Bakgrund: Den snabba spridningen av COVID-19 viruset har inneburit förändringar i röntgensjuksköterskors arbetsmiljö, men det finns inte många studier kring röntgensjuksköterskans arbetsmiljö under en pandemi.  Syfte: Studiens syfte var att belysa hur röntgensjuksköterskor upplever sin arbetsmiljö under pågående pandemi. Metod: En kvalitativ forskningsmetod användes i denna studie och data samlades in via en enkätundersökning. Urvalet var riktad till röntgensjuksköterskor som urvalsgrupp. Enkäterna (n=100) distribuerades ut på två universitetssjukhus i två olika län. Totalt 58 (universitetssjukhus A=30 och universitetssjukhus B=28) röntgensjuksköterskor svarade på enkäterna.  Resultat: Arbetsbelastningen har ökat i samband med pandemin, men röntgensjuksköterskor beskrev situationen som hanterbar. Att få information och stöd från sin arbetsgivare ansågs vara viktiga trygghetsaspekter för röntgensjuksköterskorna.  Fler röntgensjuksköterskor på universitetssjukhus B hade fått obekväma arbetstider på grund av personalbrist jämfört med röntgensjuksköterskor på universitetssjukhus A. Totalt 46 (79,3%) röntgensjuksköterskor från både universitetssjukhus A och B upplevde att deras arbetsmiljö hade påverkats under pandemin på ett negativt sätt.  Faktorerna som påverkade röntgensjuksköterskornas arbetsmiljö mest var: 1) de var oroliga över att bli smittade och föra smittan vidare till andra, 2) kände sig mer stressade och 3) de var trötta och slitna på grund av att de inte kunde återhämta sig helt.  Slutsats: Generellt upplevde röntgensjuksköterskor att pandemin har påverkat deras arbetsmiljö på ett negativt sätt. Vidare studier behövs för ta reda på hur arbetsrutiner kan förbättras samt hur bättre beredskap skulle kunna spela en viktig roll i röntgensjuksköterskans arbetsmiljö. / Background: The rapid spread of the COVID-19 virus has led to changes in the radiographer’s work environment, but there are not many studies regarding radiographers work environment during a pandemic. Purpose: The purpose of the study was to find out how radiographers experience their work environment during the pandemic. Method: A qualitative research method was used in this study and data were collected via a questionnaire. The selection was aimed at radiographers as a group. The questionnaires (n=100) were distributed to two university hospital in two different counties. A total of 58 (hospital A=30 and hospital B=28) radiographers responded to the questionnaires. Results: The workload increased during the pandemic, but radiographers considered the situation manageable. Receiving information and support from their employer was considered an important safety aspect. Several of the radiographers at hospital B had uncomfortable working hours due to the staff shortage, compared with radiographers at hospital A. A total of 46 (79,3%) radiographers from both hospital A and B experienced that the work environment had been negatively affected during the pandemic. Factors that affected radiographers mostly: 1) they were worried about becoming infected and spreading the infection, 2) they felt more stressed and 3) they were tired because they could not fully recover. Conclusion: In general, radiographers felt that the pandemic had a negative effect on the work environment. Further studies are necessary to find out how the work routines can improve and how better preparedness could play an important role in the radiographer’s work environment.

Bakgrund: Sedan i början av 2020 har världen drabbats av covid-19-pandemin som har en negativ påverkan på anställdas välbefinnande. Enligt flertal studier har pandemin resulterat i negativa bieffekter såsom stress, depression och utbrändhet. Syfte: Studiens syfte var att undersöka röntgensjuksköterskors upplevelser av stress under covid-19-pandemin samt hur pandemin påverkar deras arbete och hälsa. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med semi-strukturerade intervjufrågor, som 11 röntgensjuksköterskor tog del av. Metoden för dataanalys var en kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt förhållningssätt. Resultat: Majoriteten av deltagarna har upplevt en hög arbetsrelaterad stress under deras arbete som var varierande bland enheterna. De faktorer som mest har gett upphov till stressen var arbetsbelastningen, kunskapsbristen, arbetskraven samt rädslan att smittas och smitta vidare. Dessutom har stressen drabbat deltagarna både psykiskt och fysiskt på olika sätt, men somliga deltagare kunde hantera stressen. Det förekom även mer eller mindre påverkan på röntgenavdelningen rörande arbetsbelastning, omvårdnad och stämning, där arbetsbelastningen hade påverkats som mest. Slutsats: Arbetsrelaterad stress upplevs av majoriteten av röntgensjuksköterskorna i studien. Faktorerna som leder till denna stress varierade mycket mellan individer. Samtliga deltagare påstod att stressen har ökat sedan covid-19-pandemins start, och att utökad arbetsbelastning är en faktor till det. / Background: Since the beginning of 2020, the world has contracted the covid-19 pandemic, which has a negative impact on employee well-being. According to several studies, the pandemic has resulted in negative side effects such as stress, depression and burnout.  Aim: The aim of the study was to investigate X-ray nurses' experiences of stress during the covid-19 pandemic and how the pandemic affects their work and health.  Method: The study was conducted as a qualitative interview study with semi-structured interview questions, which 11 X-ray nurses took part in. The method for data analysis was a qualitative content analysis with an inductive approach.  Results: Most of the participants experienced a high level of work-related stress during their work, which varied among the units. The factors that have most given rise to stress were the workload, the lack of knowledge, the work demands and the fear of becoming infected and passing on the disease. In addition, the stress has affected the participants both mentally and physically in different ways, but some participants were able to handle the stress. There was also more or less influence on the X-ray department regarding workload, care implementation and atmosphere, where the workload had been affected the most.  Conclusion: Work-related stress is experienced by most X-ray nurses. The factors that lead to this stress varied greatly between individuals. All participants claimed that stress has increased since the start of the covid-19 pandemic, and that increased workload is a factor in this.

Bakgrund: Uteblivna patientbesök är ett problem som påverkar sjukhusen ekonomi men även patienternas hälsa. No shows är ett uttryck som används för de patienter som utan att meddela ej kommer till bokade besök och denna patientgrupp riskerar i högre grad att insjukna akut samt förvärra sitt sjukdomstillstånd genom att utebli. No shows ger även en stor ekonomisk belastning på sjukvården. Patienter som avbokar eller väljer att ej närvara vid besök, där bland screeningpatienter, löper en högre risk att insjukna akut än de som deltar vid screening. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka faktorer till att patienter uteblir från besök vid röntgenavdelningen. Metod: Denna studie genomfördes som en allmän litteraturöversikt. Artikelsökningen gjordes i databaserna PubMed samt Cinhal och resulterade i 15 artiklar som svarade mot syftet. Resultat: Orsaker till uteblivna besök sammanställdes i sex huvudgrenar; rädsla, praktiska faktorer, ålder, administration, familj och socioekonomisk status. Slutsats: Liknande resultat återfinns i studier vid andra avdelningar och resultatet kunde således generaliseras. Mer forskning behövs om varför dessa huvudgrenar påverkar att patienterna ej kommer på sina besök. Det är av vikt för röntgensjuksköterskan att veta om orsaker till uteblivna besök för att kunna jobba mot en förändring som kan förbättra både sjukhusens ekonomi men även patienthälsan. / Background: Missed appointments is a problem that effects the hospital economics and the patients’ health, No- show patients is a term for patients thats without informing don't come to their booked appointment.This patient’s group has a higher risk of falling ill urgently or aggravate the already existing disease. A patient cost too the health care system is bigger when they miss booked appointments. Patient’s who decline or select not to participate in screening also increases their risk of falling ill. the Screening patients that’s participate decreases risk of sickness or finding it early. Purpose: The purpose of this study was to examine factors to no show patient’s in radiology. Method: A literature review was conducted. Articles searches using databases PubMed and Cinhal resulted in 15 articles that’s matched the purpose of the study. Result: Six different factors/reasons was found, fear, practical factors, aged, administrations, family and social status. Conclusions: Similar results was found in study’s in other departments of the hospital and there for a generalization was possible. More research needs to be done in to how the seven main branches actually effects missed appointments and no show patient’s. It is of importance to the radiology nurse to know the reasons so they can work towards a positive change in both hospital economics and patient’s health.

Introduktion: Röntgenmottagningen på Universitetssjukhuset i Örebro (USÖ) undersökertraumapatienter med sliding gantry datortomografi (SGDT). I ett SGDT-system står bordet fastpå plats och det är istället gantryt som rör sig över patienten under bildtagningen. Detta öppnarupp för möjligheten till ett nytt arbetssätt vilket kan påverka både röntgensjuksköterskor ochpatienten. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur SGDT påverkar röntgensjuksköterskans arbete vidtrauma och akutverksamhet. Underlättar SGDT arbetsflödet för röntgensjuksköterskor? I sådanafall hur? Metod: Studien utfördes som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Tioröntgensjuksköterskor deltog i studien. För att koda material och skapa tema gjordes en kvalitativinnehållsanalys. Resultat: Fördelar med SGDT är att arbetsflödet blivit smidigare eftersom det finns en tydligareroll i traumarummet, det är bättre organiserat, samarbetet med traumateamet har blivit bättre ochröntgensjuksköterskorna återgår fortare till normala akutflödet. Nackdelen med SGDT är att detinte är anpassad till ett vanligt akutflöde på USÖ. Slutsats: SGDT underlättar arbetsflödet för röntgensjuksköterskan vid en traumasituation med ettförbättrat samarbete, kommunikation och organisering. Dock är SGDT inte optimal för detvanliga akuta flödet. / Introduction: The department of radiology at Örebro University Hospital (USÖ) examinestrauma patients with sliding gantry computed tomography (SGDT). A SGDT system incorporatesa stationary examination table with a gantry that passes over the patient during scanning. Thisnovel method has the potential to affect both the radiographer as well as patient care. Aim: The aim of the study is to ascertain how SGDT affects the work of radiographers in traumaand emergency care. Does a SGDT facilitate an improved workflow for radiographers? If so,how? Method: The study used a qualitative design with semi-structured interviews. Ten radiographersfrom USÖ participated in the study. A qualitative content analysis was performed to create codesand themes from the collected materials. Results: The foremost benefit of SGDT is that the radiographers’ workflow improved. This isdue to a clearer role in the trauma suite, improved organisation, better interprofessionalcooperation with the trauma team and the ability to return more quickly to regular acuteexaminations. A drawback with SGDT is that it is suboptimal for normal acute examinations. Conclusion: SGDT facilitates a better workflow for radiographers in trauma examinationsbecause of improved coordination, communication and organisation, with few drawbacks.

ABSTRACT Background Radiographer work in a demanding work environment where radiographers experience work-related stress in connection with their work tasks that include working in a high-tech environment and creating optimal image quality and taking into account patinet safety. Purpose The aim of this research is to study the experience of radiographers in their work- related stress. In addition, the quality of work protection which they receive in the workplace for stress control in another aspect of this study. Methods The research method that had been adopted for this study is empirical quantitative method. The data had been collected via questionary and the result was analysed based on descriptive and analytical statistics. To assess the relation between work related experience and physical and mental health condition. The questionaries had been distributed between radiographers in three hospitals. The participants had different work experiences and 41 questionaries had been totally analysed. Results The results of this study showed that radiographer have a reasonable workload, but most of them experience work related stress. Also, the results showed that most radiographer does not receive enough support to control work related stress, but when this support is from the boss, they think that receive adequate support from their boss to control stress.   Conclusion The study showed that a reasonable workload for radiographers makes them feel a good well-being in the workplace. And that support from both colleagues and the immediate manager allows radiographers to manage their stress more. Keyword: work-related stress, radiographer, support, workplace. / <p>.</p>

Introduktion: Ischemisk stroke är en av de vanligaste folksjukdomar och kan leda till funktionsnedsättning och mortalitet. Diagnostisering och tid är faktorer som spelar en avgörande roll inför behandling och prognos av ischemisk stroke. Trots att DT idag anses vara förstahandsval vid diagnostisering, har den lägre sensitivitet än MR att upptäcka ischemi. Även om MR med DWI anses ge ökade möjligheter vid diagnostisering av ischemisk stroke, varierar idag användningen mycket i Sverige. Syfte: Att sammanställa kunskap om diffusionsviktade sekvensers användbarhet inom magnetresonanstomografi för att diagnostisera och behandling av ischemisk stroke. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes i enlighet med Friberg (2017), där tolv artiklar från PubMed och Cinahl with fulltext analyserades och granskades. Resultat: Resultatet visar att DWI har hög sensitivitet att diagnostisera lesioner, men vid vissa fall detekteras inga lesioner trots att patienten har typiska symtom. DWI är även bra på att utvärdera om trombolys är säkert att administrera upp till tolv timmar efter symtomdebut, samt kan användas för att beräkna trombektomins förväntade resultat utifrån lesionens storlek. Slutsats och kliniska implikationer: MR med DWI kan komma att ha en betydande roll i framtiden för att förbättra diagnostisering och behandling av patienter med akut ischemisk stroke. Fler patientgrupper kommer att få möjligheten till behandling som tidigare exkluderades, vilket minskar både dödlighet och funktionsnedsättning. Effektivare protokoll behövs för att införa MR med DWI i en större skala för att diagnostisera patienter med ischemisk stroke, vilket kommer att vara en stor utmaning som kräver fler MR apparater, röntgensjuksköterskor med specialistkompetens, multiprofessionellt arbete och mer forskning.

Bakgrund: I Sverige har alla personer rätt till lika vård. För att kunna utföra sitt arbete krävs en god kommunikation mellan röntgensjuksköterskan och patienten. Kommunikation innefattar verbala- och icke verbala uttryck, som är ytterst essentiellt för arbete inom vården. Genom omdöme, kunskap och noggrannhet måste röntgensjuksköterskan kunna ge adekvat information som berör undersökningen eller behandlingen. Informationen bör anpassas utefter patientens förmåga och vitala tillstånd att tillgodose sig denna. Syfte: Syftet var att sammanfatta faktorer som kan påverka kommunikationen mellan röntgensjuksköterskan och patienten. Metod: Denna studie genomfördes som en allmän litteraturstudie där databaserna PubMed och Cinahl användes. Totalt inkluderades och analyserades 10 artiklar i studien.  Resultat: Studiens resultat sammanfattades i 7 olika faktorer; professionalism, språk, information, hög arbetsbelastning, tid, sjukdom och ångest/rädsla. Alla faktorer kunde förbättra kommunikationen, men också försvåra den. Slutsats: Mer kunskap och medvetande om kommunikation hos röntgensjuksköterskan behövs, samt ett samarbete med kollegor för uppmuntran till kommunikation som är individanpassad. Att sammanfatta dessa faktorer kan hjälpa röntgensjuksköterskan i dennes arbete med kommunikationen till patienten i olika situationer. / Background:In Sweden, all persons are entitled to equal health care. In order for the radiographer to carry out their work, good communication between the radiographer and the patient is required. Communication with both verbal expressions and also body language which is necessary when working in health care. Through judgment, knowledge and accuracy, the radiographer must be able to provide adequate information regarding the examination or treatment.The information should be adapted according to the patient's ability and vital condition to accommodate this. Purpose: The purpose of the thesis was to summarize factors that may affect communication between the radiographer and the patient.Method: In order to achieve this, it was decided to make a qualitative, general literature study using the PubMed and Cinahl databases. A total of 10 articles were selected for the thesis. Results: The results were summarized in 7 different factors; professionalism, language, information, high workload, time, illness and anxiety/fear. All factors could improve communication, but some parts could also make it difficult. Conclusion: More knowledge and awareness of communication skills is necessary for the radiographer, as well as collaboration with colleagues to encouraging individualized communication. Summarizing these factors can help us as radiographer in our work on communicating to the patient in different situations.

Introduktion: Ett av röntgensjuksköterskans ansvarsområden är att förebygga spridning av vårdrelaterade infektioner, och inom interventionell radiologi innebär detta att arbeta med aseptisk teknik. Munskydd har varit standard inom kirurgi i ett århundrade men inom interventionell radiologi saknas nationella riktlinjer för dess användande, trots att den sterila tekniken i övrigt är densamma. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att klargöra huruvida kirurgiska munskydd kan förebygga infektion hos patienten vid interventionell radiologi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017) för att sammanställa kunskapsläget inom området. Tolv kvantitativa artiklar hittades genom systematisk litteratursökning i PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och resultatet presenterades i två huvudkategorier. Resultat: Munskydd har ingen påvisad effekt att förebygga postoperativa sårinfektioner vid kirurgi eller coronarangiografi men förhindrar till viss del spridning av bakterier. Slutsats: Forskningen på munskydd är begränsad vilket gör det svårt att dra några slutsatser. Fler studier som fokuserar på munskydds effektivitet inom interventionell radiologi behövs. Författarna anser att munskydd inom interventionell radiologi inte bör vara obligatoriskt utan upp till varje avdelning att från fall till fall bestämma huruvida det ska användas eller inte. / Introduction: One of the radiographer's responsibilities is to prevent the spread of healthcare-associated infections. In interventional radiology, this means working with aseptic technique. Surgical face mask protection has been the standard of surgery for a century, but in interventional radiology there are no national guidelines for its use, even though the sterile technique is the same. Aim: The aim of this study was to clarify whether surgical face masks prevent infection in patient in interventional radiology. Methodology: A literature review (Friberg, 2017) has been done to identify the current knowledge in the field. The study includes twelve quantitative articles collected through a systematic literature search in PubMed. After quality review the articles were analyzed and presented into two main categories. Result: Concerning postoperative wound infections, there is no strong evidence to prove that using surgical face masks prevents infections during surgery or coronary angiography. However, using such mask prevents the spread of bacteria to some extent. Conclusion: Research on oral protection is limited, making it difficult to draw any conclusions. A set of new tests are needed to identify the effect of using mask in today’s interventional radiology. Based on the results of the studies, it can be concluded that: generally, mouth protection within interventional radiology should not be mandatory. However, each radiology department need to consider the operating condition and status of the patient and decide if the personal should follow mouth protection process.

Introduktion: Uppskattningsvis 40% av alla magnetresonanstomografiska (MRT) undersökningar som görs i Europa och USA utförs med gadoliniumbaserade kontrastmedel. Under det senaste decenniet har det i flera studier uppmärksammats att ansamling av gadolinium sker i olika strukturer i hjärnan. Patienter med multipel skleros följs regelbundet upp med MRT undersökningar och MRT med kontrastförstärkning är den vanligaste metoden för att urskilja nytillkomna patologiska förändringar. Utveckling inom teknologi och metoder inom artificiell intelligens har visat att det finns anledning att kartlägga om röntgensjuksköterskans arbete med undersökningar och läkemedel som administreras till patienter kan förändras så att det förebygger ansamling av gadolinium. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att kartlägga ansamlingen av gadoliniumkontrastmedel hos patienter med multipel skleros och hur artificiell intelligens kan tillämpas vid MRT för att minska användning av gadoliniumkontrast. Metod: Allmän litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar av kvantitativ studiedesign har sökts fram genom databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Både makrocykliska och linjära gadoliniumbaserade kontrastmedel ansamlas i de basala ganglierna. Genom tillämpning av AI och CAD går det att framställa bilder med fullgod bildkvalitet och samtidigt reducera mängden kontrastmedel som administreras till patienten. Slutsats: Det behövs mer forskning om gadoliniumansamling för att nya rutiner och metoder ska kunna implementeras. Ansamling av gadolinium visar att det finns skäl att fortsätta utveckla nya metoder för uppföljning av sjukdomsförloppet hos MS-patienter. När det gäller AI inom medicinsk bilddiagnostik och magnetresonanstomografi finns många utvecklingsmöjligheter som kan bidra till minskning av gadoliniumbaserad kontrast i framtiden. Fortsatt forskning inom deep learning och CAD kan i framtiden utvecklas så att röntgensjuksköterskan får en mer självbestämmande funktion i bildframställning vid MRT, men även ett mer självständigt arbete i hanteringen av farmaka. Dessutom kan denna utveckling bidra till att röntgensjuksköterskans multidiciplinära samverkan med radiologer stärks och bidrar till en positiv utveckling med kortare granskningstider, bättre hantering av patienter, optimerade undersökningar, minskning av undersökningstider och kortare vårdköer. / Introduction: Approximately 40% of all magnetic resonance imaging (MRI) scans performed in Europe and the United States are performed with gadolinium based contrast agents. Over the past decade, several studies have shown a gadolinium deposition in various structures in the brain. Patients with multiple sclerosis are regularly followed up with MRI with contrast enhancement is the most common method for distinguishing new pathological changes. Developments in technology and methods in artificial intelligence have shown that there is reason to map out whether the radiographers work with examinations and drugs administered to patients can be changed so that the accumulation of gadolinium is prevented. Aim: The purpose of this literature review was to examine the accumulation of gadolinium contrast agents in patients with multiple sclerosis of gadolinium contrast agents in patients with multiple sclerosis and how artificial intelligence can be applied in MRI to reduce the use of gadolinium based contrast agents. Methods: General literature review where scientific articles of a quantitative nature have been searched through the databases CINAHL and PubMed. Results: Both macrocyclic and linear gadolinium based contrast agents are retained in the basal ganglia. With artificial intelligence and CAD, it is possible to obtain data with good quality and at the same time reduce the amount of gadolinium based contrasts to patients. Conclusions: More research on gadolinium accumulation is needed for new routines and methods to be implemented. Accumulation of gadolinium shows that there is reason to continue to develop new methods for monitoring the course of the disease in MS patients. Concerning AI in medical imaging and magnetic resonance imaging, there are many development opportunities that can contribute to the reduction of gadolinium contrast in the future. Continued research in deep learning and CAD can be developed in the future so that the X-ray nurse has a more self-determining function in image production in MRI, but also a more independent work in the management of pharmacies. In addition, this development can contribute to the X - ray nurse's multidisciplinary collaboration with radiologists is strengthened and contributes to a positive development in shorter examination times, better management of patients, optimized examinations, reduction of examination times and shorter care queues.

Inledning: För patienter som behöver akut sjukvård är tiden till diagnos och behandling en viktig faktor. Röntgensjuksköterskornas roll är betydelsefull vid akut diagnostik då de ansvarar för att genomföra röntgenundersökningar. Idag är mobila röntgentjänster, främst konventionell röntgen, tillgängliga för till exempel instabila patienter. Detta bidrar till snabb diagnostik, men många akuta frågeställningar kräver en datortomografiundersökning (DT). Syfte: Syftet med studien var att sammanställa för- och nackdelar med mobil DT vid akut diagnostik. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Det gjordes en systematisk litteratursökning i tre medicinska databaser. Totalt kvalitetsgranskades och analyserades tio kvantitativa artiklar. Resultat: Det har visat sig i resultatet att fördelarna med en mobil DT är flera, som till exempel minskad tid till diagnos och behandling samt minskad arbetsbelastning för vårdpersonal. En mobil DT motverkar även transportrelaterade komplikationer hos högrisk-patienter. Det framgår dock även att nackdelarna, som till exempel ökad stråldos, sämre bildkvalitet och ökade kostnader, bör beaktas. Slutsats: Den mobila DT:n har visat sig höja patientsäkerheten, vilket är en viktig faktor inom vården. Denna enhet har, trots sina nackdelar, stor potential för att underlätta diagnostik hos patienter i kritiska situationer. Förhoppningsvis kommer denna enhet att utvecklas vidare för att användas i mer vardagligt bruk. / Introduction: For patients in need of urgent medical care, the time to diagnosis and treatment is an important factor. The role of the X-ray nurse is important in emergency diagnostics as they are responsible for conducting X-ray examinations. Today, mobile X-ray services, primarily conventional X-ray examinations, are for instance available for unstable patients. These services offer rapid diagnosis, but many urgent issues require examinations using a computed tomography (CT). Aim: The aim of this study was to compile the pros and cons of mobile CT in acute care diagnostics. Method: The study was conducted as a literature review. A systematic literature search was conducted in three medical databases. In total, ten quantitative articles were quality-reviewed and analyzed. Results: It appears in the results that the advantages of a mobile CT are several, such as reduced time for the diagnosis and treatment and reduced workload for the healthcare personnel. A mobile CT also counteracts transport-related complications in high-risk patients. However, it also states that the disadvantages, such as increased radiation dose, inferior image quality and increased costs, should be taken into account. Conclusion: The mobile CT has been shown to increase patient safety, which is an important factor in healthcare. The device, despite its drawbacks, has a great potential to facilitate diagnostics in patients in critical situations. Hopefully, this device will be further developed to be used regularly.