No description available.

No description available.

<p>I dag debatteras det flitigt kring unga och deras arbetslöshet i media. Syftet med vår studie är att studera unga med högskoleutbildning och deras syn på val av utbildning och deras möjligheter på arbetsmarknaden. Uppsatsen grundas på en intervjuundersökning bland unga akademiker som har tagit examen från Mälardalens Högskola under 2004 med minst 120 poäng inom Beteendevetenskapliga programmet, Beteendevetenskapliga programmet (Social omsorg), Välfärdsprogrammet med inriktning mot rehabilitering, Missbruksvårdsprogrammet, Datateknik, Energiteknik, Byggteknik, Miljöteknik, Ekonomiprogrammet och Internationella marknadsföringsprogrammet. Respondenterna har fått svara på frågor angående etablering, brist på arbetslivserfarenhet, rörlighet och flexibilitet samt val av utbildning. Intervjusvaren kopplas till teorier, tidigare forskning och tolkas utifrån en hermeneutisk ram. I resultatet av undersökningen framkom att rörlighet och flexibilitet är idag något som man kan behöva för att få ett arbete inom det som man är utbildad till. Det har också visat sig att de som kan ”ta för sig” ökar chanserna till jobb inom sitt utbildningsområde. Även arbetslivserfarenheten har en betydelse för etableringen inom arbetsmarknaden för unga akademiker. Det har även visat sig att unga akademiker idag väljer den utbildning man är intresserad av och inte det arbetsmarknaden söker.</p> / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet.

<p>Vi intervjuade tio högskoleutbildade om hur deras livssituation påverkade deras etableringsprocess på arbetsmarknaden och deras syn på sin yrkeskarriär. Särskilt intresse riktades mot deras syn på pendling och flyttning. De frågeställningar vi sökte svar på var: Finns det skillnader i synen på mobilitet det vill säga pendla och flytta som kan kopplas till kön, familjesituation och klassposition? Påverkar dessa skillnader respondenternas etablering på arbetsmarknaden och yrkeskarriär? Finns det social konstruerade maktordningar som direkt eller indirekt påverkar individens handlingsval och upplevda handlingsutrymme? Vi använde begreppet intersektionalitet som en tankemodell för att se hur olika maktordningar samverkar. De teorier vi tolkade undersökningsresultat mot bestod av Bourdieus teori om klassposition, teorin om könsmaktsordningen samt Bourdieus familjebegrepp. Det som skiljde de intervjuade åt var om deras sociala liv inkluderade familj eller inte. I studien framkom att de respondenter som hade familj inte kunde tänka sig att flytta eller pendla längre sträckor för att göra yrkeskarriär oavsett om man var kvinna eller man. Respondenterna tar även upp andra hinder såsom ägande av bostad, barnens skola och sociala nätverk. Klart framgick att det är svårt att förena arbete och karriär när man är småbarnsförälder. De personer med utomnordisk härkomst som vi intervjuat var över lag mer pendlingsbenägna. De ansåg att yrkeskarriären var viktig liksom att arbetet stämde med den utbildning de hade.</p> / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet

<p>Bakgrunden till studien är att vikten på den enskilda soldaten ökar allt mer vilket reducerar rörligheten. Om soldaten bär för tungt ökar risken för att verkan inte kan avges på rätt plats i rätt tid på grund av minskad rörlighet. Terrängen som amfibiesoldaten verkar i medför att stor del av striden sker till fots vilket torde betyda att rörligheten borde vara prioriterat för soldaten. Syftet med uppsatsen är att undersöka om rörlighet har varit prioriterat, för en amfibieskyttesoldat när den bedriver strid till fots, gentemot vikten på och plutonens anpassning av verkans- och skyddsutrustning. Metoden som använts är en jämförelse mellan amfibieskyttesoldatens olika utrustningsalternativ med de vikter som fastställts i författarens analysverktyg som utgår från de amerikanska doktrinerna. Även amfibieskytteplutonens anpassning av verkans- och skyddsutrustning ingår i analysverktyget. De tekniker som använts är litteratursökning, deltagande observation från verksamhetsförlagdutbildning på AmfStriS och intervju med en grundutbildad amfibieskyttegruppchef. Slutsatsen från studien är att rörlighet inte har varit prioriterat kopplat till vikten och plutonensarbete med att anpassa verkans- och skyddsutrustning. Det är framförallt skyddsnivån och ammunitionsmängd som påverkar slutsatsen. Det skulle vara svårt för plutonchefen att förklara en soldats skada eller dödsfall med att rörlighet prioriterats framför verkan och skydd. Alltså tränar soldaten som den skall strida, med andra ord skyddsnivå HÖG och all ammunition med.</p> / <p>The background to this study is that the weight of an infantry soldier is increasing, which reduces the mobility. If the soldier is carrying too much equipment there’s a substantial risk that efficient fire can’t be delivered in the right place at the right time. The marine infantry soldier operates in an environment where most of the combat is by foot. This would mean that mobility must be in priority. The aim of this paper is to examine if the mobility has been in priority, for a marine infantry soldier, in comparison with the weight of the equipment and the marine platoons work to adapt the firepower and protection equipment. The method used is a comparison between the different options of equipment for the marine infantry soldier with the weights that the author confirm in his analysis tool which are based on FM 7-8 andFM 7-10. The marine infantry platoons adaption of equipment to improve mobility is also included in the analysis tool. The techniques to collect information are literature review, participant observation and an interview with a basic trained marine infantry squad leader. The conclusion from this study is that mobility hasn’t been in priority coupled to the weight of the equipment and the platoon’s adaptation of equipment to improve mobility. It’s the level of protection and the amount of ammunition that particular affect the answer to the conclusion. There would be difficulties for a platoon commander to explain a soldier’s injury or death with the explanation that mobility was in priority in comparison with protection and firepower. The marine infantry soldiersare training as they fight, which means that they bring all ammunition and choose a HIGH level inprotection.</p>

Bakgrund: Varje år satsas stora summor på att förbättra rekrytering och utveckling, när den största utmaningen i själva verket ligger i att behålla medarbetare med framtida nyckelkompetens. Företagens möjligheter att behålla dessa anställda påverkas av stundande kompetensbrist och den ökade rörligheten på arbetsmarknaden. Flera författare menar att företagen inte längre kan arbeta vidare i gamla mönster, utan måste anpassa sig till en ny verklighet med nya krav och behov. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera hur den nya relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare påverkar företagens möjlighet att behålla framtida nyckelkompetens. Resultat: Den forna anställningstryggheten har ersatts av trygghet genom anställningsbarhet, där individer skapar sig en portfölj av erfarenheter och färdigheter. För att bemöta de ökade kraven på utveckling bör företagen uppmuntra intern rörlighet och satsa på systematisk reflektion i det erfarenhetsbaserade lärandet. Reflektion tillsammans med en väl fungerande kommunikation kan även hjälpa till att minska de höga förväntningar som anställda med framtida nyckelkompetens ofta har. För att behålla framtida nyckelkompetens är det viktigt att företagen anpassar sig till den nya anställningsrelationen, arbetar mer flexibelt och utgår från individuella preferenser. Kriget om kompetensen vinner den som lär sig spelets nya regler och spelar enligt dessa.

Bakgrunden till studien är att vikten på den enskilda soldaten ökar allt mer vilket reducerar rörligheten. Om soldaten bär för tungt ökar risken för att verkan inte kan avges på rätt plats i rätt tid på grund av minskad rörlighet. Terrängen som amfibiesoldaten verkar i medför att stor del av striden sker till fots vilket torde betyda att rörligheten borde vara prioriterat för soldaten. Syftet med uppsatsen är att undersöka om rörlighet har varit prioriterat, för en amfibieskyttesoldat när den bedriver strid till fots, gentemot vikten på och plutonens anpassning av verkans- och skyddsutrustning. Metoden som använts är en jämförelse mellan amfibieskyttesoldatens olika utrustningsalternativ med de vikter som fastställts i författarens analysverktyg som utgår från de amerikanska doktrinerna. Även amfibieskytteplutonens anpassning av verkans- och skyddsutrustning ingår i analysverktyget. De tekniker som använts är litteratursökning, deltagande observation från verksamhetsförlagdutbildning på AmfStriS och intervju med en grundutbildad amfibieskyttegruppchef. Slutsatsen från studien är att rörlighet inte har varit prioriterat kopplat till vikten och plutonensarbete med att anpassa verkans- och skyddsutrustning. Det är framförallt skyddsnivån och ammunitionsmängd som påverkar slutsatsen. Det skulle vara svårt för plutonchefen att förklara en soldats skada eller dödsfall med att rörlighet prioriterats framför verkan och skydd. Alltså tränar soldaten som den skall strida, med andra ord skyddsnivå HÖG och all ammunition med. / The background to this study is that the weight of an infantry soldier is increasing, which reduces the mobility. If the soldier is carrying too much equipment there’s a substantial risk that efficient fire can’t be delivered in the right place at the right time. The marine infantry soldier operates in an environment where most of the combat is by foot. This would mean that mobility must be in priority. The aim of this paper is to examine if the mobility has been in priority, for a marine infantry soldier, in comparison with the weight of the equipment and the marine platoons work to adapt the firepower and protection equipment. The method used is a comparison between the different options of equipment for the marine infantry soldier with the weights that the author confirm in his analysis tool which are based on FM 7-8 andFM 7-10. The marine infantry platoons adaption of equipment to improve mobility is also included in the analysis tool. The techniques to collect information are literature review, participant observation and an interview with a basic trained marine infantry squad leader. The conclusion from this study is that mobility hasn’t been in priority coupled to the weight of the equipment and the platoon’s adaptation of equipment to improve mobility. It’s the level of protection and the amount of ammunition that particular affect the answer to the conclusion. There would be difficulties for a platoon commander to explain a soldier’s injury or death with the explanation that mobility was in priority in comparison with protection and firepower. The marine infantry soldiersare training as they fight, which means that they bring all ammunition and choose a HIGH level inprotection.

Many different types of qualification requirement and other forms of regulations of professions exist in the Member States of the European Union. A common qualification requirement for access to a profession or use of a professional title is the possession of a diploma, certificate or other evidence of formal qualifications that proves that the person in questions has the education and experience necessary. The aim of the thesis is to examine what legal strategies the Community has developed to counteract the obstacle against free movement of workers and self-employed persons that national qualifications of this types gives rise to. The analysis is performed using an integration perspective and with its basis in the tensions between European Community law and national law that arise as Community law’s demands for free movement and equal treatment conflict with the interest of the Member States to set their own professional qualifications in accordance with national values and traditions. Central to the examination are the directives on recognition of professional qualifications adopted by the Council and the European Parliament and the European Court of Justice’s case-law on the subject. A central tasks is to analyse the contents of Community law and to study those rules from a development perspective.

I dag debatteras det flitigt kring unga och deras arbetslöshet i media. Syftet med vår studie är att studera unga med högskoleutbildning och deras syn på val av utbildning och deras möjligheter på arbetsmarknaden. Uppsatsen grundas på en intervjuundersökning bland unga akademiker som har tagit examen från Mälardalens Högskola under 2004 med minst 120 poäng inom Beteendevetenskapliga programmet, Beteendevetenskapliga programmet (Social omsorg), Välfärdsprogrammet med inriktning mot rehabilitering, Missbruksvårdsprogrammet, Datateknik, Energiteknik, Byggteknik, Miljöteknik, Ekonomiprogrammet och Internationella marknadsföringsprogrammet. Respondenterna har fått svara på frågor angående etablering, brist på arbetslivserfarenhet, rörlighet och flexibilitet samt val av utbildning. Intervjusvaren kopplas till teorier, tidigare forskning och tolkas utifrån en hermeneutisk ram. I resultatet av undersökningen framkom att rörlighet och flexibilitet är idag något som man kan behöva för att få ett arbete inom det som man är utbildad till. Det har också visat sig att de som kan ”ta för sig” ökar chanserna till jobb inom sitt utbildningsområde. Även arbetslivserfarenheten har en betydelse för etableringen inom arbetsmarknaden för unga akademiker. Det har även visat sig att unga akademiker idag väljer den utbildning man är intresserad av och inte det arbetsmarknaden söker. / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet.

Vi intervjuade tio högskoleutbildade om hur deras livssituation påverkade deras etableringsprocess på arbetsmarknaden och deras syn på sin yrkeskarriär. Särskilt intresse riktades mot deras syn på pendling och flyttning. De frågeställningar vi sökte svar på var: Finns det skillnader i synen på mobilitet det vill säga pendla och flytta som kan kopplas till kön, familjesituation och klassposition? Påverkar dessa skillnader respondenternas etablering på arbetsmarknaden och yrkeskarriär? Finns det social konstruerade maktordningar som direkt eller indirekt påverkar individens handlingsval och upplevda handlingsutrymme? Vi använde begreppet intersektionalitet som en tankemodell för att se hur olika maktordningar samverkar. De teorier vi tolkade undersökningsresultat mot bestod av Bourdieus teori om klassposition, teorin om könsmaktsordningen samt Bourdieus familjebegrepp. Det som skiljde de intervjuade åt var om deras sociala liv inkluderade familj eller inte. I studien framkom att de respondenter som hade familj inte kunde tänka sig att flytta eller pendla längre sträckor för att göra yrkeskarriär oavsett om man var kvinna eller man. Respondenterna tar även upp andra hinder såsom ägande av bostad, barnens skola och sociala nätverk. Klart framgick att det är svårt att förena arbete och karriär när man är småbarnsförälder. De personer med utomnordisk härkomst som vi intervjuat var över lag mer pendlingsbenägna. De ansåg att yrkeskarriären var viktig liksom att arbetet stämde med den utbildning de hade. / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet