I denna studie analyserades åtta hästar från sex olika spel för att ta reda på hur naturtroget dessa representeras i digitala spel. Hästarna analyserades utifrån deras anatomi och rörelsemönster som skritt, trav, kort galopp, galopp, backning, stegring och bockning. Analysen skedde genom att jämföra inspelat videomaterial från spelen med videoreferenser på riktiga hästar. Alla spel uppvisade brister i över 20% av de analyserade aspekterna. Detta trots att ett av spelen använt sig av rörelsefångst (eng. motion capture), vilket är den dyraste och mest avancerade animationsmetod. Detta påvisar att oavsett vilken animationsmetod som används måste spelutvecklare vara kritiska till den metod som de använder för att bättre gestalta hästar. Resultatet kan användas och hjälpa framtida spelutvecklare med att skapa mer naturtrogna representationer av hästar och fyrbenta djur i allmänhet.

Titel: Se, hör & shoppa! En undersökning kring hur det med visuell och auditiv stimuli går att påverka kundens rörelsemönster och köpbeteende i butik. Författare: Klara Johansson, Marina Johansson Handledare: Professor Bertil Hultén Examinator: Universitetslektor Leif V Rytting Kurs: Företagsekonomi III – Examensarbete inriktning detaljhandel och service management (kandidat) 15hp Problemformulering: Hur påverkas kundens rörelsemönster och köpbeteende i en butiksmiljö med hjälp av visuella stimuli samt auditivt stimuli? Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka, analysera och klargöra huruvida kundens rörelsemönster och köpbeteende kan påverkas med hjälp av sensoriska stimuli. Vi vill med hjälp av en multisensorisk upplevelse, vita pilar samt ljudet av fågelkvitter, försöka påverka kundens vägval i butiken för att bidra till att denne ska uppmärksamma större del av butiksytan. Metod: Examensarbetet har utformats med ett deduktivt angreppssätt. Vi har gjort en kvantitativ analys med en experimentell ansats. En omfattande litteraturstudie har legat till grund för de hypoteser som formulerats, i syfte att svara på forskningsfrågan. Primärdata har samlats in genom sammanlagt 1347 observationer på Plantagen i Kalmar. Slutsats: En slutsats av arbetet är att kunderna påverkas till att följa visuella stimuli i form av pilar. Det är därmed möjligt att påverka kunden att se mer av butikens yta med hjälp av visuella stimuli. Vi kan även visa att tillsättning av auditivt stimuli och visuella stimuli påverkar köpbeteendet i form av tid spenderad i experimentzonen, men det behövs vidare forskning för att utreda i vilken grad påverkan sker. Nyckelord: Sinnesmarknadsföring, visuell stimuli, auditiv stimuli, butiker, rörelsemönster, multisensorik, kongruens / Title: See, hear & shop! A Study of how visual and auditory stimuli can influence the customer's movement patterns and buying behaviour in store. Authors: Klara Johansson, Marina Johansson Supervisor: Professor Bertil Hultén Ph.D. Examiner: Senior Lecturer Leif V Rytting Ph.D. Course: Business economies III – Retail and service management (C level) Issues: How are the customer's movement patterns and buying behaviour affected in store with the help of visual and auditory stimuli? Purpose: The purpose of this study is to investigate, analyse and clarify whether the customer's movement patterns and buying behaviour can be affected by means of sensory stimuli. With the help of sensory marketing, white arrows and bird song, we want to influence the customer's choice of direction in the store with the purpose of making the customer notice a wider part of the store. Methodology: The thesis has been designed with a deductive approach. We have done a quantitative analysis with an experimental approach. An extensive search for literature has been the basis of the hypotheses formulated, in order to answer the research question. Primary data were collected through a total of 1347 observations at Plantagen in Kalmar. Findings: A finding of this thesis is that customers are influenced to follow the visual stimuli by the means of white arrows. It is thereby possible to affect customers to notice a wider part of the store by the means of visual stimuli. We can also show that adding auditory stimuli and visual stimuli can affect the buying behaviour in the matter of time spent in the experimental zone, although further research is required to exam to which extent the impact occurs. Keywords: Sensory marketing, visual stimuli, auditory stimuli, in stores, movement patterns, multisensory, congruence

The town square is an important public space and is often described as the city´s living room. By creating a lively city center a sense of security is developed among the citizens which makes them wanting to use the town square regardless the time of the day. One important meeting point in Gävle is the centrally located Stortorget, sited between Drottninggatan and Nygatan. The town square went through an extensive renovation followed by both positive and negative reactions among the City´s inhabitants.  The aim with the study was to investigate the main walking paths and meeting points as a planning support to Gävle Municipality in their work with a new city plan.   By studying the pedestrian movement patterns at Stortorget, Nygatan and Drottninggatan, the main walking paths and meeting points during all hours of the day was obtained. The study included camera observations at Stortorget which was complemented by space syntax analysis in Geographical Information Systems (GIS). These methods have, together with interviews of the visitors at Stortorget and earlier studies, ended in different development suggestions. The developments suggestions aim to create a more pleasant place with more movement throughout the day. This is achieved through the construction of more secondary seats, increase the plant growth, improve the street lighting, entend the cycle parking and improve the playground and market trade.   Conclusions drawn from this study shows that there are a number of factors that affect pedestrian movement patterns, including distance, weekday, money, security, opening times, weather, layout and design. It has also been found that the main routes are along Drottninggatan, Nygatan, the square edges and diagonally across the square. The pattern was found regardless of time of day or day of week. However, the flow varied depending on the day of week and time of day. / Torg är en viktig allmän plats för stadens invånare och beskrivs ofta som stadens vardagsrum. Genom att skapa en aktiv stadskärna framkallas en trygghet hos invånarna som gör att de vågar använda torget oavsett tid på dygnet. En viktig mötesplats i Gävle är det centralt belägna Stortorget som är lokaliserat mellan Drottninggatan och Nygatan. Torget genomgick mellan 2009 och 2010 en omfattande renovering vilket har resulterat i både positiva och negativa reaktioner hos invånarna. Syftet med arbetet var att undersöka de huvudsakliga gångstråken och mötesplatserna som stöd för Gävle Kommun i deras arbete vid upprättandet av en ny centrumplan.   Genom studier av gåendes rörelsemönster på Stortorget, Nygatan och Drottninggatan erhölls de huvudsakliga gångstråken och mötesplatserna under dygnets alla timmar. Studierna innefattade kameraobservationer över torget som kompletterades med en space syntax analys i GIS (geografiska informationssystem). Dessa metoder har tillsammans med intervjuer av torgets besökare samt tidigare studier, resulterat i olika utvecklingsförslag för Stortorget, Nygatan och Drottninggatan. Utvecklingsförslagen syftade till att skapa en trivsammare plats med mer rörelse under hela dygnet. En trivsam plats med mer rörelse skulle uppnås genom att uppföra fler sekundära sittplatser, öka växtligheten, förbättra belysningen, utöka cykelparkeringen, samt förbättra lekplatsen och torghandeln.   Slutsatser som kan dras utifrån studien är att det finns en rad faktorer som påverkar gåendes rörelsemönster, bland annat avstånd, veckodag, ekonomi, trygghet, öppettider, väder, torgets utformning och design. Det har även konstaterats att de huvudsakliga stråken är längs med Drottninggatan, Nygatan, torgets kanter, samt diagonalt över torget, och återfanns oavsett tid på dygnet eller veckodag. Däremot varierade flödet beroende på veckodag och tid på dygnet.

Denna masteruppsats undersöker vilka intressen det är som formar den regionala utvecklingsplaneringen utifrån ett perspektiv av regionförstoring och hållbar mobilitet. Globaliseringen har resulterat i att konkurrensen om förutsättande faktorer för en ekonomisk tillväxt idag sker mellan regioner. Regioner har således genom den regionala utvecklingsplaneringen identifierats till att vara nyckelaktörer för att erhålla ekonomisk tillväxt. En strategi för detta är regionförstoring då en utvidgad geografisk funktionalitet stärker den regionala konkurrenskraften gentemot andra regioner. Parallellt har regioner identifierats till att vara nyckelaktörer för en omställning till ett hållbart mobilitetsparadigm vilket står i konflikt med det ökade transportarbetet som orsakas av regionförstoring. Detta innebär att avvägningar behöver göras inom den regionala utvecklingsplaneringen. Utifrån hur regioner uttrycker och hanterar den konflikterande relationen mellan regionförstoring och hållbar mobilitet syftar studien till att undersöka vilka intressen det är som styr den regionala utvecklingsplaneringen och då även formar hur samhället utvecklas. Genom strategi- och policydokument som är vägledande för regional utveckling har den regionala utvecklingsplaneringen i Region Jönköpings län, Region Örebro län och Region Östergötland studerats. Slutsatserna påvisar hur kombinationen av den regionala utvecklingsplaneringsprocessens begränsade utrymme för medborgardeltagande och betydelsen som det regionala näringslivet tilldelas för att säkra regionens konkurrenskraft och överlevnad har resulterat i att näringslivets intressen konsekvent tillgodoses inom den regionala utvecklingsplaneringen. Studiens slutsatser stärker befintlig forskning om hur en tillväxtorienterad utveckling riskerar att cementera strukturer som ekologiskt påfrestande transportvanor, de traditionella könsrollerna och socioekonomisk segregation. Avslutningsvis påvisas även studiens slutsatser ett behov av att nyansera barnperspektivet inom den regionala utvecklingsplaneringen då även barnperspektivet har utformats efter näringslivets intressen.

År 2020 slog coronapandemin till i norden och ett av de områden som kom att bli drabbat var Greater Copenhagen vilket är ett samarbete mellan Sverige och Danmark med Öresundsbron som förbindelse. Restriktionerna som begränsade antalet människor som kunde vistas på en och samma plats var en av de primära åtgärderna för att minska smittspridningen av Covid-19 och till följd påverkades Greater Copenhagens rörelsemönster inklusive Öresundsbrons. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera rörelsemönstret över Öresundsbron under Covid-19-pandemin 2019 till 2021, samt föra en diskussion gällande Greater Copenhagens hantering av rörelsemönstret och restriktionerna under pandemin. Metod: För att få svar på frågeställningarna har det samlats in sekundärdata från olika institutioner och författare. Vidare kommer detta att jämföras och diskuteras med hjälp av teori och tidigare forskning. Resultat: Det framkom att coronapandemin haft en inverkan på Greater Copenhagens rörelsemönster och framförallt Öresundsbron. Med en minskning av cirka 3 000 000 fordon mellan åren 2019-2020 till följd av restriktioner och Danmarks gränsstängning. Det framkommer att under sommarmånaderna 2020 och 2021 var trafiken som allra högst. Vidare noteras att antalet fordon över Öresundsbron som mest var 5 496 bilpendlarresor per dag under 2019 medan motsvarande statistik för 2020 visar att siffran endast var 2 025 bilpendlarresor per dag. Detta visar att utvecklingen av rörelsemönstret drabbats av pandemin. / In 2020, the corona pandemic began spreading through the Nordic countries and one of the affected areas was Greater Copenhagen, which is a collaboration between Sweden and Denmark which are connected through the Öresund bridge. When restrictions were introduced, these became the primary measures to reduce the spread of Covid-19 and as a result, Greater Copenhagen's movement patterns, including the Öresund Bridge, were affected. Purpose: The purpose of the thesis is to analyze the movement pattern over the Öresund Bridge during the Covid-19 pandemic 2019 to 2021, and to have a discussion regarding Greater Copenhagen's handling of the movement pattern and the restrictions during the pandemic. Method: To answer the questions, secondary data was collected from various institutions and authors. Furthermore, this will be compared and discussed with the help of theories and previous research. Results: It emerged that the corona pandemic had an impact on Greater Copenhagen's movement patterns and, above all, the Öresund Bridge. With a reduction of approximately 3,000,000 vehicles between the years 2019-2020 as a result of restrictions and the border closure of Denmark. It appears that during the summer months of 2020 and 2021, traffic was at its highest. Furthermore, it is noted that the number of vehicles over the Öresund Bridge was 5,496 car commuter trips per day in 2019, while the corresponding statistics for 2020 show that the figure was only 2,025 car commuter trips per day. This shows that the development of the movement pattern was affected by the pandemic.

The Spanish slug (Arion vulgaris) is a problem both for commercial farmers and home gardeners in Europe, and it can negatively impact biodiversity. To limit its dispersal, it is important to understand the links between habitat use and behaviour. I tested if mowing had an effect on the movement pattern of the Spanish slug in a meadow. My hypothesis was that the slugs should move shorter distances during the day and longer distances at night if the grass was cut short than if the grass was kept high, because high grass may offer protection and food resources. I collected 92 Spanish slugs and tagged them with PIT tags. Sixty-eight slugs survived the tagging, and they were released in a meadow in Sätila, Sweden. The meadow was divided into two equally sized sections and 34 slugs were released in each section. On day one after releasing the slugs, 17 slugs were found alive and within the test area, those were included in the test.  In a first part of the study, I measured the movement of the slugs by a mobile antenna without altering the habitat. Before the second part of the test, I mowed the meadow in one section and kept the other section unaltered. The measurements from the telemetry survey showed that the slugs were moving faster at night than during the day time in both sections (mean ± SE = 25,8 ± 6,4 at night and 5.9 ± 1,7 cm/h during the day). In the second part of the test where the grass in one section had been cut, there was a slight trend that the slugs were moving slower at night in the short grass (25,9 ± 8,8) than in the high grass (48,8 ± 9,4 cm/h), in contrast to my hypothesis. The corresponding daytime values were 26,6 ± 9,0 in the short grass and 13,9 ± 3,4 cm/h in the high grass. My study was carried out under humid weather conditions. If the study was to be repeated in dry conditions, this may result in the slugs being exposed to sunlight during daytime, which would potentially impact their diel behaviour in the two habitats. / Mördarsniglar (Arion vulgaris) är ett problem för både privata och kommersiella odlare och de kan påverka den biologiska mångfalden negativt. Habitatets betydelse för deras beteende är viktigt att förstå för att lära sig mer om hur sniglarna potentiellt kan begränsas. Jag testade om kortklippt gräs påverkar sniglarnas rörelsemönster så att de rör sig mer på natten och kortare sträckor dagtid jämfört med sniglar i högt gräs, där de potentiellt har mer skydd och tillgång till föda. Jag samlade in 92 mördarsniglar och försedde dem med varsin PIT-tag. Sextioåtta sniglar överlevde till testets start och släpptes ut i ett ängsområde i Sätila, Sverige. Området delades upp i två lika stora delar, 34 sniglar placerades i vardera delen. I en första försöksomgång av studien behölls båda delarna oklippta. Inför den andra försöksomgången, klippte jag gräset i den ena delen medan jag lät den andra vara oklippt. Efter utsläppet återfanns 17 sniglar vid liv inom studieområdet och dessa inkluderades i studien. Mätningarna från den första försöksomgången visade att sniglarna rörde sig mer på natten (medelvärde ± SE) 25,8 ± 6,4 än på dagen 5.9 ± 1,7 cm/h i båda delarna. I den andra försöksomgången, fanns en icke-signifikant tendens till att sniglarna rörde sig mindre på natten i delen med klippt gräs (25,9 ± 8,8) än i delen med oklippt gräs (48,8 ± 9,4 cm/h; tvärtemot vad jag hade förväntat mig. Dagtid var medelhastigheten 26,6 ± 9,0 i det kortklippta gräset och 13,9 ± 3,4 cm/h i det oklippta långa gräset. Studien genomfördes i fuktigt väder. Att istället mäta sniglarnas rörelser under torr väderlek skulle potentiellt kunna påverka resultatet eftersom sniglarna då blir mer utsatta dagtid för solinstrålning, framförallt i det korta gräset.

I Österdalälven har mängden Siljansöring (Salmo trutta) minskat avsevärt på grund av kraftverk som stoppar fiskens vandringsvägar. För att lyckas med att stärka beståndet krävs en fördjupad kunskap kring fiskens beteendemönster, bland annat rörelser i samband med uppströms lekvandring. Denna studie är ett försök att ge en överblick av den lekmogna Siljansöringens uppströmsvandring i Österdalälven och se om det föreligger några skillnader mellan odlad/vild öring respektive hanar/honor. Genom akustisk telemetri har 18 Siljanöringars rörelser längs en begränsad älvsträcka registrerats under 56 dagar. Analys har gjorts för hitta variationer både rumsligt och tidsmässigt samt mellan odlade/vilda Siljansöringar respektive honor/hanar, likväl som skillnader avseende rörelser, tim- och dygnsaktivitet och benägenhet att söka sig uppströms till det definitiva vandringshindret Spjutmo kraftverk. Siljansöringarna rörde sig mer under dagen jämfört med natt vilket skulle kunna kopplas till påverkan från elproduktion och vattenströmmar som skapas vid Spjutmo kraftverks turbinutlopp och/eller att dagsljuset är en fördel då de använder sig av synintryck för att kunna navigera. Skillnader (dock ej statistiskt säkerställda) kunde urskiljas mellan odlade och vilda fiskar och hanar/honor, såsom exempelvis att vild fisk simmade längre sträckor än odlad. Studier som denna är viktiga för att kunna få en helhetsbild kring livsvillkor och beteendemönster för Siljansöring och därigenom lyckas med framtida förvaltnings- och åtgärdsarbeten. / The number of Siljan trout (Salmo trutta) in the River Österdalälven has declined due to hydropower development. To restore the river information about the behavioural patterns of the trout, such as upstream migration, are needed. The aim of this study is to describe the upstream movements of tagged Siljan trout as well as to identify differences between hatchery-reared and wild trout and between males and females. During 56 days, 18 individuals tagged with acoustic telemetry transmitters were registered in a section of the River Österdalälven. The data were analysed to identify variation in time and space as well as differences between origin (hatchery-reared vs wild trout) and sex. Analyses were also performed on hourly and diel movement patterns and if the fish swam upstream to the first migration barrier, the power station in Spjutmo. Variation in diurnal activity was identified, with higher activity during daytime compared to night, which might be related to power production in relation to currents flowing from turbine outlets and/or the importance of daylight for effective navigation. There were no significant differences identified between hatchery-reared and wild trout, respectively, nor were there any sex-related differences. Information obtained from this study is important to understand the situation for Siljan trout, to help in future management and restoration of this valuable stock of trout.

Many populations of salmonids are threatened by fragmentation and degradation of spawning habitats. Common remedial measures are habitat restoration and stocking of hatchery fish to support degraded wild populations. Many populations of brown trout in Sweden have been extirpated. The restoration plan for the endangered brown trout in Lake Siljan started decades ago and involves releases of hatchery produced trout. A decline of the spawning run of hatchery fish has been observed. In this study, wild and hatchery fish were tagged and monitored using hydroacustic telemetry during May-October, 2018. Movement patterns were studied to detect potential differences between wild and hatchery fish during lake and spawning migration. The results showed a difference of preferred territories between the groups. The wild trout stayed in the northern part of the lake and the hatchery trout were more evenly distributed over the lake, but with a preference for the southern part of the lake. During spawning migration a larger proportion of the wild trout (44 %) moved to potential spawning habitats as compared to hatchery trout (16 %). The wild fish migrated more or less direct to the potential spawning grounds in River Österdal as compared to the hatchery fish, which showed an erratic behavior and preferred to migrate to the tributaries in Lake Siljan. Differences in movement patterns and preferred habitats in the lake can be caused by differences in behavior between the groups. This should motivate more studies of behavior of wild and hatchery trout. The time for spawning and potential spawning habitats are also important to study for future management and restoration of the wild population of brown trout in Lake Siljan. / Många salmonider är idag hotade av habitatfragmentering och brist på lekplatser. För att främja kvarvarande bestånd är vanliga åtgärder habitatrestaurering och utsättning av odlad fisk. Många bestånd av sjövandrande öring i Sverige är idag försvunna. I sjön Siljan har man under årtionden satt ut odlad fisk då den vilda stammen av siljansöringen är starkt hotad. En minskning av återvändande uppströmsvandrande odlad lekfisk har uppmärksammats. Vild och odlad öring märktes med sändare och data samlades in med akustisk telemetri under maj till oktober, 2018. Eventuella skillnader i rörelsemönster mellan fisk av olika ursprung har studerats under tillväxtperiod och lekmigration. Resultatet visade att det finns skillnader i var fiskarna uppehåller sig i sjön beroende på ursprung. Den vilda öringen föredrog den norra delen av Siljan, den odlade var mer spridd i hela sjön men föredrog den södra delen av sjön. Under tid för lekmigration rörde sig en större andel av den vilda fisken (44 %) mot potentiella lekhabitat jämfört med den odlade (16 %). Den vilda fisken var mer fokuserad i sin vandring mot Österdalälven än den odlade som uppvisade ett erratiskt beteende och som i större utsträckning besökte biflöden som mynnar i Siljan. Skillnader i rörelsemönster och placering i sjön kan bero på beteendeskillnader och interaktioner mellan grupperna. Detta borde öka intresset för att studera detta vidare hos den vilda och odlade öringen. Önskvärt är också att öka kunskapen om lekperiod och potentiella lekhabitat för att kunna upprätta ett effektivt åtgärdsprogram som ger ökade möjligheter för en återhämtning av den vilda populationen.

<p>This essay seeks to explore the societal institution of caste from a socio-spatial perspective. The focus is on everyday routine of individuals and on the places this routine is connected with. A special interest is the access that different people have to different places. For this purpose, information has been collected from interviews and observations with women of different caste belonging in the area of Assi, Varanasi, India. A time-geographical approach has been used. It is argued that caste, which is a social concept, and space, which is a geographical dimension, are related to each other in a socio-spatial dialectic. The conclusion is that not all castes do have access to the same kinds of places, i.e. some religious or public spaces. Although caste is not the only factor that influences, it still has a major impact on people’s actions and feelings of belonging.</p>

This essay seeks to explore the societal institution of caste from a socio-spatial perspective. The focus is on everyday routine of individuals and on the places this routine is connected with. A special interest is the access that different people have to different places. For this purpose, information has been collected from interviews and observations with women of different caste belonging in the area of Assi, Varanasi, India. A time-geographical approach has been used. It is argued that caste, which is a social concept, and space, which is a geographical dimension, are related to each other in a socio-spatial dialectic. The conclusion is that not all castes do have access to the same kinds of places, i.e. some religious or public spaces. Although caste is not the only factor that influences, it still has a major impact on people’s actions and feelings of belonging.