Influencers has developed to be our times opinion leaders and social media has become an arena for political information and discussion. In the most recent years they’ve also become an important part of our current political parties' marketing strategies. This has opened up both great opportunities as well as challenges. Within political advertising, there’s unlike commercial advertising, no regulations regarding transparency, which means that influencers have no obligations to label their collaborations with political parties. The distinction has faded between when information is reliable facts or when it’s partial,  biased and based and someone's personal opinion. This has resulted in weakened preconditions for the public to assess and acknowledge reliable sources. The need has increased regarding media competence among citizens in terms of being able to critically review, evaluate and question all the information we encounter. Influencers that spread hidden political advertising is a relatively new phenomenon and has been described as a way for parties to buy political opinions for money, as influencers can be considered to use their trust capital to influence its audience. The experiment in this study is based on theories of credibility and critical thinking, and aims to investigate how young adults perceive political messages in collaborations with influencers depending on the degree of transparency in the media content. The same base  material will be shown in three different experimental groups, but the degree of transparency will vary. In the first experimental group it will not appear at all that it is a collaboration, in the second group it will be only say it is a collaboration and in the third group it will be clearly stated that it is a paid collaboration between a political party and an influencer and that the collaboration is a part of the political parties PR-campaign for the upcoming election. The essay's questions are: To what extent is it possible to discern a connection between the degree of transparency and the credibility of the collaboration? To what extent is it possible to discern a connection between the degree of transparency and the audience's critical thinking? And lastly to what extent does political leaning have an impact on the results of the study? The results of the study shows that an increased transparency on political social media content also increases media users' critical approach. The result of the study could not determine whether or not there is a strong correlation between transparency and the credibility of the content. The study did show strong correlations between political leaning and the answers of the respondents. / Sociala medier har blivit en arena för politisk information och influencers har fått en betydande roll som vår tids nya opinionsledare. På senare år har influencers blivit en del av de politiska partiernas marknadsföringsstrategier, vilket medfört såväl möjligheter som utmaningar. När det kommer till just politisk reklam finns det till skillnad från kommersiell reklam inga krav på transparens, vilket innebär att influencers inte behöver reklammärka samarbeten med politiska partier. Gränsen mellan fakta och åsikt, samt vad som är partisk information eller objektiv fakta är därmed inte lika självklar. Detta har resulterat i att allmänhetens möjligheter till att bedöma mediainnehållets tillförlitlighet har försämrats och förutsättningarna för pålitlig information minskat. Det har uppkommit nya behov av mediekompetens hos medborgare vad gäller att kunna kritiskt granska, värdera och ifrågasätta all den information de möts av. Att influencers sprider dold politisk reklam är ett relativt nytt fenomen och har beskrivits som ett sätt för partier att köpa politiska åsikter för pengar, då influencers kan nyttja sitt förtroendekapital för att påverka sin publik.  Experimentet i studien bygger på teorier om trovärdighet och kritiskt tänkande, och ämnar att undersöka om en ökad transparens i politiska samarbeten har en effekt på unga vuxna. Experiments material består av ett youtubeklipp där en influencer intervjuar två politiker. Ett och samma grundmaterial visas i tre olika experimentgrupper men där graden av transparens gällande samarbets innebörd varierar. I den första experimentgruppen inkluderas ingen vidare information i transparensmeddelandet. I den andra gruppen kommer transparensmeddeladet informera om att videon är ett samarbete mellan influencern och de medverkande parti-representanterna. I den tredje gruppen kommer det tydligt framgå att det är ett betalt samarbete mellan ett politiskt parti och en influencer samt att politikernas medverkan är en del i deras PR-kampanjer inför valet. Uppsatsens frågeställningar lyder: I vilken utsträckning går det att urskilja ett samband mellan grad av transparens och publikens kritiska tänkande? , I vilken utsträckning går det att urskilja ett samband mellan grad av transparens och samarbetets trovärdighet? samt i vilken utsträckning har politisk lutning en påverkan på resultatet?  Resultatet i studien visar att en ökad transparens vid politiska samarbeten underlättar för publiken att ställa sig kritisk till medieinnehållet de möter. När transparensen ökar uppvisade respondenterna en högre grad av kritiskt tänkande. Det gick dock inte att statistiskt fastställa transparensens effekt på materialets trovärdighet. Däremot gick det att urskilja ett tydligt samband mellan politisk lutning och studiens resultat.

Syftet med denna studie har varit att studera hur normbrytande maskulinitetsuttryck representeras i Hansacompagniets reklambilder samt hur reklambilderna tolkas av en målgrupp av unga män. I studien valdes sju reklambilder till fokusgruppen, varav de fyra bilder som genererade mest reaktioner valdes för att vidare analyseras semiotiskt. Studiens teoretiska ramverk inkluderar Stuart Hall, Judith Butler och Raewyn Connell. Resultatet identifierade främjandet av Hansas genusprogressivitet och representation av normbrytande maskulinitet i relation till förekomsten av flera feminina attribut. Det främsta budskapet bilderna förmedlade var ett motståndstagande mot hegemonisk maskulinitet, genom representationen av maskulinitet som en sammansmältning av könsstereotypa uttryck. Studiens slutsats är att normbrytande reklam reproducerar nya maskulinitetsideal och samtidigt även ifrågasättande åsikter när maskulinitet representeras med feminina ideal. / The purpose of this study has been to understand how norm breaking expressions of masculinity are represented in Hansacompagniets advertisements and how the advertising images are interpreted by a group of young men. In the study, seven advertising images were selected for the focus group, of which the four images which generated the most reactions were selected for a further semiotic analysis. The theoretical framework included Stuart Hall, Judith Butler and Raewyn Connell. The result identified the enhancement of Hansa's gender progressiveness and representation of norm breaking masculinity in relation to the presence of several feminine attributes. The main message conveyed by the images was a resistance to hegemonic masculinity, through the representation of masculinity as a fusion of gender stereotypes. The study concludes that norm breaking advertisement reproduces new ideals of masculinity and at the same time questioning opinions when masculinity is represented with feminine ideals.

The purpose of this paper is to research in which way feminist messages are incorporated and communicated through femvertisements from the 1970’s, 1990’s and 2010’s. In doing so our goal is to achieve an elaborated understanding of how feminism is used in advertisements as well as how these messages have changed over time. A theoretical framework consisting of feminist theory, gender theory, discourse theory and representation theory was applied. The study was conducted through a multimodal critical discourse analysis where nine advertisement pictures, three from each decade, were analysed. The purpose of the analysis was to identify the symbols and visual elements in the advertisements which carry meaning and relate to feminist discourses. The result of the study found that the femvertisements from the 1970’s, 1990’s and 2010’s were shaped by the feminist and social context in which they were produced. Advertisements from the 1970 ‘s related to the interests and goals of the first wave feminism and the Women’s Liberation Movement. Advertisements from the 1990’s related to postfeminist discourses regarding sexual liberation and women's perception of self worth and empowerment. Whereas advertisements from the 2010’s incorporated broader messages regarding female empowerment and support that align with the purpose and definition of “femvertising”. Furthermore, discourses regarding girls participation and engagement in sports were identified in advertisements from the 1990’s and 2010’s. Symbols associated with traditionally masculine domains were found in advertisements from all decades in use of supporting women's participation in masculine areas. Contrasting or contradicting messages were also identified in advertisements from all decades which led to uncertainty about the dominating discourse in the picture. In conclusion, the most prominent change over time was the nature of the feminist messages in relation to the feminist and social context in which they were produced. / Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt feministiska budskap inkorporeras och kommuniceras genom femvertisements från 1970-talet, 1990-talet och 2010-talet. Genom detta strävar vi efter att nå en fördjupad förståelse för hur feminism används i reklam samt hur dessa budskap har förändrats över tid. En teoretisk ram bestående av feministisk teori, genusteori, diskursteori och representationsteori tillämpades. Studien genomfördes genom en multimodal kritisk diskursanalys där nio reklambilder, tre från varje årtionde, analyserades. Syftet med analysen var att identifiera de symboler och visuella element i reklamerna som skapar mening och relaterar till feministiska diskurser. Resultatet av studien visade att femvertisements från 1970-talet, 1990-talet och 2010-talet formades av den feministiska och sociala kontext de producerades i. Reklam från 1970-talet kopplades till intressen och mål hos den första vågens feminism och Women's Liberation-rörelsen. Reklam från 1990-talet kopplades till postfeministiska diskurser om sexuell frigörelse och kvinnors uppfattning av självvärde och styrka. Vidare inkluderade reklam från 2010-talet bredare budskap om kvinnlig styrka och stöd som överensstämmer med syftet och definitionen av "femvertising". Dessutom identifierades diskurser om flickors deltagande och engagemang inom idrott i reklam från 1990-talet och 2010-talet. Symboler associerade med traditionellt maskulina domäner hittades i reklam från alla decennier som stöd för kvinnors deltagande inom maskulina områden. Kontrasterande och motstridiga budskap identifierades också i reklam från alla decennier, vilket ledde till osäkerhet kring den dominerande diskursen i bilden. Sammanfattningsvis var den mest framträdande förändringen över tid karaktären av de feministiska budskapen i relation till den feministiska och sociala kontext de producerades i.

As it becomes increasingly common for children to be exposed to advertising on the internet at an early age, it becomes Crucial for companies to market themselves ethically. Children are daily exposed to an overwhelming amount of internet advertising, shaping their consumption habits and behavior. Marketers view children as easy targets due to their lack of  knowledge and skills in discerning advertisement, unlike adults. The essay aims to create an understanding of how children relate to the advertising they encounter on social media. The empirical data were collected through two focus group interviews involving a total of twelve respondents. The data was then analyzed using relevant literature and theory to gain insights into the impact of advertising on children’s attitudes and values. The results show that children are daily exposed to various types of advertising on social media. However, not all of the advertising can be considered ethically correct from a societal perspective, as it can be presented as inappropriate or misleading. Throughout the study, it became evident that the role of guardians is crucial in informing children about advertising and its potential consequences. The interviews highlighted the fact that the children whose parents had provided them with deeper information about advertising had a better understanding of marketers’ intentions and how advertising cannot always be associated with something positive. / I takt med att det blir allt vanligare att barn redan i tidig ålder exponeras för reklam på internet blir det av vikt för företag att marknadsföra sig etiskt korrekt. Dagligen exponeras barn för en överväldigande mängd reklam på internet, något som formar deras konsumtionsvanor och beteende. Marknadsförarna ser barn som enkla måltavlor på grund av att de inte besitter samma kunskap och färdighet som vuxna utvecklat i bemötandet av reklam. Uppsatsen syftar till att skapa en förståelse för hur barn förhåller sig till den reklam som de nås av på sociala medier. Empirin har samlats in via två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv respondenter. Datan har sedan analyserats med hjälp av relevant litteratur och teori för att generera kunskap kring reklamens påverkan på barns attityder och värderingar.  Resultatet visar att barn dagligen exponeras för olika typer av reklam på sociala medier. Däremot kan den reklam som barn nås av inte alla gånger ses som etiskt korrekt ur ett samhällsperspektiv, då den kan framställas olämplig eller vilseledande. Under studiens gång blev det tydligt att vårdnadshavarnas roll är en viktig aspekt när det kommer till att informera barnen om reklam och dess potentiella konsekvenser. Intervjuerna förtydligade även det faktum att de barn vars föräldrar hade givit dem djupare information om reklam hade en bättre förståelse för vad marknadsförarnas syfte är och hur reklam inte alltid kan associeras med något positivt.

Denna uppsats har undersökt hur Libresse har använt sig av det retoriska tilltalet för att nå ut och påverka sin avsedda målgrupp i reklamkampanjen #wombstories. En semiotisk filmanalys har genomförts där resultatet har analyserats utifrån teorier om kommodifierad feminism, wokeness och femvertising. Frågeställningen i uppsatsen har varit, Hur används känslomässiga retoriska tilltal i förhållande till kommodifierad feminism, wokeness och femvertising i Libresse reklamfilm #wombstories? Som avgränsning har enbart en sekvens i reklamfilmen analyserats som porträtterar missfall hos ett lesbiskt par. Resultatet visade att Libresse använder sig av musik, ljud, tystnad, animation och skådespeleri för att förhöja känslan av det retoriska tilltalet där patos var det tilltal som var mest påtagligt. Kommodifierad feminism, wokeness och femvertising representerades genom tecken som kännetecknar termen. Slutsatsen blev att representationen blir ett ställningstagande av Libresse där de vill visa att de är allierade med de individer som möts av de största strukturella orättvisorna och sociala diskrimineringarna i samhället. / This paper has examined how Libresse have used the rhetorical appeal to reach out and influence their intended target group in the advertising campaign #wombstories. A semiotic film analysis has been carried out where the results have been analysed based on theories of commodified feminism, wokeness and femvertising. The question in the essay has been, How are emotional rhetorical appeals used in relation to commodified feminism, wokeness and femvertising in Libresse commercial #wombstories? As a delimitation, only one sequence in the commercial has been analyzed that portrays miscarriage in a lesbian couple. The result showed that Libresse used music, sound, silence, animation and acting to enhance the sense of the rhetorical appeal in which pathos was the most noticeable. Commodified feminism, wokeness and femvertising were represented by signs that distinguish the terms. The conclusion was that the representation shows that Libresse wants to be allies of the individuals who face the greatest structural injustices and social discrimination in society.

Studiens syfte är att undersöka och belysa de normer kring femininitet som modemagasinet ELLE förmedlar genom text och bild. Genom kritisk diskursanalys av text och semiotisk bildanalys av annonser ämnar vi belysa hur tidningen konstruerar kön ur ett genusperspektiv. Vi har använt oss av tre metoder för att studera detta, kvantitativ innehållsanalys, kritisk diskursanalys och semiotisk bildanalys. För attanalysera vårt resultat har vi använd oss av fyra olika teorier; Laclau och Mouffe’s diskursteori, Yvonne Hirdmans genussystem, Elwin-Nowak & Thomsson’s Att göra kön samt Judith Butlers modell om den heterosexuella matrisen. Studien bekräftade vår tes att modemagasinet ELLE föreskriver en rad olika normer kring hur en kvinna bör vara, se ut och agera. Det blev tydligt att ELLE långt ifrån omedvetet konstruerar könen man och kvinna och visar upp en normerande vithet och heterosexualitet där fokusligger på framgång och lycka via heterosexuella relationer, klassisk femininitet och maskulinitet. Vi såg också en markant skillnad i hur tidningen porträtterar män och kvinnor. / The Purpose of this study is to examine and highlight the norms of femininity that the fasion magazine ELLE communicates through text and image. Through critical discourse analysis of the texts and semiotic analysis of the advertisements we intend to illustrate how the magazine constructs maskulinity and femininity from a gender perspective. To study this, we have used three methods; quantitative content analysis, critical discourse analysis and semiotic analysis. We used four different theories to analyze our results: Laclau and Mouffe’s discourse theory, Yvonne Hirdman’s gender system, Elwin-Nowak & Thomsson's making gender and Judith Butler's model of the heterosexual matrix. The study confirmed our thesis that the fashion magazine ELLE provides a wide range ofstandards on how a woman should be, look and act. It became clear that ELLE far from unknowingly constructs gender roles and presents a normative whiteness and heterosexuality where the focus is put on success and happiness through heterosexual relations, classic femininity and masculinity. We also saw a marked difference in how the magazine portrays men and women.

Cringe är en känsla som har funnits länge, men dess betydelse har förändrats och användsidag på ett annat sätt än tidigare. Idag betyder cringe för de flesta en kombination av pinsamhet och social obekvämlighet, med inslag av skam. Det som gör känslan cringe unik, är hur känsla uppstår av någon annans handling. Det innebär att känsla kan uppstå beroende på vad som händer i en reklamfilm. Frågan är då om det är något positivt eller negativt förvarumärkesattityden och vad som kan orsaka att konsumenterna upplever en reklamfilm som cringe. Syftet är att finna egenskaper i reklamfilm som orsakar cringe och sedan undersökahur cringe påverkar varumärkesattityden hos konsumenterna. Målet är att hjälpa industrin attgöra reklam som använder cringe till sin fördel eller att undvika cringe för dess nackdelar. Vetenskapligt fyller studien ett kunskapsgap i relationen mellan marknadsföring och cringe. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie för att undersöka den forskning som tidigareutförts inom liknande område. Utifrån det framställdes studiens konceptuella ramverk, somligger till grund för studien. En kvalitativ studie utfördes i form av semistruktureradeintervjuer. Intervjuerna genomfördes med utvalda kandidater inom spannet 18-35 års ålder. Den insamlande datan tillämpades i en tematisk analys för att identifiera mönster irespondenternas svar, vilket utgör grunden för studiens resultat. Resultatet visar tydligt att känslan cringe uppstår när någon bryter mot en social norm. Enreklam som var cringe, genom att vara obekväm eller pinsam, gav ett resultat attreklamfilmen upplevdes sämre, vilket kan skapa en negativ attityd gentemot reklamen och resultera i negativ varumärkesattityd. Samtidigt när känslan cringe kombinerades med humorresulterade det i en positiv syn mot reklamfilmen, således kan det resultera i en positiv varumärkesattityd. / Cringe is an emotion that has been around for a long time, but these days its meaning haschanged and it is used in a different way than before. Today, for most people, cringe means a combination of embarrassment and social awkwardness, with an element of shame. What makes the feeling cringe unique, is how the feeling arises from someone else's action. Which, in this case, means that it is a feeling that can arise from what happens in a commercial. The question then is whether it is something positive or negative for the brand attitude and what can cause consumers to experience a commercial as cringe. The aim is to find characteristicsin commercial films that cause cringe and then investigate how cringe affects the brandattitude of consumers. The goal is to help the industry make advertising that uses cringe to its advantage or to avoid cringe to avoid its disadvantages. Scientifically, the study fills a knowledge gap in the relationship between marketing and cringe. To start with, a literature study was carried out to examine the research that had previouslybeen carried out in a similar area. Based on that, the study's conceptual framework, which is the basis of the study, was prepared. A qualitative study was carried out in the form of semi-structured interviews. The interviews were conducted with selected candidates in the 18-35 age range. The collected data was applied in a thematic analysis to identify patterns in the respondents' responses, which form the basis of the study's findings. From the result, a pattern can clearly be seen that if someone violates a social norm, the feeling of cringe arises. One ad that was cringe, by being uncomfortable or embarrassing, resulted in the commercial being considered less good, which can be interpreted as giving a negative attitude towards the advertisement and thus result in a negative brand attitude. At the same time, some commercials gave a "positive cringe feeling", the respondents thought that acommercial was silly and funny, because the commercial was cringe and combined with a humorous element. Thus, it can lead to respondents strengthening their attitude towards thebrand.

I’ve chosen primary to analyze commercial form of advertising by world leading companies; McDonald’s, Coca-Cola and HP due to their implementation of global advertising. The fourth campaign that’s being analyzed is not of commercial type instead it’s characterized as an informative campaign that the ideal organization Amnesty is carring out.  The study has been successful in gathering data that could be presented in correlation with already established theories and then comparing the results. The goal of the research is to create an understanding regarding global advertising as well as the scientific debate that’s going on within the subject. The scientific research has been debated for a long time regarding advertising that’s positioned globally; whether it should be standardized or adapted. This means whether advertising should look the same in all countries or if it should be adapted to a nation’s specific culture. Scientists haven’t yet been successful in establishing what’s considered to be more prominent due to various diverse opinions. By implementing content analysis together with semiotic analysis as a reinforcer, the study was able to examine the global advertising’s design and their common characteristics. Within this study the campaigns have been studied both visually and verbally in addition to their messages and values. The McDonald’s and Coke campaign has been categorized as advertising that reflect specific kinds of lifestyles and therefore characterized as “lifestyle format”. HP campaign on the other hand was using celebrities. This contributed that their global campaign became very personal because the celebrities were reflecting their own personality in the commercials. That’s why HP was categorized as the “personalized format” while Amnesty remained characterized as an informative campaign. Results show that these campaigns’ global form of advertising weren’t only implementing standardized form but also incorporated adapted commercial characteristics as well. This is what the theorizers Hassan, Craft and Kortam call a”hybrid strategy” that’s by their opinion most effective form of global advertising. Another important result was that the “creative strategy” (its promise/statement) is what makes the campaign cohesive. While the “creative tactic” (the visual elements) differs more or less within an advertising campaign. / Jag har valt att främst analysera kommersiella kampanjer från de världsledande företagen McDonald’s, Coca-Cola och HP eftersom de tillämpar global form av reklam.  Den fjärde kampanjen som analyseras är inte av kommersiellt slag då den karaktäriseras som en informativ kampanj som den ideella organisationen Amnesty har genomfört.  Studien har lyckats generera data som kunde sättas i relation med de redan fastställda teorierna och på så vis jämföra resultaten. Forskningens mål är att skapa en förståelse angående global reklam samt den vetenskapliga debatten i ämnet. Den vetenskapliga forskningen har länge debatterat angående om reklam som appliceras globalt borde vara standardiserad eller anpassad, det vill säga om den ska se lika ut i alla länder eller om man borde anpassa den till varje lands individuella kultur. Forskarna har fortfarande inte kommit fram till vad som anses vara mest effektivt då en splittrad syn angående denna fråga uppstår.   Genom kvalitativ innehållsanalys med förstärkning av den semiotiska analysen så kunde studien granska den globala reklamens utformning och dess gemensamma karaktäristiker som uppstår. I denna studie så har reklamkampanjerna granskats både visuellt och språkmässigt samt dess budskap och värderingar. Reklamkampanjerna McDonald’s och Coca-Cola blev kategoriserade som den form av reklam som reflekterar specifika livsstilar och därför karaktäriserades som ”livsstilsformatet”. HP är den reklamkampanj som använde sig av kändisar. Detta gjorde att deras globala reklam blev väldigt personlig då den reflekterade kändisarnas personligheter. Därför kategoriserades HP:s reklamkampanj som det” personifierade formatet” medan Amnesty förblev karaktäriserad som informativ form av kampanj. Resultatet visade att dessa reklamkampanjers globala reklam inte endast implementerade standardiserad form utan likaså integrerade anpassad form. Detta kallar teoretikerna Hassan, Craft och Kortam för ”hybridstrategi” och anses enligt dem vara mest effektivt tillvägagångssätt när det gäller global reklam.  En annan viktig sak som resultatet påvisade var att den ”kreativa strategin” (dess utlovande/påstående) är det som gör kampanjen sammanhängande medan den ”kreativa taktiken” (dess visuella element) mer eller mindre skiljer sig inom en kampanj.

<p>I’ve chosen primary to analyze commercial form of advertising by world leading companies; <em>McDonald’s, Coca-Cola</em> and <em>HP</em> due to their implementation of global advertising. The fourth campaign that’s being analyzed is not of commercial type instead it’s characterized as an informative campaign that the ideal organization <em>Amnesty</em> is carring out.  The study has been successful in gathering data that could be presented in correlation with already established theories and then comparing the results. The goal of the research is to create an understanding regarding global advertising as well as the scientific debate that’s going on within the subject. The scientific research has been debated for a long time regarding advertising that’s positioned globally; whether it should be standardized or adapted. This means whether advertising should look the same in all countries or if it should be adapted to a nation’s specific culture. Scientists haven’t yet been successful in establishing what’s considered to be more prominent due to various diverse opinions.</p><p>By implementing content analysis together with semiotic analysis as a reinforcer, the study was able to examine the global advertising’s design and their common characteristics. Within this study the campaigns have been studied both visually and verbally in addition to their messages and values. The McDonald’s and Coke campaign has been categorized as advertising that reflect specific kinds of lifestyles and therefore characterized as “lifestyle format”. HP campaign on the other hand was using celebrities. This contributed that their global campaign became very personal because the celebrities were reflecting their own personality in the commercials. That’s why HP was categorized as the “personalized format” while Amnesty remained characterized as an informative campaign. Results show that these campaigns’ global form of advertising weren’t only implementing standardized form but also incorporated adapted commercial characteristics as well. This is what the theorizers Hassan, Craft and Kortam call a”hybrid strategy” that’s by their opinion most effective form of global advertising. Another important result was that the “creative strategy” (its promise/statement) is what makes the campaign cohesive. While the “creative tactic” (the visual elements) differs more or less within an advertising campaign.</p> / <p>Jag har valt att främst analysera kommersiella kampanjer från de världsledande företagen<em> McDonald’s, Coca-Cola</em> och <em>HP</em> eftersom de tillämpar global form av reklam.  Den fjärde kampanjen som analyseras är inte av kommersiellt slag då den karaktäriseras som en informativ kampanj som den ideella organisationen <em>Amnesty</em> har genomfört.  Studien har lyckats generera data som kunde sättas i relation med de redan fastställda teorierna och på så vis jämföra resultaten.</p><p>Forskningens mål är att skapa en förståelse angående global reklam samt den vetenskapliga debatten i ämnet. Den vetenskapliga forskningen har länge debatterat angående om reklam som appliceras globalt borde vara standardiserad eller anpassad, det vill säga om den ska se lika ut i alla länder eller om man borde anpassa den till varje lands individuella kultur. Forskarna har fortfarande inte kommit fram till vad som anses vara mest effektivt då en splittrad syn angående denna fråga uppstår.  </p><p>Genom kvalitativ innehållsanalys med förstärkning av den semiotiska analysen så kunde studien granska den globala reklamens utformning och dess gemensamma karaktäristiker som uppstår. I denna studie så har reklamkampanjerna granskats både visuellt och språkmässigt samt dess budskap och värderingar. Reklamkampanjerna McDonald’s och Coca-Cola blev kategoriserade som den form av reklam som reflekterar specifika livsstilar och därför karaktäriserades som ”livsstilsformatet”. HP är den reklamkampanj som använde sig av kändisar. Detta gjorde att deras globala reklam blev väldigt personlig då den reflekterade kändisarnas personligheter. Därför kategoriserades HP:s reklamkampanj som det” personifierade formatet” medan Amnesty förblev karaktäriserad som informativ form av kampanj. Resultatet visade att dessa reklamkampanjers globala reklam inte endast implementerade standardiserad form utan likaså integrerade anpassad form. Detta kallar teoretikerna Hassan, Craft och Kortam för ”hybridstrategi” och anses enligt dem vara mest effektivt tillvägagångssätt när det gäller global reklam.  En annan viktig sak som resultatet påvisade var att den ”kreativa strategin” (dess utlovande/påstående) är det som gör kampanjen sammanhängande medan den ”kreativa taktiken” (dess visuella element) mer eller mindre skiljer sig inom en kampanj.</p>

Titel: Konsumenternas attityd till reklam på Snapchat Nivå: Kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning på internationell marknadsföring (15 HP), VT-2016. Författare: Emelie Tillack &amp; Jonathan Ekhamn Handledare: Navid Ghannad Examinator: Hélène Laurell Syfte: Syftet med den här studien är att skapa en ökad kunskap ochförståelse kring konsumenternas attityd till reklam på Snapchat. Metod: Denna uppsats utgår från ett deduktivt förfaringssätt. Detta kombinerat med både en kvantitativ och en kvalitativ ansats harutmynnat i en enkätundersökning samt åtta djupintervjuer med respondenter som är aktiva på Snapchat. Teoretiskt Ramverk: Detta kapitel behandlar teorier om vad en attityd är, en attitydmodell, attityder på sociala medier, integritet samt push och pullmarknadsföring. Empiri: Kapitlet redogör för den empiri som samlats in genom vår enkätundersökning och de åtta djupintervjuerna. Slutsats: Undersökningen visar att konsumenternas attityd till reklam på Snapchat är positiv. Anledningen till detta är att reklamen på Snapchat är frivillig. Genom underhållande och trovärdig reklam ökar konsumenternas positiva attityd. Nyckelord: Snapchat, Attityd, Push &amp; Pull, Integritet, Sociala medier, Reklam