Detta arbete handlar om ett färskt område inom radiografin nämligen användandet av nanopartiklar som kontrastmedel. Det är vanligt förekommande att det används kontrastmedel inom radiografin, men de kontrastmedel som idag används är oftast inte helt riskfria. Det har gjorts många studier på senare år med nya typer av kontrastmedel som använder sig utav nanoteknologi vid framställningen. Vissa av de nya kontrastmedlen kan vara till nytta för flera olika typer av bröstundersökningar. Radiografiska bröstundersökningar görs dels för att hitta men även för att utesluta bröstcancer. Inom radiografi kan flera modaliteter användas för bröstundersökningar, men det vanligaste och viktigaste är mammografi. Syftet med denna studie är att undersöka vilka nanopartiklar som kan användas som kontrastmedel vid olika typer av radiografiska undersökningar av bröstvävnad och som metod valdes en systematisk litteraturstudie. Majoriteten av de sjutton artiklarna som studien baseras på är maximalt tre år gamla, vilket ger en väldigt aktuell inblick i ämnet. Resultatet visar på att de tolv nanopartiklar som redovisas alla baseras på något metalliskt ämne och samtliga bidrar till att ge god kontrastökning i bilderna. De flesta artiklarna som ingår i denna studie har inriktat sig mot undersökning av tumörvävnad eller lymfkörtlar, men det finns även forskning som riktar sig mot screening.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Trauma kan orsaka livshotande skador och drabbar människor i alla åldrar. Omhändertagande av traumapatienter är en komplex uppgift där tvärprofessionellt samarbete krävs. Röntgen är en viktig del av traumaomhändertagande då röntgenbilderna är centrala för fastställande av skadans omfattning. Studier visar att 33% av alla flödeshinder under traumaundersökningar sker i röntgenfasen. De vanligaste är misslyckad koordination, patientrelaterade faktorer, bristande kommunikation och problem med utrustningen.  Syfte: Syfte med denna intervjustudie är att identifiera faktorer som kan förbättra kvalitet på CT-traumaundersökningen och röntgensjuksköterskans roll i det hela. Metod: Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med semistrukturerade intervjufrågor. Sex röntgensjuksköterskor vid ett medelstort sjukhus intervjuades. Intervjuerna gjordes genom fysiska möten eller per telefon och spelades in samt transkriberades ordagrant. Intervjusvaren analyserades genom kvalitativa innehållsanalysens olika delar. Resultat: Enligt röntgensjuksköterskorna skulle satsning på lagarbete, koordination, planering och kommunikation medföra förbättringar i arbetsflöde vid traumaomhändertagande. Tillgång till två CT-kameror skulle minska patientförflyttningar, förseningar och arbetsrelaterad stress. Röntgen glöms bort, i den dagliga dialogen kring patienten samt i de åtgärder som idag vidtas för att förbättra traumaomhändertagande. Slutsats: Det finns ett behov av förbättringar i kommunikation och lagarbete. Traumaövningarna kan användas för att åstadkomma en sådan förbättring. Dock saknas fokus på röntgen under traumaövningarna samt i den dagliga dialogen kring patienten. Genom att involvera röntgen mer kan antalet hinder i samband med traumaomhändertagande minskas. Det finns även ett behov av bättre tillgänglighet och rutiner vad det gäller viktig utrustning.

Den snabba utvecklingen inom bild- och funktionsmedicin gör att röntgensjuksköterskor ständigt ställs inför nya tekniska utmaningar. Rätt kompetens är en förutsättning för en säker vård, men trots det saknas möjligheten till kompetensutveckling i Sverige idag. I Storbritannien har röntgensjuksköterskor granskat röntgenbilder och avlastat radiologer i många år. Yrkesrollen som beskrivande radiograf är en möjlig framtida modell även i Norden. Drygt 100 beskrivande radiografer arbetar i de nordiska länderna idag. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur beskrivande radiografer upplever sin yrkesroll och vad en vidareutbildning inom radiografi har betytt för dem. Metod: Studien genomfördes som en webbaserad enkätundersökning med kvalitativ ansats och fokus på öppna frågor. Svaren analyserades genom kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004). Totalt 14 beskrivande radiografer deltog i enkätstudien. Resultat: Resultatet mynnade ut i fyra kategorier; personlig utveckling och ökad yrkesstatus, bättre bilder och ökad patientsäkerhet, främjandet av tvärprofessionellt samarbete och en yrkesroll som har mötts av mycket motstånd. Slutsats: Beskrivande radiografer upplever att de har fått en ökad kompetens och trygghet i det dagliga arbetet och att kunskaperna har en positiv påverkan på den kollektiva kompetensutvecklingen på arbetsplatsen. Bristen på stöttning från andra professioner hämmar det tvärvetenskapliga samarbetet och motverkar en fortsatt utveckling inom yrkesrollen, trots att beskrivande radiografer kan bidra till ökad patientsäkerhet och en mer effektiv sjukvård.

Inledning: Kommunikation är en viktig del inom hälso- och sjukvård och innebär utbyte av information mellan människor. Speciellt vid multitrauma är det viktigt att kommunikationen fungerar eftersom personal från olika avdelningar ska samarbeta med varandra. Dock kan kommunikation påverkas av olika faktorer, som i sin tur kan påverka patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan påverka interprofessionell kommunikation vid multitrauma. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat: Resultatet i studien visade fyra olika kategorier som påverkar interprofessionell kommunikation både positivt och negativt vid multitrauma. Dessa faktorer kategoriserades till; strukturerad överrapportering, stressig och kaotisk arbetsmiljö, erfarenhet och kunskap samt ledarskap. Att inneha erfarenhet och kunskap inom multitrauma är viktigt för att ett traumateam ska fungera på optimalt sätt. Personal utan erfarenhet eller kunskap kring multitrauma eller kommunikationen mellan teamet påverkar samarbetet negativt. Slutsats: Studiens resultat visar att det finns ett flertal faktorer som kan påverka interprofessionell kommunikation negativt, men även positivt. Med hjälp av traumaledare kan arbetet struktureras upp, men det krävs en viss nivå av kunskap och erfarenhet för att kommunikationen mellan traumateamet ska fungera på optimalt sätt. / Introduction: Communication is an important part of healthcare and involves the exchange of information between people. Especially in the case of multitrauma, it is important that the communication work because staff from different departments must cooperate with each other. However, communication can be affected for various reasons, which in turn can affect the patient. Aim: The purpose of the study is to describe the factors that can affect interprofessional communication in multitrauma. Method: The study was conducted as a general literature review where 10 scientific articles were included. Results: The results of the study showed four different categories that affect interprofessional communication both positively and negatively in multiple trauma. These factors were categorized into; overreporting, stressful and chaotic work environment, experience and knowledge as well as leadership. Having experience and knowledge in multiple trauma is important for a trauma team to function optimally. Staff without experience or knowledge of multiple trauma or communication between the team has a negative effect on the collaboration. Conclusion: The results of the study show that there are a number of factors that can affect interprofessional communication negatively, but also positively. With the help of a trauma leaders, the work can be structured, but a certain level of knowledge and experience is required for the communication between the trauma team to function optimally.

Abstrakt Introduktion: Artificiell intelligens (AI) är ett forskningsfält som fått stor uppmärksamhet under de senaste åren. I dagsläget pågår stora utbildningssatsningar i flera nordiska länder för att kunna tillgodose arbetsmarknadens behov av personal med kompetenser och kunskaper inom området. Då röntgensjuksköterskors arbete utförs i en högteknologisk miljö förväntas de tekniska framstegen leda till förändringar av professionen. Syfte: Studiens syfte var att undersöka yrkesverksamma röntgensjuksköterskors uppfattningar om och attityder till användningen av AI-system. Metod: En enkätundersökning genomfördes i Finland, Norge och Sverige. Det var 110 röntgensjuksköterskor som deltog i studien. Datainsamlingen skedde under två veckor vid månadsskiftet september-oktober. Svaren analyserades och redovisades genom deskriptiv statistik. Resultat: Överlag fanns en positiv inställning till AI, de möjliga användningsområdena samt intresse för vidareutbildning. De flesta ansåg att patientkontakten inte skulle minska till följd av införandet. Deltagarnas uttryckte en stark önskan om att kunna förstå och kontrollera AI-system. Inställningen till användandet av AI-system var övervägande positiv oavsett kunskapsnivå. De som fått utbildning i ämnet var mer positiva till införandet än de utan utbildning. Slutsats: För att uppfylla verksamhetens specifika behov är det av vikt att röntgensjuksköterskor medverkar vid utvecklandet av nya system. Införandet kan underlättas av att ledningen utarbetar en strategi samt utser medarbetare som är ansvariga för implementeringen. Artificiell intelligens bör införas i röntgensjuksköterskans grundutbildning. För att få fördjupad kunskap om hur attityder och uppfattningar formats finns ett behov av vidare forskning med fokus på intervjustudier.

Perkutan nefrostomi är en väl använd och utarbetat intervention som används som behandling av flera urologiska tillstånd. 10% av alla patienter med perkutan nefrostomi kommer att få en komplikation. Röntgensjuksköterskan ska ha kunskap om de komplikationer som uppkommer för att kunna arbeta förebyggande. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vilka komplikationer som drabbar patienter med perkutan nefrostomi, hur allvarliga komplikationerna var och orsaken till att de uppkommer. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 10 kvantitativa vetenskapliga artiklar funna genom artikelsökning i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades för att sedan presenteras i resultatet under tre huvudkategorier. Resultat: Patienterna drabbades av komplikationer som sepsis, urinvägsinfektion, retroperitonealt hematom, hematuri och komplikationer med nefrostomikatetern. Komplikationerna kunde leda till vidare sjukhusvistelse, utökad behandlingstid med perkutan nefrostomi och vidare ingrepp för korrigering av komplikationen. Sepsis var en bidragande faktor i de dödsfall som var noterade. Slutsats: Kunskapen om komplikationer är betydelsefull i det arbete som röntgensjuksköterskan utför för att kunna agera när de uppstår och arbeta förbyggande. / Percutaneous nephrostomy is a well used and completed intervention used as treatment for many urological conditions. 10% of all patients with percutaneous nephrostomy will get a complication. The radiographer must have knowledge of the complications that occur in order to work preventively. Aim: The aim of this literature review was to examine what kind of complications affect patients with percutaneous nephrostomy, how serious the complications were and causes to the complications. Method: A literature review based on 10 quantitative scientific articles that was found in databases Pubmed and Cinahl. The articles had been quality reviewed and analyzed and was presented under three main categories. Results: The patients suffered from complications as sepsis, urinary tract infection, retroperietal hematoma, hematuria and complications with the nephrostomy catheter. The complications could lead to hospitalization, extended time of treatment with the nephrostomy catheter and more invasive correction for the complication. Sepsis was a contributing factor to the cases with a deadly outcome.  Conclusion: The knowledge of the complications is an important part in the work as a radiographer in order to act when they occur and work preventively.

Bakgrund: Varje år i Sverige utförs miljontals röntgenundersökningar av drygt 3400 verksamma röntgensjuksköterskor. Trots yrkesförberedande utbildning så visar tidigare studier på att de nyexaminerade upplever känslor av att vara oförberedda. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av att vara nyexaminerad röntgensjuksköterska eller sjuksköterska. Metod: Litteraturstudie. Sökningar genomfördes i PubMed och Scopus. Åtta artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier med fem underkategorier: utmanas på arbetsplatsen med underkategorier, behov av särskild introduktion och möta orealistiska förväntningar. Sakna kontroll med underkategorier, chockad av "verkligheten" och lämnad med sin stress. Bemästra sin nya yrkesprofession med underkategori bygga självförtroende. Resultatet har diskuterats utifrån Patricia Benners teori, från novis till expert. Konklusion: Erfarenheterna grundade sig i vilka förväntningar som arbetsplatsen hade samt hur förberedda de var efter utbildningen. Hur de upplevde sin första tid grundade sig i vilket stöd de fick, hur deras självförtroende var och deras tillit till sina kunskaper. Stöd och introduktion hade stor inverkan på karriärstarten. / Background: Millions och X-ray examinations in Sweden are carried out by roughly 3,400 radiographers every year. Despite vocational training, previous studies show that new graduates' experience feelings of being unprepared. Aim: The purpose was to illuminate the experiences of being a newly graduated radiographer or nurse. Methods: Literature study. Searches were conducted in PubMed and Scopus. Eight articles were quality reviewed and analyzed. Results: The analysis resulted in three categories and five subcategories: being challenged at the workplace with subcategories, the need for a special introduction, and meeting unrealistic expectations. Out of control with subcategories, being shocked by "reality" and left with their stress. Master their new profession with subcategory building self-confidence. Based on Patricia Benner's theory from novice to expert, the results have been discussed. Conclusion: Experiences were based on the expectations at the workplace and how prepared they were after their education. How they experienced their first time was based on the support they received, their self-confidence, and trust in their skills. Support and introduction have a major impact on the start of the career.

Sammanfattning Nyexaminerade röntgensjuksköterskors upplevelse av övergången till arbetslivet Bakgrund: Att vara ny på arbetsplatsen kan vara en utmaning för många yrkesgrupper inom vården bland annat nyexaminerade röntgensjuksköterskor.  Syfte: Syftet med denna studie var att belysa nyexaminerade röntgensjuksköterskors upplevelse av övergången till arbetslivet på deras första arbetsplats. Design: En kvalitativ intervjustudie med induktivt ansats. Metod: Semi-strukturerade individuella intervjuer genomfördes med fyra nyexaminerade röntgensjuksköterskor på tre olika sjukhus. Dataanalysen gjordes med manifestinnehållsanalys. Resultat: Som resultat av dataanalysen formulerades fyra huvudkategorier: (I) Mötet med patienter; (II) Arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter; (III) Samarbete med olika yrkesgrupper; (IV) En bra start i arbetslivet.  Slutsats: Respondenternas svar varierade gällande övergången till arbetslivet men något som alla respondenter var eniga om var att de inte hade individuellt anpassat schema och att det inte fanns tid för egen utveckling.  Nyckelord: Introduktion, nyexaminerad, röntgensjuksköterska, upplevelse, övergång. / Abstract Newly graduated radiographers` experience of the transition to working life. Background: Being new to the workplace can be a challenge for many professional groups in healthcare, including newly graduated radiographers.  Purpose: The purpose of this study was to illustrate newly graduated radiographers’ experience of the transition at their first workplace. Design: A qualitative interview study with a inductive approach. Methods: Semi-structured individual interviews were conducted with four newly graduated radiographers at three different hospitals. The data analysis was done with manifest content analysis. Results: Four main categories were formulated, as a result of the data analysis. (I) The meeting with patients, (II) work environment and developing opportunities, (III) teamwork with various professional groups (IV) A good start in working life. Conclusion: The respondents' answers varied regarding the transition to working life, but something that all respondents agreed on was that they did not have an individually adapted schedule and that there was no time for professional development. Keywords: Experience, introduction, newly graduated, radiographer, transition.

Bakgrund: Grunden i diagnostiken av bröstcancer är mammografin. Vägen från screening till diagnos sker för många kvinnor under stor psykisk press med oro och ångest. Röntgensjuksköterskan har i patientmötet en viktig roll i att ge information och stöd till patienten. Vikt och kost är känsliga ämnen att prata om och stora kunskapsluckor finns. Syfte: Att öka kunskapen om kost och vikt som riskfaktorer för uppkomst av bröstcancer hos kvinnor. Detta för att röntgensjuksköterskan med ökad kunskap bättre ska kunna informera och stötta patienter. Metod: Denna studie är en litteraturstudie med sökningar utförda i Cinahl och Medline. Sammanlagt inkluderades 15 kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar i litteraturstudiens resultat. Rubriker och underrubriker genererades genom integrerad analys. Resultat: Övervikt och kost spelar en stor roll både som risk och förebyggande faktor. Övervikt associerades med bröstcancer postmenopaus. Även ökat kaloriintag och ökat intag av ägg visade ett postmenopausalt samband. Inflammationshöjande kost visade sig vara en riskfaktor hos premenopausala kvinnor Slutsats: Signifikant samband sågs med kost, vikt och ökad risk för bröstcancer. Skillnader sågs i påverkan på pre-och postmenopausala kvinnor. I vissa fall sågs även samband med reducerad risk.

Bakgrund: Röntgensjuksköterskan måste på kort tid bilda en förståelse för patienten och dennes behov för att kunna tillämpa ett gott omhändertagande. Det finns många delar inom omhändertagandet som måste appliceras för att kunna säkerställa en patientsäker vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa röntgensjuksköterskans erfarenheter av omhändertagande av patient i samband med röntgenundersökning.   Metod: En litteraturstudie innehållande nio kvalitativa studier. Sökningarna genomfördes i Pubmed, Cinahl och Scopus.  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och sex underkategorier. Kategorierna bestod av: Medvetenhet om ansvaret, Känna krav på att vara och Hantera utmaningar. Konklusion: Hur röntgensjuksköterskan kommunicerar med patienten har en stor betydelse för hur mottaglig patienten blir mot den information som delges. Att ta sig tid att läsa av individen och dennes behov kan bidra till ett bättre omhändertagande. En tydligare beskrivning inom området som kan ge en vägledning vid olika patientmöten skulle kunna vara en tillgång för nyutexaminerade.  Nyckelord: erfarenheter, radiografi, röntgenundersökning, omhändertagande, röntgensjuksköterska / Background: The radiographer must in a short time form an understanding of the patient and his or her needs in order to be able to apply good care. There are many parts of care that must be applied to be able to ensure patient-safe care. Aim: The purpose of the literature study was to illuminate the radiographers’ experiences of the care of patients in connection with an diagnostic imaging examination. Method: A literature study containing nine qualitative studies. The searches were conducted in Pubmed, Cinahl and Scopus. Result: The analysis resulted in three categories and six subcategories. The categories consisted of: Awareness of responsibility, Feel the need to be effective and Handle challenges. Conclusion: How the radiographer communicates with the patient is of great importance for how receptive the patient becomes to the information provided. Taking the time to read the individual and his needs can contribute to better care. A clearer description in the area that can provide guidance at various patient meetings could be an asset for recent graduates. Keywords: experience, radiography, diagnostic imaging examination, caring for, radiographer