En av de grundläggande rättigheterna som ska säkerställas alla jurister inom unionen är den fria rörligheten. En jurist kan utöva sin fria rörlighet genom att antingen åberopa den fria rörligheten för personer, tjänster eller etableringsfriheten. Juristyrket är ett re-glerat juristyrke och utvecklingen för reglerade juristyrken började år 1974 genom rätts-praxis från EUD. Därefter har utvecklingen bara fortsatt och en vanligt förekommande fråga i rättspraxis är vilka krav som ställs på jurister och advokater som har för avsikt att utöva sin fria rörlighet. Därav är syftet med uppsatsen att utreda vilka krav utöver de yrkeskvalifikationer som en jurist redan erhållit från en medlemsstat som krävs för att få utöva juristyrket i en annan medlemsstat. I uppsatsen utreds också om de krav som med-lemsstaterna ställer på juristen är förenliga med den fria rörligheten. Medlemsstaterna har rätt att ställa krav på utländska jurister som avser att tillhandahålla sina tjänster i medlemsstaten för att säkerställa att tjänsterna uppnår en lägsta kvalitetsnivå. Medlems-staterna får ställa krav på att juristen ska erhålla vissa yrkeskvalifikationer samt ha ett professionellt uppförande. Kravens syfte är att skydda juristens klienter från exempelvis bristfällig rådgivning och kraven som ställs måste vara nödvändiga för att kunna utöva yrket i medlemsstaten. När medlemsstaterna ställer krav för att få utöva juristyrket ska de ta hänsyn till de yrkeskvalifikationer som juristen redan besitter genom att genomfö-ra en likvärdighetsbedömning. Likvärdighetsbedömningens syfte är att efter en jämfö-relse, mellan de yrkeskvalifikationer som juristen har och de yrkeskvalifikationer som krävs för att få utöva yrket i medlemsstaten, avgöra om yrkeskvalifikationerna kan lik-ställas. I de fall yrkeskvalifikationerna kan likställas ska juristen ha rätt att utöva jurist-yrket under samma förutsättningar som nationella jurister och medlemsstaten får då en-dast ställa krav på juristens uppförande. Att inga ytterligare krav ställs på juristen närhan har de kunskaper som krävs för att få utöva yrket i medlemsstat är förenligt med den fria rörligheten. När likvärdighetsbedömningen visar att yrkeskvalifikationerna tyd-ligt skiljer sig får staten kräva att juristen genomför en kompensationsåtgärd i form av en anpassningsperiod eller ett lämplighetstest. Kompensationsåtgärdernas syfte att ge juristen en möjlighet att bevisa att han har de kunskaper som krävs för att få utöva ju-ristyrket i medlemsstaten. Det faktum att medlemsstaterna ställer krav på kompensa-tionsåtgärder istället för att kräva att juristen ska genomgå en nationell juristutbildning är förenligt med unionsrätten. Det kan till och med sägas att kompensationsåtgärderna gynnar den fria rörligheten för jurister inom unionen. / One of the fundamental rights to be ensured all the lawyers in the Union is the free movement. A lawyer can exercise his freedom of movement by either rely on the free movement of persons, services or establishment. The profession of lawyers is a regu-lated legal profession and the development of regulated legal professions started in 1974 by law from the COJ. After this the development has continued and a frequent issue in the case law is what requirement that is required of lawyers who intend to exercise their freedom of movement. The purpose of this paper is therefore to investigate which re-quirements beside the professional qualifications that a lawyer already received from a Member State that is necessary in order to exercise the profession of lawyers in another Member State. The paper also investigates if the requirements which the Member States imposes on the lawyer are compatible with the free movement. Member States have the right to put up requirements on foreign lawyers who wish to offer their services in the Member State in order to ensure that the services reach a certain level of quality. Mem-ber States may require that the lawyer should obtain certain professional qualifications and a professional conduct. The requirements are intended to protect lawyer's clients from such as inadequate advice and the requirements must be necessary for the exercise of the profession in the Member State. When Member States sets requirements in order to exercise the profession of lawyers they have to take into account the professional qualifications that the lawyer has already received by doing an equivalent assessment. The equivalent assessments purpose is to compare the lawyer’s professional qualifica-tions and the professional qualifications that are required in order to exercise the profes-sion in the Member State and to decide if the professional qualifications are equate. If the professional qualifications are equate the lawyer shall be entitled to exercise the le-gal profession under same conditions as national lawyers and then may the States only impose requirements on the lawyer's conduct. That no additional requirements are al-lowed when the lawyer has the knowledge that is required for that profession in the Member States is compatible with the free movement. When the equivalent assessment shows that the professional qualifications clearly differ can the State demand that the lawyer implements a compensating measure as an adaptation period or an aptitude test. The aim of a compensating measure is to give the lawyer an opportunity to prove that he has the knowledge that is required in order to exercise the legal profession in the State. The fact that Member States require compensatory measures instead of requiring that the lawyer must undergo a national law school is compatible with European Union law. It can even be said that the compensating measures benefit the free movement of law-yers within the European Union.

<p>En av de grundläggande rättigheterna som ska säkerställas alla jurister inom unionen är den fria rörligheten. En jurist kan utöva sin fria rörlighet genom att antingen åberopa den fria rörligheten för personer, tjänster eller etableringsfriheten. Juristyrket är ett reglerat juristyrke och utvecklingen för reglerade juristyrken började år 1974 genom rättspraxis från EUD. Därefter har utvecklingen bara fortsatt och en vanligt förekommande fråga i rättspraxis är vilka krav som ställs på jurister och advokater som har för avsikt att utöva sin fria rörlighet. Därav är syftet med uppsatsen att utreda vilka krav utöver de yrkeskvalifikationer som en jurist redan erhållit från en medlemsstat som krävs för att få utöva juristyrket i en annan medlemsstat. I uppsatsen utreds också om de krav som medlemsstaterna ställer på juristen är förenliga med den fria rörligheten. Medlemsstaterna har rätt att ställa krav på utländska jurister som avser att tillhandahålla sina tjänster i medlemsstaten för att säkerställa att tjänsterna uppnår en lägsta kvalitetsnivå. Medlemsstaterna får ställa krav på att juristen ska erhålla vissa yrkeskvalifikationer samt ha ett professionellt uppförande. Kravens syfte är att skydda juristens klienter från exempelvis bristfällig rådgivning och kraven som ställs måste vara nödvändiga för att kunna utöva yrket i medlemsstaten. När medlemsstaterna ställer krav för att få utöva juristyrket ska de ta hänsyn till de yrkeskvalifikationer som juristen redan besitter genom att genomföra en likvärdighetsbedömning. Likvärdighetsbedömningens syfte är att efter en jämförelse, mellan de yrkeskvalifikationer som juristen har och de yrkeskvalifikationer som krävs för att få utöva yrket i medlemsstaten, avgöra om yrkeskvalifikationerna kan likställas. I de fall yrkeskvalifikationerna kan likställas ska juristen ha rätt att utöva juristyrket under samma förutsättningar som nationella jurister och medlemsstaten får då endast ställa krav på juristens uppförande. Att inga ytterligare krav ställs på juristen när han har de kunskaper som krävs för att få utöva yrket i medlemsstat är förenligt med den fria rörligheten. När likvärdighetsbedömningen visar att yrkeskvalifikationerna tydligt skiljer sig får staten kräva att juristen genomför en kompensationsåtgärd i form av en anpassningsperiod eller ett lämplighetstest. Kompensationsåtgärdernas syfte att ge juristen en möjlighet att bevisa att han har de kunskaper som krävs för att få utöva juristyrket i medlemsstaten. Det faktum att medlemsstaterna ställer krav på kompensationsåtgärder istället för att kräva att juristen ska genomgå en nationell juristutbildning är förenligt med unionsrätten. Det kan till och med sägas att kompensationsåtgärderna gynnar den fria rörligheten för jurister inom unionen.</p> / <p>One of the fundamental rights to be ensured all the lawyers in the Union is the free movement. A lawyer can exercise his freedom of movement by either rely on the free movement of persons, services or establishment. The profession of lawyers is a regulated legal profession and the development of regulated legal professions started in 1974 by law from the COJ. After this the development has continued and a frequent issue in the case law is what requirement that is required of lawyers who intend to exercise their freedom of movement. The purpose of this paper is therefore to investigate which requirements beside the professional qualifications that a lawyer already received from a Member State that is necessary in order to exercise the profession of lawyers in another Member State. The paper also investigates if the requirements which the Member States imposes on the lawyer are compatible with the free movement. Member States have the right to put up requirements on foreign lawyers who wish to offer their services in the Member State in order to ensure that the services reach a certain level of quality. Member States may require that the lawyer should obtain certain professional qualifications and a professional conduct. The requirements are intended to protect lawyer's clients from such as inadequate advice and the requirements must be necessary for the exercise of the profession in the Member State. When Member States sets requirements in order to exercise the profession of lawyers they have to take into account the professional qualifications that the lawyer has already received by doing an equivalent assessment. The equivalent assessments purpose is to compare the lawyer’s professional qualifications and the professional qualifications that are required in order to exercise the profession in the Member State and to decide if the professional qualifications are equate. If the professional qualifications are equate the lawyer shall be entitled to exercise the legal profession under same conditions as national lawyers and then may the States only impose requirements on the lawyer's conduct. That no additional requirements are allowed when the lawyer has the knowledge that is required for that profession in the Member States is compatible with the free movement. When the equivalent assessment shows that the professional qualifications clearly differ can the State demand that the lawyer implements a compensating measure as an adaptation period or an aptitude test. The aim of a compensating measure is to give the lawyer an opportunity to prove that he has the knowledge that is required in order to exercise the legal profession in the State. The fact that Member States require compensatory measures instead of requiring that the lawyer must undergo a national law school is compatible with European Union law. It can even be said that the compensating measures benefit the free movement of lawyers within the European Union.</p>

Rörlighet är viktigt för att människor ska kunna leva oberoende liv, delta i samhället och ha en god livskvalitet. Emellertid så är möjligheten till rörlighet inte jämnt fördelad inom samhället. Funktionsvarierade har identifierats som en grupp som har begränsade möjligheter till rörlighet.     Transportsystemet har en central roll för människor möjlighet att delta i samhället och deras vardagliga liv.  Denna studie syftar därav till att undersöka hur nuvarande transportsystemet fungera för unga vuxna som är rullstolsburna i deras vardagliga liv för att bidra med mer kunskap om deras upplevelse av transportsystem, användningen och upplevelse av deras möjlighet till rörlighet i deras vardagliga liv.  För att besvara studiens syfte studeras kvalitativt unga rullstolsburnas aktivitetsrum gällande hur de använder transportsystemet i deras vardagliga liv, deras upplevelser samt deras upplevelse av rörlighet. För att besvara studiens syfte har resedagbok och intervjuer används med unga vuxna som är bor i Stockholms län.  Slutsatser som kan dras är att nuvarande transportsystem fungera relativt bristfälligt samt att unga funktionsvarierades aktivitetsrum är mer varierat än tidigare forskning visat.

<p>Denna studies syfte är att se på rörlighet på arbetsmarknaden utifrån ett individperspektiv och hur vägledning kan vara till stöd på individnivå. De frågeställningar arbetet behandlar innefattar sju individers erfarenheter av arbete,vägledning och utbildning. Utifrån dessa faktorer behandlar vi teorier kring rörlighet och matchning till arbetsmarknaden. Vi har genomfört en litteraturstudie i kombination med en empirisk undersökning med sju kvalitativa intervjuer. De slutsatser vi drar är att vägledning kan påverka individers rörlighet på arbetsmarknaden och att vägledning kan bidra till att individer matchas till utbildning och arbete. Fem av sju intervjuade har saknat vägledning vid något tillfälle, andra faktorer som efterfrågas är personliga möten med ett professionellt bemötande samt relevant innehåll i vägledningen.</p><p>The purpose of this studie is to research the mobility in the labour market in an individual perspective, and to see how guidance can support the individual. The questions treated in this studie includes seven individuals' experiences of work, counselling and education. On the basis of these factors, we treat theories around mobility and matching to the labour market. We have implemented a literature study combined with an empirical survey with seven qualitative interviews. The conclusions we draw is that counselling can influence individuals' mobility on the labour market and that counselling can contribute so that individuals are matched to education and work. Five out of seven interviewed has lacked counselling at some occasion, other factors requested is personal meetings with a professional treatment and relevant contents in the counselling.</p>

<p>Den här uppsatsen handlar om 80-talisters arbetsvärderingar. Studien är av jämförande kvalitativ art och har genomförts utifrån ett rörlighetsperspektiv som genererat vissa teman för att kartlägga 80-talisters arbetsvärderingar. Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa intervjuer utifrån ett rörlighetsperspektiv undersöka 80-talisters arbetsvärderingar i jämförelse mot mediabilden av 80-talisters arbetsvärderingar. Fem intervjuer med personer födda på 80-talet utgör empirin i uppsatsen. Teman för uppsatsen har genererats utifrån Zygmunt Baumans teori om rörlighet vilka är arbetsmotivation, arbetslojalitet och flexibilitet kontra trygghet i och med anställningsförhållandet, dessa teman ligger till grund för utförandet av intervjuguiden. Resultaten har visat på både likheter och skillnader mellan intervjupersonernas utsagor och mediabilden av 80-talisters arbetsvärderingar. Men jag konstaterar att mediabilden av 80-talisters arbetsvärderingar är mer negativa än vad mina resultat har visat. Den främsta slutsatsen som kan dras är resonemanget och resultatet kring temat som gällt arbetslojalitet. Media anser att 80-talisten är illojal på grund av att dem ser sin arbetsgivare som utbytbar, något som de intervjuade 80-talisterna inte håller med om. Att vara arbetslojal enligt intervjupersonerna är att alltid utföra ett så bra arbete som möjligt, samt att vilja företagets bästa, något som tydliggörs i resultatkategorin ’att göra ett bra arbete’.Sökord: arbetsvärderingar, rörlighet, arbetslojalitet, motivation.</p>

<p>Denna uppsats har skrivits som en del i de studier i krigsvetenskap jag erhållit under yrkesofficersprogrammet.<strong>     </strong></p><p>Syftet med detta arbete är att ta fram faktorer som påverkar luftburna förband, vad gäller deras förmåga till rörlighet på marken. Detta för att ge en ökad förståelse samt bidra till utveckling av reglemente för luftburen bataljon.</p><p>Den metod som används i uppsatsen är komparation med litteraturstudier som presenteras i deskriptiv form. Den teknik som används för insamling är litteratursökning. Två frågeställningar har behandlats; Vilka faktorer påverkar den grundläggande förmågan rörlighet hos luftburna förband? samt vad säger styrdokumenten om förmågan rörlighet vid luftburen bataljon i Försvarsmakten idag?</p><p>Utifrån mina gjorda litteraturstudier av Operation Market Garden samt styrdokumenten för luftburen bataljon har jag fått fram att följande faktorer påverkar rörligheten vid luftburna förband: ledning (formering av förband, samordning), verkan (direkt, indirekt, pansarvärnsvapen) underrättelser, skydd, materiel/utrustning samt underhåll.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet var att undersöka samband mellan hög ”generell ledlaxitet” och ländryggsbesvär hos flickor i olika åldrar inom tävlingsgymnastiken.</p><p>1. Har 9- och 12- åringar inom tävlingsgymnastiken en högre ”generell ledlaxitet” än övriga i samma ålder?</p><p>2. Har en hög ”generell ledlaxitet” något samband med ländryggsbesvär hos 9- och 12 åriga tävlingsgymnaster?</p><p>3. Finns det någon skillnad på ländryggsbesvär bland tävlingsgymnaster i åldrarna 9 och 12?</p><p>Metod</p><p>Genom Beightons fysiologiska rörlighetstester (poängsystem 1-9) har 53 kvinnliga tävlingsgymnasters ”generella ledlaxitet” fastställts. Enkätfrågor har konstruerats för att ta reda på gymnasternas eventuella upplevda ländryggsbesvär.</p><p>Resultat</p><p>Försökspersonerna som har ingått i studien har en klart högre ”generell ledlaxitet” än övriga i samma ålder. I båda de undersökta åldrarna så är ett laxitetsvärde på 7 vanligast förekommande. Denna grupp består av 47,8 % av 9 åriga gymnaster och 30 % av 12- åringarna. Samma värden hos jämnåriga flickor 9 år är 1,6 % och flickor 12 år är 2,4 %.</p><p>Enkätstudien visar att det främst är 12- åriga flickor som har problem i ländryggen, nämligen 36,7 %. Det resultat som är statistiskt säkerställt är sambandet mellan ledlaxitet och graden av upplevd ryggsmärta. P-värdet för detta samband är 0,042. Sambandet för denna analys är r= 0,62.</p><p>Slutsats</p><p>Studien visar ett svagt samband mellan hög ”generell ledlaxitet” och upplevda ländryggsbesvär. Detta samband kan enbart ses i den äldre åldersgruppen i studien. Åldern påverkar de upplevda ländryggsbesvären i negativ riktning. Den ”generella ledlaxiteten”, som är kraftigt högre än hos jämnåriga skolbarn, förändras ej med åldern på försökspersonerna. Det vill säga, de som är överrörliga vid 9- års ålder torde även vara det i 12-års ålder.</p>

Denna studies syfte är att se på rörlighet på arbetsmarknaden utifrån ett individperspektiv och hur vägledning kan vara till stöd på individnivå. De frågeställningar arbetet behandlar innefattar sju individers erfarenheter av arbete,vägledning och utbildning. Utifrån dessa faktorer behandlar vi teorier kring rörlighet och matchning till arbetsmarknaden. Vi har genomfört en litteraturstudie i kombination med en empirisk undersökning med sju kvalitativa intervjuer. De slutsatser vi drar är att vägledning kan påverka individers rörlighet på arbetsmarknaden och att vägledning kan bidra till att individer matchas till utbildning och arbete. Fem av sju intervjuade har saknat vägledning vid något tillfälle, andra faktorer som efterfrågas är personliga möten med ett professionellt bemötande samt relevant innehåll i vägledningen. The purpose of this studie is to research the mobility in the labour market in an individual perspective, and to see how guidance can support the individual. The questions treated in this studie includes seven individuals' experiences of work, counselling and education. On the basis of these factors, we treat theories around mobility and matching to the labour market. We have implemented a literature study combined with an empirical survey with seven qualitative interviews. The conclusions we draw is that counselling can influence individuals' mobility on the labour market and that counselling can contribute so that individuals are matched to education and work. Five out of seven interviewed has lacked counselling at some occasion, other factors requested is personal meetings with a professional treatment and relevant contents in the counselling.

Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka samband mellan hög ”generell ledlaxitet” och ländryggsbesvär hos flickor i olika åldrar inom tävlingsgymnastiken. 1. Har 9- och 12- åringar inom tävlingsgymnastiken en högre ”generell ledlaxitet” än övriga i samma ålder? 2. Har en hög ”generell ledlaxitet” något samband med ländryggsbesvär hos 9- och 12 åriga tävlingsgymnaster? 3. Finns det någon skillnad på ländryggsbesvär bland tävlingsgymnaster i åldrarna 9 och 12? Metod Genom Beightons fysiologiska rörlighetstester (poängsystem 1-9) har 53 kvinnliga tävlingsgymnasters ”generella ledlaxitet” fastställts. Enkätfrågor har konstruerats för att ta reda på gymnasternas eventuella upplevda ländryggsbesvär. Resultat Försökspersonerna som har ingått i studien har en klart högre ”generell ledlaxitet” än övriga i samma ålder. I båda de undersökta åldrarna så är ett laxitetsvärde på 7 vanligast förekommande. Denna grupp består av 47,8 % av 9 åriga gymnaster och 30 % av 12- åringarna. Samma värden hos jämnåriga flickor 9 år är 1,6 % och flickor 12 år är 2,4 %. Enkätstudien visar att det främst är 12- åriga flickor som har problem i ländryggen, nämligen 36,7 %. Det resultat som är statistiskt säkerställt är sambandet mellan ledlaxitet och graden av upplevd ryggsmärta. P-värdet för detta samband är 0,042. Sambandet för denna analys är r= 0,62. Slutsats Studien visar ett svagt samband mellan hög ”generell ledlaxitet” och upplevda ländryggsbesvär. Detta samband kan enbart ses i den äldre åldersgruppen i studien. Åldern påverkar de upplevda ländryggsbesvären i negativ riktning. Den ”generella ledlaxiteten”, som är kraftigt högre än hos jämnåriga skolbarn, förändras ej med åldern på försökspersonerna. Det vill säga, de som är överrörliga vid 9- års ålder torde även vara det i 12-års ålder.

Den här uppsatsen handlar om 80-talisters arbetsvärderingar. Studien är av jämförande kvalitativ art och har genomförts utifrån ett rörlighetsperspektiv som genererat vissa teman för att kartlägga 80-talisters arbetsvärderingar. Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa intervjuer utifrån ett rörlighetsperspektiv undersöka 80-talisters arbetsvärderingar i jämförelse mot mediabilden av 80-talisters arbetsvärderingar. Fem intervjuer med personer födda på 80-talet utgör empirin i uppsatsen. Teman för uppsatsen har genererats utifrån Zygmunt Baumans teori om rörlighet vilka är arbetsmotivation, arbetslojalitet och flexibilitet kontra trygghet i och med anställningsförhållandet, dessa teman ligger till grund för utförandet av intervjuguiden. Resultaten har visat på både likheter och skillnader mellan intervjupersonernas utsagor och mediabilden av 80-talisters arbetsvärderingar. Men jag konstaterar att mediabilden av 80-talisters arbetsvärderingar är mer negativa än vad mina resultat har visat. Den främsta slutsatsen som kan dras är resonemanget och resultatet kring temat som gällt arbetslojalitet. Media anser att 80-talisten är illojal på grund av att dem ser sin arbetsgivare som utbytbar, något som de intervjuade 80-talisterna inte håller med om. Att vara arbetslojal enligt intervjupersonerna är att alltid utföra ett så bra arbete som möjligt, samt att vilja företagets bästa, något som tydliggörs i resultatkategorin ’att göra ett bra arbete’.Sökord: arbetsvärderingar, rörlighet, arbetslojalitet, motivation.