Problemformulering och syfte: Första gången de politiska partierna erbjöds att köpa reklamtid av de kommersiella tv-kanalerna var i samband med EU-valet 2009. Då tv ännu är ett av de starkaste medierna är det ett effektivt sätt för partierna att nå ut med sina budskap. Därför är det intressant att undersöka politiska valfilmers utveckling då vi nu har två Riksdagsval bakom oss där valfilmer har sänts i tv. Genom att undersöka filmerna på djupet ämnar vi ta reda på hur retoriken och bilderna i valfilmerna samverkar för, att övertyga väljaren, samt se hur partierna bygger upp sitt varumärke. Teori: I vår studie har vi utgått från den politiska kommunikationen som grund och därefter gjort djupdykningar i såväl varumärkesbyggande som det audio-visuella teorierna; retorisk och semiotisk analys. Metod och material: Vi har använt två kvalitativa metoder i vår studie - dels retorisk och dels semiotisk. Materialet utgörs av en valfilm för varje riksdagsparti och valår 2010 samt 2014. Riksdagspartierna har själva fått definiera vilken film som de anser vara deras officiella valfilm för respektive år. Slutsats: De viktigaste resultaten som framkom av undersökningen är att vänsterpartierna tenderar att använda sig mer av logos och informerande budskapsstrategier mer än Allianspartierna.  Negativt kampanjande förekommer heller inte i någon större utsträckning förutom hos Miljöpartiet och Sverigedemokraterna. Endast tre partier håller kvar vid samma varumärkesbyggande profilfrågor i de två valfilmerna, övriga skiftar profilfråga mellan valen. Högerpartierna använder sig också i en högre grad av personifikation genom att använda sig av partiledaren i bild mer än vad vänsterpartierna gör.

Influencer marketing is an effective method, rather than traditional advertising strategy, due to that the method is perceived more authentic and trustworthy. During autumn 2017 the social media platform Instagram introduced an advertising policy to distinguish personal opinions and advertising – due to this advertising is more visible than ever before on the social media platform. Further, the general advertising resistance is enhancing in Sweden, and the commercial use of influencer has increased. There’s an interesting situation in a constantly evolving marketing environment, which is relevant and valuable to investigate. The purpose of the study is to investigate attitudes and opinions regarding Instagram's new advertising policy and economically compensated posts labeled "Paid partnership with...". Based on the purpose, the following research question has been established: What opinions and attitudes exist towards Instagram advertising policy and economically compensated posts published by influencers on Instagram with the label "Paid partnership with...”? The essay is based on a qualitative and quantitative research methodology, also known as mixed methods research. The empirical data was based on three semi structured interviews with key persons whom represents companies, influencers and they all are working with Influencer marketing. In addition, an online survey was implemented with 140 respondents whom use Instagram. Based on the results of the study, several conclusions have been identified. The match between influencers and companies has proved to be one of the primary prerequisites for economically compensated collaborations to be considered credible. Companies generally has a positive attitude towards Instagram's advertising policy, considering that it helps to label economically compensated posts as advertisements. Additionally, the policy is appreciated by the Instagram users as it helps to increase transparency for economically compensated posts, as it’s very important that such posts be advertised, by both perspectives. Continuingly, the study shows that both parts generally have a positive attitude towards posts published by influencers on Instagram with the label "Paid partnership with...". In conclusion, the design of such posts has proved to be crucial for the Instagram users attitude.

Vi vill i denna uppsats undersöka hur barn som har storlekarna 92–170 framställs i H&M:s reklamkatalog   Spring   Fashion   2018.   Detta   kommer   göras   både   ur   ett   genus-   och etnicitetsperspektiv men också genom sexualisering och konstruktionen av barn som vuxna. Studiens  empiriska  material  består  av  åtta  reklambilder  och  har  analyserats  genom  en semiotisk analys. Studien visar att stereotypa representationer både upprätthålls och utmanas genom olika poser, färger och positioner som både bekräftar och utmanar tidigare forskning och teori. Vidare sexualiserades främst flickor genom uppvisande av hud. Pojkarna framställs oftare i “vuxna” positioner och kläder som bidrar till en professionell framställning. Myten om det oskyldiga barnet är särskilt central, då framställningen av barndom är romantiserad och  nostalgisk.  Materialet  visar  också  en  tydlig  myt  där  den  “fria”  individualistiska  stilen bejakas och där medelklassmannen är idealet. H&M:s anti-diskrimineringspolicy om etnicitet och genus har ett visst genomslag i H&M:s reklam, dock förekommer vissa representationersom är problematiska. / This study aims to research how children with sizes 92-170 are depicted in H&M's magazine Spring  Fashion  2018  from  a  gender  and  ethnicity  perspective  but  also  how  children  are depicted  as  adults  and  sexualized.  8  advertising  images  is  the  empirical  material  that  was analyzed through a semiotic analysis. The results show that stereotypical depictions are both maintained  and  challenged  through  various  poses,  colors,  and  positions  which  confirm  as well as challenges previous research and theories. Furthermore, mainly girls were sexualized by  showing  skin.  Boys  appeared  frequently  in  “adult”  positions  and  clothes  that  depicted them  as  professionals.  The  myth  of  the  innocent  child  is  central  since  the  depiction  of childhood is romanticized and nostalgic. The material also shows a distinct myth where the "free"  individualist  style  is  affirmed  as  the  middle-class  man  is  the  ideal.  H&M's  anti- discrimination policy regarding ethnicity and gender has an impact on their advertising, buthowever, there still are some representations that can be found problematic.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur reklamannonser som riktar sig till äldre kvinnor utformas för att förstå vilka betydelser och normer äldre kvinnor tillskrivs, med andra ord vilka budskap äldre kvinnor möts av i livsstilsmagasin. Syftet är också att ta reda på om dessa ideal stämmer överens med de budskap som, enligt tidigare forskning, framställs genom retoriken i tidningen M-magasin. Till denna kvalitativa undersökning har delar av Björkvalls analysmetod för visuella texter använts (2003, 2009), tillsammans med Kress och van Leeuwens teorier om ”visuell grammatik” (2003). Resultatet visar bland annat att skönhetsannonsernas modelläsare ses som passiva och mycket samarbetsorienterade, samt att inre lycka kan kopplas till ett ungt utseende. Resultatet visar också att reklamens budskap skiljer sig från tidningens retorik när det gäller vissa betydelser som tillskrivs målgruppen. En slutsats är att de äldre kvinnorna möts av dubbla budskap och att ålderskategoriseringar ofta är motsägelsefulla.

Kvinnors kroppar används ofta i reklam som dekorativa föremål. De skildras ofta iundergivna roller och framställs vanligen som om deras uppgift är att tillfredsställamannen. Det här gör då att kvinnor i reklam ofta objektifieras eller sexualiseras, ochden här typen av reklam har ökat sedan 60-talet. Sexualiseringen i reklam gerkonsekvenser på kvinnors välmående och kan innefatta bland annatsjälvobjektifiering, ätstörningar och depression m.fl. Den här studiens syfte är,utefter problematiseringen med sexualisering, att förstå konsumenters kunskap ochattityd mot reklam riktad till män där kvinnor sexualiseras, samt konsekvensernasom de innefattar. För att undersöka detta har en kvalitativ metod använts i form aven enkätstudie. Sammanlagt 438 studenter vid Högskolan Dalarna har svarat påfrågor som utgått från ett teoretiskt ramverk inom attityd beträffande känslor,beteende och uppfattning. Resultaten visar en hög grad av kunskap och medvetenhetkring ämnet. Det framkommer även att majoriteten av konsumenterna har en negativattityd gentemot sexualiserade kvinnor i reklam riktad till män. En skillnad kan dockutläsas i hur män och kvinnor uppfattar reklam med sexualisering där kvinnortenderar att ha en mer negativ attityd än män. / Women’s bodies are often used in advertising as decorative objects. They are oftendepicted in submissive roles and are usually presented as if their task is to satisfymen. This means that women in advertising are often objectified or sexualized, andthis type of advertising has increased since the 1960s. But this type of advertisinghas consequences. The sexualized ads can affect women's well-being and may implyself-objectification, eating disorders and depression, etc. The purpose of this studyis to understand consumers’ knowledge and attitude toward advertising directed tomen in which women are sexualized, as well as the consequences they include. Tostudy this, a qualitative method has been used in the form of a survey. A total of 438students at Högskolan Dalarna have answered questions based on a theoreticalframework within attitude regarding emotions, behavior and perception. The resultsdemonstrate a high level of knowledge and awareness about the subject. It alsoappears that the majority of consumers have a negative attitude towards sexualizedwomen in advertising directed to men. However, a difference was observed in howmen and women perceive advertising with sexualization where women tend to havea more negative attitude than men.

This study is about how older people are portrayed in TV- commercials, and what those images are saying about senior citizens as consumers. I’ve chosen two of Sweden’s most popular TV channels that are broadcasting commercials and from those two channels recorded commercials in a period of one week, three times a day (morning, afternoon and evening/night). My purpose with this study was to see when older people stared in commercials, which kind of merchandises they were marketing, in which manor they acted out their roles, and (if possible) say something about the elderly people as consumers.

Syftet med uppsatsen är att ge en bild av hur generella projektledningsmetoder används inom reklambranschen. Vi ville undersöka vilka aspekter av projektledningen som kan påverkas av de speciella förutsättningar som finns i reklambranschen. Varje reklamprojekt innehåller en skapandeprocess, och vi ville se hur sådant påverkar projektledningen. Vi sammanställde först ett antal generella projektledningsmetoder för att få en teoretisk bild av hur projekt kan bedrivas. För att ge läsaren en inblick i reklambranschen och hur reklam skapas, beskrev vi även reklam ur ett teoretiskt perspektiv. Med utgång från vår teori, genomförde vi en kvalitativ studie av sju reklambolag i Karlstad. Vi gjorde djupintervjuer med en projektledare från respektive byrå, under vilka de fick beskriva sitt projektarbete. Det empiriska resultatet från intervjuerna jämfördes sedan med den teori som låg till grund för undersökningen. Undersökningen visade att reklambyråerna i stor utsträckning använde sig av projektledningsmetoder, i vissa fall utan att de själva var medvetna om det. Förstudien är inte särskilt omfattande från byråernas sida. Det är istället kunden som genomför det mesta av det arbete som vi skulle kalla förstudie. Planeringen av den kreativa arbetsprocessen var i de flesta fall så ostrukturerad som vi på förhand trott. Vi märkte även från vissa byråer en ovilja att strukturera planeringsarbetet, något som verkade bero på branschtraditioner. Efter att planeringen för projektet är gjord och idén tagits fram, har reklambyråerna ofta en produktionsledare som styr genomförandefasen. Projektledarna har då en marginaliserad roll, vilket är en skillnad gentemot gängse metodbeskrivningar inom akademin och näringslivet. Även om det fanns brister i planeringsarbetet, hade byråerna väl utarbetade rutiner inom andra delar av projektarbetet, framförallt för acceptansproceduren mellan byrå och kund. Byråerna visade genomgående brister när det gäller rutiner för erfarenhetsutbyte mellan projekt. Slutrapporter skrivs inte, och lärdomar stannar därför hos dem som deltagit i det specifika projektet. Det riskerar att göra reklambyråerna beroende av att medarbetare stannar inom företaget. / The purpose of this essay was to study to which extent project management methods are used in advertising projects. We wanted to investigate which aspects of project management can be affected by the special conditions characterizing the advertisement business. All advertising projects demand a process of creation, and we wanted to see how that can affect the project management. In order to create a picture of how projects can be run from a theoretic point of view, we made a compilation of a number of general project management methods. To give the reader an insight in the advertisement business and in how advertisement is produced, we also described advertisement from a theoretic point of view. With our theoretic view as base, we carried out a qualitative study of seven local advertising agencies. We made in-depth interviews with project managers from all seven agencies respectively, during which they described their project processes. The empirical result from the interviews was then compared with the theories that formed the basis of the study. The study showed that the advertising agencies to a great extent used project management methods, in some cases without themselves being aware of it. The agencies’ feasibility study is not especially comprehensive. Instead it is the clients that perform most of the work that we associate with feasibility studies. The planning of the creative work process was in most cases as unstructured as we had expected. We also noticed unwillingness from some agencies to make the planning process more structured, something that seemed to be due to business traditions. After the project planning is done and the idea for the campaign has been developed, the agencies often have a production manager to control the project execution phase. During the execution phase, the project manager has a marginalized role, something that differs from an academic view of project management. Even if the agencies had deficiencies in their planning processes, they had well elaborated acceptance procedures. All agencies lacked routines for exchange of experience between projects. Final reports are not written, and lessons learned stay within the project team. This leaves the success of the agencies depending on their co-workers staying in the company.

Reklamfilmen “Fler borde göra donken” publicerades 2017 som en del i McDonalds reklamkampanj “Gör donken”. Den uppstår i svallvågorna av att allmän värnplikt återinförs i Sverige och flyktingkrisen 2015. Myten om hjältesoldaten identifieras som en central aspekt i reklamfilmen och syftet med denna studie är att undersöka hur myten kring hjältesoldaten framställs samt diskutera hur reklamfilmen relaterar till övergripande kontext och rådande ideologier. Analysen utförs med en kvalitativ innehållsanalys som möjliggör för djupgående reflektioner. Uppsatsens teoretiska ramverk inkluderar semiotik med fem valda teoribegrepp samt stort fokus på myter. Vidare används David Machins teori som behandlar sociala aktörers framställning. Slutligen inkluderas retoriken med sex valda teoribegrepp. Resultatet från analysen visar på att myten kring hjältesoldaten existerar och verkar inom reklamfilmen genom visuella, auditiva och språkliga tecken samt de sociala aktörerna. Myten byggs upp genom kopplingar till ett flertal karakteristiska teman som hämtas från hjältesoldatens framställning. Vidare tyder analysen på att myten är förankrad i den övergripande framtoningen som McDonalds framställer. Det finns även en förankring till den omkringliggande samhälleliga kontexten där återinförandet av värnplikten i Sverige och flyktingkrisen 2015 är de centrala kopplingarna. Dock återfinns även en brytning med myten samt med rådande ideologi i samhället. Avslutningsvis brukar reklamfilmen de positiva konnotationerna tillhörande myten kring hjältesoldaten, medan de negativa konnotationerna förblir dolda. Detta kräver att konsumenter anammar ett kritiskt synsätt för att tydliggöra dem och således kunna ta ställningen till reklamfilmens fulla innebörd. / The advertisement “Fler borde göra donken” was published in 2017 as part of the McDonald’s campaign “Gör donken”. The campaign surfaces in the aftermath of the reintroduction of military draft in Sweden and the refugee crisis in 2015. The myth concerning the hero soldier is identified as a central aspect in the advertisement and the purpose of this study is to analyze how the myth concerning the hero soldier is portrayed as well as what possible implications can arise from it. The analysis is conducted with a qualitative content analysis which enables deeper reflection. The study’s theoretical framework includes semiotics with five chosen theoretical concepts and focus on myths. David Machin’s theory concerning social actors and their portrayal is also used in the theoretical framework. Finally, rhetoric is included in the framework with six chosen theoretical concepts. The result from the analysis reveals that the myth concerning the hero soldier exists within the advertisement through both visual, auditive and linguistic signs as well as the social actors. The myth is created through connections to several characteristic themes which are found in the general portrayal of the hero soldier. Furthermore, the analysis suggests that the myth is anchored in the general image portrayed by McDonalds. There is also rootedness to the surrounding societal context where the reintroduction of military drafting and the refugee crisis of 2015 are the central connections. On the other hand, there is also a disconnect with the myth as well with an ideology in the society. Finally, the advertisement utilizes the positive connotations belonging to the myth concerning the hero soldier while the negative connotations remain hidden. This requires that consumers adopt a critical way of thinking to elucidate the hidden connotations to be aware of all aspects of the advertisement.

The aim with this essay is to map down how the language plays a part in the persuasion carried out by ICA-Stig – one of the most beloved characters from ICA’s commercial soap opera. Through a discourse analysis with a linguistic focus this study can provide one explanation to why the audience trust ICA-Stig and how he persuades them to do their grocery shopping at ICA. The study takes off from the rhetorical means of persuasion, ethos, logos and pathos, along with how ICA-Stig commits a linguistic intimisation and exploits intertextual strategies in order to approach the audience and their reality. The result shows that Stig uses personal pronouns in a way that enables him to commence intimisation in the sense of addressing his co-workers and the audience in a family-like manner. Regarding intertextuality, Stig uses a composition of different discourses in favour of his character since he is able to reach a large audience whilst nourishing the personal touch, combined with proving himself credible. Through his language, ICA-Stig reduces the gap between non-fiction and fiction, and in his transcendent role he becomes a factive character – neither real nor fictive.  This role allows him to become self-aware, which gives him an outside perspective on commercials in general. From a rhetorical perspective, the intimisation and intertextuality function as to have ICA-Stig relate to the reality, habits, and experiences of the audience. This creates the situation that Daddy-ICA has something to say to his ICA-family, which becomes the premise on which the commercial is founded. The intimisation enhances ICA-Stig’s ethos since he can prove to be a caring father and a knowledgeable shop manager. The appeals to pathos lie within his caring language. Appeals to logos can be found in the product placement of the groceries in an environment very much reminiscent of reality and everyday-life. Finally, the essay problematises the role commercial has and plays in today’s society due to the fact that this discourse is approaching the discourse of private life and communication, which, in turn,  paves the way for new ways of persuading the costumers. / Syftet med detta arbete är att genom en diskursanalys kartlägga hur språkbruket fungerar i övertalningen hos ICA-Stig ‒ en av de mest folkkära karaktärerna från ICA:s reklamsåpa. Med språket som utgångspunkt kan denna analys bidra till förklaringen varför tv-tittarna litar på ICA-Stig och hur han får dem att vilja handla på just ICA. Studien tar avstamp i tre utgångspunkter där retorikens medel för övertalning, ethos, logos och pathos, tas i beaktande jämte hur ICA-Stig begår en språklig intimisering med tittarna, samt utnyttjar intertextuella strategier för att närma sig deras verklighet. Resultatet visar att ICA-Stig tillämpar intimisering genom att bruka pronomen på ett sådant sätt att såväl tittare som medarbetare tilltalas familjärt. Intertextuellt kan ICA-Stig sägas utnyttja olika diskursmöten till sin fördel för att samtidigt nå en bred kundkrets och värna det intima, samt visa på sin trovärdighet. Genom språket tänjer han på gränserna mellan fiktion och fakta, och kan i sin diegesöverskridande roll sägas vara en faktiv karaktär ‒ varken overklig eller verklig. Faktionen gör det möjligt för ICA-Stig att visa självmedvetenhet, vilket ger distans till reklambranschen. Retoriskt sett, har intimiseringen och intertextualiteten funktionen av att låta Stig anknyta till publikens verklighet, vanor och erfarenheter. Det skapar förutsättningar så att reklamen grundas på premissen att Pappa ICA-Stig har något att berätta för sin ICA-familj. Intimiseringen ger ICA-Stig ethos eftersom han bevisar att han är en trygg och vårdande fadersgestalt, såväl som kunnig butikschef. Anspelningar till pathos finns i hans vårdande språkbruk. Logosargumenten ligger i varornas produktplacering i en verklighetsnära vardagsmiljö. Avslutningsvis problematiserar uppsatsen reklamens plats och funktion i samhället utifrån det faktum att reklamens diskurs närmar sig privatlivets diskurs och på så sätt dels kan påverka konsumenterna på helt andra sätt, dels bli en än större del i samhället och dess vardag.

Marknadsföring genomgår en kontinuerlig utvecklingsfas i samma takt som samhället rör sig framåt. Det uppkommer därför ständigt nya former av reklam att analysera och förstå. Native advertising är ett reklamformat som de flesta medier idag använder sig av och podcasts är ett av medierna som anammat detta. Native advertising syftar till att låna trovärdighet från det redaktionella innehållet och kallas även för redaktionellt förklädd reklam. Syftet med den här studien är att få djupare förståelse för hur lyssnare till podcast upplever sig påverkas av native advertising som reklamformat. Mycket studier har utförts huruvida konsumenter förhåller sig samt upplever redaktionellt förklädd reklam vid skriftliga media. Däremot är det mindre utforskat hur lyssnare till podcasts upplever detta. Studien undersöker konsumenters upplevda påverkan från reklam i podcast av formen “native advertising”, med Fredagspodden som empiriskt exempel då de var den första svenska podcasten att presentera sin reklam av detta format. För att få djupare förståelse i ämnet har en kvalitativ ansats valts där 10st semistrukturerade intervjuer har genomförts. Respondenternas svar analyserades sedan med hjälp av teorierna “Psykologisk reaktans” samt reklam som påverkan och informationsmedel. Av resultatet framgick det att placeringen av reklam kunde upplevas manipulerande när den förekom i mitten av podcastprogrammet, då det inte alltid tydligt framgick att det var ett sponsrat innehåll. Det upptäcktes även att lyssnarna dels upplevde den redaktionella reklamen som underhållande och informativ, men samtidigt förlöjligad vilket sänkte dess trovärdighet. Välriktad och anpassad reklam som blir relevant för lyssnarna, visade sig vara vital för en positiv upplevelse. Därmed kunde de båda valda teorierna användas för att förklara problematiken. / Marketing is undergoing a continuous developing phase, in the same phase as the society is moving forward. Hence, there will always be new marketing formats to analyze and understand. Native advertising is a way of advertising that most media today use and podcasts are one of the media channels that has embraced this. Native advertising aims to lend credibility from editorial content and is also known as editorially disguised advertising.The purpose of this study is to attain a deeper understanding of how listeners to podcasts perceive that they are being influenced by native advertising as an advertising format. A lot of studies have been conducted of how consumers relate and experiencing native advertising in written medias such as newspapers. However, how listeners to podcasts experience this is significantly less explored. This study investigates consumers' perceptions of native advertising in podcast, with “Fredagspodden” as an empirical example as it was the first Swedish podcast to present their advertising in this format. To create a deeper understanding of the matter, a qualitative approach has been chosen, where 10 semi structured interviews have been conducted. The respondents' answers were then analyzed using the theory "Psychological Reactance" as well as advertising as influence and information tool. By the results of the study, it was found that the placement of advertising could be experienced as manipulative when it occurred in the middle of the podcast program, as it was not always clear that it was sponsored content. It was also discovered that the listeners partly perceived the editorial advertisement as entertaining and informative, but at the same time ridiculed which lowered its credibility. Well-targeted and customized advertising that becomes relevant to the listeners, proved vital for a positive response. Thus, the two chosen theories could be used to explain the problematization of the matter.