As a future teacher you need to make your students understand and realize that history is repeating itself. Frequently, as teachers this results in us providing examples such as how Napoleon and Hitler tried to invade Russia and how both ended up failing their sought-outquest. Time of despair is typically moments of the history and past which later will show in our history books and we teach our children in school. In the society today, a pandemic has spread around the world. World hunger and war are no longer the main news filling our tv screens. The pandemic is showing everywhere in media and might be equally terrifying to think about in both a medicinal point of view as in an economical. The horrors that a pandemic brings affects the society in many ways. Time of uncertainty, both to our health and economical status are effects of the pandemic and one way of understanding the gratitude which situations such as a pandemic brings is to teach our students about pandemics of the past. The Spanish flu was a pandemic which affected the world approximately one century ago, and its characteristics seem to resemble the modern-day corona pandemic. In today´s society, we are attained by media from several angles some of which are through social media. In many ways these global platforms are a main part of our source of acquired news through internet´s global characteristics of being instant and easily accessible. To teach diseases such as the Spanish flu and the corona virus, it is easier to use examples and materials which the students understand and use. Magazines was the “present day” information providing source which we used, and still is to some extent in today´s society. However, with the growing online-based society the tool of providing information through magazines is slowly progressing to becoming outdated.  Therefore, in this study, a comparison between the two pandemics will be made through data collected from the magazine; Hallandsposten from 1918, and the social media platform;Instagram in 2020, will be presented. The study will focus on both medias way of portraying the different pandemics, both in an economical point of view through advertising and through the two medias way of depicting the two pandemics.

In this bachelor’s thesis we intend to investigate how masculine stereotypes are presented in four commercials before versus after #metoo. The purpose is to examine whether and in what way the masculine stereotypes have changed in our selected commercials presentation in accordance with cultural change. We intend to examine how representations relate to the context of social changes, the changing view of masculinity and masculine normative stereotypes.The analysis is performed with a multimodal analysis. The focus is on semiotics and its constituents. Since the thesis uses qualitative analysis, we have chosen to focus on those parts of the material that can be interpreted semiotically in order to gain a deeper understanding of its connection to social change in accordance with our theories. The studys results show that the four commercials we examined show a change before versus after #metoo. This change is in accordance with cultural studies. Hegemonic masculinity theory further explains how the new masculinity is presented in the later commercials. Furthermore, we ask ourselves whether the changes is made out of goodwill or to surf on a wave of political correctness.

Problemformulering och syfte: Social medier-influencers har blivit mer användbara i företags marknadsföringsstrategier, tack vare deras höga följarantal och möjlighet att skapa stor spridning till en bred allmänhet. YouTube är en populär plattform som innehåller mycket reklamsamarbeten och marknadsföring från just influencers. YouTube har en strikt 13-årsgräns, men trots det är plattformen välbesökt av yngre barn. I Sverige ställs särskilt höga krav på marknadsföring som riktar sig till eller berör barn på grund av barnens bristande förmåga att förstå vad som är reklam och inte. Digitaliseringens framfart har dock resulterat i att barn utsätts för reklaminnehåll som de egentligen inte bör utsättas för, vilket upplevs problematiskt. Denna studie är kvalitativ, av explorativ karaktär, och syftar med grund i problemformuleringen till att bidra med kunskap om reklam som flickor och pojkar i tolvårsåldern exponeras för på YouTube. Huvudresultat: Alla de studerade influencerna anspelar mycket på trovärdighet och använder sig av strategier för att skapa och förstärka parasociala interaktioner och relationer till sina följare. Eftersom influencerna kommunicerar på liknande sätt oavsett om det är öppen eller inbäddad reklam, är det generellt svårt att skilja de olika budskapen åt. Det upplevs problematiskt eftersom barn har svårare att avgöra vad som är reklam och inte. Gällande genus och könsstereotyper stämmer innehållet överlag överens med de teorier som finns, men det finns även vissa typer av könsstereotypiska anspelningar som inte går att finna i det undersökta materialet.

Problemformulering och syfte: Vi exponeras för mängder av kommersiella budskap varje dag, men kan omöjligt uppmärksamma och bearbeta dem alla. Emotionell marknadsföring är en bra strategi för att bli sedd och hörd. Generationer förväntar skilja sig åt i attityd mot reklam och för att veta vilka marknadsföringsstrategier som är mest effektiva för att nå sin målgrupp krävs det en förståelse för målgruppens attityd. Studien syftar till att undersöka hur generation Z, som utgör världens största konsumentgrupp, tilltalas av emotionella budskap genom att visa hur känslor används i reklam och vilken respons den får av generationen.   Metod och material: Studien bygger på en kvalitativ semiotisk och retorisk innehållsanalys av sex reklamfilmer samt två fokusgrupper.  Huvudresultat: Studiens resultat visar att generationen värderar tydlighet och autencitet vad gäller emotionella budskap. Vidare fick reklamfilmerna som representerar negativa känslor starkast respons medan varma känslor inte var lika uppskattade. Även positiva känslor fick bra resultat, dessa är dock mindre minnesvärda. Slutligen framgick det att män känner fler känslor och i större utsträckning.

Detta är ett examensarbete som handlar om personlig integritet och användande utav sociala medier. Internet och sociala medier har fått en given del i vår vardag. Dessa sociala medier är gratis för användaren att använda och finansieras därför oftast via reklam som till en stor del baseras på den information användaren laddar upp på dessa tjänster när den använder dem, så kallad riktad reklam. Isbergsmodellen som Facebook bygger på innebär att man som användare inte ska märka av detta när man interagerar med tjänsten. Denna studie ämnar att undersöka om detta kan påverka användarnas personliga integritet och vad användarna anser om denna riktade reklam som baseras på information om dem. Detta studerades via en en webbenkät som distribuerats till unga vuxna inom Stockholmsområdet. Tre stycken djupare intervjuer utfördes även för att få en djupare förståelse kring användarnas beteende och resonemang. Metoden resulterade i 101 enkätsvar. Resultaten tolkas i enlighet med Alan F. Westins teorier om internetanvändarnas attityder till personlig integritet. Användarna i studien har en pragmatisk attityd till personlig integritet på internet och är därför väl medvetna om vad som försegår. Slutsatsen är därför att dessa unga vuxna i Stockholmsområdet inte löper någon risk att få sin personliga integritet kränkt vid användande av sociala nätverks-tjänster. / This thesis is about privacy and the use of social media. The internet and social media has become a given part of our everyday lives. These social media services are free to use and are therefore usually financed via advertising that to a large extent is based on the information that the users have uploaded to these services when they use them, so-called behavioral targeting. The iceberg model that Facebook is based on means that users will not notice this when they interact with the service. This study aims to investigate if this could affect the user's privacy and what the users opinion about targeted advertising is. This was studied via a survey that was distributed on the internet to young adults in the Stockholm area. Three in-depth interviews were also conducted to gain a deeper understanding of the user’s behavior and reasoning. The survey resulted in 101 responses. The results is interpreted with Alan F. Westins theories about privacy attitudes among internet users. The users in this study have a pragmatic approach to privacy on the internet. They are therefore well aware of what is going on behind the scenes. The conclusion is that these young adults in the Stockholm area don’t run any risk of having their privacy violated by using free social networking-services.

The purpose of this study is to gain comprehensive knowledge about gender-discriminatory practices within advertising used in Sweden. This research intends to convey this to the reader through completing the following objectives. Firstly, to showcase how advertisers portray both genders in sexist ways. Secondly, how the advertisers react to the guilty verdicts made by the Reklamombudsmannen. This investigation focuses on the work of  the Swedish foundation “Reklamombudsmannen”. Their task is to promote and maintain ethics in the Swedish market by communicating ethical decisions, training and guidance offered to advertisers. This theoretical research consists of theories about gender research, gender stereotypes and sexist advertising. The analysis evaluates five of Reklamombudsmannen’s verdicts for sexist advertising from the year 2021. These five advertisements will be interpreted through a rhetorical and semiotic qualitative content analysis applying concepts such as logos, ethos, pathos, connotation and denotation will be used. The results indicate clearly that the advertiser's use different kinds of sexist, gender stereotypical or discriminating portrayals of both genders. However, the study can state that the female sex is significantly more objectified than the male. Furthermore, the commonality between each advertiser was the disagreeance of Reklamombudsmannen’s guilty judgements in denying the usage of discriminating content within their advertisements.

The purpose of the study is to investigate how men and women experience personalized advertising, whether it affects the purchase decision and whether there are differences between men and women. A qualitative method has been used with the help of structured interviews within a delimitation of the Stockholm area. The theories used in this study consisted of the AIDA model, Customer Relationship Management (CRM), Relationship Marketing (RM), Customization and Personalization and Consumer Culture Theory. Results of the study show that there are clear differences in how men and women experience Instagram. The main difference is that women have a more positive view of personalized advertising, which leads to actual purchases to a greater extent than men. The men in the study, on the other hand, show that it is negative to individualized advertising to a greater extent.

This ethnological bachelor level essay investigates how the travel and film industry portrays women travelling alone, and the possible effect that portrayal has on women who might be prone to do just that. My thesis is that some established truths are hinted at when it comes to both travel advertising and Western popular culture, such as the classical vagabond being a man. Is this the case? If so, how are these “truths” perceived by women who also like to travel? Looking for the answer I have studied the world’s 20 most popular movies portraying lone travellers as well as the advertising for solo travelling from Sweden’s largest travel agencies. Additionally, I have made a poll among over 50 women (in 6 Facebook groups) and interviewed 10 female travellers about their views on the subject. The results of the study show that there seem to be a pattern where both Western movies and the Swedish tourism industry reproduce the image of the male lone traveller much more than the female equivalent. Also, this seems to have various negative effects on women who want to – or could have wanted to – travel the world by themselves.

Denna studie syftar till att att undersöka hur modegenren kan framställa könsneutral reklam.Detta görs genom en visuell bildanalys av tre könsneutrala reklambilder från det svenskamodeföretaget HOPE. Den visuella bildanalysen sker med hjälp av Roland Barthes begreppom denotation, konnotation och myt, samt med hjälp av utvalda analysverktyg. Här tittasspecifikt på följande semiotiska resurser: subjekt, utseende, kläder, färger, posering ochkroppshållning. Målet med studien är att få en djupare förståelse kring, och kunna ge ettexempel på hur modereklam kan framställa könsneutral visuell kommunikation istället för attanvända sig av könsnormer och stereotyper. Det teoretiska ramverket består av socialsemiotikoch performativitetsteori, samt en diskussion angående normer och stereotyper gällandereklam. Resultatet av studien visade på att det i materialet som framställde könsneutralitetfrämst kom från modellerna, som tydligt visade på att kön inte är stabilt utan är någonting vihandlar utifrån. Detta tolkades genom att materialet inte endast förespråkade manligt ochkvinnligt ideal utan även vad tolkas som neutrala genus. Även modellernas utseende,posering, de val av färger som används och val av kläder visade på könsneutralitet då demkonnoterade till alla genus och därav inte förespråkade eller följde könsnormer. Vidare visaderesultatet på att det könsneutrala i materialet framhävde versioner av gemenskap,likvärdighet, jämställdhet, befrielse och framtidsanpassning. Materialet visade därmed på enmodernitet och öppenhet för sociala konstruktioner av kön som bryter mot normen om ettbinärt könssystem. Vidare hade det varit intressant att forska mer djupgående på hur reklaminternationellt, och då inte bara inom modebranschen, använder sig av framställning avkönsneutralitet i deras marknadsföring och sociala medier.

Femvertising är en form av reklam som ifrågasätter traditionella kvinnliga könsstereotyper. Fenomenet hyllas för att skapa positiva varumärkesattityder, men kritiseras för att budskapen i femvertising förenar och samtidigt förnekar feministisk ideologi vilket neutraliserar den politiska kraften i budskapet. Det är därav av vikt att analysera reklamen. Denna studie har genom en semiotisk analys sökt undersöka vilka feministiska budskap som Estrids sponsrade annonser sänder via den sociala medieplattformen Instagram. Det teoretiska ramverket i studien utgörs av nyliberalistisk feminism samt stereotyper. Begreppen kvinnligt empowerment och femvertising bidrar även till det teoretiska ramverket. Estrid är ett svenskt företag som säljer rakhyvlar genom en prenumerationstjänst tillsammans med andra hårborttagningsprodukter och riktar sig till en kvinnlig målgrupp. Studiens resultat konstaterade att Estrid både reproducerar och utmanar stereotyper genom sina sponsrade annonser på den sociala medieplattformen Instagram. Det uttrycks i viss mån feministiska budskap, men dessa upplevs som motsägelsefulla på grund av produkten. Genom budskapen positionerar sig Estrid som ett inkluderande och medvetet företag som tar ansvar i samhälleliga frågor såsom jämställdhet och miljö.