Svensk doktrin framhåller sex grundläggande förmågor för analys av motståndaren. Dessa är ledning, uthållighet, und/info, rörlighet, verkan och skydd. Förmågorna är en tankemodell avsedd för att nå maximal effekt i sitt agerande. De är ständigt närvarande på stridsfältet, de påverkas av varandra och deras betydelse varierar över tid. Syftet med uppsatsen är att belysa IRA utveckling mellan 1968-1974 utifrån de sex grundläggande förmågorna. Resultatet visar att IRA utveckling under tiden för studien främst skedde inom förmågan verkan, andra förmågor som ledning och und/info tog längre tid att utveckla. En orsak till detta kan vara att studien omfattar inledningen av konflikten och IRA utveckling mot att bli en icke-statlig väpnad aktör. / The Swedish military doctrine stresses six basic capabilities for analysing the opponent. These six capabilities are defined as command, endurance, intelligence and information, mobility, effect and defence. It is a given model designed to gain maximum effect through action and the capabilities are always present in the battlefield. They affect one another and their importance varies over time. The aim of this essay is to highlight the IRA progress during 1968-74 from the capability perspective. The study shows a significant increase in IRA’s ability to use arms and in the area of bomb strategy development. The progress concerning the other five capabilities’ turned out to be of lesser significance. A reason for this could be that the study focuses on the very beginning of the troubles and the IRA’s growth into becoming a non-state armed actor.

<p>According to Swedish tax legislation, investment funds are taxed differently depending on if the are Swedish or foreign. The difference between the investment funds lies within the taxation of received dividends and the opportunity to shift the liability of tax of received dividends on to the funds shareholders. This measure is only available to Swedish funds. The question in this thesis is whether this difference is discriminatory against foreign investors and therefore constitutes a forbidden restriction against the free movement of capital stated in article 63 EUF Treaty.</p><p>The European Court of Justice (ECJ) has given several preliminary rulings on this type of legislation and its compatibility with the principle of free movement of capital. It is not compatible with the free movement according to the court. The reason is that the consequence of the legislation is less attractive for foreign investment funds because the taxation on received dividends, which leads to less dividends to shareholders. This national measure is therefore a forbidden restriction against the free movement of capital. The Swedish legislation has not been under such ruling from the ECJ, but it can be tested based on ECJ other rulings on the matter. The Swedish legislation has been tested in the domestic county administrative court, (Länsrätten i Dalarnas Län), who concluded that the legislation was discriminatory. They based their reasoning on ECJ case law.</p><p>However it has been stated within the treaty and from ECJ case law, that measures which has the result of a restriction can be justified as long the national rule is not discriminatory. The national rule on received dividends is discriminatory as it hinders investment funds to invest capital were they like and prevents Swedish companies from obtaining foreign capital.</p><p>Based on ECJ reasoning on the matter of tax upon received dividends for foreign investment funds and the aim of free movement of capital the Swedish legislation constitute a restriction against the free movement of capital. This restriction is discriminatory. On those grounds the legislation is no longer compatible with EU-law and a change in the legislation of taxation on received dividends is necessary in order to obtain the requirements EU has on the member states.</p>

<p>Bakgrund: Varje år satsas stora summor på att förbättra rekrytering och utveckling, när den största utmaningen i själva verket ligger i att behålla medarbetare med framtida nyckelkompetens. Företagens möjligheter att behålla dessa anställda påverkas av stundande kompetensbrist och den ökade rörligheten på arbetsmarknaden. Flera författare menar att företagen inte längre kan arbeta vidare i gamla mönster, utan måste anpassa sig till en ny verklighet med nya krav och behov. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera hur den nya relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare påverkar företagens möjlighet att behålla framtida nyckelkompetens.</p><p>Resultat: Den forna anställningstryggheten har ersatts av trygghet genom anställningsbarhet, där individer skapar sig en portfölj av erfarenheter och färdigheter. För att bemöta de ökade kraven på utveckling bör företagen uppmuntra intern rörlighet och satsa på systematisk reflektion i det erfarenhetsbaserade lärandet. Reflektion tillsammans med en väl fungerande kommunikation kan även hjälpa till att minska de höga förväntningar som anställda med framtida nyckelkompetens ofta har. För att behålla framtida nyckelkompetens är det viktigt att företagen anpassar sig till den nya anställningsrelationen, arbetar mer flexibelt och utgår från individuella preferenser. Kriget om kompetensen vinner den som lär sig spelets nya regler och spelar enligt dessa.</p>

Denna studie bygger på en kritisk hermeneutisk kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats. Genom att applicera Nancy Frasers rättviseteori som behandlar frågan om hur rättvisa ska kunna uppnås i en globaliserad värld har EU:s rörlighetsdirektiv, likabehandlingsprincip, svensk lag samt rapporter om EU-medborgares situation i Sverige analyserats för att undersöka EU-medborgares möjlighet till jämlikt deltagande i en svensk kontext. Resultatet visar att det görs en distinktion mellan aktiva och icke-aktiva EU-medborgare och för att räknas som rättvisesubjekt för att omfattas av de rättigheter som manifesteras i rörlighetsdirektivet och svensk lag krävs en ekonomiskt resursstark EU- medborgare. Vidare visar resultatet hur icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar utanför det svenska samhället och deras vistelse här är villkorad på det sätt att de exempelvis krävs inneha tillräckliga egna ekonomiska resurser eller rimlig chans till arbete för att omfattas av det svenska välfärdssystemet. Detta gör att icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar i en situation där de utestängs från viktiga sociala arenor i samhället till följd av att de saknar arbete, bostad och ekonomiska resurser samt möjligheten att hävda sina rättigheter och få dessa tillgodosedda. Konsekvensen av detta blir att de hindras från möjligheten till jämlikt deltagande i det samhälle de befinner sig i. Resultatet visar också att avsaknaden av både kunskap och tillgång till resurser försvårar det sociala arbetets genomförande när det kommer till gruppen utsatta EU-medborgare.

Syftet med denna undersökning är att utifrån ett arbetsgivar- såväl som ett medarbetarperspektiv beskriva, analysera och diskutera hur de interna karriärmöjligheterna upplevs på det studerade företaget. Vi vill även bidra med kunskap om hur medarbetarnas syn på sina karriärmöjligheter påverkar deras intentioner att stanna kvar på företaget. Vidare vill vi undersöka hur arbetsgivaren ser på medarbetarnas karriärmöjligheter i relation till beslutet att stanna på företaget. Studien visar att arbetsgivarrepresentanterna karaktäriserar de interna karriärmöjligheterna som aningen mer omfattande än vad medarbetarna gör. Sammantaget pekar analysen på att det finns möjligheter att utveckla och förbättra de interna karriärmöjligheterna inom det studerade företaget. En i resultatet återkommande faktor, som också visat sig vara av stor vikt för medarbetarnas upplevda karriärmöjligheter är kompetensutveckling. Ytterligare en faktor av stor vikt har visat sig vara chefens roll. Medarbetarna, såväl som arbetsgivarrepresentanterna menar att den huvudsakliga ansvaret för de interna karriärmöjligheterna ligger på individen själv men att arbetsgivaren har ett visst ansvar, bland annat genom cheferna. Chefen förväntas framförallt stötta, uppmärksamma och guida medarbetarna i deras karriärutveckling. Medarbetarna efterfrågar även mer utarbetade karriärvägar samt utförligare och tydligare information kring sina karriärmöjligheter inom företaget. Majoriteten av medarbetarna trivs på företaget, känner en stolthet över att arbeta där och en stor del planerar att stanna i två år eller längre. Däremot finns det en grupp medarbetare som inte upplever sig ha tillräckligt omfattande karriärmöjligheter för att vilja stanna någon längre tid på företaget. De interna karriärmöjligheterna på företaget förefaller inte vara av stor vikt för medarbetarnas beslut att stanna inom företaget, däremot är det för vissa medarbetare av stor vikt för deras beslut att lämna företaget. I det stora hela visar resultatet att uppfattningarma om de interna karriärmöjligheterna, samt dess betydelse för beslutet att stanna på företaget, har större likheter än skillnader beroende på kön, ålder eller anställningstid. Bland de relativt få signifikanta skillnader som upptäcktes framträder dock en del intressanta aspekter.

Arbetet berör konflikten mellan rättigheten att vidta kollektiva stridsåtgärder och EU-rättens regler om friheten att tillhandahålla tjänster. EU-domstolen har i Lavaldomen underkänt Sveriges implementering av utstationeringsdirektivet, som innehåller bestämmelser om minimikrav som en medlemsstat måste garantera utstationerade arbetstagare. Domstolens tolkning av utstationeringsdirektivet har kritiserats och menats leda till social dumpning, då domstolen bestämmer att de garanterade villkoren inte bara utgör minimikrav utan även maximikrav. En stridsåtgärd får således inte vidtas i syfte att åstadkomma kollektivavtalsförhandlingar för villkor som är mer förmånliga än de som garanteras enligt direktivet. I analysen konstateras först att EU-domstolen har underordnat arbetsrätten utan något ordentligt lagstöd för detta och att avvägningen därför tycks vara motiverad av rättspolitiska skäl snarare än juridiska. Detta, enligt mig, olyckliga rättsläget kvarstår än idag trots Lissabonfördragets ikraftträdande. Förändringarna för arbetsrätten i fördraget är små och Monti-II-förordningen tycks bekräfta min uppfattning att dessa inte innebär någon reell förändring av rättsläget. Förordningen, som anger att områdena ska samspela med varandra, framstår som uddlös och är enligt mig närmast en kodifiering av Lavaldomen. Kompetensen att göra avvägningar mellan områdena kommer även fortsättningsvis att hamna hos EU-domstolen. Enligt mig bör förordningen revideras och tydligt deklarera att rättigheten till kollektiva stridsåtgärder måste förbli oinskränkt även gentemot friheten att tillhandahålla tjänster. Åtminstone skulle förordningen kunna fastställa tydliga riktlinjer för hur avvägningar mellan områdena ska ske, vilket minskar domstolens handlingsutrymme. / This paper concerns the conflict between the right to collective action and the Unions provisions on the freedom to provide services. The EU Court has, in the Laval judgment, rejected Sweden's implementation of the posting of workers directive, which provides for minimum requirements that a member state must guarantee posted workers. The Court's interpretation of the Posting of Workers Directive has been criticized and been said to lead to social dumping since the court rules that the guaranteed conditions not only are minimum but also maximum requirements. Any collective action must therefore not be taken in order to achieve collective bargaining for terms more favorable than those guaranteed by the directive. In the analysis it is first noted that the EU Court has subordinated the labor law without any solid legal support for this and that the ruling thus seems to be justified by politics rather than juridical. This, in my opinion, unfortunate legal situation persists today despite the Lisbon Treaty's effect. The changes concerning labour law in the treaty are small and the Monti-II-regulation seems to confirm my opinion that these do not provide any real change to the legal situation. The latter, which states that the areas should respect each other, seems pointless and resemble, in my opinion, closely a codification of the Laval judgment. The EU Court will still have the competence to set the balance between these areas. In my opinion, the regulation should be revised and clearly declare that the right to take collective action must remain unrestricted, even against the freedom to provide services. At least should the regulation establish clear guidelines for how the balance between these two shall be handled, thereby reducing the Court's discretion.

According to Swedish tax legislation, investment funds are taxed differently depending on if the are Swedish or foreign. The difference between the investment funds lies within the taxation of received dividends and the opportunity to shift the liability of tax of received dividends on to the funds shareholders. This measure is only available to Swedish funds. The question in this thesis is whether this difference is discriminatory against foreign investors and therefore constitutes a forbidden restriction against the free movement of capital stated in article 63 EUF Treaty. The European Court of Justice (ECJ) has given several preliminary rulings on this type of legislation and its compatibility with the principle of free movement of capital. It is not compatible with the free movement according to the court. The reason is that the consequence of the legislation is less attractive for foreign investment funds because the taxation on received dividends, which leads to less dividends to shareholders. This national measure is therefore a forbidden restriction against the free movement of capital. The Swedish legislation has not been under such ruling from the ECJ, but it can be tested based on ECJ other rulings on the matter. The Swedish legislation has been tested in the domestic county administrative court, (Länsrätten i Dalarnas Län), who concluded that the legislation was discriminatory. They based their reasoning on ECJ case law. However it has been stated within the treaty and from ECJ case law, that measures which has the result of a restriction can be justified as long the national rule is not discriminatory. The national rule on received dividends is discriminatory as it hinders investment funds to invest capital were they like and prevents Swedish companies from obtaining foreign capital. Based on ECJ reasoning on the matter of tax upon received dividends for foreign investment funds and the aim of free movement of capital the Swedish legislation constitute a restriction against the free movement of capital. This restriction is discriminatory. On those grounds the legislation is no longer compatible with EU-law and a change in the legislation of taxation on received dividends is necessary in order to obtain the requirements EU has on the member states.

What is manoeuvre and why is it important to comprehend its implication on contemporary naval theory? During the initial stages of the study a confusion regarding the use of manoeuvre as a concept was identified. The purpose of this concept analysis is to pinpoint the contents of the concept of manoeuvre for the field of war studies to enable further studies on the subject. The study utilises John Gerring’s meta theory Conceptual Goodness consisting of eight criteria used for concept analysis in social sciences. The study examines the three concepts of manoeuvre by Raoul Castex, maneuver by Milan Vego and maneuver by Wayne P. Hughes. The study confirms that a confusion regarding the understanding of the concept exists in contemporary naval though. It has also shown that manoeuvre acts as an important enabler for other processes on the field of battle. Both as a conceptual idea of how war can be fought and in the physical matter of moving platforms. The concluding discussion argues that well-defined concepts are essential for further empirical studies on theories and phenomena.

Inledning. Vårdbranschen är i nuläget den mest utsatta branschen när det kommer till sjukskrivningar i Sverige. Studier visar att många som sjukskriver sig gör detta på grund av kroppsskador som ofta uppkommit till följd av en lägre fysisk kapacitet än vad arbetet kräver, något som skulle kunna minska om fysisk aktivitet samt utbildning kring vikten av detta ingick i vårdutbildningen. Syfte. Syftet med studien var att undersöka den mätta och skattade fysiska kapaciteten hos en klass omvårdnadselever i en gymnasieskola i Sverige. Metod. Insamlandet av denna data skedde med hjälp av sju fysiska tester som mätte deltagarnas fysiska kapacitet. Beep-test (kondtion), storktest (balanstest), sit and reach (rörlighet i baksida lår och rygg), handdynamometer (handstyrka), sit-ups (magstyrka), flexed arm hang (överkroppsstyrka) och stående längdhopp (benstyrka) mätte deltagarnas fysiska kapacitet. En enkät användes till deltagarnas skattning av den egna fysiska kapaciteten samt för skattning av fysisk aktivitet. Data från testerna jämfördes sedan deskriptivt med resultat från en jämförbar grupp ur övriga befolkningen. Resultat. Resultatet visade att deltagarna för denna studie, i många av testerna, hade lägre resultat än jämförbar grupp i samma ålder. Större skillnader sågs i konditionstestet och flexed arm hang. I dessa hade deltagarna för studien avsevärt lägre resultat samt var fysiskt aktiva i lägre utsträckning än rekommendationerna från World Health Organization (WHO). Slutsats. Slutsatsen var att omvårdnadselevernas fysiska kapacitet är lägre än hos jämförbar grupp. Den skattade fysiska kapaciteten och aktiviteten var väldigt spridd vilket inte överensstämde med de fysiska testerna. Då vårdyrket är fysiskt krävande och studiens resultat pekar på att den fysiska kapaciteten är relativt låg i denna grupp behöver åtgärder vidtas för att öka denna kapacitet och minska den fysiska belastningen inom vårdyrket. Ett förslag till detta kan vara att man, under vårdutbildningen, utför fysiska tester för att uppmärksamma vikten av en den egna hälsan samt utveckla den fysiska kapaciteten. Syftet med studien var att undersöka den mätta och skattade fysiska kapaciteten hos en klass omvårdnadselever i en gymnasieskola i Sverige. Metod. Insamlandet av denna data skedde med hjälp av sju fysiska tester som mätte deltagarnas fysiska kapacitet. Beep-test (kondtion), storktest (balanstest), sit and reach (rörlighet i baksida lår och rygg), handdynamometer (handstyrka), sit-ups (magstyrka), flexed arm hang (överkroppsstyrka) och stående längdhopp (benstyrka) mätte deltagarnas fysiska kapacitet. En enkät användes till deltagarnas skattning av den egna fysiska kapaciteten samt för skattning av fysisk aktivitet. Data från testerna jämfördes sedan deskriptivt med resultat från en jämförbar grupp ur övriga befolkningen. Resultat. Resultatet visade att deltagarna för denna studie, i många av testerna, hade lägre resultat än jämförbar grupp i samma ålder. Större skillnader sågs i konditionstestet och flexed arm hang. I dessa hade deltagarna för studien avsevärt lägre resultat samt var fysiskt aktiva i lägre utsträckning än rekommendationerna från World Health Organization (WHO). Slutsats. Slutsatsen var att omvårdnadselevernas fysiska kapacitet är lägre än hos jämförbar grupp. Den skattade fysiska kapaciteten och aktiviteten var väldigt spridd vilket inte överensstämde med de fysiska testerna. Då vårdyrket är fysiskt krävande och studiens resultat pekar på att den fysiska kapaciteten är relativt låg i denna grupp behöver åtgärder vidtas för att öka denna kapacitet och minska den fysiska belastningen inom vårdyrket. Ett förslag till detta kan vara att man, under vårdutbildningen, utför fysiska tester för att uppmärksamma vikten av en den egna hälsan samt utveckla den fysiska kapaciteten.

I denna uppsats undersöks den sociala rekryteringen till det svenska prästerskapet mellan åren 1826 och 1970. Forskningsproblemet är rotat i en bred metodologisk diskussion kring vad som egentligen utgör de historiska förutsättningarna för social rörlighet och vilket sätt som fungerar bäst för att komma fram till detta. En stor skiljelinje i den samtida forskningen gäller huruvida stora förändringar av samhället så som industrialisering och byggandet av en välfärdsstat över huvud taget påverkar förutsättningarna för uppåtgående social mobilitet.Uppsatsen undersöker social rekrytering genom tillämpningen av biografiska matriklar där präster är intecknade. Måtten på rörlighet som tillämpas ser till olika spridningar av efternamn och yrkesstatus hos prästernas föräldrar. Skiljelinjen i forskningsläget uttrycks som två olika teorier, Industrialiseringsteorin och Lagen om mobilitet. Den första menar att det går att förvänta sig markanta förändringar i den sociala rörligheten från och med industrialisering och den senare slår fast att social rörlighet är konstant över tid och okänslig för stora förändringar i samhället.Måtten som appliceras i uppsatsen erhålls från förespråkare av de två teorierna, dels för att jämföra måtten i sig och dels för att knyta samman metodologiska ansatser med hypoteser som jämte uppsatsens syfte får styra undersökningen. Resultatet visar att statliga reformer förknippade med industrialisering så som skiftesreformer har en avgörande effekt på materialet, men det står också klart att förändringar i själva samhällsyrket präster besitter också påverkar resultatet. Utöver detta står det också klart att social rörlighet i form av ökad representation av samhällsklasser sker oberoende av samhällsreformer sakta och konstant. Slutsatsen är att industrialisering har en tydlig effekt på social rörlighet men att rörligheten inom det svenska prästerskapet inte går att förklara ordentligt utan att ta hänsyn till utvecklingen av deras samhällsyrke. / The following essay explores the recruitment of Swedish priests between the years 1826 and 1970. The research problem stems from a broad methodological discussion among researchers concerned with what the historical preconditions for social mobility are, and how we are supposed to go about gauging it. A clear fault line between researchers concerns the impact of industrialization and the derivatives of it on social mobility, and whether historical change of this type actually influences upward social mobility at all.The source material utilized consists of biographical records on Swedish priests, using the data provided by these, the study measures social mobility by comparing the representation of surname groups and class attainment in the priest population over time. The identified fault in previous research is expressed by its division into two distinct theories: The Industrialization thesis and The law of mobility. The first theory states that changes in the rate of social mobility occurs in conjunction with industrialization and the latter states that the rate of mobility is constant over time.The applied measurements are procured from vocal supporters of both theories, partly in order to develop reasonable hypotheses for the essay, and partly to compare the measurements themselves. The results show that societal reforms associated with industrialization, explicitly those introduced by the government such as the rationalization of agriculture during the 19th century have a crucial effect on the distribution of surnames and class status. On the other hand, this change was slow and remarkably constant over longer time periods. The conclusion is that industrialization and its derivatives have a significant effect on social mobility, but that the mobility among the Swedish priesthood cannot be properly explained without taking the transformation that the role of priest underwent during the observed period.