka röntgensjuksköterskans arbetsförhållanden genom att ledningen uppmärksammar röntgensjuksköterskornas förbättringsförslag. / Background: The radiographers’ work includes focus on technology and safety while the patient's individual needs are met in the short meeting. Person-centred care has strong links to ethics and is something the radiographer must work towards. Purpose: The purpose of the study was to explore the meaning of person-centred care from the perspective of the licensed radiographers, and to shed light on whether person-centred care was applied in the daily work of nursing patients in radiological examinations. Method: This study has a qualitative design where the data collection has taken place through semi-structured interviews. Ten radiographers were interviewed during audio recording, the interviews were transcribed and the content analysis was performed manifest. Results: The study showed that the radiographers strove to work person-centered, but that the conditions for doing so varied. The radiographers’ saw access of time, staff and good cooperation and communication between colleagues, interprofessionally and the patient as vital points in person-centered care. The biggest difficulties to person-centered care were lack of time and staff. Conclusion: The radiographers’ awareness of the meaning of person-centred care where the main point was to treat the patient as an individual. The radiographers’ expressed that lack of time, staff and high workload could make it difficult to apply person-centred care, but despite this they tried to do their best in the care meeting. The result could be used to improve the radiographers’ working conditions by the management paying attention to the radiographers’ suggestions for improvement.

Bakgrund Artificiell intelligens (AI) har utvecklats i stor utsträckning i samband med magnetresonans (MR) undersökningar. Röntgensjuksköterskans roll vid MR-undersökningar är bland annat bildframställning och säkerställning av patientsäkerhet. Tillämpning av AI-teknik kan innebära förändringar i röntgensjuksköterskans roll inom MR-verksamheten.  Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att studera faktorer där AI kan påverka röntgensjuksköterskans roll inom MR-verksamheten. Metod En systematisk litteraturstudie har genomförts. Datainsamlingen har utförts via databaserna PubMed och CINAHL. De valda artiklarna uppfyllde studiens inklusionskriterier. Artiklarna genomgick sedan en kvalitetsgranskning och artiklarna som uppnådde medel till hög kvalité analyserades och samanställdes i en tabell utefter analysmetoden metasyntes.  Resultat Resultatet i denna studie presenterar flera faktorer där AI kan påverka röntgensjuksköterskans roll inom MR-verksamheten. AI kan förbättra arbetsflöden och öka effektivitet genom att förbättra bildkvalitén, minska undersökningstiden, kontrollera metallimplantat inför en MR-undersökning, ersätta användningen av gadoliniumkontrastmedel samt stödja röntgensjuksköterskan vid förberedelser inför en MR-undersökning. Slutsats AI i samband med MR-undersökningar kan påverka röntgensjuksköterskans roll under den peri-radiografiska processen. AI kan optimera radiografiska arbetsflöden och förändra arbetsuppgifter för röntgensjuksköterskan inom MR-verksamheten. Det är möjligt att fokus flyttas från tekniska aspekter till personcentrerade vård. Röntgensjuksköterskan behöver anpassa sig till nya kompetenskrav samt erhålla en djupare förståelse av AI inom MR-verksamheten. / Background Artificial intelligence (AI) is advancing rapidly in the context of magnetic resonance imaging (MRI) examinations. Radiographers’ role in MRI imaging includes image acquisition and ensuring patient safety. The implementation of AI-technologies may imply changes in the radiographers’ role within the MRI-department. Purpose The purpose of this literature review is to examine the factors which AI can affect radiographers’ role within the MRI-department. Method A systematic literature review was conducted. The data collection has been executed via the databases PubMed and CINAHL. The selected articles fulfilled the chosen inclusion criteria. The articles were then quality assessed and those who achieved medium or high quality were analysed and subsequently compiled into a table according to the analytical method meta-synthesis.  Result This study presents several factors in which AI can affect the radiographers’ role within the MRI department. AI technologies can improve workflow and increase efficiency by improving image quality, reducing examination times, checking for metal implants prior to an MRI, replacing use of contrast media, and assisting radiographers during preparations prior to MRI scans. Conclusion The applications of AI in MRI imaging can affect radiographers’ role in the peri-radiographic process. AI can optimize the workflow and change work tasks for radiographers within the MRI department. The focus may shift from technical aspects to person-centered care. Radiographers should adapt to new competency requirements as well as obtain a deeper understanding of AI technologies.