Abstrakt Bakgrund: Upprepade rörelser och hållning i dagliga aktiviteter, arbete eller idrott kan påverka det neuromuskuloskeletala systemet. Upprepade förändringar av hållning och rörelser kan ge upphov till lokaliserad stress på vävnaden. Inom tennis är axelleden väl studerad. I litteraturen ses adaptiva förändringar av axelrörlighet hos tennisspelare och andra kastidrottare. Bålens rörlighet och förhållandet mellan bål- och axelrörlighet är ej studerad. Syfte: Syftet med studien var att undersöka bålrotation, glenohumeralledsrotation och korrelation mellan bålrotation och glenohumeralledsrotation hos elitspelande tennisjuniorer 16-19 år samt att identifiera eventuella idrottsspecifika adaptationer avseende bålrotation och glenohumeralledsrotation. Metod: Passiv rotationsrörlighet i glenohumeralleden mättes med en clinometer på en smartphone samt aktiv bålrotation i sittande med en goniometer placerad vid T2. Deltagarna var 32 tennisjuniorer och kontrollgruppen bestod av 30 fotbollsjuniorer i ålder 16-19 år. Deskriptiv statistik för inåt- utåtrotation och bålrotation presenterades. Skillnader mellan tennis och kontrollgrupp analyserades. Korrelation mellan bålrotation och  inåt- samt utåtrotation analyserades. Resultat: Bålrotation mot icke dominant sida var lägre hos tennisspelarna jämfört med fotbollsspelarna. Ingen tydlig korrelation kunde ses mellan rotationsrörlighet i axeln och bålrotation. Tennisspelarna hade sämre inåtrotation och total rotationsrörlighet (TROM) i glenohumeralleden i dominant arm jämfört med fotbollsspelarna, dessutom minskar deras inåtrotation och TROM med stigande ålder. Konklusion: Det föreligger antydningar till adaptiva förändringar hos tennisspelare med minskad bålrotation åt icke dominant sida samt nedsatt inåtrotation på dominant axel. / Abstract Background: Repeated movements and sustained postures in daily activity, work and in sports can influence the neuromusculoskeletal system. Repeated changes in posture and movement might cause local stress in the tissue. Adaptive effects in the mobility of the shoulder in tennis players and other overhead athletes are well documented in the literature. Research of trunk mobility and its effect on the shoulder is limited. Aim: The aim of this study was to investigate trunk rotation, glenohumeral rotation and the correlation between trunk rotation and glenohumeral rotation in elite junior tennis players 16-19 years old. Secondly, to identify athletic adaptations in trunk rotation and glenohumeral rotation in elite junior tennis players. Methods: Range of motion in the glenohumeral joint for internal and external rotation was measured with a clinometer on a smartphone. Range of motion for trunk rotation was measured with seated rotation test with a goniometer placed at T2. The participants were 32 elite junior tennis players and the control group was 30 elite junior soccer players aged 16-19 years old. Descriptive statistics for range of motion in shoulder and trunk rotation was presented. Differences between tennis players and control group were analyzed. Correlation between trunk rotation and internal and external rotation was analyzed. Results: Trunk rotation to the non dominant side had lower scores in tennis players than in soccer players. No obvious correlation was detected between shoulder rotation and trunk rotation. Tennis players had less internal rotation and total rotation range of motion (TROM) in their dominant arm compared to the control group.  This reduction in internal rotation and TROM increased with age. Conclusion: There are some indications for adaptive changes in tennis players with reduced trunk rotation to the non dominant side and reduced internal rotation in the dominant shoulder.

För att hinna ikapp med medborgarnas och näringslivets behov av ett utvecklat järnvägssystem med snabba, effektiva och punktliga resor har regeringen beslutat om att utveckla ett nytt höghastighetsnät i Sverige. Första delen av höghastighetsnätet benämns som Ostlänken och är under utveckling just nu och ska gå mellan Järna och Linköping med en dimensionerande hastighet på 250 kilometer i timmen. Det bidrar till ett nytt förhållningssätt med förbättrad tillgänglighet och potential för hållbar utveckling samt stadsutveckling. Men även till att nya barriäreffekter uppstår i det fysiska- och lokala infrastrukturen. Studiens syfte är att få förståelse för hur den nya höghastighetsjärnvägen påverkar samhället till följd av förändringar i den lokala- och fysiska infrastrukturen. Intresset är riktat mot vilka utmaningar infrastrukturutvecklingen medför gällande barriärer i städerna/tätorterna samt vilka möjligheter det ges för stadsutveckling och de olika dimensionerna av hållbarhet. Studiens tar sin teoretiska utgångspunkt i begreppen: rörlighet, barriäreffekter, stadsutveckling och hållbar utveckling. Studiens metod är kvalitativ och datainsamlingen är bestående av semistrukturerade intervjuer. De respondenter som intervjuats har representerat kommunerna längs med sträckan samt Trafikverket och Länsstyrelsen Östergötland. Dessutom har representanter från region Sörmland och Nyköpingsregion intervjuats. Alla representanter har en betydande roll i arbetet med utveckling av Ostlänken. I studiens slutsats kom vi fram till att utmaningar med barriärer finns i samband med utveckling av Ostlänken, däremot så visade resultatet även potential för att minimera barriäreffekterna. Vi kom även fram till att Ostlänken ger möjligheter för stadsutveckling, bland annat genom regionförstoring, agglomerationseffekter, utdragningskraft och ett bättre näringsliv. Slutsatsen visade dessutom att Ostlänken skapar möjligheter även för hållbar utveckling. Ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv gynnas det genom att möjligheter skapas för att byta transportsätt från bil till tåg. Men även ur ett socialt hållbarhetsperspektiv gynnas om det genom en möjlighet att prissätta biljettpriser rimligt. Däremot finns det utmaningar och möjligheter inom samtliga tre områden, det är inte att förglömma.

<p>Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt karriärcoachningen kan utgöra ett stöd för att individen ska kunna stärkas som aktör i förhållande till den egna arbetslivsplaneringen. De intervjuade personerna har på olika sätt fått det stödet.</p><p>Karriärcoachningen kan därmed vara en strategi för att fler karriärer ska kunna utvecklas enligt egna behov och förväntningar. Det räcker dock inte med att göra människor till aktörer. Arbetet måste också kombineras med att man ser över de strukturella förutsättningarna för rörlighet. Tjänsten karriärcoachning behöver också, för att vara framgångsrik, marknadsföras och förankras i organisationen.</p><p>Karriärcoachningen kan utgöra en strategi för att hållbart arbetsliv för de personer vars arbeten innefattar gränslösa arbetskrav. För de personer vars arbeten innefattar oflexibla krav krävs istället en tillförsel av resurser för att förbättra förutsättningarna i arbetet.</p>

<p>Denna studie handlar om nuvarande lagstiftning beträffande den fria rörligheten för tjänster som finns inom Europeiska gemenskapen och då särskilt friheten som gäller för arbetsgivare som är etablerade i en medlemsstat och som avser att tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat än etableringsmedlemsstaten genom att utstationera arbetstagare till denna medlemsstat för att där utföra tjänster under en begränsad tidsperiod.</p><p>Studien handlar även om hur de olika arbetsrättsliga systemen är uppbyggda inom gemenskapen och vilken skillnad det finns mellan dem, vilka arbetsrättsliga principer som är viktiga i den svenska arbetsrättsliga lagstiftningen, vilka åtgärder som kan vidtas för att förhindra social dumpning av arbetstagares arbets- och anställningsvillkor, samt hur framtida lagstiftning kan komma att se ut när det gäller den fria rörligheten för tjänster. Här studeras exempelvis hur medlemsstaternas arbetsrättsliga lagstiftning kan komma att påverkas av framtida lagstiftning.</p>

<p>Arbetskraftens rörlighet är ett centralt begrepp för ett lands ekonomiska utveckling. I Sverige kan man se en stark utvecklingsinriktning mot ökad rörlighet i arbetslivet. Syftet med denna uppsats var att göra en fördjupad studie för att undersöka vilka faktorer som påverkar de anställdas rörlighet på Sandvik SMC i Stockholm. För att genomföra undersökningen använde sig författarna av en fallstudie och kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkätundersökning. Uppsatsen utgick från en deduktiv ansats då enkäten och resultatet utformades och tolkades utifrån vald referensram. Referensramen bestod av teorier kring motivation och tidigare forskning angående rörlighet. Resultatet och slutsatsen från studien påvisade att detta företag hade en trögrörlig personal, vilket bl.a. kan bero på de anställdas relativt höga ålder, utbildningsnivå etc. De faktorer som skulle kunna få de anställda att byta arbetsgivare visade sig vara lön, stimulerande arbetsuppgifter, eget ansvar för arbetssituationen och genomförandet, möjligheter till personlig utveckling samt varierande och självständiga arbetsuppgifter.</p>

<p>I samband med anfallsoperationen mot Västeuropa 1940 uppnådde de tyska förbanden stora framgångar på samtliga nivåer. Operationens benämning var Fall Gelb och dess framgångar var anmärkningsvärda för att de vanns över en allians där bland annat Frankrike ingick, som vid denna tid hade en av världens absolut starkaste arméer.</p><p>Den tyska taktiken har i efterhand fascinerat militära analytiker och den exemplifierar delvis den manöverteori som svenska Försvarsmakten i dag skall tillämpa enligt doktrin.</p><p>Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i den teoretiska modellen om de sex grundläggande förmågorna (skydd, underrättelse och information, verkan, ledning, uthållighet samt rörlighet) identifiera orsaker till de tyska operativa framgångarna. Analysen berör Armégrupp A:s anfall djup intill Atlantkusten via Ardennerskogarna och den befästa floden Meuse. Händelseförloppet utspelades den 10 – 20 maj 1940.</p><p>Analysen påvisar att Armégrupp A präglades av en balans mellan de olika förmågorna. Särskilt avgörande för framgångarna gentemot motståndaren var deras kombination av ledning och rörlighet.</p> / <p>In the assault operation against West Europe 1940 the German units achieved great success on all levels. The name of the operation was Fall Gelb, and its success is interesting because it won over a strong alliance. France was one parts and it was one of the world’s strongest armies at that time.</p><p>The purpose of this essay is to analyse the German Army group A´s assault through the Ardennerforrest, over the river Meuse to the Atlantic coast from the theoretical model of the six basic skills. The basic skills are mobility, protection, management, intelligence and information, and endurance.</p><p>The study shows that the technique the German Armygroup A used was characterised by a balance between the different basic skills, and that theirs mobility and management were the determining factors to their success.</p>

Denna studie handlar om nuvarande lagstiftning beträffande den fria rörligheten för tjänster som finns inom Europeiska gemenskapen och då särskilt friheten som gäller för arbetsgivare som är etablerade i en medlemsstat och som avser att tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat än etableringsmedlemsstaten genom att utstationera arbetstagare till denna medlemsstat för att där utföra tjänster under en begränsad tidsperiod. Studien handlar även om hur de olika arbetsrättsliga systemen är uppbyggda inom gemenskapen och vilken skillnad det finns mellan dem, vilka arbetsrättsliga principer som är viktiga i den svenska arbetsrättsliga lagstiftningen, vilka åtgärder som kan vidtas för att förhindra social dumpning av arbetstagares arbets- och anställningsvillkor, samt hur framtida lagstiftning kan komma att se ut när det gäller den fria rörligheten för tjänster. Här studeras exempelvis hur medlemsstaternas arbetsrättsliga lagstiftning kan komma att påverkas av framtida lagstiftning.

Detta är en kvalitativ studie som fokuserar på en facklig organisations betydelse för intern rörlighet. Syftet är att bidra med kunskap om och studera vilken roll en facklig organisation har för intern rörlighet av personal inom en kommun. Frågeställningarna rör fackliga företrädares och medlemmar i den fackliga organisationens uppfattningar om hantering av intern rörlighet, samt den fackliga organisationens främjande eller försvårande av denna. För att besvara frågeställningarna utifrån den kvalitativa ansats som tillämpas har empiri insamlats genom intervjuer med fyra personer från varje aktörsgrupp vilket resulterade i att åtta intervjuer genomfördes. Resultatet presenteras i två delar, en för varje aktörsgrupp. Av resultatet framkommer att den fackliga organisationen på många sätt uppfattas främja intern rörlighet för medlemmarna inom kommunen genom sitt arbete med att underlätta förutsättningarna för intern rörlighet. Resultatet visar också att det finns möjligheter för den fackliga organisationen att inom vissa områden förbättra sitt främjande arbete för medlemmarnas interna rörlighet inom kommunen. Studien har två slutsatser. Den ena är att den fackliga organisationen måste prioritera intern rörlighet som arbetsområde inom hela organisationen. Den andra är att den fackliga organisationen endast har egentligt inflytande på negativ intern rörlighet.

I samband med anfallsoperationen mot Västeuropa 1940 uppnådde de tyska förbanden stora framgångar på samtliga nivåer. Operationens benämning var Fall Gelb och dess framgångar var anmärkningsvärda för att de vanns över en allians där bland annat Frankrike ingick, som vid denna tid hade en av världens absolut starkaste arméer. Den tyska taktiken har i efterhand fascinerat militära analytiker och den exemplifierar delvis den manöverteori som svenska Försvarsmakten i dag skall tillämpa enligt doktrin. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i den teoretiska modellen om de sex grundläggande förmågorna (skydd, underrättelse och information, verkan, ledning, uthållighet samt rörlighet) identifiera orsaker till de tyska operativa framgångarna. Analysen berör Armégrupp A:s anfall djup intill Atlantkusten via Ardennerskogarna och den befästa floden Meuse. Händelseförloppet utspelades den 10 – 20 maj 1940. Analysen påvisar att Armégrupp A präglades av en balans mellan de olika förmågorna. Särskilt avgörande för framgångarna gentemot motståndaren var deras kombination av ledning och rörlighet. / In the assault operation against West Europe 1940 the German units achieved great success on all levels. The name of the operation was Fall Gelb, and its success is interesting because it won over a strong alliance. France was one parts and it was one of the world’s strongest armies at that time. The purpose of this essay is to analyse the German Army group A´s assault through the Ardennerforrest, over the river Meuse to the Atlantic coast from the theoretical model of the six basic skills. The basic skills are mobility, protection, management, intelligence and information, and endurance. The study shows that the technique the German Armygroup A used was characterised by a balance between the different basic skills, and that theirs mobility and management were the determining factors to their success.

Arbetskraftens rörlighet är ett centralt begrepp för ett lands ekonomiska utveckling. I Sverige kan man se en stark utvecklingsinriktning mot ökad rörlighet i arbetslivet. Syftet med denna uppsats var att göra en fördjupad studie för att undersöka vilka faktorer som påverkar de anställdas rörlighet på Sandvik SMC i Stockholm. För att genomföra undersökningen använde sig författarna av en fallstudie och kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkätundersökning. Uppsatsen utgick från en deduktiv ansats då enkäten och resultatet utformades och tolkades utifrån vald referensram. Referensramen bestod av teorier kring motivation och tidigare forskning angående rörlighet. Resultatet och slutsatsen från studien påvisade att detta företag hade en trögrörlig personal, vilket bl.a. kan bero på de anställdas relativt höga ålder, utbildningsnivå etc. De faktorer som skulle kunna få de anställda att byta arbetsgivare visade sig vara lön, stimulerande arbetsuppgifter, eget ansvar för arbetssituationen och genomförandet, möjligheter till personlig utveckling samt varierande och självständiga arbetsuppgifter.