I rapporten redovisas arbetet kring framtagandet av ett nytt exponeringssystem och tillhörande rumsliga lösningar till kulturhuset Multeum i Strängnäs. Arbetet är ett resultat av mitt examensarbete i informationsdesign och rumslig gestaltning vid Mälardalens högskola. Jag har med god informationsdesign och med mina kunskaper i rumslig gestaltning utformat ett skissförslag på en ny typ av exponeringssystem. Ett system avsett för fotografier med utgångspunkt från den lokalhistoriska fotosamling Multeum tillhandahåller idag. Arbetet har utförts med respondent och informant -intervjuer, observationer och litteraturstudier. Arbetets syfte har varit att ta reda på hur fotografier bäst exponeras i Strängnäsrummet på Multeum med de krav på systemet och flexibiliteten som finns. Hur man kan göra olika utställningar, inom likartade ämnen och kontext, speciella och specifika med hjälp av ett nytt exponeringssystem och specifika rumsfördelningar.

This thesis is about Fristadstorget in the city of Eskilstuna and how the square flow together with the user orientation could be improved. This work focuses on how public spaces best satisfy users through architecture, cognition and information interpretation. I've looked at people's movement patterns in Fristadstorget, with the help of observation from strategic locations. While I also integrated the city’s surrounding and taking in information from already existing buildings around the square. My design emphasizes the results about a new and more useful square in Eskilstuna and I have worked with the future vision of the city of Eskilstuna and transformation. The transformation of the square is necessary to make Fristadstorget a more clear and preferable place that will have a better relationship between users and the room. The square needed to improve the market trade, introduce a coffe place, more seating, more natural parts and think about how the people can use the square during winter and summer time, with an open part for events and a built part for the users every day.

The functional connection between the building and the streetscape affects the city and its attractiveness. Stores located in shopping malls with their entrances facing internal walkways, creates segregation between the mall and the streetscape. This segregation implies that the shopping mall loses some of its attractiveness, which may result in a so-called Greyfield mall. The expression Greyfield mall is used for shopping malls that have lost its visitors. Competition from new modern malls and a lack of investments are examples of factors that influence the development of Greyfiled malls. To clarify the relationship between the building and the streetscape, Space syntax has been used. Space syntax can be explained as the order between the different spaces. A Space syntax analysis provides an intergration value that indicates how the streets are linked. The pupose of this paper is to investigate and develop methods that will increase the attractiveness of shopping centers and malls in danger of developing into, or already classified as Greyfield malls. Improvements to these sites contributes to a better urban environment. The question formulation has been focused on the streetscape- and building design, and the movement patterns of the visitors. The questions have been answered through literature studies within the areas of; Space syntax, Shared space and Greyfield malls. In addition, a new proposal for the design of the building and the surrounding streetscape has been done. Analyses using Depth map has been used in a case study of Rosengallerian. Rosengallerian is located in the center of the city Husqvarna and has potential to act as a gathering place for city residents. By using Shared space, Woonerf-streets and axial analyzes with Space syntax a new proposal for mall and its surroundings has been developed. The new proposal is based on the prioritation of the pedestrians instead of the motor traffic. The streets surrounding the shopping mall has been converted into walking-speed areas, where the streets have been given a more narrow character. These changes creates a more attractive environment for the pedestrians around the mall. The results of the studies shows that the problem mainly lies in the design of the building and the priorities of the surrounding street network. The planning and prioritations of a street network are important to city residents, when the traffic moves according to the terms of the pedestrians a center where people can move freely is created. The ability to move around freely along with the city's walkways being extended into the building means that people wants to come back to the shopping mall. The proposal increase the attractiveness of the shopping mall since people attracts other people. The conclusion is that the mall is to be seen as an individual building being fitted into the existing surrounding environment. The shopping mall should be a natural part of the city's movement pattern, but also allowed to stand out architecturally. / Den funktionella kontakten mellan byggnaden och gaturummet påverkar staden och dess attraktivitet. Butiker som är placerade i gallerior och som har sina entréer mot interna stråk skapar en segregation mellan gallerian och gaturummet. Denna segregering innebär att gallerian förlorar en del av sin attraktivitet, vilket kan resultera i en så kallad Greyfield mall. Uttrycket Greyfield mall används för gallerior som förlorat sina besökare. Konkurrensen från nya moderna gallerior samt brist på investeringar är exempel på faktorer som påverkar uppkomsten av Greyfield malls. För att klargöra sambandet mellan byggnaden och gaturumet har ”Space syntax” använts. Space syntax kan förklaras som ordningen mellan de olika rummen. En Space syntax-analys ger ett integrationsvärde som visar hur stadens gator hänger samman. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och utveckla metoder för att öka attraktiviteten hos köpcentrum och gallerior som riskerar att utvecklas till, eller redan klassas som Greyfield malls. Förbättringar av dessa platser bidrar till en godare stadsmiljö. Frågeställningarna har inriktats på gatans och byggnadens utformning samt besökarnas rörelsemönster. Frågeställningarna har besvarats genom litteraturstudier inom områdena Space syntax, Shared space och Greyfield malls. Därtill har ett nytt förslag på utformning av gatunätet och byggnaden utförts. Analyser med hjälp av Depth map har gjorts i en fallstudie av Rosengallerian. Rosengallerian är placerad i Huskvarna centrum och har potential att fungera som en samlingspunkt för stadens invånare. Områdets nuvarande utformning gynnar biltrafiken vilket har resulterat i en nedprioritering av gångtrafikanterna. Med hjälp av; Shared space, Boone-gator och axialanalyser med Space syntax har ett nytt förslag för Rosengallerian och dess omgivning tagits fram. Förslaget bygger på att stadens gångtrafikanter istället prioriteras. Gatorna runt gallerian har omvandlats till gångfartsområde, där gatorna har fått en smalare karaktär. Dessa förändringar skapar en attraktivare miljö för gångtrafikanterna kring Rosengallerian. För att öppna upp gallerian har de ursprungliga gångarna inne i gallerian ändrats till två raka tvärgator igenom byggnaden som sammanbundits med den övriga staden. Resultatet av studierna visar att problemet huvudsakligen ligger i byggnadens utformning samt det omkringliggande gatunätets prioriteringar. Ett gatunäts planering och prioriteringar är av vikt för stadens invånare, då biltrafiken förflyttar sig på de gåendes villkor skapas ett centrum där människor kan röra sig fritt. Den fria rörelsen tillsammans med att stadens gator förlängs in i byggnaden medför att invånarna vill återkomma till gallerian. Förslagets förändringar ökar gallerians attraktivitet då människor attraherar andra människor. Slutsatsen är att gallerian skall ses som en enskild byggnad som skall passas in i den omkringliggande befintliga miljön. Gallerian bör vara en naturlig del av stadens rörelsemönster samtidigt som den gärna får markeras arkitektoniskt.

På de offentliga platserna som finns runt omkring i staden sker det dagligen olika många, varierande rörelser. Platser används mer eller mindre och på olika sätt. Hur platserna är anpassade för att röra sig på och över påverkar de vägval och rörelseriktningar som görs. De rörelsemönster som uppkommer i offentliga rum kan påverkas av flera olika faktorer. I detta kandidatarbete görs en fallstudie där tre platser är utvalda som observationsobjekt, Stortorget i Hässleholm, Stortorget i Växjö och Campus Gräsvik i Karlskrona. Med hjälp av observationer av rörelsemönstren på dessa platser gjordes sedan en analys av hur platsernas utformning påverkar människors val av rörelseriktning. Analysen utgick ifrån de sex kvaliteterna: hinder, barriärer, gena vägar, starka och tydliga målpunkter, utformning och markbeläggning samt trafiksäkerhet. De tre platserna bedömdes efter hur bra de var anpassade till varje kvalitet. Platserna fick något varierade värden på de sex kvaliteterna men sammantaget låg platserna relativt jämt i betygsskalan. Den kvalitativa innehållsanalysen mynnar ut i en kunskapsöversikt som arbetet bygger på. Olika faktorer som kan påverka de färdval människor väljer över en plats beskrivs och förklaras. Det kan handla om fenomenologi där rummet kan uppfattas genom kroppens rörelse, hur stråk uppkommer, hur målpunkter påverkar rörelseriktningen, hur gen och gångvänlig platsen är. De slutsatser som går att dra med utgångspunkt ifrån detta arbete är att de rörelsemönster som bildas och de stråk som kan uppkomma på en plats är komplext. Det finns inte en tydlig faktor som går att peka på, som har inverkan på att rörelser sker som de gör. Men för att nämna några faktorer handlar det om att platsen har tydliga målpunkter och tydlig utformning så att genheten blir så hög som möjligt. Arbetet knyts ihop av att ge några förslag till förbättringar som går att förändra genom fysisk planering på de tre studerade platserna. Förslagen ges genom en punktlista där mycket handlar om att sortera bort det som gör platsen mindre tillgänglig, göra plats för raka gena vägar för de gående och skapa tydliga stråk.

This report is about how accessibility in Eskilstuna's central trade street Kungsgatan can be improved, based on my background as spatial configuration designer, and by Eskilstuna's residents' opinions. In this report I explain what methods I have used, and how I attained my results. The goal of this project was to create ideal accessibility in the central part of Kungsgatan in Eskilstuna. Since Fristadstorget was rebuilt, and since the city is growing in terms of housing and residents, accessibility will in the near future be even more limited for visitors than it is today. My design proposal is designed based on street conditions, residents' opinions and Eskilstuna's existing ideas. / Denna rapport handlar om hur framkomligheten på Eskilstunas centrala handelsgata Kungsgatan kan förbättras utifrån min bakgrund som rumslig gestaltare samt efter Eskilstunas invånares åsikter. I rapporten redovisar jag vilka metoder jag använt mig av och hur jag kommit fram till mitt resultat. Syftet med arbetet var att skapa den ultimata framkomligheten på den centrala delen av Kungsgatan i Eskilstuna. Genom att Fristadstorget byggs om och innerstaden växer i form av bostäder och invånare så kommer framkomligheten bli än mer begränsad för besökarna än vad den är idag. Designförslaget är utformat utifrån gatans förutsättningar, invånarnas åsikter samt Eskilstuna kommuns befintliga idéer.

Det offentliga rummet kan definieras av tillgänglighet, användbarhet, dit offentliga kontakter äger rum och transport utförs. Teorin menar dock att det offentliga rummet inte används enhetligt av samtliga individer. Därför är studiens syfte att undersöka kvinnor och mäns rörelsemönster samt att undersöka på vilket sätt utvalda faktorer influerar respondenternas rörelsemönster i bostadsområdet Luthagen i Uppsala. Studien utgjordes av fyra respondenter, två kvinnor och två män där semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomförts. Ytterligare metod som använts var en dagboksmetod där information framställdes från kartdagböcker för att lokalisera precisa rörelsemönster. Det teoretiska ramverk som användes var till största delen kvalitativ men omfattades även av kvantitativ ansats. Studien tyder på att rörelsemönstret ter sig likvärdigt mellan kvinnor och män i Luthagen Uppsala. Däremot utförs transporten varierat beroende av tid och rum. Studien tyder på att trygghet, risker, rädsla och frihet var faktorer som influerade upplevelsen och rörelsemönstret i stadsdelen. Viss könsspecifika skillnader kunde identifieras annars förekom individuella likheter och skillnader. Således förefall likheter och skillnader verka i relation med tid och rum.

This study is about how the Covid-19 pandemic has changed Karlstads University’s students’movement pattern. The study will review how the Corona pandemic has changed humans and its movementpatterns. It will go through the definition of movement patterns and the kind of movementpatterns there are; necessary, voluntary and social. The study will also go through whatmeans of transport are and what kind of means of transport there are available. The questionswe have chosen to investigate are about whether Karlstads University’s students’ movementpatterns and means of transport have been affected by the Covid-19 pandemic, from before2too during the pandemic. The research method chosen for the study is a quantitative methodin the form of a survey. This was researched by analyzing the survey that was sent or handedout to Karlstads University’s second-, third-, fourth- and fifth-year students, i.e. students whostudied before and during the Covid-19 pandemic. The choice of means of transport has been shown to have a socio-economic factor, which isclarified with previous research. Other factors that affect the choice of means of transport andstudent’s movement patterns are fear and emotion-driven behaviors. The pandemic hasaffected public transport severely as other means of transport are preferred over buses ortrains. Students travel less on the necessary, voluntary and social trips. This leads to a reducedmovement pattern and that the students feel more isolated than they did before the pandemic. The study analysis demonstrates that the theory that something as influential as a pandemiccan change people’s movement patterns. This was seen mainly in the survey responses whereKarlstads University’s students showed a smaller movement pattern and a fear of travellingdue to the risk of infection spreading or falling ill. Another leading factor in the reducedmovement pattern for students is the Swedish Public Health Agency’s recommendationswhere they urge people to travel less if the journey is not necessary. The schools have movedto distance learning, which means that the students no longer need to be on site.

I takt med en ökad globalisering bygger man idag infrastruktur för att underlätta och underhålla relationer som uppstår mellan länder. Transnationell infrastruktur är därmed de fysiska länkar som binder samman olika länder. Studien syftar till att undersöka hur transnationell infrastruktur påverkar rörelsemönster. Med hjälp av en kvantitativ studie analyseras bland annat det faktiska rörelsemönstret av Kanaltunneln, genom att jämföra det med dess förväntade användande. Vidare jämförs även det faktiska nyttjandet av Kanaltunneln med motsvarande nyttjande av Öresundsbron. Detta för att undersöka infrastrukturens roll i rörelsemönstret. Resultatet visade på att rörelsen i Kanaltunneln följer det förväntade mönstret till viss del, men att det förväntades större kvartalsvariationer. Vidare konstateras det att mobiliteten över bägge infrastrukturerna ökar, men med en högre takt över Öresundsbron. Med hjälp av teorin dras slutsatsen att transnationell infrastruktur har en stor påverkan på mobilitet, men att det inte är själva infrastrukturen i sig som skapar mobilitet. Andra faktorer har även en påverkan på rörelsemönstret, som till exempel faktiskt avstånd och pendlingssträcka.

Expansionen av väg 222 och Nya Skurubron är lokaliserad väster om Stockholm, och har varit ett omdebatterat projekt inom Värmdö kommun. Debatten har varit centrerad runt invånarnas ekonomiska omständigheter, ojämlik behandling i jämförelse med andra och mobilitet. Denna studie undersöker hur Nya Skurubron påverkat Värmdöbornas rumsliga räckvidd, rörelsemönster och ekonomiska förutsättningar.  Studien baseras i intervjuer med yrkesverksamma inom mobilitet och trafikplanering samt en enkätundersökning av påverkade invånare. Resultaten analyserades genom teorier om mobilitet och genom teorier om fenomenet NIMBY.  Resultaten visade att majoriteten av respondenternas mobilitet inte påverkats av Nya Skurubron, trots deras starkt negativa reaktion och attityd angående broavgiften. Motreaktionen går att tolkas utifrån teorier om NIMBY och invånarnas uppfattning om projektet Nya Skurubron som orättvist.

No description available.