Medier är något som vi dagligen interagerar med i olika sammanhang och det som vi ser i media påverkar hur vi uppfattar verkligheten och olika aspekter av den. Eftersom media har inverkan på vår verklighetsbeskrivning är det därför viktigt att det som visas i media är så objektivt och verklighetsnära som möjligt. I denna studie avser vi att undersöka hur Unicef Sverige framställer afrikanska barn i sina reklamfilmer tillhörande kampanjen ”Bli världsförälder”. Syftet är att identifiera dolda diskurser i framställningarna och undersöka om dessa bidrar till en stereotypisering av afrikanska barn.  En kvalitativ metod är tillämpad i studien och med hjälp av en multimodal kritisk diskursanalys har det empiriska materialet varit möjligt att analysera. Analysschemat är utformat med teorier från Ekström och Machin (2019) och för att kunna tematisera och tolka resultatet har teorier som representation och semiotik använts. Resultatet visade att det gick att identifiera dolda diskurser i det empiriska materialet. Dessa är ”Det är bråttom - din hjälp behövs”, ”Det ledsna, gråtande barnet”, ”Det nakna och fattiga barnet”, ”Barn i sjukhusmiljöer” och ”Det utsatta barnet”. Det gick att finna likheter mellan analyskomponenterna i de olika filmerna och diskurserna framställer de afrikanska barnen som fattiga, utsatta och hjälplösa. Det gick också med hjälp av analysen att dra slutsatsen att de diskursiva temana strategiskt är konstruerade av Unicef för att påverka mottagaren och öka givandet. Vidare visade resultatet att den konstruktionen riskerar att befästa en stereotypisk bild av de afrikanska barnen som fattiga, hjälplösa och maktlösa.

The aim of this study is to investigate how religious symbols have been used in marketing historically and how the use of religion in advertising may reflect different conceptions of religiosity. In this study, we look at which religions are used in marketing, whether it is possible to see a change in usage over time, and what it is about the religious symbols that makes them favorable to use in advertising. Three newspapers have been selected for this study because they represent three different types of newspapers during the period November 1901 to November 1906. The evening paper Aftonbladet, the morning paper Svenska Dagbladet and the weekly magazine Idun.  For the collection of advertisements, I have used the concept of banal religion from mediatization theory, which together with mediatization constitutes our framework for interpretation of the collected material.  The advertisements where then compiled and analyzed through multimodal discourse analysis. The results show that there are several different religious symbols in the advertisements from different traditions. It is also possible to observe small changes over time during the study's focus period. In an analysis of the material, several different reasons have also emerged why religion in advertising acts as an effective sales tool, including by highlighting properties valued by the present society.

ABSTRACT Institutionen för kultur och estetik, Konstvetenskap 106 91 Stockholms universitet 08-16 20 00 vx Handledare: Sara Callahan Titel och undertitel: Fenomenet Keith Haring- Konstens kommersialisering Författare: Adam Sahlström Kontaktuppgifter: sahlstromadam@gmail.com Uppsatsnivå (kandidat-, magister- eller masteruppsats): Kandidatuppsats Ventileringstermin: HT2021 ABSTRACT: Uppsatsen behandlar ämnet kring konstnären Keith Haring och hur hans konst kommersialiserats i diverse olika kanaler såsom reklam och mode. Syftet med denna studie är att undersöka och öka förståelsen för hur Keith Haring har använts i konst och även kommersialiserats i form av tryck på kläder som massproduceras och också valet av att använda hans symboler i reklamkampanjer. Vidare syftar uppsatsen till att diskutera närmare hur Keith Haring gick från konstnär till varumärke. Utifrån en kvalitativ metod där relevant material samlats in och tolkats genomförs en analys baserad på specifika teorier. Dessa är bland andra teorin om kulturellt kapital av den franska sociologen Pierre Bourdieu. Även en postmodernistisk teori appliceras. I studien betraktas konst, reklam och mode utifrån teorin kring visuell kultur. Resultatet av denna studie visar hur olika fält kan integreras och gynnas av varandra. Utöver detta, visar också resultatet hur branding fungerar när konst kommersialiseras och blir till ett varumärke.

Syftet med studien är att undersöka autentisk femvertising från ett kvinnligt konsumentperspektiv. Detta görs genom att utforma en generaliserad modell av vad som anses vara av betydelse för att femvertising ska upplevas autentiskt. Vidare undersöks hur olika generationer förhåller sig till autentisk femvertising. Studien utgick från en kvantitativ metod med deduktiv ansats, där en enkätstudie genomfördes. Insamlad data från 151 respondenter analyserades med av explorativ faktoranalys för att framställa den generella modellen. Därefter genomfördes ANOVA-analys och Post Hoc test för att studera eventuella skillnader mellan generationer. För att femvertising ska upplevas som autentisk identifierades sex dimensioner av betydelse: Trovärdighet, Kontinuitet, Igenkänning, Mångfald, Respekt och Utmaning av stereotyper. Jämförelse av resultatet med avseende på olika generationer visade att det fanns en signifikant skillnad mellan Generation X och Generation Z för dimensionen Kontinuitet. Övriga dimensioner påvisade ingen skillnad vilket ger slutsatsen att autentisk femvertising har liknande betydelse över generationsgränser.

Har de olika reklamstrategierna som används på TikTok och Facebook olika påverkan hos användarens engagemang? Syftet med denna studie är att få djupare förståelse för användares engagemang av reklam på TikTok och Facebook. Studien avser även undersöka när användaren väljer att stänga ner applikationen som konsekvens av lågt engagemang för reklamformens innehåll i applikationerna.  Denna kvantitativa studie använde ett digitalt enkätformulär för att samla in empiri som visade respondenternas engagemang för reklam på TikTok och Facebook. Undersökningen distribuerades genom ett snöbollsurval för att sedan analyseras genom SPSS.  Det finns ett större engagemang inom användandet av TikTok än inom Facebook. Reklamform och reklamstrategi har en direkt påverkan på användarnas engagemang i sociala medierna. Anledningen kan vara avsaknad av tillräcklig värdering eller tanke för reflektering hos användaren. / Do the different advertising strategies used on TikTok and Facebook have different effects on the user's engagement? The purpose of this study is to gain a deeper understanding of users' engagement of advertising on TikTok and Facebook. The study also intends to investigate when the user chooses to close the application as a consequence of low engagement to the content of the advertising form in the applications. This quantitative study used a digital survey to gather empirical primary data that showed the respondents engagement towards the commercial on TikTok and Facebook. The survey was distributed through a snowball sampling to then be analyzed through SPSS.  There is a greater user commitment in TikTok than in Facebook. Advertising form and advertising strategy have a direct impact on an users' engagement in these social medias. The reason may be a lack of sufficient valuation or reflection for the user.

Advertisements and other media types have, for a long time, had a strong influence on society and the general public’s view of the world and different social concerns. Advertisements are often based on the stereotypes and societal norms that dominate in whichever culture they are broadcast in, which in the long run can be harmful to those who deviate from these norms. The purpose of the study is to investigate how different romantic and/or sexually intimate twosomes are visually represented in current Swedish televised advertisements to investigate potential differences and similarities, and to discover ways to improve their visual representation. It consists of a quantitative content analysis where different twosomes are documented, and a semiotic image analysis that examines how these different twosomes, from a design perspective, are represented visually and what they communicate to their audience.

Användare av sociala medier får idag stora mängder reklam i alla olika former. Som reklamskapare kan det vara svårt att få sina annonser att sticka ut och fånga användarnas uppmärksamhet samt att de ska komma ihåg den. Därför gör den här uppsatsen en kvalitativ studie som försöker ta reda på olika verktyg, så kallade krokar som kan vara effektiva vid reklamskapande på sociala medier. För att ta reda på det har en undersökning på tio personer gjorts där de fått skrolla på Instagram Reels i fem minuter och sedan svara på frågor om vad de har sett och minns för reklamer. Tillsammans med teori och resultat har flera olika metoder som fångat respondenternas uppmärksamhet och vad de minns upptäckts. Dessa krokar har i sitt syfte att kunna användas för att effektivisera annonser på sociala medier så som på TikTok och Instagram.

The goal of this essay is to examine Sephora’s video commercial in the context of wokewashing and femvertising. The question constructed for that aim which is the basis of this essay reads as follows: How does the clip use symbols and speech to emphasise a feminist stance in their commercial, and could the movie be used as an example of wokewashing? Different feminist views on makeup and beauty are presented under background to give context to facilitate discussions about whether this is wokewashing and/or femvertising. A brief history of Sephora as a company and their work in different political questions are also presented to further understand them as a company. The movie is then subjected to a semiotic analysis where different aspects are brought forth proving that the movie is based on feminist theories and ideology. The different aspects assessed in result is how gender is presented as well as how the overlying monologue in the movie affects this. When it has been established that the movie indeed takes inspiration and theories from feminist discussions the commercial and these findings are then problematized and considered in the analysis. The analysis concludes that the movie is indeed an example of wokewashing since the message portraid in the movie and Sephoras own company structure do not align. This is to say that the company is found not to be actually fighting to change the normative gender structure that is problematized in the commercial. The concept of wokewashing and the relativity of the concept are brought up and problematized under discussion where the different views on makeup from a feminist point of view are again discussed to further understand the implications this could have on the dialogue concerning wokewashing.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka stereotyper av kvinnor som förekommer i reklamen i Vogue under år 2021. Detta baserat på Goffmans sex stereotyper om genus i reklam, Hirdmans teorier om genussystem och genuskontrakt samt feministisk teori. Frågeställningar:  ●      Vilka stereotyper av kvinnor förekom i reklamen i Vogue under året 2021? ●      Vilka skillnader finns med tidigare etablerade stereotyper?   Metod: För att kunna göra en generalisering av innehållet valdes metoden kvantitativ innehållsanalys. Denna metod användes för att kunna göra en generalisering av reklambilderna och vilka stereotyper som förekommer i bilderna. För den här analysen slumpades 100 analysenheter fram genom obundet slumpmässigt urval, ur en population på 242 reklambilder utgivna under år 2021. För att kunna analysera analysenheterna konstruerades en kodbok och ett kodschema baserat på Goffmans stereotyper samt tidigare forskning. När analysenheterna har processats med kodschemat så analyseras och diskuteras resultaten med feministisk teori och Hirdmans teorier om genussystem och genuskontrakt för att kunna dra slutsatser och svara på frågeställningarna.   Slutsatser: Utifrån analysen har jag kunnat dra slutsatsen att de stereotyper som förekommer är: den ömtåliga kvinnan som försiktigt interagerar med sin omgivning, vidrör objekt mycket mjukt och hon smeker objekt och sig själv; den underordnade kvinnan som sitter och ligger passivt, hon tittar på i stället för att själv göra något och är mindre än mannen; och den frånvarande kvinnan distanserar sig mentalt från situationen hon befinner sig i, viker undan blicken och döljer sitt ansikte. De skillnader som finns i den här studien jämfört med tidigare etablerade stereotyper är framför allt en avsaknad av Goffmans stereotyp om the family, av 242 annonser förekom barn i en bild; nakenhet är sällan förekommande, bara kroppsdelar förekommer men inte till den grad att personen kan anses vara naken; slutligen är det avsaknaden av ansiktet som den förlängda armen som bryter mot tidigare stereotyper, kvinnorna trycker inte ansiktet mot och kelar med ett objekt eller person. / Purpose: The purpose of this essay is to analyse which stereotypes of women are present in the advertisements in Vogue 2021. This based on Goffman's six stereotypes about gender in advertisement, Hirdman’s theories on gender system and gender contract and feminist theory. Research questions:  ●      What stereotypes were present in the advertisements in Vogue 2021? ●      What differences are there compared to established stereotypes?   Method: To generalise the content, the most suitable method would be a quantitative content analysis. This method was used to do a generalisation of the advertisements and what stereotypes are present in the pictures. For this analysis 100 images were chosen through a simple random sample from a population of 242 images from 2021. To be able to analyse the images a coding scheme and a coding book based on Goffman’s stereotypes as well as previous studies in the field. When the sample has been processed the result is analysed through a feminist theory angle along with Hirdman’s theory on gender systems and gender contracts to be able to come to conclusions and answer the research questions.   Conclusions: Based on the analysis I have been able to come to conclusion that the stereotypes present are: the fragile woman who carefully interacts with her surroundings, softly touches objects and caresses objects and herself; the subordinate woman who sits and lays passively, she watches from the sidelines instead of actively participating and is smaller than the men around her; and the distant woman who mentally distances herself from the situation she is in, she looks away and hides her face. The differences found in this study compared to established stereotypes is mainly the lack of Goffman’s stereotype about the family, out of the population of 242 images only one image contained children; nakedness is rare in the images, some body parts are bare but not to a degree that the person can be considered naked; finally, the lack of the face as an extension of the arm as the women in the images are not pressing their faces against and cuddle with objects or other persons.

Denna uppsats undersöker hur feministiska budskap kommodifierar och exploaterar marknadsföring riktat till kvinnor, även kallat femvertising. Detta har gjorts genom en multimodal kritisk diskursanalys (MCDA) av det amerikanska rakhyvelföretaget Billie Inc:s två reklamfilmer Project body hair från 2019 och Think of a woman från 2021. Genom en MCDA analyseras de feministiska budskapen i relation till de valda semiotiska resurserna: karaktärer, attribut, blick, vinklar, miljö, fokus, färg, ljud och text. Det ska framhållas att femvertising är en central del i denna studie då fenomenet genomsyrar Billies reklam, studiens syfte, tidigare forskning och resultat. Vidare består det teoretiska ramverket i denna studie av postfeminismen, som anknyter till den postfeministiska diskursen kommodifierad feminism, samt genuskonstruktioner och könsstereotyper i reklam. Studien resulterar i att Billie Inc kommodifierar och exploaterar feministiska budskap genom att inkludera och förkasta feministiska ideal. Vidare konstruerar Billie Inc kvinnorna i reklamfilmerna med både stereotypa och normbrytande inslag, detta i likhet med den kommodifierade feminismens förena feminism och femininitet. Genom detta, konstruerar Billie således en superkvinna, vilket slutligen resulterar i att varumärket neutraliserar det politiskt laddade budskapet, samtidigt som de främja en positiv samhällsutveckling.