Digital media productions today, specifically commercials, are often designed to address and appeal to its audience in numerous ways, one important aspect being credibility. This study aims to locate the most essential parts of how to create credible moving image productions and how to establish trust amongst its viewers. Previous research shows that areas such as storytelling, representation and technology are important to create reliability in a media production. Three qualitative semi structured interviews, along with two focus groups consisting of five respondents each, were carried out to gather the data needed. The data was coded, concluded, analyzed and discussed to find the most vital elements in establishing trust. Six main topics were found and narrowed down to three areas which were concluded to create credibility. The six topics are honesty, message, recognition, audio and depiction, continuity and characters. These are summarized as narrative, representation and technical aspects. When these areas are considered and acted upon, credibility and trust amongst viewers can be successfully created.

Denna studie uppkom när Skolverket utgav en ny revidering av förskolans läroplan,som träder i kraft år 2019. Digitala verktyg och digitaliseringen kommer vara del avförskolans läroplan vilket resulterar i att digitala verktyg kommer användas i störreutsträckning i förskoleverksamheten. Detta i sin tur möjliggör att reklam genom digitalaverktyg blir aktuellt i förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är därför attundersöka maktperspektiv i pedagogers sätt att diskutera om reklam i digitala verktyg iförskolan. Frågeställningarna vi har valt att utgå ifrån har varit: Vilka maktrelationersynliggörs i pedagogernas uttalanden om sitt förhållningssätt till reklam?Vilka maktstrukturer synliggörs när pedagogerna berättar om hur deras agerande iverksamheten påverkas av reklam? Studiens grund vilar på kvalitativa intervjuer medtre verksamma pedagoger i förskolan. Intervjuerna har sedan transkriberats och därefteranalyserats med hjälp av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, samt makt, somfokuserar på språket och hur det talas om saker.Resultatet av studien visar att pedagoger känner en maktlöshet kring reklam då de intekan påverka när de ska bli exponerade för reklam. Det framkommer hierarkier mellanpedagogerna och barnen när de talar om digitala verktyg. Det framkommer ävenhierarkier mellan pedagogerna och kommunen/politikerna när pedagogerna pratar ompolicy och riktlinjer. Även om pedagogerna känner en viss maktlöshet när de samtbarnen exponeras för reklamen så har de två olika sätt att hantera den. Det ena sättet ärmikropraktiker vilket innebär olika kortsiktiga lösningar för att hantera reklamen. Detandra sättet är strategier som främst handlar om att göra barnen källkritiska och på såsätt blir det långsiktiga lösningar för att hantera reklamen för barnen.

I dagens samhälle återfinns ett brett spektrum av medier, samtliga olika typer av forum där läsaren utsätts för både redaktionell text och marknadsföring. De traditionella medierna för bland annat nyhetsexponering som exempelvis radio, tv och dagspress har idag kompletterats med ett antal digitala sociala medier. Idag har de sociala medierna blivit en marknad där även aktörer med kommersiella avsikter rör sig. Även om MFL ska vara av allmän och teknikneutral karaktär, går det att ifrågasätta huruvida den är anpassad till dagens elektronikutveckling. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att analysera huruvida det är ett problem eller inte. Detta görs främst med hjälp av lag, praxis och doktrin, men även genom intervjuer med jurister vid RO och KOV. I uppsatsen utreds MFL:s tillämpning på innehållsmarknadsföring vid främst sociala medier. Därigenom blir den naturliga frågan att utreda gränsdragningen mellan kommersiell och redaktionell text. Till stöd lyfter vi fram ett antal fall där olika typer av gränsdragningar har legat för handen innan bedömning av sakfrågan blivit aktuell. En text måste inneha ett vinstfrämjande syfte för att klassas som kommersiell, och därmed omfattas av MFL. Det är av vikt att meddelanden som omfattas av yttrandefriheten, inte av misstag bedöms i enlighet med MFL, då det leder till att grundlagens tillämpningsområde minskar.  Vidare klargörs vad som utgör en tydlig annonsmarkering i enlighet med 9 § MFL samt art. 9 och 10 i ICC:s regler för reklam och marknadskommunikation samt huruvida denna paragraf behöver förtydligas. Vi utreder även om lagen i sig behöver förändras för att omfatta den utveckling som sker genom de sociala medierna. Ett kommersiellt meddelande kräver reklamidentifering, någon typ av markering som tydligt visar att det rör sig om ett meddelande med vinstfrämjande syfte. Vidare krävs att meddelandets avsändare anges på ett tydligt sätt med tillhörande kontaktuppgifter. För att utreda frågan ytterligare utreds den problematiska bevisfrågan gällande huruvida ett avtal har kommit till stånd. Problemet förtydligas genom ärenden från RON där antalet ärenden gällande denna fråga ökar varje år. Kanske skulle 9 § MFL behöva utvecklas, men framförallt tror vi att kunskap är nyckeln för att undvika lagstridigt beteende. Slutligen konstaterar vi att lagen kräver en kontinuerlig uppdatering, men även att fokus ligger på att informera de olika berörda parterna om lagstiftningens innebörd. Därmed anser vi att kunskap är en viktig pusselbit. Idag pågår en utredning huruvida lagen behöver anpassas efter reklamlandskapets utveckling. I våra reflektioner angående detta kommer vi fram till att KOV bör tillförsäkras en starkare sanktionsmöjlighet då de i dagsläget anses vara något tandlösa. Men vi anser även att RO:s åtgärdsprogram där de fokuserar på utbildning är relevant och av stor vikt för att informera både konsumenter och näringsidkare gällande MFL:s tillämplighet på sociala medier.

Denna uppsats syftar till att öka kunskapen om hur personer med funktionsnedsättning framställs i reklambilden. Uppsatsen presenterar en kritisk, kvalitativ studie av tre reklambilder där personer med funktionsnedsättning har inkluderats. I en trestegsanalys har bildernas visuella retorik analyserats utifrån bildens natur, bildens funktion och värderingen av bilden. De klassiska retoriska begreppen, logos, etos och patos spelar en central roll för analysen liksom de fyra huvutroperna inom retoriken, metonymi, metafor, synekdoke och ironi. För att förstå ämnets komplexitet har jag relaterat mina resultat till tidigare forskning inom visuell retorik, inom stereotyp reklam och inom bilden av personer med funktionsnedsättning. Resultatet visar att retoriken i de tre reklambilderna domineras av patosargument och av metaforer för att förmedla sina budskap. Värderingen av bilderna kopplat till personerna med funktionsnedsättning visar att endast en av de tre reklambilderna framställer personen med funktionsnedsättning som i första hand en självständig individ - inte en funktionsnedsatt person. Det är samtidigt samma reklambild som använt flest metaforer i sin retorik. I slutdiskussionen förs ett resonemang om betydelsen av att vara kritisk och kunnig som visuell kommunikatör för att undvika att utnyttja eller förstärka stereotypa uppfattningar om olika sociala kategorier. / This essay aims at increasing knowledge about how people with disabilities are put forward in advertising images. The essay presents a critical, qualitative study of three advertising images images where people with disabilities have been included. In a three-step analysis, the visual rhetoric of the images has been analyzed based on the nature of the image, the function of the image and the evaluation of the image. The classical rhetorical concepts, logos, ethos and pathos, play a central role in the analysis as well as the four main tropes in rhetoric; metonymy, metaphors, syncdok and irony. In order to understand the complexity of the subject, I have related my findings to previous research in visual rhetoric, in stereotype advertising and in the image of people with disabilities. The result shows that rhetoric in the three commercials is dominated by pathos arguments and metaphors to convey their messages. The evaluation of the pictures linked to the disabled people shows that only one of the three advertising images presents the person with disabilities, primarily as an independent individual - not a disabled person. At the same time, it is the same advertising image that used most metaphors in its rhetoric. In the final discussion, a reasoning about the importance of being critical and knowledgeable as a visual communicator is conducted to avoid utilizing or reinforcing stereotypical perceptions of different social categories.

Syftet med undersökningen var främst att skapa en förståelse för hur visuella medel och sensoriska komponenter används för att förmedla smak i reklambilder för mineralvatten. Utöver detta har uppsatsen haft för avsikt att tillämpa en jämförelse för att utforska gemensamma strategier och särskiljande uttryck. Undersökningen har utförts genom en semiotisk visuell bildanalys samt en komparationsmetod, som utgår från samma parametrar i bilderna. Bildanalysen utgår från två meningsnivåer; en teckennivå och en retorisk nivå. Resultatet visade att smaken förmedlas genom indexikala tecken i form av bilder på frukt/bär och färger som tyder på smak. Dessa tecken bildar i sin tur en metonymi som representerar smaken. Vidare visade sig att skivad frukt bidrar med ett större sensoriskt omfång, det vill säga påvisar ytterligare sensoriska egenskaper. Undersökningen kunde även fastslå, med undantag av bild fyra, en gemensam strategi i användandet av frukt och bär för att tilltala mottagaren genom dennes känslor och associeringar till referenten – det verkliga objektet. De skillnader som påvisades låg främst mellan varumärkena och var beroende på reklamens behov att skapa en image för att särskilja sig. / The purpose of the essay is to create an understanding of how visual aids and sensory components are used to convey taste in advertising images for mineral water. In addition to this the study aims to implement a comparison to explore common strategies and distinctive visual expressions. The research has been carried out through a semiotic visual analysis and a comparative method based on the same parameters throughout the different pictures. The semiotic visual analysis is based on two levels of meaning; one level of sign and one of rhetoric. Through this research I found that the taste is communicated though indexical signs in the shape of pictures of fruit/berries but also through color. That is to say that these signs point towards taste. These signs in addition to this forms a metonymy which directly represents taste. Furthermore, it was found that sliced fruit contributes to a greater sensory range, and shows additional sensory characteristics. The essay could also establish, with the exception of picture number four, a common strategy in the use of fruit and berries to address the recipient through his feelings and associations to the referent - the real object. The differences that were identified in the essay were mainly between the brands, and were further dependent on the advertising needs of creating an image to differentiate itself from other advertisments.

Följande studie har syftat till att undersöka hur Instagrams primära användargrupp i Sverige upplever riktad marknadsföring från företag som aktivt placerar sig på Instagram. Studien har haft en kvalitativ utformning och de metoder som använts för insamlingen av data har varit sju enskilda djupintervjuer med tjejer i åldrarna 20-25 år, vilket är en del av Sveriges primära användargrupp idag. Djupintervjuerna har även kompletterats med observationer där de intervjuade ombetts använda Instagram för att visa sin dagliga aktivitet i applikationen och exponering för individanpassad reklam. Resultatet som framkom genom den insamlade empirin och teorin i studien visade på att upplevelsen av den individanpassade marknadsföringen från företag och Influenser på Instagram var blandat negativ och positiv. De som ställde sig positiva till marknadsföringen ansåg i större utsträckning att den reklam de tog del av var relevant och anpassad efter dem. De negativt inställda intervjudeltagarna menade istället att reklamen saknade personlig koppling till dem och därför upplevdes irrelevant. I studien framkom det däremot att deltagarna upplevde den individanpassade annonseringen från företag bäst i form av samarbeten tillsammans med Influenser och den reklam som företag delade i under egna företagskonton som intervjudeltagaren själv valt att följa. Den form som de upplevde var minst personligt anpassad för dem var den reklam som uppkom från företag genom direktreklam i deltagarnas Instagramflöde. / The following study has aimed to investigate how Instagram's primary user group in Sweden experiences targeted marketing from companies that actively place themselves on Instagram. The study has had a qualitative design and the methods used for the collection of data have been seven individual in-depth interviews with girls aged 20-25, which is a part of Sweden's primary user group today. The in-depth interviews have also been supplemented with observations where the interviewees were asked to use Instagram to show their daily activity in the application and exposure to personalized advertising. The result that emerged from the collected empirical data and the theory in the study showed that the experience of the individualized marketing from companies and Influences on Instagram was mixed negatively and positively. Those who favored the marketing considered to a greater extent that the advertising they took part of was relevant and adapted to them. Instead, the negative participants of the interview meant that the advertisement lacked a personal connection to them and therefore felt irrelevant. In the study, on the other hand, it emerged that the participants experienced the individualized advertising from companies best in the form of collaborations with Influences and the advertising that companies shared in their own company accounts that the interviewee himself chose to follow. The form that they experienced was least personalized for them was the advertising that came from companies through direct mail in the participants' Instagram feed.

Under 1980-talet myntades uttrycket gerillamarknadsföring av marknadsföraren Jay Conrad Levinson. Denna term skapades för att beskriva en okonventionell marknadsföringsmetod som framförallt skulle ha som syfte att användas av mindre företag som genom kreativitet skulle kunna konkurrera med företag med stora ekonomiska muskler. Tidigare forskning på området har dock fastställt att okonventionella marknadsföringsmetoder har fördelar för flera typer av företag. Denna uppsats har som syfte att genom en semiotisk bildanalys av gerillakampanjer förstå den grafiska formgivningens betydelse för hur reklamen mottagits samt dess effekter. Resultatet visar att gerillareklamens visuella utförande är av stor betydelse för hur reklamen kan komma att tolkas av dess mottagare.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur trovärdighet i reklam skapas genom vilka val som görs när det kommer till narratologiska och filmtekniska komponenter. Genom en kritisk retorikanalys med stöd av narratologi och filmteknisk teori, granskas reklamfilmen ​Gunde Svan och sjungande grenar som drivmedelsbolaget Preem gav ut hösten 2019. I analysen framkommer det att Preem bygger sin trovärdighet i frågan på ethos- och pathosargumentation, där Gunde Svan och de sjungande grenarna spelar en stark roll i det narratologiska, med hjälp av filmtekniska aspekter som iscensättning, ljud och ljus.Sökord: Grön marknadsföring, Greenwashing, Kritisk retorikanalys, Trovärdighet i reklam, Burkes pentad, Filmtekniska komponenter. / This paper aims to investigate how credibility in advertising is created through what choices are made when it comes to narratological and film-technical components. Through a critical rhetorical analysis supported by narratology and cinematic theory, the commercial ​Gunde Svan och sjungande grenar, ​issued by the fuel company Preem in the fall 2019 is examined. The analysis reveals that Preem builds its credibility on the issue on ethos and pathos reasoning, where Gunde Svan and the branches play strong roles in the narratological, with the help of film-technical aspects such as staging, sound and light.Keywords: Green marketing, Greenwashing, Critical rhetorical analysis, Credibility in advertising, Burke’s Pentad, Film style

Försvarsmakten lanserar varje år kampanjer för att rekrytera personal till sin verksamhet. Myndigheten har även jämställdhets- och jämlikhetspolitiska mål att förhålla sig till, där ett krav är att andelen kvinnor ska öka inom organisationens alla områden. 2018, i syfte att säkra personalförsörjningen och stärka jämställdheten, återinförs värnplikten som legat vilade sedan 2010. Den återförda värnplikten görs könsneutral. Studiens syfte är att undersöka relationen mellan Försvarsmaktens reklamfilmer och de ovan nämnda villkoren för myndighetens verksamhet, för att kunna dra slutsatser om könsdiskursen inom Försvarsmakten. Analysen grundas i kritisk diskursanalys och sociosemiotik. Materialet är en reklamfilm från Försvarsmaktens rekryteringskampanj 2011 och en från 2019. Reklamfilmerna analyseras först som multimodala texter och sedan som diskursiv och social praktik. Resultatet visar att den presumtiva rekryten, och sålunda mottagaren för 2011 års reklamfilm, är en fysiskt stark man som vill arbeta och göra skillnad. Den presumtiva rekryten och mottagaren för 2019 års reklamfilm är en ung kvinna som står bakom jämlika värderingar. Resultatet visar även att 2011 års reklamfilm reproducerar en hegemonisk könsdiskurs, medan 2019 års reklamfilm dekonstruerar densamma. Slutsatsen är dock att ’rekryt’ fortfarande normaliseras som man inom Försvarsmaktens diskursordning.

Denna studie undersöker meningsinnehållet i två uppmärksammade reklamfilmer från flygbolagen SAS och KLM. Syftet med studien är att urskilja vilka kulturella värderingar och föreställningar som kommuniceras i reklamfilmerna och hur dessa kommer till uttryck. Samt om det är möjligt att urskilja en underliggande myt i respektive film. Studien anknyter till semiotisk teori, utöver semiotiken ligger Roland Barthes mytteori som ett mer djupgående segment i det teoretiska ramverket. Mytteorin handlar om att belysa masskulturers mytiska karaktär och ideologiska funktion. För att göra undersökningen har en kvalitativ, semiotisk textanalys genomförts av det empiriska materialet. Analysarbetet utgår från ett antal empiriska frågor relaterade till den centrala semiotiska begreppsapparaten. Studiens huvudsakliga resultat identifierar en myt i båda reklamfilmerna. Ur analysen av SAS reklamfilm identifierades myten att kulturer formas i möten med varandra och att den skandinaviska identiteten är uppbyggd av och genom kulturella utbyten. I KLM:s reklamfilm påvisas myten att kunna vara en del av den klimatmedvetna gemenskapen och samtidigt fortsätta flyga. Båda filmerna underbyggs och motiveras av värderingar och föreställningar om att resande och kontakten och möten med människor är något nödvändigt. Filmerna tar sig olika former men möts i en universell tanke om att ‘flyget’ är essentiellt för mänsklig identitet idag. Således återfinns ett gemensamt underliggande budskap som förmedlas i båda texterna, men som tar sig olika uttryck och anspelar på olika myter.