Uppsatsen är en retorisk studie som behandlar marknadsföringen av utvalda konventionella läkemedel och naturpreparat. Studiens huvudsakliga tillvägagångssätt är att genom visuell retorik finna och analysera de delar i reklambildernas utformning som är av retoriskt intresse. Intressant är att se hur de olika produkterna marknadsförs för att skapa förtroende genom dess argumentation inom retoriska övertygandemedel. Resonemang förs även för att se hur reklamerna förhåller sig till publikens normer, rådande regler och trosföreställningar där även de platser för reklamens publicering vägs in. Med analysernas resultat som utgångspunkt följer en diskussion kring de övertygandemedel som finns i de olika reklambilderna.

Forskningsfråga och syften Studiens forskningsfråga är följande:   Hur har reklam på sociala medier och på streamingsajter förändrat den traditionella TV-reklamens betydelse ur ett kundperspektiv?   Utifrån forskningsfrågan har studiens tre delsyften utformats, vilka är att: undersöka TV-reklamens relevans idag, analysera och klargöra fördelar och nackdelar med TV-reklam jämfört med reklam på sociala medier och streamingsajter, redogöra för hur streamings utveckling påverkat konsumenternas TV-tittande. Metod Studien har en kvalitativ forskningsmetod som grund. Den vetenskapliga ansatsen är ett växelspel mellan deduktion och induktion. Empirin i studien utgörs av diskussioner som skett i fem fokusgrupper med fem individer i respektive grupp. Vidare har fyra semistrukturerade intervjuer med företag genomförts.   Slutsatser Studien påvisar att TV-reklam är av relevans än idag, trots att TV-tittandet har minskat. Reklamen undviks dock aktivt av tittarna. Däremot framhäver studien att reklamen fortfarande har effekt på konsumenten då den lägger sig på deras minne. Det verkar även som att vissa reklamtyper är mer effektiva än andra, som exempelvis emotionella eller humoristiska reklamfilmer. Vidare framgår det att fördelarna och nackdelarna för reklam på TV, sociala medier och streamingsajter inte enbart är plattformsspecifika. Dessa styrs istället i stort av konsumenternas uppfattning om reklam i allmänhet. Konsumenternas känsla av frihet att välja sitt eget innehåll har bidragit till ökad popularitet hos streamingsajter. Det tydliggörs utifrån studien att TV-tittandet har förändrats då allt fler individer engagerar sig i multiskärmbeteende. Slutligen lyfts det i studien fram att det inte enbart är sociala medier och streamingsajter som påverkat TV-reklamen. Det framgår även att konsumenternas inställning till TV-reklam i sin tur har påverkat deras inställning till reklam på sociala medier och streamingsajter. / Research Question and Purpose The research question of this study is:   How has advertising on social media and streaming sites changed the meaning of traditional TV-advertisements from a consumer perspective?   Based on the research question above, the three purposes of this study are to:   examine the relevance of TV-advertising today, analyze and clarify the advantages and disadvantages of TV-commercials in comparison to commercials on social media and on streaming sites, account for the impact that the development of streaming has had on consumer television viewing.   Method The study has a qualitative research method as a basis. The scientific approach is an interplay of deduction and induction. The empiric data in the study consists of discussions that took place in five focus groups with five individuals in each group. In addition, four semi-structured interviews with companies have been conducted.   Conclusions The study shows that TV-advertising is still of relevance today, even though TV-viewing has decreased. However, it appears as though the commercials are being actively avoided by the viewers. On the other hand, the study emphasizes that commercials still have an impact on the consumer since the advertisements imprint on their memory. It also seems as if some types of advertising are more effective than others, such as emotional or humorous commercials. Furthermore, it appears that the advantages and disadvantages of advertising on television, social media and streaming sites are not only specific to the platform. These are instead largely governed by the consumer’s perception of advertising in general. The consumer’s sense of freedom to choose their own content has contributed to the increased popularity of streaming sites. It is clear from the study that TV-viewing has changed as more individuals engage in multi-screen behavior while watching TV. Finally, it is stated in the study that it is not only social media and streaming sites that affect the importance of TV-commercials. It also appears as though the consumers’ attitude to TV-advertising in turn has influenced their attitude towards advertising on social media and streaming sites.

The aim of this master thesis is to describe advertising, media planning, media and czech automotive market. Then will be analyzed automobile advertising in Czech Republic in 2013 on television, radio and in press. Generally characterize ads on the mass media market and find out how these media are used and identify their differences. The conclusion will be focused on the first five automotive brands according to the order in the market and determine promotion planning on their individual models. To this analysis will be used descriptive statistics.

Syftet är att undersöka den visuella kommunikationen i ett urval av GeBlods bilder för att förstå dels vilka visuellt retoriska element som används och dels hur GeBlod hanterar utmaningen att kombinera information med reklam. Materialet omfattar sex bilder som analyseras med hjälp av teorier inom visuell retorik, färg, form och typografi. Resultatet visade att bilderna i stor utsträckning saknar ett personligt narrativ och emotionell valens, att det uppstår en paradox i framhävandet av den röda färgen, och att när känslor som rädsla och ångest är närvarande och medicinska delar av blodgivningsprocessen åskådliggörs så motverkas ofta möjligheten att kombinera information med reklam. Slutsatsen är att GeBlod ännu inte hittat en hållbar lösning på utmaningen att i en och samma bild kombinera information med reklam. Dessa insikter kan ligga till grund för en mer genomarbetad visuell kommunikation från GeBlod för att motverka den ständiga blodbristen. / The purpose of this study is to examine the visual communication in a selection GeBlod's images to understand which visual rhetorical elements are used and how GeBlod manages the challenge of combining information with advertising. The material comprises six images analyzed using theories of visual rhetoric, color, form and typography. The result showed that the images largely lack a personal narrative and emotional valence, that a paradox emerges when emphasizing the color red, and that the possibility of combining information with advertising is often counteracted by demonstrating medical elements of the blood donation process when emotions such as fear and anxiety are present. The conclusion is that GeBlod has not yet found a a sustainable solution to the challenge of combining information with advertising in one and the same image. These insights can form the basis for a more thorough visual communication from GeBlod in order to counteract the constant blood shortage.

Studien undersöker vilka sociala grupper som representeras på hemsidorna från de fyra ekonomiskt mest framgångsrika researrangörerna i Sverige. Studien tar även upp vilka stereotyper och normer som förekommer. Målet med uppsatsen var att jämföra resultatet med liknande studier för andra branscher. I studien använde jag mig av en kvantitativ innehållsanalys för att definiera vilka som syns, samt en bildanalys för att hitta stereotyper och normer i materialet. Studien fann en extrem generalisering i vilka som syns. Däribland var 98,6% av personerna ljushyade, endast 0,4% icke-smala, samt 0% hade en fysisk funktionsnedsättning. Resultatet visade att resebranschen har en mindre mångfald än vad som hittats i tidigare forskning. Gällande stereotyper och normer fann studien att de som representerades i bildmaterialet framställdes som hälsosamma och måna om familjelivet. Studien fann även att resebranschen står för en icke-sexistisk bild av kvinnor trots att det var fler kvinnor än män på bilderna, och trots att de ofta var lättklädda.

Syftet med denna uppsats är att studera sociala faktorer och förutsättningar som har påverkat bildandet av könsstereotyper i samhället under de senaste hundra åren. Denna uppsats är baserad på tidigare forskning från forskare och sociologer, liksom genom studier av reklam inom parfym, kosmetik och stil koncept från olika tidsperioder i Vogue magazine. Genom att studera en kvinnas bild i reklam kan en viss tendens att förändra kvinnors roll i det offentliga livet klargöras. För att kunna utföra denna uppgift är det för det första nödvändigt att ta reda på vad reklam är i allmänhet, hur det påverkar bildningen av könsstereotyper, hur, i sin tur, genusideologi  återspeglas i reklam, hur representationen av den kvinnliga bilden i reklam från olika tidsperioder har förändrats och vilka är de viktigaste faktorerna (sociala, kulturella, ekonomiska) som påverkat denna process. I denna kvalitativa studie undersöks flera reklamaffischer från olika perioder för att analysera hur kvinnliga stereotyper formas i reklam, hur de förändras genom tid och sociokulturella förutsättningar. Vidare analyseras i studien de denotativa och konnotativa komponenter och bakgrunder i reklam som manifesterar/ propagerar kvinnors vissa roller och sociala status i samhället enligt vissa perioder; undersöks  hur en kvinnas sociala roll i samhället återspeglas i reklam, samt förklaras varför reklam kan ha en förtäckt propaganda kontext, hur man kan förstå detta. Således är syftet med uppsatsen att öka förståelsen för och hur sociala processer påverkar kvinnlig gestalt i reklam och hur reklam i sin tur påverkar samhället.

CAIA Cosmetics, som är ett av norra Europas ledande skönhetsmärke, publicerade år 2019 en reklamfilm på Facebook. Reklamfilmen kritiserades av Sveriges Kvinnolobby och fälldes därefter av Reklamombudsmannens opinionsnämnd för könsdiskriminerande reklam. Syftet med denna studie är att granska framställningen av kvinnor i CAIAs reklamfilm samt att urskilja vilka underliggande diskurser som reproduceras till mottagaren. Denna kvalitativa studie genomförs via metoden multimodal kritisk diskursanalys för att analysera de semiotiska resurserna och hur en kombination av dessa skapar mening. Genom multimodal kommunikation, feministisk ståndpunktsteori och begreppet pornification granskas tre sekvenser som skildrar kvinnor för att identifiera hur ideologier om kvinnan reproduceras. Studien belyser hur en problematisk framställning bidrar till att reproducera patriarkala diskurser. Genom att jämföra analysresultatet med CAIAs moderbolags uttalanden uppmärksammar denna studie hur en sexuell skildring av kvinnan ses som uttryck för självsexualisering och självobjektifiering samtidigt som kvinnor sexualiseras och objektifieras till förmån för den patriarkala dominansen. Resultaten från analysen visade att reklamfilmen innehöll underliggande diskurser som indikerar en stereotypisk framställning av kvinnorna som sexualiserade och objektifierade. Analysen visar även på att en sexuell skildring av kvinnan är problematisk då den kan hävdas stärkande för kvinnor i kontexter som dessvärre reproducerar patriarkala normer och värderingar.

Graffiti är en konstform som kan väcka olika associationer beroendepå dess kontext. Graffiti-begreppet är brett men förknippas oftast medvandalism. I olika sammanhang kan bilden av graffiti dock omformasfrån en rebellisk ungdomskultur till något som passar inom deexklusiva finrummen.Inom exempelvis modeindustrin och den postmodernistiska konstenfinns en del uttryck som kan komma att förknippas medgraffiti-estetisk genom dess expressionism och oordning. Genomhistorien har graffitin använts som uttrycksform av etableradekonstnärer vilket skapat nutidens konstbegrepp och gjort att graffitinblivit accepterad ur konstnärliga aspekter och tillgänglig för flermänniskor från olika bakgrunder att förstå sig på.Genom det moderna begreppet postmodernism behandlas i dennauppsats ämnet graffiti ur dess typiska visuella aspekter.Genom en en genomgripande bildanalys kan vi studera hur graffitinshistoriska och moderna element existerar inom dagens grafiska designinom modeindustrin och dess reklamutformning, I många fall går detatt se mönster av kopplingar till stil och tidsepoker.

Denna studie undersöker hur kvinnor representeras i reklam. Syftet med denna studie är att ta reda på hur Lindex i två olika kampanjer representerar kvinnor i sin reklam för underkläder för kvinnor. Undersökningen fokuserar på om representationen i kampanjerna förhåller sig till stereotyper eller femvertising. Uppsatsen grundar sig på teorier om representation och semiotik samt vad stereotyper är. Metoden som har använts är en semiotisk analys. Resultatet visar att de två olika kampanjerna skiljer sig åt trots att de marknadsförts i samma produktkategori. Den första kampanjen visar många tecken som tyder på att reklamkampanjen är mer stereotypiskt, eftersom den representerar många förutfattade meningar om vad som är snyggt och attraktivt. Den andra kampanjen visar varierande kroppar och åldrar. Reklamen blir inte stereotypisk men är ändå inom ramen för vad som anses vara attraktivt, då alla kvinnor i bilden har fixat hår, har mjuk kropp, lagom mycket rynkor om de är äldre och så vidare. Detta tyder på att kvinnor måste vara attraktiva, för att representeras i reklam. Den första kampanjen blir en negativ syn hur kvinnor borde vara och upprätthåller kvinnliga skönhetsideal medan den andra kampanjen gör att fler kan relatera till personerna då de visar upp fler människor i olika kroppar, åldrar och etnicitet

Den stereotypiska framställningen av kvinnor i reklam har länge präglats av sexuella och objektifierande anspelningar.  Syftet med denna studie är att undersöka hur Nike använder sig av det feministiska begreppet femvertising, som tar ställning mot den traditionella framställningen av kvinnor, i utvalda klipp från reklamfilmerna Dream Crazier och Dream With Us som båda släpptes under 2019. Detta görs genom att studera hur kvinnorna och tjejerna i de utvalda klippen framställs och vilka återkommande teman som går att utläsa ur materialet. Studiens teoretiska ramverk utgörs av feministisk teori, den manliga blicken, femvertising, genusteori, genussystem och könsstereotyper. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ textanalys i samspel med semiotik, där denotation och konnotation utgjorde grunden i det analysschema som togs fram för att besvara studiens frågeställningar. Vidare analyserades materialet med hjälp av de redan etablerade semiotiska analysbegreppen gaze, setting, pose och kameravinkel.   I resultatet framgår det att kvinnorna och tjejerna i de utvalda klippen och sekvenserna från de två reklamfilmerna framställs på ett normbrytande sätt och att det finns tydliga uttryck för femvertising genom de stärkande budskapen som förmedlas. Framställningarna motsäger också den traditionella kvinnliga stereotypen inom reklam som präglas av passivitet och sexualisering. I stället återfinns flera traditionellt sett maskulina tendenser och attribut som styrka, makt och självförtroende i de kvinnliga framställningarna. / The stereotypical portrayal of women in advertising has been characterized by sexual and objectifying allusions for a long time. The purpose of this study is to analyze Nike’s use of the feminist concept femvertising, which takes a stand against traditional portrayals of women, in selected clips from the two commercials Dream Crazier and Dream With Us, both released in 2019. This is done by studying how the women and the girls in the selected clips are being portrayed, and what themes that can be identified in the analyzed material. The study’s theoretical framework consists of feminism, the male gaze, femvertising, gender theory, gender systems and gender stereotypes. The study was conducted with a qualitative text analysis combined with semiotics, where denotation and connotation forms the basis of the analysis scheme that was developed to answer the study’s framing of questions. Furthermore, the material was analyzed using the already established semiotic analysis concepts gaze, setting, pose and camera angle. The results show that the women and the girls in the selected clips and sequences from the two commercials are portrayed in a norm-breaking way and that the commcercials contain a clear expression of femvertising through the empowering messages that are being conveyed. The presentation of the women and the girls also contradict the traditional female stereotype in advertising, which is characterized by passivity and sexualisations. Instead, many traditionally masculine attributes, such as strength, power and self-confidence are found in the female portrayal.