Den här studien syftar till att genom en kvalitativ metod pröva tillförlitligheten i Geert Hofstedes maskulinitetsdimension (MAS). MAS förklaras ingående i uppsatsens inledande kapitel, men är en del i Hofstedes mer övergripande kulturdimensionsteori, som ämnar att förklara kulturella skillnader mellan olika länder (De Moij & Hofstede, 2010). Kulturdimensionsteorin och MAS har prövats i flertalet tidigare interkulturella jämförelsestudier, där man jämfört medieinnehåll i två eller fler länder. Många av dessa studier har varit av kvantitativt slag, och har genom statistiskt säkerställda resultat kunnat legitimera teorin i flera avseenden (Wiles, Wiles & Tjernlund, 1995; An & Kim, 2007; Stoica, Miller & Ardelea, 2011). I vår studie har vi med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys jämfört reklambilder publicerade i livsstilsmagasin i Sverige och USA. Vi har genom att titta på hur genus konstrueras i reklambilder i de båda länderna funnit att reklambilder i svenska livsstilsmagasin innehåller mer icke-stereotypa framställningar av män och kvinnor jämfört med reklambilder funna i amerikanska livsstilsmagasin. Studiens teoretiska grund bygger på ett socialkonstruktionistiskt ramverk, där genusteori och stereotyper utgör en fundamental utgångspunkt för studien. Analysen av materialunderlaget har gjorts med hjälp av bland annat Goffmans (1979) klassifikationer för könsframställning, där även feministisk blickanalys har inkluderats i analysverktyget. Studiens resultat är inte entydiga då det finns många likheter mellan reklambilder publicerade i svenska och amerikanska livsstilsmagasin, men det finns en märkbar skillnad i hur genus konstrueras i reklambilder i de båda länderna, något som går att härleda till den teoretiska grunden i Hofstedes MAS-dimension. / This study aims to – through a qualitative method – examine the reliability of Geert Hofstede’s theory of cultural dimensions. More specifically, we are interested in Hofstede’s dimension masculinity/femininity (MAS), which for one tries to explain differences regarding the view on sex and gender between different cultures – a more thorough explanation of MAS follows in the initial chapter of this thesis. There have been several prior studies testing the reliability of MAS; using a quantitative method they have compared media content and advertising in two or more countries, and the results have in most cases legitimized MAS and the theory of cultural dimensions (Wiles, Wiles & Tjernlund, 1995; An & Kim, 2007; Stoica, Miller & Ardelea, 2011). In this study we have compared advertising images published in lifestyle magazines in Sweden and the US using a qualitative text/content analysis. Through examining how gender is constructed in advertising images found in magazines from the two countries, we have found that images published in Swedish magazines contain more non-stereotypical portrayals of men and women than those published in American magazines. When we say more, we don’t mean as in a higher frequency, that would take a quantitative method to determine, but there are more unique themes regarding the construction of gender in Swedish advertising images compared to American. Gender theory and stereotypes have been theoretical foundations of this study, and the actual analysis of images has been conducted using feminist gaze analysis together with Goffman’s (1979) classifications of gender portrayal. The results are not unequivocal since we found similarities regarding gender construction in advertising images in the two countries; however, despite the similarities, there is also a noticeable difference in the construction of gender that can be linked to the theoretical foundation in Hofstedes MAS-dimension.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur reklamannonser riktade till män respektive kvinnor är utformade idag och om det har skett någon märkbar förändring av utformandet av dessa under 2010-talet. För att kunna ta reda på detta analyserar jag fyra annonser riktade till män (två från 2011, två från 2019) och fyra annonser riktade till kvinnor (två från 2011, två från 2019), hämtade ur Café respektive Elle. Analysmetoden jag har använt mig av är en anpassad version av Björkvalls (2003 & 2009) kvalitativa multimodala analysmodell. Resultatet visar bland annat att det finns många likheter mellan reklam riktad till män respektive kvinnor, framförallt kompositionsmässigt. De största skillnaderna ligger i diskurserna och att annonser riktade till kvinnor generellt innehåller fler krävande talarroller än vad de manliga gör. I reklam riktad till män fokuseras det på det språkliga och produkten avbildas i samtliga annonser. I reklam riktad till kvinnor fokuseras det på det visuella och människor avbildas i samtliga annonser. Materiella språk- och bildprocesser dominerar i båda fallen. Vidare visar resultatet på att utformningen hos annonser riktade till män respektive kvinnor inte har förändrats nämnvärt under 2010-talet. De ändringar som existerar ligger främst i val av diskurser, och där handlar det om att de har moderniserats i takt med samhället. Hos reklam riktad till män har miljövänlighet blivit en dominerande diskurs, vilket stämmer bra in med hur samhället blivit mer miljömedvetet genom åren. Hos reklam riktad till kvinnor är den främsta förändringen att diskursen gått från en stereotypisk diskurs om lyx och flärd till en mindre stereotypisk diskurs om show och dans.

Denna undersökning behandlade ämnet IGA (in-game advertising). 8 undersökningsdeltagare spelade ett 2D-platformer-spel som innefattade två reklamtyper: en reklamtavla och en pop-up-reklam, som båda visade stillbildsreklam för fiktiva spel. Deltagarnas åsikter om reklamtyperna och huruvida de lade märke till endera reklamtyp mättes med hjälp av en digital enkät. Undersökningen tog stöd i tidigare forskning om IGA, gällande åsikter om reklam i spel och uppmärksamhet mot den. Bland annat LC4MP (limited-capacity model of mediated message processing) och vanliga sätt att mäta recall och recognition låg till grund för undersökningens utformning. Resultatet antyder att det är möjligt att ha en reklamtavla och pop-up-reklam i samma spel utan att någondera reklamtyp tar för mycket uppmärksamhet eller får bättre omdöme än den andra. Framtida forskning diskuterades där bland annat spelerfarenhet kan undersökas vidare i samma utformning som denna undersökning hade. Det är även möjligt för spelföretag att undersöka ämnet vidare.

Den här studien fokuserar på hur Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna konstruerat en av sina valfilmer inför valet 2018. Studiens syfte är att undersöka hur visuella och retoriska medel används och samverkar samt hur respektive partis ideologi tydliggörs i valfilmerna. Detta görs för att klargöra vilket/vilka budskap samt vilken bild av verkligheten som sänds ut när partierna själva får styra den politiska kommunikationen. För att kunna se hur valfilmerna konstruerats används semiotik, retorik och ideologi som både teori och metod eftersom dessa i kombination med varandra kan ge ett sammanhållet resultat.   Studiens analysgenomförande grundar sig i begrepp hämtade från semiotiken, retoriken och ideologin i kombination med en kvalitativ textanalys. Med hjälp av den kvalitativa textanalysen gjordes först en närläsning av texten för att därefter få fram det mest väsentliga i respektive valfilm och på så sätt få fram de underliggande budskapen i valfilmerna. Resultatet av analysen visar att med hjälp av semiotiska och retoriska medel konstruerar Vänsterpartiets valfilm en verklighet som består av ett splittrat samhälle, men också hur denna splittring kan överkommas gemensamt. Budskapet är hoppfullt och framåtsträvande. Vänsterpartiets socialistiska värderingar är även tydliga i valfilmen. Sverigedemokraternas valfilm målar upp en verklighet som är kaotisk, mörk och hotfull. Budskapet som sänds ut är att Sverigedemokraterna och deras partiledare Jimmie Åkesson är de enda som kan rädda Sverige från totalt förfall. Sverigedemokraternas valfilm fokuserar till största del på sakfrågor men vissa nationalistiska och konservativa värderingar framträder. / This study focuses on how the Left Party and the Sweden Democrats constructed one of their election films for the 2018 election. The purpose of the study is to investigate how visual and rhetorical means are used and collaborate, as well as how each party's ideology is clarified. This is done to explain what message and what image of reality that are being sent out when the parties themselves control the political communication. To be able to understand how the electoral films have been constructed, semiotics, rhetoric, and ideology are used both as theory and method because these, in combination with each other, can give a coherent result. The study's analysis implementation is based on concepts derived from semiotics, rhetoric, and ideology in combination with qualitative text analysis. With help from the qualitative text analysis, a close reading of the text was first made to be able to find the most important aspects of each election films, leading to the hidden constructed meanings. The result of the analysis shows that with the help of semiotic and rhetorical means, the Left Party's election film constructs a reality that consists of a divided society, but also how this split can be overcome jointly. The message is hopeful and forward-looking. The Left Party's socialist values are also clear in the election film. The Swedish Democrats' election film paints a reality that is chaotic, dark and threatening. The message sent out is that the Sweden Democrats and their party leader Jimmie Åkesson are the only ones who can save Sweden from total decay. The Swedish Democrats' election film focuses mainly on issues of fact, but certain nationalist and conservative values emerge.

<p><em>Drink! The Marketing History of The Coca-Cola Company: A Modernization Perspective</em> examines the development of <em>The Coca-Cola Company’s</em> marketing history, from the founding of the company in 1886 until today. <em>The Coca-Cola Company</em> has been superior on the market for over a century. It has also developed along with the urbanisation of its society, which is interesting in a modernization perspective. The essay investigates the marketing strategies of the company, with focus on three themes: gender, sponsorship and interactive culture phenomenon. The examination is based on an analysis of six significant photo- and TV advertisements, two from each theme. The research is based on profound literature studies combined with studies of visual culture. With the work of this essay, we have come to the conclusion that <em>The Coca-Cola Company</em> has reached its power and fame because of it’s creative marketing strategies. Hence, of the fact that the company has developed together with the urbanisation and technical an economical growth of society.</p>

<p>The legal status of corporate codes of conduct, whereby a corporation promises to behave in an ethical manner, is uncertain. Such codes are often claimed to be legally unenforceable. But even if codes per se are not regulated by a legal system, there are still numerous rules governing the making and keeping of promises. Contracts, constitutions and advertising are examples of promises recognized in many legal systems. </p><p>This thesis will show, using general principles found in several legal systems, that codes of conduct can indeed be enforceable. </p><p>Firstly, a contract is an agreement between two or more parties. According to different theories, it derives its legal validity from either the ethics of promise-keeping or the reliance of one party. Codes of conduct may, in some cases be considered enforceable contracts. </p><p>Secondly, corporations, like states have constitutions, which outline the basic principles of the organization in a way recognized by the law. A code of conduct can be made enforceable by incorporation into this constitution. </p><p>Finally, promises made in advertising can also be binding for the corporation. If the code is regarded as advertising, it can become enforceable.</p> / <p>Genom etiska policyer (uppförandekoder) kan företag lova att bete sig på et etiskt sätt. Dessa koders rättsliga status är emellertid osäker, och ofta hävdas att sådana de inte är rättsligt bindande. Men även om etikpolicyer i sig inte regleras av rättssystemet, finns det flertaliga regler om att ge och hålla löften. Avtal, författningar och marknadsföring är alla exempel på löften som erkänns som bindande av många rättssystem. </p><p>Denna uppsats visar, genom att åberopa allmänna principer som finns i flera rättssystem, att uppförandekoder faktiskt är bindande. </p><p>Ett avtal är en överenskommelse mellan två eller flera parter. Enligt olika teorier blir det bindande på grund av antingen etiska normer om löften eller en parts tilltro till avtalet. Uppförandekoder kan, under vissa förutsättningar, anses vara avtal. </p><p>Företag, likt stater har författningar som reglerar organisationens mest grundläggande principer på ett sätt som av lagen tillmäts betydelse. En uppförandekod kan göras bindande genom att inkorporeras i denna författning. </p><p>Löften som ges i marknadsföring kan också skapa rättsliga plikter för företaget. Om koden ses som reklam kan den vara bindande.</p>

<p>Denna studie syftar till att framhålla ett perspektiv på reklambilders symboliska och ontologiska egenskaper. Studien grundar sig i tre informanters egna betraktelser av den inre varseblivning och de känslor som uppdagats då de beskådat reklambilder. Uppsatsen behandlar några av de betraktelser som gjordes av informanterna, och belyser likheter dessa emellan. Vidare sätts betraktelserna i ett nytt perspektiv genom att behandla dem utifrån ett ontologiskt närmande, vilket uppdagar reklambildernas funktion som medel för reflektion, samt för upprätthållandet av en gemensam föreställningsvärld.</p> / <p>This study is an attempt to establish a perspective on the symbolic and ontological features of advertising pictures. The study is based on three informants's own observations of the inner perceptions and emotional states which were experienced while contemplating advertising pictures. The essay contains a presentation of some of the most interesting aspects of the observations made by the informants, and illuminates the similarities between those observations. Further, the observations are put into perspective by applying an ontological approach, which reveals the functioning of advertising pictures as objects for reflection, and as means to maintain a cultural imaginary world.</p>

<p>Förhållandet när en elitishockeyspelare kontrakteras av en svensk ishockeyklubb regleras av tre olika avtal. I uppsatsen görs en inledande utredning och granskning av dessa avtal som är skräddarsydda för att användas som grund för att besvara de två nedan angivna frågeställningarna.</p><p>Avtalen granskas först utifrån ett arbetsrättsligt perspektiv där vi undersöker ishockeyspelarens rättsliga ställning och fastställer om spelaren kontrakteras av sin klubb i egenskap av arbetstagare eller om han är att anse som självständig uppdragstagare samt undersöker vilka konsekvenser detta får i form av tillämpligheten av svensk arbetsrättslagstiftning. Avtalen undersöks sedan ur ett avtalsrättsligt perspektiv med fokus riktat på hur långt de grundläggande principerna om avtalsfrihet och avtalsbundenhet kan sträcka sig samt vilken inbördes ställning och förhandlingsposition avtalsparterna har vid avtalsskrivandet. Vi undersöker vidare hur ett ingånget avtal kan fullgöras samt på vilket sätt avtal kan begränsas i syfte att skydda en avtalspart i underlägsen ställning från att drabbas av oskäliga avtalsvillkor. Rättsläget är utifrån denna problemställning oklart vad gäller spelaravtal inom svensk elitishockey.</p><p>Inom ramen för de två frågeställningar som vi vill besvara gäller den första frågeställningen vid den situationen att en svensk ishockeyspelare som står i ett avtalsförhållande med en svensk ishockeyklubb väljer att lämna klubben för spel i NHL. Enligt nuvarande regler inom professionell ishockey bryts det befintliga spelaravtalet med den svenska klubben. Vi har uppmärksammat att intresse finns inom svensk ishockey för en avtalskonstruktion som innebär att ett spelaravtal som brutits av ovanstående orsak skall kunna återupptas vid den tidpunkt ishockeyspelaren avslutar sitt spelaravtal med sin NHL - klubb och återvänder för spel i Sverige. Vi undersöker möjligheterna till detta mot bakgrund av vår inledande utredning och kommer fram till att en sådan avtalskonstruktion är möjlig att skapa genom en klausul i spelaravtalet, som innebär att ett brutet spelaravtal kan återupptas.</p><p>Den andra frågeställningen gäller den klausul som förekommer i svenska ishockeyspelaravtal enligt vilken ishockeyspelare avtalar bort sin reklamrätt till klubben. Ordalydelsen av klausulen som behandlar spelarens reklamrätt i spelaravtalet är enligt vår mening, i förhållande till de betydande ekonomiska värden den kan komma att innebära både för spelaren och klubben, inte tillräckligt specifik. Skulle en konfliktsituation uppstå riskeras klausulen lämnas fri för tolkning. Uppsatsen klarlägger i vilken omfattning spelaren överlåter sin reklamrätt till klubben med hänsyn främst tagen till svensk immaterialrättslig lagstiftning och även med hänsyn till vår inledande utredning. Vi visar på de ekonomiska konsekvenser detta har för spelaren och klubben och vilka intresseavvägningar som kan komma ifråga vid formulerandet av en mer omfattande och specifik klausul.</p><p>Efter en kompletterande diskussion med sakkunniga företrädare för spelare respektive klubb angående dessa två frågeställningar, kommer vi fram till förslag på hur de två klausulerna skulle kunna formuleras i ett spelaravtal.</p>

The legal status of corporate codes of conduct, whereby a corporation promises to behave in an ethical manner, is uncertain. Such codes are often claimed to be legally unenforceable. But even if codes per se are not regulated by a legal system, there are still numerous rules governing the making and keeping of promises. Contracts, constitutions and advertising are examples of promises recognized in many legal systems. This thesis will show, using general principles found in several legal systems, that codes of conduct can indeed be enforceable. Firstly, a contract is an agreement between two or more parties. According to different theories, it derives its legal validity from either the ethics of promise-keeping or the reliance of one party. Codes of conduct may, in some cases be considered enforceable contracts. Secondly, corporations, like states have constitutions, which outline the basic principles of the organization in a way recognized by the law. A code of conduct can be made enforceable by incorporation into this constitution. Finally, promises made in advertising can also be binding for the corporation. If the code is regarded as advertising, it can become enforceable. / Genom etiska policyer (uppförandekoder) kan företag lova att bete sig på et etiskt sätt. Dessa koders rättsliga status är emellertid osäker, och ofta hävdas att sådana de inte är rättsligt bindande. Men även om etikpolicyer i sig inte regleras av rättssystemet, finns det flertaliga regler om att ge och hålla löften. Avtal, författningar och marknadsföring är alla exempel på löften som erkänns som bindande av många rättssystem. Denna uppsats visar, genom att åberopa allmänna principer som finns i flera rättssystem, att uppförandekoder faktiskt är bindande. Ett avtal är en överenskommelse mellan två eller flera parter. Enligt olika teorier blir det bindande på grund av antingen etiska normer om löften eller en parts tilltro till avtalet. Uppförandekoder kan, under vissa förutsättningar, anses vara avtal. Företag, likt stater har författningar som reglerar organisationens mest grundläggande principer på ett sätt som av lagen tillmäts betydelse. En uppförandekod kan göras bindande genom att inkorporeras i denna författning. Löften som ges i marknadsföring kan också skapa rättsliga plikter för företaget. Om koden ses som reklam kan den vara bindande.

Förhållandet när en elitishockeyspelare kontrakteras av en svensk ishockeyklubb regleras av tre olika avtal. I uppsatsen görs en inledande utredning och granskning av dessa avtal som är skräddarsydda för att användas som grund för att besvara de två nedan angivna frågeställningarna. Avtalen granskas först utifrån ett arbetsrättsligt perspektiv där vi undersöker ishockeyspelarens rättsliga ställning och fastställer om spelaren kontrakteras av sin klubb i egenskap av arbetstagare eller om han är att anse som självständig uppdragstagare samt undersöker vilka konsekvenser detta får i form av tillämpligheten av svensk arbetsrättslagstiftning. Avtalen undersöks sedan ur ett avtalsrättsligt perspektiv med fokus riktat på hur långt de grundläggande principerna om avtalsfrihet och avtalsbundenhet kan sträcka sig samt vilken inbördes ställning och förhandlingsposition avtalsparterna har vid avtalsskrivandet. Vi undersöker vidare hur ett ingånget avtal kan fullgöras samt på vilket sätt avtal kan begränsas i syfte att skydda en avtalspart i underlägsen ställning från att drabbas av oskäliga avtalsvillkor. Rättsläget är utifrån denna problemställning oklart vad gäller spelaravtal inom svensk elitishockey. Inom ramen för de två frågeställningar som vi vill besvara gäller den första frågeställningen vid den situationen att en svensk ishockeyspelare som står i ett avtalsförhållande med en svensk ishockeyklubb väljer att lämna klubben för spel i NHL. Enligt nuvarande regler inom professionell ishockey bryts det befintliga spelaravtalet med den svenska klubben. Vi har uppmärksammat att intresse finns inom svensk ishockey för en avtalskonstruktion som innebär att ett spelaravtal som brutits av ovanstående orsak skall kunna återupptas vid den tidpunkt ishockeyspelaren avslutar sitt spelaravtal med sin NHL - klubb och återvänder för spel i Sverige. Vi undersöker möjligheterna till detta mot bakgrund av vår inledande utredning och kommer fram till att en sådan avtalskonstruktion är möjlig att skapa genom en klausul i spelaravtalet, som innebär att ett brutet spelaravtal kan återupptas. Den andra frågeställningen gäller den klausul som förekommer i svenska ishockeyspelaravtal enligt vilken ishockeyspelare avtalar bort sin reklamrätt till klubben. Ordalydelsen av klausulen som behandlar spelarens reklamrätt i spelaravtalet är enligt vår mening, i förhållande till de betydande ekonomiska värden den kan komma att innebära både för spelaren och klubben, inte tillräckligt specifik. Skulle en konfliktsituation uppstå riskeras klausulen lämnas fri för tolkning. Uppsatsen klarlägger i vilken omfattning spelaren överlåter sin reklamrätt till klubben med hänsyn främst tagen till svensk immaterialrättslig lagstiftning och även med hänsyn till vår inledande utredning. Vi visar på de ekonomiska konsekvenser detta har för spelaren och klubben och vilka intresseavvägningar som kan komma ifråga vid formulerandet av en mer omfattande och specifik klausul. Efter en kompletterande diskussion med sakkunniga företrädare för spelare respektive klubb angående dessa två frågeställningar, kommer vi fram till förslag på hur de två klausulerna skulle kunna formuleras i ett spelaravtal.