Kommunikationssvårigheter drabbar många människor, på grund av medfödda eller förvärvade funktionsnedsättningar. Svårigheterna kan gälla kognitiva-, syn- och hörselnedsättning samt språk-, röst- och talsvårigheter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa metoder som röntgensjuksköterskan kan använda vid bemötande av patienter med kommunikationssvårigheter. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie övervetenskapliga artiklar ur databaserna PubMed och CINAHL. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades och inkluderades i studien. Resultat: Olika metoder framkom i resultatet och de kategoriserades i fem kategorier: Tal/röst, förhållningssätt, kroppsspråk, trepartssamtal och hjälpmedel. De flesta metoder kunde vara till fördel i bemötandet av patienter med kommunikationssvårigheter, men det framkom även metoder som kunde vara till nackdel vid kommunikationssvårigheter. Slutsats: Informationen till patienter med kommunikationssvårigheter behöver ofta anpassas och studien visar att metoder som exempelvis papper, penna och bilder är kostnadseffektiva, enkla hjälpmedel som röntgensjuksköterskan ofta har nära till hands.

Introduktion: Computed Tomography (CT) är en effektiv och snabb undersökningsmetod. Den visar detaljrika bilder men har en relativt hög stråldos som kan orsaka skador på grund av upprepade undersökningar, till exempel leda till lungcancer. Därför är reducering av stråldos prioriterat inom radiologin. I dagsläget pågår forskning gällande stråldosreduktion med hjälp av Artificiell Intelligens (AI) till exempel med så kallade Ultra Low Dose Computed Tomography (ULD-CT). Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer av betydelse för ultralågdosprotokolls tillförlitlighet vid detektion av lungnoduli. Metod: Studiens metod var en allmän litteraturöversikt. Efter en litteratursökning i Pubmed och Cinahl valdes åtta artiklar. Artiklarnas kvalitet granskades och analyserades. Resultat: Resultatet baseras på analys av åtta vetenskapliga artiklar som visade att användning av ULD-CT är tillförlitligt samt bidrar till reducerad stråldos. AI och Iterativa Rekonstruktion (IR) kan reducera bildbrus samt ge ökad tillförlitlighet i bildkvalitet. Storlekar och nodulityp är av betydelse för detektion av lungnoduli med ULD-CT. Slutsatser: ULD-CT som är nytt inom radiologi är tillförlitligt för att detektera och diagnostisera lungnoduli under vissa omständigheter beroende av rekonstruktion, effektiv dos och storlek samt typ av lungnoduli. I dagsläget finns ett begränsat antal studier utförda inom området vilket indikerar behovet av fler studier.

Bakgrund: Omhändertagande av traumapatienter är en vanligt förekommande situation för en röntgensjuksköterska. Flera studier har visat att vidareutbildning och återkommande traumaövningar bidrar till säkrare vård och färre dödsfall. Det är därför viktigt att ha handlingsberedskap och förmåga att genomföra undersökningar av svårt skadade patienter. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga röntgensjuksköterskors, med maximalt två år i yrket, utbildningsgrad inom traumavård, samt deras upplevda känsla av handlingsberedskap inför omhändertagandet av traumapatienter. Metod: Denna studie genomfördes som en tvärsnittsstudie i form av en kvantitativ enkätundersökning, där enkäten utformades efter examensarbetets syfte och besvarades av deltagarna som en webbenkät. Inklusionskriterierna var legitimerade röntgensjuksköterskor med maximalt två år i yrket och som tog emot eller förväntades ta emot traumapatienter. Resultat: Totalt deltog 39 röntgensjuksköterskor som gått sin grundutbildning i Sverige. Majoriteten av de som deltagit vid traumalarm hade ingen specialinriktad vidareutbildning inom traumaomhändertagande. Även om deltagarnas känsla av trygghet i sin yrkesroll skattades hög vid mottagandet av traumapatienter gav mer vidareutbildning ytterligare ökad självsäkerhet. För bästa effekt av simuleringsövningar och teoretisk undervisning var det betydelsefullt med upprepade traumaövningar. Tydliga rutiner från arbetsgivaren ökade beredskapen hos röntgensjuksköterskan. Handledning av erfarna kollegor ansågs av deltagarna som en viktig del i kompetensutvecklingen. För att ytterligare öka tryggheten ansågs vidareutbildning inom omhändertagande ha stor betydelse. Variation i de utbildningar deltagarna erbjudits önskades, samt att delta vid traumaövningar tillsammans med andra professioner som medverkar i traumakedjan. Slutsats: En kartläggning av nyexaminerade röntgensjuksköterskors utbildning inom traumaomhändertagande kan ge en indikation på deras nuvarande utbildningsgrad och deras känsla av handlingsberedskap vid mötet med en traumapatient. Genom att sammanställa deltagarnas önskemål av kursinnehåll kan framtida utbildningar och övningar utvecklas för att skapa en förhöjd handlingsberedskap vid mötet med traumapatienter. Önskvärt hade varit mer forskning om hur röntgensjuksköterskans roll i traumateamet kan utvecklas genom vidareutbildningar i traumaomhändertagande.

Inledning: Yrkesrollen röntgensjuksköterska är i konstant utveckling och brist på röntgensjuksköterskor och radiologer leder till ett ansträngt läge på radiologiska avdelningar runt om i Sverige. Vidareutbildningar mot en granskande ansvarsroll för röntgensjuksköterskan finns inte i Sverige men är beprövat i Europa. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om yrkesrollen bildgranskande röntgensjuksköterska. Metod: En allmän litteraturöversikt som baserades på nio vetenskapliga artiklar. Litteratursökning gjordes via databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet visade på utmaningarna och fördelarna med den nya yrkesrollen som granskande röntgensjuksköterska samt rollens innebörd. Resultatet visade att granskande röntgensjuksköterskor bidrog med granskningskapacitet, hög kvalitet och visade på utvecklingspotential inom området. Röntgensjuksköterskor beskrev vidareutbildningen som utmanande men utvecklande. Resultatet visade på de åtgärder som användes för att säkerställa kvalitet och kompetens. Slutsats: Resultatet ger insikt i den nya yrkesrollen och dess konsekvenser för granskande röntgensjuksköterskor och kan vara användbart för sjukvårdsorganisationer som överväger att implementera denna yrkesroll. Detta skulle kunna leda till ökad motivation för röntgensjuksköterskor och generera ökad granskningskapacitet och minskade kostnader. Mer forskning inom området behövs och skulle kunna generera en bättre bild över hur en vidareutbildning i Sverige skulle kunna se ut.

Bakgrund: Bilddiagnostik har en central roll i dagens hälso- och sjukvård. Samtidigt som efterfrågan på radiologiska undersökningar alltjämt ökar råder det brist på röntgensjuksköterskor i Sverige. Att jobba under minskad bemanning kan leda till stress och andra faktorer som kan påverka patientsäkerheten. Trots att detta problem finns över hela landet är kunskap kring sambandet mellan bristen på röntgensjuksköterskor och patientsäkerheten liten. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva faktorer kopplat till bristen på röntgensjuksköterskor som kan påverka patientsäkerheten på röntgenavdelningar. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt, artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes, vilka har kvalitetgranskats och analyserats utifrån studiens syfte. Resultat: Tre huvudfaktorer identifierades; arbetsbelastning, arbetsmiljö och kompetens. Resultatet visar att dessa tre huvudfaktorer påverkas av bemanningen av röntgensjuksköterskor, vilka i sin tur påverkar patientsäkerheten. Slutsats: Bristen på legitimerad vårdpersonal kan äventyra patientsäkerheten på flera olika sätt. Vidare är det önskvärt med ytterligare forskning inom området riktat mot röntgensjuksköterskor som yrkesgrupp, vilket kan leda till en ökad kunskap inom ämnet.

Inledning: Rörelseartefakter är patientrelaterade artefakter som uppstår på grund av patientens medvetna eller omedvetna rörelser vid magnetresonansundersökningar och anses vara den vanligaste typen av artefakter som försvårar diagnostiken och påverkar därmed patientsäkerheten negativt. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga olika åtgärder för att minimera risken för uppkomst av rörelseartefakter i magnetresonans-bilder. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt där tolv kvantitativa artiklar som söktes i databaserna PubMed och CINAHL ingick i analysen. Resultat: Resultatet visade att utökad muntlig information är ett effektivt och lättillgängligt alternativ som skulle kunna bidra till minskning av rörelseartefakter. Spasmolytiska och sederande läkemedel anses vara effektiva åtgärder. Dock krävs det enhetliga rutiner kring användandet av dessa läkemedel. Tekniska interventioner som taktila återkopplingar ses som en lovande metod med ett brett användningsområde då interventionen kan användas ihop med musik och/eller VR. Slutsats: Studien visade att utökad information samt medicinska interventioner ledde till minskning av rörelseartefakter i MR-bilder. Tekniska interventioner anses vara lovande metoder som skulle kunna minska risken för uppkomst av rörelseartefakter. Dock kan installation av dessa utrustningar vara svårgenomförd på grund av tekniska och ekonomiska skäl. En slutsats kunde dras att den ångest och oro som patienten upplever i samband med MR-undersökning anses vara en övergripande faktor för uppkomst av rörelseartefakter.

Bakgrund Magnetresonanstomografi undersökningar blir mer frekventa och därmed ökar användningen av gadoliniumbaserade kontrastmedel. Dock är gadoliniumretention ett relativt nyupptäckt fenomen och dess påverkan är fortfarande relativt okänt. Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att få en djupare förståelse om vad gadoliniumretention är och dess inverkan på människokroppen, samt vilka implementeringar röntgensjuksköterskorkan behöva göra för att anpassa vården efter ny forskning inom området. Metod Denna studie är en systematisk litteraturstudie. Datainsamlingen har gjorts via databaserna PubMed och CINAHL. Endast vetenskapliga artiklar som uppfyllt inklusionskriterierna, exempelvis att de är peer-reviewed och primärpublicerade, har inkluderats. De artiklar som har besvarat frågeställningarna har kvalitetsgranskats och sedan har artiklarna som uppnådde medel eller hög kvalitet analyserats. Resultat Resultatet av denna studie visar att ackumulerad gadoliniumretention kan uppstå efterupprepade administreringar av gadoliniumbaserade kontrastmedel. Inga negativa biverkningar hos människokroppen har påvisats. För att minska risken för gadoliniumretention rekommenderar flera studier att minska kontrastmedelsdoser och vara varsam vid administrering. Slutsats Gadoliniumretention kan ses som förhöjd signalintensitet främst i dentate nucleus och globuspallidus i hjärnan efter upprepade administreringar av gadoliniumkontrastmedel. Dess påverkan på människokroppen är fortfarande okänd och mer forskning behövs om hurröntgensjuksköterskor kan anpassa vården därefter. / Background Magnetic resonance imaging exams is becoming more common and therefore the use of gadolinium-based contrast media increases. However, gadolinium retention is a relatively newly discovered phenomenon, and its impact on the human body is still unknown. Purpose The purpose of this study is to obtain a deeper understanding of what gadolinium retention is and how it affects the human body, and which implementations radiographers may have to do to adapt the care according to new research within the field. Method This study is a systematic literary review. The data collection was made from the databases PubMed and CINAHL. Only scientific studies that fulfilled the inclusion criteria, for example that they were peer-reviewed and primary published, were included. The articles that answered the questions were quality reviewed and the articles that achieved medium or high quality were analysed. Results The result of this study shows thar accumulated gadoliniumretention can arise after repeated administrations of gadolinium-based contrast media. No adverse effects in the human body have been demonstrated. To reduce the risk of accumulating gadoliniumretention several studies recommend reducing the dosage and to be cautious when administrating. Conclusion Gadoliniumretention can be seen as an increased signal intensity, mainly in dentate nucleus and globus palladius in the human brain after multiple administration of gadolinium-based contrast media. Its adverse effects on the human body are still unknown and more research is needed on how radiographer can adapt the care thereafter.

Inledning: Nålar beskrivs av barn som det mest skrämmande vid sjukhusbesök. Vårdpersonalen spelar en viktig roll för upplevelsen av undersökningen. Kunskap och förståelse för såväl patienten som den medicinska utrustningen kan vara avgörande för patientens upplevelse. Röntgensjuksköterskan har begränsade kunskaper och erfarenheter av barns upplevelser på röntgenavdelningen. Syftet: Syftet med denna integrativa litteraturöversikt var att granska och sammanställa metoder för att kunna möta barn med stickrädsla som undersöks på röntgenavdelningen. Metod: En integrativ litteraturöversikt har utförts där 12 vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats, analyserats, kategoriserats samt sammanställts till ett resultat. Resultat: Fem kategorier identifierades och utformade resultatkategorier. Vår litteraturstudie visar att röntgensjuksköterskor kan använda många olika metoder och tekniker för att hjälpa stickrädda barn till minskad oro, ångest samt smärta. Konklusion: Slutsatserna i litteraturstudien visar att röntgensjuksköterskan har en stor och viktig roll i vård mötet med barn. Barns oro, rädsla och smärta kan lindras med hjälp av individuellt anpassat bemötande. / Needles are described by children as the most frightening part during the hospital visit. Caregivers play an important role in the experience of the examination. Knowledge and understanding of both the patient and the medical equipment can be crucial to the patient's experience. The radiographer has limited knowledge of children´s experiences in the radiology department. Purpose: The aim of this paper was to compile different methods how to meet children with fear of needles at the radiology department. Methods: An integrative literature review has been conducted, which includes 12 scientific articles who have been quality reviewed, analyzed, categorized and finally the result has been compiled in form of a synthesis. Results: Five categories were identified and formed as result categories. Our literature review shows that the radiographers can use many different methods and techniques to help children who fear needles to reduced anxiety and pain. Conclusion: The findings of the literature shows that the radiographer has a large and important role in the care meeting with children. Children's anxiety, fear and pain can be reduced with the help of individually tailored treatment.

Inledning: Jodkontrastmedel är ett läkemedel som administreras av röntgensjuksköterskan för att förbättra kontrasten mellan inre organ och vävnader samt skilja mellan normala och patologiska områden. Jodkontrastmedel gavs uppskattningsvis i 80 miljoner doser över hela världen år 2003. Av kontrastmedel kan allvarlig biverkning eller till och med ett livshotandetillstånd uppkomma som kontrastmedelsinducerad nefropati (KMN). N-Acetylcystein (NAC) har flera egenskaper, bland annat antioxidfunktioner och förbättring av njurarnas perfusion som kan vara bidragande egenskaper till att förebygga KMN. Syfte: Denna litteraturöversikt var att sammanställa om N-Acetylcystein (NAC) är ett effektivt hydreringsalternativ för att förebygga kontrastmedelsinducerad nefropati (KMN) Metod: Studien utfördes som en allmänlitteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och resultatet presenterades i kategorier. Resultat: Analysen av tio artiklar resulterade i sex kategorier, om NAC har en bra hydrerande effekt mot KMN, högriskpatienternas utveckling av KMN och NAC:s effekt, kontrastmedelsdos, mätvärden kontrollerade med serumkreatinin och cystatin C, biverkningar från oral och intravenös administration av NAC samt studiernas definition på KMN. Slutsats: NAC tillsammans med hydrering har visat sig i vissa studier vara effektivt mot KMN men det är ändå oklart om det är NAC som ger den positiva effekten. NAC tillsammans med hydrering verkar inte ge några negativa effekter för patienten då NAC har få biverkningar och är ett billigt läkemedel, men röntgensjuksköterskan bör ge kontrastmedelsdos enligt uträknad GFR. / Introduction: Iodine contrast media is a drug that is administered by the radiographer to enhance the contrast between the internal organs and tissues and distinguish between normal and pathological areas. Iodine contrast media is given estimated to 80 million dosesworldwide year 2003. By contrast media, a serious side effect or even a life-threatening condition can arise like contrast induced nephropathy (CIN). N-Acetylcysteine (NAC) has acapacity of antioxidant functions and improvement of renal perfusion, which may be properties to help and prevent CIN. Purpose: This literature review was to compile if N-Acetylcysteine (NAC) is an effective hydrations alternative to prevent contrast induced nephropathy (CIN) Method: The study was conducted as a general literature review. Tenquality scientific articles were reviewed, analyzed and the results were presented in categories. Results: The analysis of the ten articles resulted in six categories, the NAC has a good dehydrating effect against KMN, high-risk patients, the development of KMN and NAC:s effect, contrast media, measurements controlled by serum creatinine and cystatin C, side effects from oral and intravenous administration of NAC and studies definition of KMN Conclusions: NAC with hydration has been shown in some studies to be effective against KMN but it is still unclear whether it is NAC that gives the positive effect. We believe that NAC along with hydration do not hurt to give to the patient when the NAC has few side effects and is an inexpensive drug, but radiographer should give contrast media according to calculated GFR.

Bakgrund: Trots kriminalisering av barnaga är barnmisshandel förekommande, vilket påträffas i alla samhällsklasser och miljöer. Mörkertalet för misshandel av barn är stort vilket kräver rätta kunskaper och förmågor för att efterfölja den lagstadgade anmälningsplikten för vård, skola och omsorg. Syfte: Syftet med studien är att få en djupare förståelse om röntgensjuksköterskans kunskaper för att upptäcka fysisk misshandel av barn under tre år inom Bild- och funktionsmedicinska avdelningar. Metod: En kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra legitimerade röntgensjuksköterskor, verksamma på två större universitetssjukhus i mellersta Sverige. Erhållet datamaterial analyserades med den induktiva kategoriseringsansatsen. Resultat: I resultatet framkom olikheter i röntgensjuksköterskans förmåga att upptäcka barnmisshandel. Att röntgensjuksköterskan är medveten om anmälningsplikten framkom tydligt, men det individuella ansvaret att upptäcka och agera på en röntgenavdelning varierade. Informanterna kunde notera kliniska kännetecken vilket grundar sig på tidigare erfarenheter utifrån utredningar av fysisk misshandel samt dess yrkesroll att kunna bedöma bildtagningens kvalité baserat på verksamhetens riktlinjer. I det personliga bemötandet mellan barn, föräldrar och vårdnadshavare uppkom brister vilket speglar sig i dess tidigare teoretiska kunskaper från grundutbildning till interna utbildningar. Ingen av deltagarna anmälde själva till socialstyrelsen vid subtila fall utan lämnade över ansvaret till överordnad. Slutsats: Röntgensjuksköterskorna är väl medvetna om plikten att anmäla barnmisshandel men upplever svårigheter att upptäcka barn som far illa, såsom att uppskatta sin individuella betydelse i vårdkedjan. Studien är användbar och kan replikeras för vidare forskningsmöjligheter. / Background: Although, all forms of child abuse are regarded as a crime it still happening today, independently of social class and environmental area. Since the unrecorded number of child abuse is high, it requires qualified and specific abilities in order to uphold the statutory obligation to report. Aim: The aim of this research is within radiology departments to acquire a deeper understanding of the radiographer’s role and knowledge in discovering physical abuse of children under three years old. Method: A qualitative study based on semi structured interviews, done with four qualified radiographers, operating in two large university hospitals in central Sweden. The conventional content analysis approach is used to analyze the documented material. Results: The result is showing differences in the radiographer’s ability in identifying child abuse. The radiographers are aware of their role in reporting any abuse of a child. However, the individual responsibility to understand the signs and then act upon them vary. The participants were able to notice clinical signs, based on their earlier experience. Although, lack of knowledge was shown in terms of interaction between parents, children and care giver, which is reflecting the radiographers earlier theoretical and internal education. Conclusion: The radiographers are aware of their role of reporting child abuse, although seeing difficulties in identifying physical abuse. Challenges were even shown in understanding their role of expertise and importance in the whole health care chain. The study can be replicated and used for further research possibilities.