När influencers marknadsför produkter i samarbeten med företag påverkas både företagets, men också influencerns personliga varumärke. Det är därför viktigt för influencers att välja sina samarbeten och vad de gör reklam för. Denna studie avser undersöka hur influencers marknadsföring av den kontroversiella produkten, tobaksfritt snus, påverkar konsumenters attityder till influencers personliga varumärke. Studien har tillämpat teorier om influencers reklam, personliga varumärken, kontroversiella produkter och en egenkonstruerad modell har skapats utifrån Attitude Towards the Ad Model för att kunna besvara studiens frågeställning. En kvalitativ metod har använts där tre fokusgrupper med totalt tolv personer i åldrarna 20-25 år har intervjuats. Analysen av det empiriska materialet kom fram till att den utmärkande faktorn för attityderna till influencers personliga varumärke påverkas i högre grad av kriterier relaterade till influencers, som influencers nisch, förväntningar och målgrupp, än av den kontroversiella produkten. Först om kriterierna bryts uppkommer negativa attityder till influencers personliga varumärke.

Följande studies syfte har varit att få en ökad förståelse för SAS:s marknadskommunikation, i relation till hållbarhet. Mer specifikt har SAS:s reklamfilmer studerats för att uppnå syftet. Metoden som har tillämpats för att uppnå detta är visuell retorikanalys. Den visuella retoriken har också inkluderats i det teoretiska ramverket. Teorin har kompletteras av bland annat traditionell retorik, CSR och etiskt ansvarstagande för att underlätta bearbetningen av det empiriska materialet i analysdelen. För att behandla empirin tillämpas också ett analysschema som ligger till grund för en systematisk analys och resultat. Analysschemat är baserat på frågor som är tagna ur teorin om visuell retorik. Resultaten av studiens analys påvisar att samtliga reklamfilmer innehåller många känslosamma retoriska argument. En annan del av resultatet har påvisat att SAS har utelämnat hållbarhetsaspekten i sin marknadskommunikation, bortsett från sin senaste reklamfilm. Slutsatser som dragits kring detta resultat är att det är problematiskt att SAS uppmanar allmänheten till att resa mer, trots den kritiska miljösituationen som råder i dagens samhälle.

History: Digitalization brings great benefits to companies regardless of market. One of the markets that is undergoing change is the retail sector where e-commerce services are the new environment. This environment benefits from the innovative solutions that the consumer uses, such as smartphones. These and other connected devices are constantly generating user data that companies can then take advantage of. This, in turn, has sparked discussions about the individual's integrity in relation to companies' use of this data. Purpose: The purpose of the study is to investigate how retail companies in Sweden use personal data for marketing purposes and how important it is for the consumer to maintain their online integrity and how personalized advertising is perceived by the consumer. Theory: The theories and concepts that are explored are personal data, big data, data-driven marketing, CRM, the marketing mix as well as integrity and security. Every theory is described thoroughly and summarized to create an understanding as to why these are selected.  Methodology: Methodical choices have been made in the form of targeting the Swedish clothing industry and Swedish consumers. A qualitative approach was used. Two semi-structured interviews were conducted with representatives from a company and a trade organization selected through a benchmarked selection of candidates. Semi-structured interviews were also carried out with eight consumers close or related to the researchers. Results: The results show an uncertainty of customers when it comes to what companies are allowed to do and how they actually use their personal data. Some also find it unsettling to receive personalized advertisements. Others appreciate advertisement based on their preferences. The company representatives saw an overarching possibility to create better personalized experiences for the customer thanks to the data generated.  Conclusions: Based on the study's results, it can be concluded that companies in the clothing industry in Sweden use data from the consumer for marketing purposes to both retain customers and create new customer relationships. The personal data collected has proven to be very important for companies from a competitive perspective. The study suggests that the consumer values his or her integrity highly but does not act accordingly and is largely unaware of any restrictions on his or her online privacy. The general attitude the consumer has towards personalized advertising is that it is unpleasant. However, the study also shows that it can be appreciated, given that the content is interesting for the consumer. Should opportunities for financial compensation from the companies to access individual personal data, the consumer would not choose to take advantage of this. / Bakgrund: Digitaliseringen för med sig stora fördelar för företag oavsett marknad. En av dessa marknader som är i förändring är detaljhandeln där e-handelstjänster är den nya miljön. Denna miljö gynnas av de innovativa lösningar som konsumenten nyttjar, exempelvis smartphones. Dessa och andra uppkopplade enheter genererar ständigt data om användaren som företagen sedan kan dra nytta av. Det här har i sin tur väckt diskussioner kring individens integritet i förhållande till företagens användande av denna data. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur företag inom detaljhandeln i Sverige använder sig av personlig data i marknadsföringssyfte samt hur viktigt det är för konsumenten att bibehålla sin integritet online och hur personanpassad reklam upplevs av konsumenten. Teori: De teorier och begrepp som behandlas i studien är datadriven marknadsföring, CRM, marknadsföringsmixen samt integritet och säkerhet. Varje teori beskrivs ingående och sammanfattas i en teoretisk referensram i slutet av kapitlet för att skapa en förståelse till varför just dessa är valda.  Metod: Metodmässiga val har gjort i form av att rikta in sig på svenska klädesbranschen och svenska konsumenter. En kvalitativ ansats har använts i studien och två semistrukturerade intervjuer har genomförts med representanter från ett företag samt en branschorganisation som valts genom ett målstyrt urval. Semistrukturerade intervjuer har även utförts med åtta konsumenter genom ett bekvämlighetsurval. Empiri: Övergripande ansåg representanterna för företaget samt branschorganisationen att data gör det möjligt att skapa bättre upplevelser för kunden då man kan individanpassa erbjudanden. Studiens resultat visar även på en viss osäkerhet hos konsumenterna gällande vad företagen får göra och faktiskt gör med deras personliga data. Vissa respondenter tycker att det är obehagligt att få personifierad reklam, andra respondenter uppskattar reklam baserad på deras preferenser.  Slutsats: Utifrån studiens resultat kan man konstatera att företag inom klädbranschen i Sverige använder data från konsumenten i marknadsföringssyfte för att både behålla kunder samt skapa nya kundrelationer. Den personliga datan som samlas in har visat sig vara väldigt betydelsefull för företagen utifrån ett konkurrensmässigt perspektiv. Studien tyder på att konsumenten värderar sin integritet högt men agerar dock inte därefter och är i stor utsträckning inte medveten om inskränkningar i sin integritet online. Den genomgående inställningen konsumenten har till personanpassad reklam är att det är obehagligt. Dock visar studien även på att den kan uppskattas om respondenten finner innehållet intressant. Skulle möjligheten till ekonomisk ersättning från företagen för att ta del av individens personliga data skulle konsumenten inte välja att ta del av detta.

In the last 10 years, mobile phones have gone from being an exclusive almost unnecessary high-tech device to being an everyday item, used by billions of people around the world. The technology evolution has changed phones from a suitcase sized mobile phone imitating its stationary counterpart, to a small communication device that can perform more than twenty different tasks and is usually less than half the size of the a traditional fixed phone. With this massive adoption of mobile phones come business opportunities. One of these opportunities is to make use of its potential as a large scale marketing communication channel. Marketing via the mobile networks, presents a large target audience that can be compared to broadcast media such as television and radio, but despite this can still be a personal channel and hence compared to direct mail or one-to-one marketing. Many, both successful and failed, mobile marketing schemes have been tried, but without any definite answers and no clear action plan. Considering that much of the success of Procter &amp; Gamble can be attributed to the company’s skill in mass marketing, there is a need within the company to research the potential advantages and disadvantages of mobile marketing. This thesis explores whether or not mobile marketing is mature enough to permanently introduce it to the marketing mix of the company. / Under de senaste åren har mobiltelefonen gått från att vara en exklusiv nästintill onödig lyxtillbehör till att idag vara en alldaglig sak som används av miljarder människor runt om i världen. Från att ha varit stora som portföljer och mestadels försökt imitera de stationära telefonerna, har mobiltelefonen idag blivit ett mycket liten kommunikationsverktyg som kan genomföra mer än tjugo olika uppgifter och som oftast är hälften så stor som en vanlig telefon. Med denna väldiga tillväxt av mobiltelefoni kommer också affärsmöjligheter; en av dessa möjligheter är att marknadsföra storskaligt via detta nya medium. Det mobila nätet når en stor målgrupp som närmast skulle kunna jämföras med den som televisionen eller radio når. Den stora skillnaden är att med mobiltelefonen kan man göra denna kommunikation personlig som närmast skulle kunna jämföras med direkt reklam. Flera mobila reklamkampanjer har testats; både lyckade och mindre lyckade. Dessa kampanjer har dock oftast analyserats dåligt eller inte alls. Med tanke på att företaget Procter &amp; Gamble mestadels har lyckats med sin affärsidé är på grund utav sin skicklighet inom marknadsföring, finns det nu ett stort behov av att ta reda på fördelarna och nackdelarna med mobil marknadsföring. Detta examensarbete undersöker om mobil marknadsföring är mogen nog för att permanent ta en plats i företagets marknadsförings mix. / <p>This is not identical to the version that was defended. There is one sentence deletion from the Acknowledgements section.</p>

Instagram är en gratis mobilapplikation för socialt nätverk som ger privatpersoner, såväl som företag möjligheten att dela videos och fotografier med varandra. Idag fungerar Instagram även som en plattform för företags reklam och marknadsföring, vilket har påverkat användares konsument-och köpbeteende. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns några skillnader i köpbeteende mellan kvinnor och män efter de har blivit påverkade av reklam på plattformen Instagram och på så sätt bidra med kunskap som kan intressera företag i deras digitala marknadsföringsstrategier. Studien är genomförd genom en kvalitativ metod som innefattar semistrukturerade intervjuer samt ett frågeformulär. Frågeformuläret undersökte respondenternas konsumtion och vad som fick dem till att konsumera under tre veckors tid. Intervjuerna tillträde därefter och gav respondenterna ett större utrymme för fördjupning av personliga upplevelser. Slutsatsen visade på att männen och kvinnorna i studien har påverkats på olika plan. Kvinnorna i studien konsumerar efter de blivit påverkade av reklam på Instagram, männen gör inte det. Kvinnor har möjligen mer tillit för influensers och blir inspirerade medans männen i studien inte hade den tilliten. / Instagram is a free mobile application for social networking that gives individuals as well as companies the ability to share videos and photos with each other. Today, Instagram also serves as a platform for companies to do marketing on, which in turn has influenced users' consumer and buying behavior. The purpose of this thesis is to investigate whether there are any differences in buying behavior between women and men after they have been influenced by advertisement on the platform Instagram and to contribute with knowledge that may interest companies in their digital marketing strategies. The study is conducted through a qualitative method that includes semi-structured interviews and a questionnaire. The questionnaire examined the respondents' consumption and what made them consume for a period of three weeks. The interviews then took place and gave the respondents room for deepening their personal experiences. The conclusion showed that the men and women in the study have been affected on different levels. The women in the study consume after being influenced by advertisement on Instagram, the men in the study do not. Women may have more confidence in influencers and are inspired by them, while the men in the study did not have that confidence.

Den reklam vi ser idag är oftast uppbyggd på stereotyper som leder till ensidiga representationer av genus och blir därför problematiskt i skapandet av reklam. I den här uppsatsen undersöks Guccis reklamfilm för deras parfym Mémoire d’une Odeur (2019) där Harry Styles är frontperson, genom en film semiotisk analys där maskulinitet utifrån representation av kropp och aktivitet är i fokus. Resultatet av den film semiotiska analysen av reklamfilmen visar hur Gucci skapar unisex representation av maskulinitet genom att leka med feminina och maskulina koder där den visualiserade manligheten tar avstamp i en mansbild från 1970-talets hippie stereotyp. Guccis representation av maskulinitet bryter därför mot den stereotypa maskuliniteten som brukar gestaltas i reklam. Avslutningsvis diskuteras framtiden för maskulina representationer. / The advertising we see today is usually based on stereotypes that lead to one-sided representations of gender and therefore becomes problematic in the creation of advertising. This essay examines Gucci's perfume commercial Mémoire d'une Odeur (2019) in which Harry Styles is the face out for. Through a film semiotic analysis, focusing on masculinity based on representation of body and activity, the result of the film semiotic analysis of the commercial shows how Gucci creates a unisex representation of masculinity by mixing feminine and masculine codes. The visualized masculinity takes off in a masculinity from the 1970s hippie stereotype. Gucci's representation of masculinity therefore violates the stereotypical masculinity that is usually embodied in advertising. In the ending of the essay, the future of masculine representations in commercials are discussed.

Kreativitet är en av de viktigaste komponenterna i effektiv marknadsföring. Årligen anordnas hundratals branschtävlingar runt om i världen där de mest kreativa kommunikationsinsatserna belönas med priser. Dessa tävlingar har stort inflytande i branschen, men kritiseras även för att premiera nyskapande över andra faktorer trots att forskning visat att effektiv, kreativ reklam innehåller tre dimensioner: nyskapande, meningsfullhet och anknytning.Syftet med denna uppsats är att undersöka om denna kritik är applicerbar även på svenska kommunikationstävlingar, genom att studera i vilken utsträckning vinnare av kreativitetstävlingen Guldägget innehåller de olika kreativitetsdimensionerna.En kvantitativ enkätundersökning genomfördes där respondenter ur två olika grupper, yrkesverksamma respektive icke-yrkesverksamma inom kommunikationsbranschen, fick ta ställning till nio olika Guldägget-vinnande annonskampanjer. Resultatet baseras på de 198 inskickade enkätsvaren och indikerar att alla kreativitetsdimensionerna finns representerade, men att nivån av anknytning är lägre än övriga två. Tänkbara orsaker är att anknytning är mer subjektivt, att respondenterna inte ingick i annonsernas ursprungliga målgrupp samt att annonsernas ålder påverkat anknytningen negativt.Icke-yrkesverksamma tenderade att skatta meningsfullhet och anknytning lägre än yrkesverksamma inom branschen. Detta kan bero på yrkesverksamma är mer vana vid att analysera reklam, men begränsningar i urvalet gör att inga generella slutsatser kan dras. / Creativity is an essential component in advertising, and there are hundreds of advertising awards that honour the most creative concepts. These creativity awards are influential in the industry, but have received criticism for favouring novelty over other factors. Meanwhile, research shows that advertising creativity has three dimensions: novelty, meaningfulness and connectedness. This thesis investigates if Swedish creativity awards are guilty of the same misrepresentation, by studying which creativity dimensions can be found among winners of the Guldägget award.Respondents from two separate groups – workers in the advertising industry versus outside of the industry – participated in a quantitative survey, where their attitudes towards nine Guldägget-winning advertisements were measured. The results are based off 198 questionnaires and indicate that all dimensions are present. However, connectedness was rated lower than the rest. Possible reasons include connectedness being inherently more subjective, the respondents not being part of the original target group as well as the advertisements’ age having a negative impact.People from outside the advertising industry rated meaningfulness and connectedness lower than those in the industry. A possible reason is that industry people are more accustomed to analysing advertisements; however, shortcomings in the sample prevent general conclusions to be drawn.

Femvertising etablerades som begrepp av det amerikanska medieföretaget SheKnows Media år 2014, och innebär reklam som förstärker kvinnor. Då begreppet är relativt nytt finns lite forskning i ämnet. Denna studie syftar till att genom tre studier undersöka vad som utgör kvinnligt förstärkande reklam, och hur medieföretag kan arbeta med femvertising för att undvika traditionella stereotypa porträtt av kvinnor. Den första studien är en experimentell studie, där en kontrollgrupp och en försöksgrupp observerat och värderat hur stereotyp eller icke-stereotyp, och problematisk eller icke-problematisk de ansåg att porträtteringen av kvinnor var i två reklamer. Studien visade att gruppen som observerade femvertising uppfattade kvinnoporträtteringen i videon som lite problematisk, medan gruppen som endast observerade traditionell stereotyp reklam uppfattade porträtteringen som mycket problematisk. Nästa studie var en diskussion med fokusgrupperna där de fick utveckla sina tankar kring de observerade reklamerna och kring reklam i allmänhet. Undersökningen visade att grupperna ansåg att kvinnor ofta är passiva och används som accessoarer i reklam, samt att reklam har en påverkan på den som tittar på den. Detta visar på att det är av vikt för reklamskapare att fundera kring vilken samhällspåverkan kvinnoporträtt har. Den sista studien är en visuell innehållsanalys som gjordes av sju vinnande bidrag i SheKnows Medias #Femvertising awards. Studien visade hur femvertising används i praktiken. Resultatet av samtliga studier ledde fram till en metod för hur reklamskapare kan använda femvertising i syfte att motverka stereotypa kvinnoporträtt i rörlig reklam. / In 2014 the American media company SheKnows Media established the expression “femvertising”. Femvertising is an abbreviation for “female empowerment advertising”. As the notion is relatively new there is not much research made within the subject yet. With the help of three studies, this report aims to explore what makes advertising empowering for females, and how media companies can utilize femvertising to avoid traditional stereotyped portrayals in commercials. The first of three studies were an experimental study, where two groups watched and assessed how stereotype or non-stereotype, and problematic or non-problematic they found the portrayals of women in two commercials. The experiment revealed that the group that watched a femvertising commercial assessed the women in it were portrayed in a much less problematic manner, compared to how the other group assessed a traditional stereotyped commercial. The following study was a focus group study, which demonstrated that the respondents found that women in commercial often were portrayed in a passive manner, and that women often were portrayed as accessories rather that characters. Furthermore, the groups expressed that advertising in general has an effect upon its viewers which proved that it is of importance for advertisers to consider what effect their female portrayals have on society when creating commercials. The last study was a visual content analysis which revealed how femvertising is used in practice. The empirics from the three studies, in relation to previous studies of stereotyped gender portrayals and femvertising, resulted in a three-question method of how advertisers can utilize femvertising to avoid traditional stereotyped portrayals of women in commercials. Meanwhile, the report proved that a deeper understanding of femvertising is necessary for advertisers to further implement it in their production of commercials.

I det digitala samhället har reklamens utveckling och användning genomgått förändringar, där den visuella reklamen i sociala medier har blivit den mest framträdande formen av reklam. En särskilt kontroversiell typ av reklam är alkoholreklam, eftersom den kan påverka människor till ökad alkoholkonsumtion, vilket kan få negativa konsekvenser. För att reglera marknadsföringen av alkoholdrycker har Sverige infört restriktioner genom alkohollagen, vilket har skapat utmaningar för svenska företag. Som en följd av dessa restriktioner har företag börjat använda visuella resurser för att skicka implicita eller dolda meddelanden till sina målgrupper. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska alkoholföretag använder semiotiska resurser för att skapa och förmedla dessa dolda meddelanden i sin marknadsföring på sociala medier. En fallstudie av Hernö Gin genomförs, där fokus ligger på semiotisk analys för att belysa vilka strategier som används för att marknadsföra alkohol i en social kontext där marknadsföringen av alkohol är begränsad. Genom att besvara dessa frågor kommer uppsatsen att bidra till forskningsområdet inom reklam på sociala medier genom att belysa hur reklamen har utvecklats och skapat nya strategier för att väcka intresse hos mottagarna och samtidigt hantera de juridiska begränsningarna. Reklamens natur är ständigt föränderlig, och strategierna anpassas kontinuerligt i takt med framväxten av nya kanaler och trender. Den ökade digitaliseringen har gett företagen nya möjligheter att nå ut med sin reklam till olika målgrupper genom olika digitala kanaler. Sociala medier har blivit en dominerande plattform för reklam, och visuell reklam har blivit en viktig del av skapandet av intresseväckande och effektiv reklam. Genom att använda sociala medier kan företag samla in data och analysera exponeringen av sin reklam för att snabbt kunna anpassa sina marknadsföringsstrategier. Semiotiska resurser används genom både visuella och narrativa former såsom objekt, ordspråk och beskrivningar för att skapa indirekta meddelanden som riktas till mottagarna. Dessa resurser kan vara symboler eller tecken som har en inneboende betydelse eller associeras med specifika känslor eller värden. Genom att använda sådana resurser kan alkoholföretag kommunicera med sin målgrupp på ett subtilt sätt, trots de begränsningar som alkohollagen innebär. Genom att förstå dessa strategier kan forskningen inom reklam på sociala medier vidareutvecklas och ge insikt i hur reklambranschen anpassar sig till de juridiska restriktionerna och samtidigt skapar effektiva marknadsföringskampanjer. Det kan även vara värdefullt för beslutsfattare och reglerande myndigheter att få insikt i hur företagen försöker nå ut till konsumenterna trots de begränsningar som är på plats. Slutligen kan en ökad medvetenhet om dessa semiotiska strategier hjälpa konsumenter att vara mer kritiska mot marknadsföringsbudskap och fatta mer informerade val när det gäller alkoholkonsumtion. / In the digital society, the development and use of advertising have undergone changes, where visual advertising on social media has become the most prominent form of advertising. A particularly controversial type of advertising is alcohol advertising, as it can influence people to increase their alcohol consumption, which can have negative consequences. In order to regulate the marketing of alcoholic beverages, Sweden has introduced restrictions through the alcohol law, which has created challenges for Swedish companies. As a result of these restrictions, companies have started using visual resources to send implicit or hidden messages to their target audiences. The purpose of this essay is to examine how Swedish alcohol companies use semiotic resources to create and convey these hidden messages in their marketing on social media. A case study of Hernö Gin is conducted, with a focus on semiotic analysis to highlight the strategies used to market alcohol in a social context where alcohol marketing is limited. By addressing these questions, the essay will contribute to the research field of advertising on social media by illustrating how advertising has evolved and created new strategies to generate interest among recipients while also dealing with legal constraints. The nature of advertising is constantly changing, and strategies are continuously adapted with the emergence of new channels and trends. Increased digitalization has given companies new opportunities to reach different target groups through various digital channels. Social media has become a dominant platform for advertising, and visual advertising has become an important part of creating engaging and effective advertisements. By using social media, companies can gather data and analyse the exposure of their advertisements to quickly adapt their marketing strategies. Semiotic resources are used through both visual and narrative forms such as objects, proverbs, and descriptions to create indirect messages directed at recipients. These resources can be symbols or signs that have inherent meaning or are associated with specific emotions or values. By using such resources, alcohol companies can communicate with their target audience in a subtle way, despite the limitations imposed by the alcohol law. Understanding these strategies can advance research in advertising on social media and provide insight into how the advertising industry adapts to legal restrictions while creating effective marketing campaigns. It can also be valuable for decisionmakers and regulatory authorities to gain insight into how companies attempt to reach consumers despite the constraints in place. Lastly, increased awareness of these semiotic strategies can help consumers be more critical of marketing messages and make more informed choices regarding alcohol consumption.

As a consequence of the exposure of scandals involving targeted advertising and data collection, privacy concerns have arisen among users of social media, in particular Facebook. Previous research studies demonstrate that consumers have little knowledge about online behavioural advertising and hold misconceptions about it. According to a recent study by Internetstiftelsen (2021), 85% of Swedish internet users are concerned about big companies collecting data about them, and most people are unaware of the extent to which their online behaviour and activities are monitored. This study aims to examine how Swedish users on Facebook experience the platform's advertisements that are tailored to them. Moreover, this study also explores users’ privacy concerns in relation to advertising on the platform. To implement this study, qualitative interviews have been carried out with eight respondents in the age group 30-50 years of age. The interviews were transcribed and analysed using thematic analysis to answer the study’s research questions. The theoretical frameworks that have been implemented in this study are the “Big brother effect”, the panopticon effect and the digital panopticon. These concepts about surveillance have been complemented by previous research on algorithmic decision-making technologies, privacy concerns, perceptions about targeted advertising and personalisation. Based on the conducted interviews in this study, the results show that Swedish people between the ages of 30-50 years feel that they are being monitored on the platform and this, in turn, raised concerns about a violation of privacy among some of the users, in particular when they feel that Facebook monitors private conversations or intercept them. Participants in this study are more concerned about how much and what data Facebook collects rather than data being utilised for commercial purposes. The result further showed that most of the respondents do not read Facebook's terms and policies even though they claim that they do not trust Facebook with their personal information. Users in this study experience that there is too much advertising on Facebook, while also finding it more pleasant and preferable to get ads that are based on their interests and behaviour rather than receiving randomised ads. / Som en följd av att skandaler med riktad reklam och datainsamling avslöjats har det uppstått oro kring integriteten bland användare på sociala medier, särskilt på Facebook. Tidigare forskningsstudier visar att konsumenterna har lite kunskap om beteendestyrd reklam på nätet och har felaktiga uppfattningar om den. Enligt en nyligen genomförd undersökning från Internetstiftelsen (2021), är 85% av svenska internetanvändare oroliga över att stora företag samlar in uppgifter om de och de flesta är omedvetna om i vilken utsträckning deras beteende och aktiviteter på nätet övervakas. Den här studien syftar till att undersöka hur svenska användare på Facebook upplever plattformens annonser som är skräddarsydda för dem. Vidare undersöker denna studie även användarnas oro för integritet i relation till reklam på plattformen. För att genomföra denna studie har kvalitativa intervjuer genomförts med åtta respondenter i åldersgruppen 30-50 år. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av tematisk analys för att besvara studiens forskningsfrågor. De teoretiska ramverk som har implementerats i denna studie är "Big brother-effekten", panoptikon-effekten och det digitala panoptikonet. Dessa begrepp om övervakning har kompletterats med tidigare forskning om algoritmiskt beslutsfattande teknologier, oro för integritet, uppfattningar om riktad reklam och personlig marknadsföring. Baserat på de genomförda intervjuerna i den här studien visar resultaten att svenskar i åldrarna 30-50 år känner att de övervakas på plattformen och detta i sin tur väckte oro för kränkning av integriteten hos vissa av användarna, särskilt när de känner att Facebook övervakar privata samtal eller avlyssnar dem. Respondenterna i denna studie är mer oroade över hur mycket och vilka uppgifter Facebook samlar in snarare än att uppgifterna används i kommersiella syften. Vidare visade resultatet att de flesta av de tillfrågade inte läser Facebooks villkor och policyer trots att de hävdar att de inte litar på Facebook när det gäller deras personliga information. Användarna i denna studie upplever att det ibland blir för mycket reklam på Facebook, samtidigt som de tycker att det är bättre att få annonser som är baserade på deras intresse och beteende snarare än att få slumpmässiga annonser.