Purpose: The purpose of the thesis is to, through an ethnographic case study, understand 20-25 year olds‘ multitasking habits when watching TV and to create a framework of the distractions identified for media consumption. Background: The changes in technology and the new possibilities of consuming media creates a need to understand how people in the ages of 20-25 consume media. Advertising on TV is, in Swe-den, the marketing channel that companies spend the largest amount of money on. Most of the statistics regarding viewing rates are collected in a way that might not give totally accu-rate picture of the actual TV viewing of the consumers. Therefore, it is necessary to do an in-depth study of the media consumption habits of this group. Method: The study will be conducted, through an ethnographic case study where the researchers ob-serve a sample of four people in the target group during 10 sessions. Each session will be two hours long, and during, the researchers will observe the group‘s media consumption habits when watching TV. The observers will also look at the multitasking habits of the group, what media and distractions are combined while watching TV. Conclusions: The researchers conclude that multitasking is a common occurrence in the target groups media consumption. The authors have identified four categories that distracts the viewer‘s focus from TV commercials. The first three are distractions being, social, media and non-media distractions. The fourth category is technical avoidance, where people tend to switch channels or mute the sound in order to avoid commercials. Further, an important factor af-fecting the level of multitasking was whether the TV viewing was planned or unplanned. It was observed that this had an effect on the level of commercial avoidance when watching TV. Finally, four different models have been created as a framework to help marketers un-derstand the consumers behavior. / Syfte: Syftet med avhandlingen är att, genom en etnografisk fallstudie, förstå 20-25 åringars multi-tasking vanor när de tittar på TV och att modeller för distraktioner som identifierats för mediekonsumtion. Bakgrund: De tekniska förändringarna och de nya möjligheterna för på vilka sätt media kan konsume-ras skapar ett behov av att förstå hur människor i åldrarna 20-25 konsumerar media. Re-klam på TV är i Sverige den marknadsföringskanal som företagen spenderar mest pengar på. De mesta av statistiken om tittarsiffror samlas på ett sätt som inte kan ge helt korrekt bild av det faktiska TV-tittande för konsumenterna, och därför är det nödvändigt att göra en fördjupad studie av mediekonsumtion vanorna för denna grupp. Metod: Studien kommer att genomföras genom en etnografisk fallstudie, där forskarna observerar ett urval av fyra personer i målgruppen under 10 separata tillfällen i objektets hem. Detta för att skapa en så naturlig miljö som möjligt. Varje observation kommer att vara i två timmar och under dessa observationer kommer forskarna studera objektens mediekonsum-tion vanor när de tittar på TV. Författarna kommer även att observera gruppens multita-sking vanor under TV tittandet, tillsammans med vilka media och distraktioner som kom-bineras i detta sammanhang. Slutsats: Författarna drar slutsatsen att multitasking är en vanlig företeelse i målgruppens mediekon-sumtion. Fyra kategorier är identifierade som distraherar tittarens fokus från TV reklam. De tre första kategorierna distraktioner nämligen social, media och övriga distraktioner. Den fjärde kategorin är tekniska åtgärder för att undvika reklam. En viktig faktor som på-verkar nivån av multitasking var om TV-tittandet var planerat eller oplanerat, och det kon-staterades att detta hade inverkan på nivån av kommersiell undvikelse när de tittade på TV. Författarna har skapat fyra modeller som kan användas för att underlätta för marknadsföra-re att förstå och nå denna målgrupp.

I vår tid omges vi av reklam nästan överallt. I hemmet till exempel i form av TV-reklam, dagstidningsreklam och direktreklam. På stan till exempel i form av utomhusreklam och flygblad. I SOM-undersökningen 2005 visade det sig att endast 14 procent av de tillfrågade hade en positiv inställning till TV-reklam. Om det är så få som uppskattar TV-reklam, hur ska en reklamfilm utformas för att fler ska bli positiva? Syftet är att undersöka hur medie- och kommunikationsstudenter upplever storybaserade respektive informativa reklamfilmer ur ett retoriskt perspektiv. Vi vill undersöka vad som upplevs som bra respektive dåligt i reklamfilmerna och få fram åsikter om hur förbättringar kan göras. För att göra detta satte vi samman tre fokusgrupper med sex studenter i varje grupp. Valet av medie- och kommunikationsstudenter gjordes för att de har en god inblick i reklambranschen utan att ha jobbat i den och på det sättet tappat en del av sin objektivitet. Genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett visuellt retoriskt perspektiv har vi analyserat respondenternas svar och placerat dessa under tre olika kategorier, målgrupp, budskap och utformning. Vi har kunnat utläsa kopplingar mellan respondenternas diskussioner kring reklamfilmernas utformning och visuell retorik, med fokus på etos, patos logos och metonymi och metafor. Intressanta resultat som framkom var att de flesta av respondenterna menade att båda formerna av reklamfilmerna uppfyllde ett visst syfte. De tyckte dock att målgruppen kunde bli mer specifik och tydlig i båda reklamfilmerna. Den stora skillnaden mellan kategorierna var underhållningsvärdet och trovärdigheten.

Advertisement is something that surrounds us in our everyday life. The two terms marketing and advertising are closely linked together and often considered as the same thing, although they are not. To be able to analyse the term advertisement it is crucial to separate it from the term marketing and observe advertising as a part of the complete marketing. We have two main focuses with this qualitative research and the first one of these is to analyse the changes in advertising when considering style, message and characteristics. The advertiser has a wide range of tools that he or she can use to make commercials follow the trends and changes in society. These tools can vary from the style and message of the advertisement to the actual channel that it is transmitted through. The second focus is to explore and describe the advertisements role, function and importance in the complete marketing. Advertising is one of the main parts in the Marketing Mix and we are in this research interested in describe advertising in relation to partly the other parts of the Marketing Mix but also to describe advertising in relation to other marketing perspectives such as Service Marketing and Management, Relationship Management and CRM. Also we aim to explore the different fields within Internet related marketing such as communities and describe advertising in relation to that. We aim to see if the role, function and the importance of advertising has changes because of the development of the other marketing perspectives or if advertising still have a significant role. It is important for advertisers to consider the advertisements role in their full marketing.

Jämförande reklam innebär att en produkt ställs mot en konkurrent eller dennes produkt för att jämföra olika egenskaper. Detta kan ske direkt, genom att en produkt jämförs med en tydligt utpekad konkurrents produkt, men också indirekt genom att marknadsföra sig som ”billigast på marknaden” eller liknande uttryck och på så sätt jämför sig med konkurrenterna utan att nämna någon vid namn. Andra former av jämförande reklam är prisjämförelser samt tester och undersökningar. Denna marknadsföringsform har inte alltid varit tillåten i Sverige och ansågs tidigare inte utgöra god marknadsföringssed. Den åsikten ändrades under andra hälften av 1900-talet och i 1975 års marknadsföringslag var jämförande reklam fullt tillåtet under vissa i propositionen nämnda förutsättningar. Dessa förutsättningar finns numera representerade i marknadsföringslagens 18§. De rekvisit som där återges är kumulativa för att förhindra att otillbörlig marknadsföring vilseleder konsumenterna eller snedvrider konkurrensen. Syftet med jämförande reklam är att på ett objektivt sätt framhäva skillnader genom att särskilja varumärken. En annan effekt är att sådan reklam fungerar som en konsumentupplysning och har en konkurrensuppmuntrande effekt. Tillsammans med åsikten att reklamen skall vara skyddad av TF och YGL utgör dessa effekter de starkaste grunderna för den jämförande reklamens rättfärdigande. Eftersom dessa grunder bara kommer till uttryck i diverse förarbeten och doktrin, har det varit upp till domstolarna att bedöma deras omfattning och styrka som argument. Detta i motsats till rekvisiten för dess tillåtlighet som finns i 18§ MFL. Konsumentupplysningen är ett argument ofta nämnt i domskälen men sällan angivet som skäl för att tillåta annars otillbörlig marknadsföring. Den konkurrensuppmuntrande effekten får anses vara ett något starkare argument, speciellt i samband med lågprisföretag. Marknadsföringsåtgärder skyddas inte av TF eller YGL om de kan anses vara av rent kommersiell natur och ha ett rent kommersiellt förhållande till föremål. Domstolen har i enlighet med uttalanden i förarbetena ansett att företräde skall ges till TF och YGL vid oklarheter. Detta med hänsyn till det intresse de anses skydda. / Comparative advertising means that a product is placed against a competitor in order to compare different properties. This can be done directly, by comparing a product with a well known, named, competitor’s product, but it can also be done indirectly by promoting yourself as being “the cheapest on the market”. The purpose of comparative advertising is to highlight differences between marks in an objective way. Other effects are consumer enlightenment and the encouragement of competition. These effects combined with the opinion that comparative advertising should be protected by the freedom of speech and the freedom of press, compose the strongest argument for the justification of comparative advertising. While the prerequisites for admissibility are clearly expressed in 18§ MFL, the arguments for the justification of comparative advertising are only mentioned in various legislative history and doctrine. This means that it is up to the courts to assess their significance and strength of argument. Consumer information is an argument often cited in case law but rarely given as a reason to allow otherwise improper marketing. The interest of increased competition may be regarded as a somewhat stronger argument and justify some intrusions of the prerequisites in 18§, especially concerning low-cost companies. Promotional measures are not protected by TF or YGL if they are considered being of a purely commercial nature and having a purely commercial relation to the subject. Courts have ruled that when in doubt, TF and YGL has preference.

Under sommaren och hösten 2009 fick Apolivas reklamfilm stor uppmärksamhet av såväl det svenska folket som i media. Uppståndelsen grundades i att en stor andel människor som tagit del av reklamen uppfattade den som skrämmande, medan Apolivas avsikt var att skildra de svenska, något melankoliska, väderförhållandena. Syftet med denna uppsats är att undersöka tolkningsskedet av Apolivas reklamfilm, hos flickor i nionde klass. Vår specifika frågeställning utvecklades till att ta reda på om den utvalda gruppen tolkar budskapet och känslan som förmedlas i reklamfilmen, på det sätt som Apoliva avsett, med utgångspunkt i Halls (2009) encoding/decoding-teori. Enligt denna modell finns tre olika sätt att tolka ett budskap; dominant, oppositionell eller förhandlande tolkning. I en dominant tolkning godtar mottagaren budskapet, medan den oppositionella tolkningen innebär att mottagaren vänder sig mot budskapet. I den förhandlande tolkningen godtar mottagaren budskapet till viss del i en mix av tvivel. Intervjuerna inleddes med en visning av Apolivas reklamfilm, därefter ställdes frågor med tyngdpunkten på att ta reda på vilka känslor och budskap som respondenterna upplevde av reklamen. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer på åtta stycken flickor i årskurs nio. Respondenternas svar analyserades med hjälp av Halls (2009) encoding/decoding-teori, och under arbetets gång kom vi till insikt att modellen behövde modifieras. Detta blev nödvändigt då vi i analysen märkte att en stor del av de intervjuade missuppfattat det inkodade budskapet. Trots att vissa respondenter inte tolkat budskapet som avsändaren planerat, var det inte otänkbart att dessa ändå godtog det uppfattade budskapet till viss del. Således delades modellen in i olika kategorier av egenuppfattningar. Svaret på huvudfrågan som ställdes till materialet; Med utgångspunkt i Halls teori om encoding/decoding, tolkar kvinnliga elever i årskurs 9 budskapet och känslan som kommuniceras i reklamfilmen, på det sätt som avsändaren avser? är att flickorna inte kan anses tolka reklamens budskap och känsla på avsett sätt. Endast en respondent kunde bedömas göra en dominant tolkning av Apolivas reklamfilm. Påtagligt är istället hur många som faktiskt gjort en annan tolkning av budskapet, än vad Apoliva avsåg sända ut.

In today’s society, people do not solely purchase a product for its promised use. Instead, a brand is purchased and along with that brand comes a variety of associations. The associations of a product’s brand are what contributes to the added value that, according to this study, is what distinguishes a brand’s power. In order to create a powerful brand and such positive associations amongst its consumers, this study demonstrates the importance of understanding how a brand’s interest group behaves in their choice of brand. The study investigates the significance of interaction between a brand and its consumers, as well as how such a connection can be utilized in the development of creative advertisement as part of a brand’s construction. Through an instrumental case study, aiming to analyze a specific case in order to discern more general questions within an area of study, Head and Shoulders was selected as a relevant brand to analyze on account of its creative promo using brand-ambassadors in order to change and strengthen its brand. The results of the study can be summarized in three parts. The first part concerns how respondents describe the brand Head and Shoulders and the conclusions of what specifics draw the consumer’s attention making the brand powerful or not. The second part covers how creative advertisement is a suitable manner for a brand to create a dialogue with its consumers and how the use of brand-ambassadors can broaden a brand’s target audience. The third and final part discerns the overall theme throughout all parts of the conducted interviews. This would be how a brand’s consumers are highly focused on their own behavior believing they are being judged by others. In other words, the important point of interest is the theory of impression management. / I dagens samhälle köper en människa inte enbart en produkt med dess utlovade funktion. Det är ett varumärke som köps och med det varumärket kommer en rad olika associationer. Dessa associationer som en produkt får i och med att det bär ett visst varumärke är det som bidrar till det mervärde som enligt denna studie är det som utmärker vad ett starkt varumärke är. För att skapa ett starkt varumärke och dessa posititva associationer hos sina konsumenter har denna studie visat på hur viktigt det är för företaget bakom varumärket att förstå hur deras konsumenter agerar kring val av varumärken. Studien utreder betydelsen av interaktionen mellan varumärken och dess konsumenter och vidare hur denna förståelse kan användas i utformning av kreativ reklam som en del av varumärkesbyggandet. Genom en instrumentell fallstudie, som syftar till att undersöka ett specifikt fall för att genom det kunna få insikt i mer generella frågor inom ett område, valdes Head and Shoulders som varumärke att studera då deras kreativa reklamfilm med användningen av varumärkesambassadörer togs fram för att förändra och stärka varumärket. Studiens resultat kan sammanfattas genom tre delar. Den första delen handlar om hur respondenterna beskriver varumärket Head and Shoulders och hur slutsatser om vad det är konsumenter lägger märke till hos ett varumärke därefter utmärker det som starkt eller ej kan göras. Den andra delen handlar om hur kreativ reklam är ett bra sätt för ett varumärke att skapa dialog med sina konsumenter och hur användningen av varumärkesambassadörer kan bredda ett varumärkes målgrupp. Den tredje och sista delen handlar om vad studien funnit som övergripande tema genom alla delar av intervjuerna som gjorts. Detta är hur människor, ett varumärkes konsumenter, är väldigt fokuserad på sitt eget beteende utifrån tron om att de blir bedömda av andra. Det handlar alltså om teorin impression management.

The technological development contributes to an increase in advertising when it comes to media. Those who are working to develop advertising are constantly looking for new ways to reach consumers in unexplored contexts. Web TV is a relatively new technique that involves the distribution of television across the Internet. This study intend to investigate how users perceive advertising appearing on web TV, and contribute to the knowledge about how advertising adapt to new media. To reach the results of this study, we used quantitative data, collected in the form of web-surveys and qualitative data collected through semi-structured interviews. The results of the study showed that the user has a negative attitude towards advertisements on web TV. Despite the negativity, the user still understand and recognize the importance of advertising concerning the survival of tv-channels online. It is also clear that the choice of web TV service mainly is based on the supply of programs, and not on how the service contain advertising or not. / Den teknologiska utvecklingen bidrar till att reklam i media ökar. Reklamutvecklare söker ständigt nya sätt att nå konsumenten genom reklam i outforskade sammanhang. Webb-TV är en relativt ny teknik som innebär distribution av television via internet. Denna studie avser att undersöka hur användare upplever reklaminslag som förekommer på webb-TV samt bidra med kunskap om hur reklam anpassas till nya medier. För att komma fram till studiens resultat användes kvantitativ datainsamling i form av webb-enkäter samt kvalitativ datainsamling genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visade att användaren har en mycket negativ inställning till reklaminslag på webb-TV. Trots den negativa inställningen har användaren ändå förståelse och inser vikten av reklam för webb-TV-kanalernas överlevnad. Det framgår även att valet av webb-TV-tjänst främst grundar sig på programutbudet och inte på om tjänsten konsumerar reklam eller inte.

Denna studie behandlar fenomenet anpassning av internationell marknadskommunikation. Tidigare studier har visat på att en anpassning av marknadsföring bör göras, speciellt gällande marknadskommunikation (Mooij, 2004). Samtidigt tas inte kulturteorier i beaktning när man studerar internationell marknadsföring, vilket vi tycker är oroväckande. I samband med denna studie har vi varit i kontakt med flera företag som berättar att de vill skapa marknadsföring som fungerar globalt, men att de inte vill anpassa sin marknadsföring. Vi tycker att det är av värde att studera anpassning av reklambudskap och hur kulturella aspekter speglas, då detta är av värde såväl för forskare som näringsliv.  Vår frågeställning är vilket samband mellan interkulturell anpassning av reklambudskap och Hofstedes Kulturella dimensioner kan ses?  Vår teoretiska grund består av definitioner som rör ämnena vi berör samt Hofstedes (2010) kulturella dimensioner, som ligger till grund för operationalisering och analys.  Detta är en kvalitativ fallstudie av IKEAs katalog för vår 2015. Kärnan i vår metod är djupgående analyser med hjälp av semiotik, där vi har studerat reklambudskap för samma produkt från länderna: Australien, Dominikanska Republiken, Japan, Kina samt USA. Därefter har vi analyserat detta material med hjälp av vår teoretiska grund och kunnat dra slutsatserna att: Man i anpassning av reklambudskap internationellt kan se ett samband till de kulturella dimensionerna, men att vissa speglas tydligare än andra. Vi har kommit fram till att anpassning till femininet, högt osäkerhetsundvikande och eftergivenhet kan användas i båda polerna, då vi anser att dessa justeringar inte har en negativ inverkan om de finns i reklambudskap och kan därför vara en bra grund. Därav kan vi dra slutsatsen att dessa anpassningar kan vara genomgående och att man kompletterar med anpassningar till motpolerna till dessa samt de övriga dimensionerna.

The intention of this thesis is to gain a greater understanding, to how communicators who has been convicted for gender discrimination by The Swedish Advertising Ombudsman, view their own creative process and their ethical responsibility in society. With their answers we hope to be able to approach a greater understanding of why sexism in the advertising industry still occurs. To approach the question we have conducted qualitative semi-structured research interviews with communicators involved in the creative process of advertisements that have been convicted by the Swedish self-regulatory organization, The Swedish Advertising Ombudsman for gender discrimination. Our question is focusing on their creative process for the current ad, personal values and responsibility and how the conviction has affected them and their future processes. In the result we found out that external factors such as time, money and the client had a major role in the process but also in their general work. Most of the respondents answer to only themselves when they make moral judgements and they generally have a misplaced view of the definition of gender discrimination, or sexism. All respondents agree that communicators, including themselves, have an impact on our society but they do not consider their own work to be a part of reproducing values and stereotypes. Almost all respondents express a strong distrust for The Swedish Advertising Ombudsman where most of them do not agree with their decision. The convictions haven’t lead to any major consequences, although, most of the respondents claimed that they will spend more time reflecting about their ads before publishing it. Some of the respondents also said that they are going to ask the client twice if they really want to publish this work, even though it’s a risk that it might be convicted for gender discrimination. Many of these factors shows that the conviction has not led to any major consequences.

Despite of the sociality of TV viewing, advertising researchers have traditionally studied the solitary viewer. The study of the social uses of advertising has been limited, and the reception of advertising in a naturalistic setting has practically been ignored. As a consequence, contextual factors of time, space, and everyday life have received only scant attention in the advertising literature. This thesis adopts the ethnographic method to investigate within a naturalistic setting the phenomenon of the consumption of commercial breaks. Eight households in Northwest London varying in age, socio-economic factors and other variables were filmed during a two-week-period and later interviewed. The videoethnography led to the identification of a set of cultural themes, which are illustrated in the thesis by behavioral episodes and interview excerpts from the participating households. In addition to the identification of archetypical behaviors, the thesis underlines a set of contingencies that have implications for behavior of potential audiences for television advertising, such as audience composition and time-of-day effects. As a scholar or practitioner with an interest in advertising, it is easy to overplay the role of advertising in people’s lives. However, the everyday life of the consumer consists of a myriad of demands and choices. For the consumer who needs to prioritize among countless information sources and competing demands for her attention, advertising is at best of minor importance. The results of this thesis highlight that advertising watching is merely one of many behaviors – and by no means the default one – that consumers engage in during commercial breaks and demonstrate the importance of balancing prevailing advertising-centered approaches to the study of television advertising consumption with an audience-centered approach. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm, 2007</p>