Smartphones have become a staple in many people's day to day lives and we’re playing more games on them than ever before. This has lead to the gaming market being filled with thousands upon thousands of games to choose from. A lot of these games are using commercials and advertisement as a way to generate income for the developers. This can however have a negative impact on the player's user experience. In order to gain a deeper understanding of the impact different factors of advertisements have on user experience and how developers can minimize the negative impact of their advertisements, a survey of advertisements in mobile games was done, followed by a series of semi-structured interviews with users of mobile games.The result was better knowledge of which factors affected aspects of the user experience, as well as three guidelines that developers can follow when implementing advertisement in their games, to minimize the negative impact their ads have on the player's user experience. / Smartphones har blivit en central del av många personers dagliga liv och många av användarna spelar spel på sina smartphones. Detta har lett till en marknad som kryllar av spel för användare att välja och vraka mellan. Många av de här spelen använder sig av reklam för att generera intäkter till utvecklarna. Den här reklamen kan dock medföra en negativ påverkan på spelarnas användarupplevelse. För att bättre förstå hur olika faktorer hos reklamen påverkar aspekter hos användarupplevelsen och vilka åtgärder utvecklare kan ta för att minimera den negativa påverkan som deras reklam har så utfördes en kartläggning av mobila spel, följt av en rad semistrukturerade intervjuer med användare av mobila spel. Arbetet resulterade i djupare förståelse för hur olika faktorer hos reklamen påverkar användarupplevelsen, samt tre stycken riktlinjer som utvecklare kan följa när de implementerar reklam i sina spel, för att minimera den negativa påverkan som reklamen har på spelarens användarupplevelse.

No description available.

Problem: Vid accepterandet av användarvillkor och cookies på Facebook får företag information om respektive användare och kan därmed skapa individanpassad reklam, något som kan uppfattas som integritetskränkande. Syfte: Analysera och beskriva användarens beteende och vidare kunskap om individanpassad reklam, via cookies, på Facebook. Teori: Den teoretiska referensramen omfattar bakgrundsinformation om Facebook, cookies och individanpassad reklam. Grundläggande teori baseras på hur företag använder sig av Facebook, cookies och individanpassad reklam för att marknadsföra sina produkter och tjänster. Metod: Studien har tillämpat en deduktiv ansats med en webbenkät som datainsamlingsverktyg. Enkäten sändes ut till 3318 programstudenter på Högskolan Dalarna, med svenska som undervisningsspråk. Resultat: Studiens resultat redovisas utifrån insamlad data från enkätundersökningen. Data sammanställdes i stapeldiagram, histogram och i tabeller med beskrivande statistik och medelvärde. Slutsats: Användaren besitter inte kunskap om vad de accepterar när de godkänner Facebooks användarvillkor och anser sig inte vara orolig över den personliga information Facebook tar del av i kommersiellt syfte. / Problem: Accepting the term of use for cookies and Facebook, gives companies information about each user of Facebook so they can create personalized advertising. Purpose: The purpose of the paper is to analyze and describe the user´s behavior and further knowledge of personalized advertising, through cookies, on Facebook. Theory: The theoretical frame includes information about Facebook, cookies and personalized advertisements. The theory is based on how companies use Facebook, cookies and personalized advertisements to promote their products and services. Method: The study has used a deductive approach with a web questionnaire as a data collection tool. The questionnaire was sent to 3318 students at Högskolan Dalarna, with Swedish as the language of instruction. Results: The results of the study is based on collected data from the survey. The data was compiled in bar charts, histograms and a table with descriptive statistics and mean. Conclusion: The user does not have knowledge of what they accept when they approve Facebook's Terms of Service and do not feel worried about the personal information Facebook delivers for commercial purposes.

Följande uppsats är en studie i hur svensk reklam representerar icke-vita respektive vita karaktärer. Internationella studier har visat på att det finns stora brister i hur icke-vita representeras i reklamsammanhang medan det gjorts få liknande studier i Sverige. Syftet med studien är således att fördjupa kunskapen och förståelsen för hur icke-vita karaktärer framställs i svensk reklam, och undersöka eventuella skillnader jämfört med vita karaktärers porträttering. Studien utgår från den postkoloniala teorin och representationsteorin med utgångspunkt att kritiskt undersöka och analysera hur stor andel karaktärer i svensk reklam som är icke-vita och hur de porträtteras i förhållande till vita karaktärer. Totalt har 209 reklamfilmer från 95 olika företag spelats in under bästa sändningstid på kanalen TV4. Därefter har samtliga reklamfilmer analyserats kvantitativt och ett selektivt urval har även analyserats kvalitativt utifrån Ledin och Mechin’s verktyg för reklamfilmanalys. Analysen tar även hjälp av semiotiska verktyg. Resultatet visar att icke-vita karaktärer är väl representerade i svensk reklam men att de i hög grad syns i mindre roller såsom biroller eller statistroller. Resultatet visar även att icke-vita i flera fall syns symboliskt i reklamfilmer för att visa på mångfald. / The following essay studies the representation of non-white and white characters in Swedish advertisements. Previous international research has shown that non-white characters are both underrepresented and flawed in the way they are portrayed in television commercials. Only a few similar studies on the same subject have been conducted in Swedish context. Therefore, the purpose of this study is to deepen the knowledge and the understanding of how non-white characters are portrayed in Swedish commercials. This study aims to examine possible differences in the portrayal of non-white characters in comparison to the portrayal of white characters. To do so, this study utilises postcolonial theory and representation theory when critically examining and analysing a select number of commercials. The main aspects are to determine what proportion of the characters in Swedish commercials are non-white, and how they are portrayed in relation to white characters. A total of 209 commercials from 95 different companies were recorded off the Swedish channel “TV4” during prime time. All the recorded commercials are included in a quantitative analysis, and from these a select number of commercials are then subjected to a qualitative analysis based on Ledin and Mechin’s tools for commercial analysis. Semiotic tools have also been utilised to aid in the analysis. The results show that non-white characters are well represented in Swedish television commercials. However, they are mainly casted in minor supporting roles or as extras, and rarely in lead roles. The results also show that non-white characters tend to appear symbolically as a show of diversity.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka portfoliotjänster som är mest effektiva för nyexaminerade grafiska designers till att framhäva sin portfolio, i syfte att väcka intresse hos rekryterare på reklam- och kommunikationsbyråer. Idag finns en stor mängd olika portfoliotjänster som erbjuder funktioner och verktyg för att bygga portfolior. Som nyexaminerade grafiska designers är det svårt att veta vilka tjänster som är lämpligast att välja och är mest effektiva i syfte att visa upp sina verk för en potentiell arbetsgivare.  Genom semistrukturerade intervjuer med reklam- och kommunikationsbyråer har vi undersökt vad rekryterare anser är viktigt att tänka på vid skapande av en portfolio för att väcka deras intresse på bästa sätt. En enkätundersökning har genomförts för att få en bild av vilka funktioner och tjänster studenter inom grafisk design önskar vid val av portfoliotjänst. Även en innehållsanalys av 20 portfoliotjänster har genomförts för att ge en inblick i vad de vanligaste portfoliotjänsterna har att erbjuda. Resultatet presenteras uppdelat utifrån de olika metoder som genomförts i arbetet. Studien har visat att reklam- och kommunikationsbyråerna lägger mindre vikt vid vilken portfoliotjänst som används och större vikt vid hur relevanta verken är utifrån byråns preferenser. Det är uppskattat att göra en unik och anpassad portfolio kopplad till reklam- eller kommunikationsbyråns stil och uttryck. Att sätta en viss personlig prägel i designen på portfolion kan vara till fördel, men bör inte ta över fokus från de presenterade verken. / The purpose of this study was to investigate which portfolio services are most effective for newly graduated graphic designers to highlight their portfolio, with the purpose of arousing interest among recruiters at advertising and communication agencies. Today there is a large variety of portfolio services that offer functions and tools for building portfolios. As newly graduated graphic designers, it is difficult to know which services are most suitable and most effective in order to present the work to a potential employer. Through semi-structured interviews with advertising and communication agencies, we have investigated what recruiters believe is important in creating a portfolio to awaken their interest in the best possible way. A survey has been conducted to get a picture of what functions and services students in graphic design want when selecting portfolio services. A content analysis of 20 portfolio services has also been made to give the authors an insight into what the most common portfolio services have to offer. The result is presented divided according to the different methods that have been implemented in the work. The study has shown that the advertising and communication agencies place less importance on which portfolio service is used and more emphasis on how relevant works are based on the agency's preferences. It is advantageous to make a unique and adapted portfolio based on the style and expression of the advertising or communication agency. Putting a certain personal touch in the design of the portfolio can be beneficial but should not take over the focus from the presented works.

I den här studien undersöks förståelse av och attityder till ordvitsar i reklamerna Lidl  ”Lidl är Lidl. Allt annat är olidligt.” och Delicato ”Tallriksmodellen”. Syftet med undersökningen är att ta reda på likheter och skillnader för L1- och L2-talare av svenska i deras attityder och förståelse av ordvitsar i en reklam. Samt vilka bakomliggande faktorer som spelar in. Metoden som användes i den här kvalitativaundersökningen tog sin form i en enkätundersökning samt en multimodal analys av två reklamer.  Studiens resultat visar att det är avgörande hur lång vistelsetid i Sverige, startålder och studietid en L2-inlärare har och hur det påverkar förståelsen av ordvitsar i reklam. En slutsats är att det visade sig vara ganska lika resultat i förståelse av och attityder till ordvitsar i reklam mellan L1- och L2-talare av svenska vilket spräckte en förutfattad mening om att ordvitsarna skulle vara mer uppskattade för L1-talarna än L2-talarna.

Följande studie är en undersökning kring hur modeföretagen Volt och Dressmann framställer maskulinitet i sina inlägg på sociala medier-plattformen Instagram, samt hur denna maskulinitet möjligen förstärks beroende på vilken generation som är målgrupp för företaget. Dressmann och Volt är två av de ledande modeföretagen när det kommer till manligt mode i Sverige, dock har båda företagen inte samma målgrupp, då Volt lockar yngre män samtidigt som Dressmann anpassar sitt mode till främst medelålders män och även äldre än så. Syftet med arbetet är att undersöka hur Volt och Dressmann framställer manlighet i tio olika bilder på Instagram, för att se hur skildringen av maskulinitet och normativa stereotyper skiljer sig beroende på vilken generation företagen har som huvudmålgrupp. Vi kommer att driva en diskussion om mannens förändring, och koppla vårt resultat till det övergripande samhällsperspektivet i relation till vilken plats reklam har i dagens samhälle. Reklam är något som påverkar oss dagligen, och den har en förmåga att ge oss människor olika roller genom de normer reklamen visar upp. Vi kommer att använda oss av fem bilder från vardera företag. Vår analys kommer att utföras med hjälp av semiotiken som metod. Analysen har en kvalitativ utgångspunkt, där vi tar hjälp av de tre konnotationsbärarna för att analysera det valda materialet. Vidare diskuteras hegemonisk maskulinitetsteori, manlig stereotyp och genus, för att få en förståelse för vad dessa begrepp innebär, och hur dessa begrepp påverkar samhället i stort. Resultatet av vår studie visar att Dressmann väljer att porträttera männen i vad som kort kan beskrivas som en mer stereotypisk bild av manlighet samtidigt som Volt utmanar den rådande hegemonin och bryter mot normer och föreställningar om manlighet genom sina inlägg på sociala medier. / The following study is a survey regarding how the fashion companies Volt and Dressmann portray masculinity in their posts on the social media platform Instagram, and how this masculinity may be strengthened depending on which generation is the target group for the company. Dressmann and Volt are two of the leading fashion stores when it comes to men's fashion in Sweden, however, the two companies do not have the same target group, as Volt attracts younger men while Dressmann adapts its fashion to mainly middle-aged men and also older than that. The purpose of our study is to investigate how Volt and Dressmann portray masculinity in five different images on Instagram, to see how the depiction of masculinity and normative stereotypes differ depending on which generation the companies have as their main target group. We will conduct a discussion about the man's change, and link our results to the overall societal perspective in relation to the place of advertising in today's society. Advertising is something that affects us on a daily basis, and it has an ability to give us people different roles through the norms that advertising shows. We will use five images from each company. Our analysis will be performed using semiotics as a method. The analysis has a qualitative starting point, where we take the help of the three connotation carriers to analyze the selected material. Furthermore, hegemonic masculinity theory, male stereotype and gender, are discussed in order to gain an understanding of what these concepts mean, and how these concepts affect society as a whole. The results of our study show that Dressmann chooses to portray men in what can be briefly described as a more stereotypical image of masculinity while Volt challenges the prevailing hegemony and breaks norms and notions of masculinity through their posts on social media.

Belönade annonser är den mest populära annonstypen i mobilspel men har trots detta inte mycket tidigare forskning bakom sig. Denna undersöknings mål är därför att skapa en förståelse kring hur olika utvalda implementationer av belönade annonser kan påverka spelupplevelsen. Spelupplevelse i denna undersökning är uppdelad i områdena engagemang, kompetens och påträngsel. För att få denna förståelse så skapades tre versioner av en artefakt som efterliknade ett mobilspel och innehöll olika implementationer av belönade annonser. Dessa versioner av artefakten testades sedan med hjälp av deltagare som observerades och intervjuades. Resultatet kom att visa på att den viktigaste faktorn var belöningens värde och typ snarare än när möjligheten uppstod att titta på en belönad annons. Framtida forskning baserat på denna undersökning skulle kunna vidareutvecklas genom att bland annat inkludera andra spelgenrer, belöningstyper och spelartyper. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Title: Application and evaluation of sponsoring for rhythmic gymnastics competition Objectives: The main objective is the offering of sponsorship packages that have been made previously to former and current sponsors in order to entice them to come back and stay. The next sub-objective is to establish cooperation with new potential partners for competition in rhythmic gymnastics with a tailor-made offer. Methods: In the work are used the methods of quantitative and qualitative research. The method of written polling is applied to former and current sponsors and the method of direct mail and individual semi-structured interview is applied to the selected potential sponsors. Results: During the data collection it was found that the former and current sponsors would prefer a more diverse list of options. Based on the results new sponsorship packages were compiled and especially great demanded list of advertisement options. Thanks to some interviews some new sponsors were added to the competition. Keywords: sponsorship package, list of advertisement options, sports advertising, sports event, donation

Den här studiens syfte är att undersöka representationen av genusstereotyper, även med hänsyn till etnicitet, inom svensk och amerikansk spelreklam. Med hjälp av det teoretiska ramverket kommer viktiga delar av innehållet i reklamfilmerna att analyseras. Delar som har att göra med genus, representationsteorin, och stereotyper med utgångspunkt i textanalys som metod.  Resultatet som kunnat presenteras är att de främsta genusstereotyperna inom svensk spelreklam är ljushyade manliga karaktärer. Myten om att män älskar fotboll och främst uttrycker känslor inom sportsammanhang, och myten om män som beter sig barnsligt. Yrkesmässigt finns det en stereotypisk representation av män inom fotbollsyrket, och sportkommentatoryrket. Medan det i USA gäller stereotypiskt manliga anställda inom doktor- och jockeyyrket. Berättarrösterna i alla fyra reklamfilmer representeras även av män.  Skillnader mellan Sverige och USA är inte stora, men de amerikanska stereotyperna handlar om hur männen ser stereotypiskt manliga ut, när det kommer till kroppsform och ansiktshår. De svenska stereotyperna är mer kopplade till etnicitet, då det är främst ljushyade karaktärer. De svenska reklamfilmerna är även de enda som inkluderar kvinnliga karaktärer, om än på ett stereotypiskt vis. De svenska reklamfilmerna bryter mot stereotyper inom en yrkesroll, men de amerikanska reklamfilmerna bryter mer mot stereotyper när det kommer till berättarröst och myter. Vilket resulterat till en slutsats som visar att svensk spelreklam är mer stereotypisk när det kommer till genus, jämför med amerikansk spelreklam. / The purpose of this study is to investigate the representation of gender stereotypes, also with regard to ethnicity, in swedish and american gambling advertising. With the help of the theoretical framework, important parts of the content of the commercials will be analyzed. Parts that have to do with gender, representation theory, and stereotypes based on text analysis as a method. The result that could be presented is that the main gender stereotypes in swedish commercials for online-gambling are fair-skinned male characters. The myth that men love football and mainly express emotions in sports contexts, and the myth of men behaving childishly. Professionally, there is a stereotypical representation of men in the football profession, and the sports commentator profession. While in the USA it applies to stereotypically male employees in the medical profession and, jockey-professions. The narrator voices in all four commercials are also represented by men, which is stereotypical. Differences between Sweden and the USA are not big, but the american stereotypes are about how men look stereotypically masculine, when it comes to body shape and facial hair. The swedish stereotypes are more linked to ethnicity, as they are mainly fair-skinned characters. The swedish commercials are also the only ones that include female characters, albeit in a stereotypical way. The swedish commercials break stereotypes within one professional role, but the american commercials break more stereotypes when it comes to both the narrator voice, and myths. Which has resulted in a conclusion that shows that swedish commercials for online-gambling are more stereotypical when it comes to gender stereotypes, compared with american commercials for online-gambling.