Syfte: Att få en inblick på konsumenters attityder till produktplacering och hur produktplacering influerar konsumenten utifrån två faktorer, varumärkeskännedom och exponering. Metod: Denna studie har genomförts genom en kvantitativ metod. En enkätundersökning har varit till stöd vid insamling av empiri där ett filmklipp har varit i fokus för enkäten. Slutsats: Slutsatsen med denna studie är att produktplacering uppfattas positivt och beroende på vilken exponeringsmetod eller tidigare varumärkeskännedom konsumenten har så kan det influera konsumenterna, vilket innebär att det antingen kan leda till ett köp eller inte beroende på vilken attityd konsumenten har. / Purpose: To get an insight into consumer attitudes toward product placement and how product placement influences the consumer based on two factors, brand awareness and exposure. Method: This study has been conducted through a quantitative method. A survey has been in support of the gathering of empire where a movie clip has been the focus of the survey. Conclusion: The conclusion of this study is that product placement is perceived positively and depending on the exposure method or previous brand awareness the consumer has, it may affect consumers, which means that it can either lead to a purchase or not depending on the attitude of the consumer.

I min kvalitativa studie har jag genom textanalyser, intervjuer och receptionsanalys undersökt hur kvinnor och män framställs i reklam. Genom att göra denna triangulering har jag kunnat belysa forskningsfrågorna från olika håll och därför fått en tydligare helhetsbild. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för om och hur, kvinnor och män könsstereotypiseras i reklam, samt hur de resonerar kring detta. Jag har även i uppsatsen undersökt om det går att urskilja mönster eller teman i hur kvinnor och män resonerar om den som könsstereotypiserats är av motsatt kön. För att undersöka forskningsfrågorna tar uppsatsen avstamp i, anmälda reklamers bedömningar som gjorts av näringslivets självreglering gällande reklam och marknadskommunikation, Reklamombudsmannen och Reklamombudsmannens opinionsnämnd. Undersökningen visar att såväl kvinnor som män, är bra på att uppfatta könsstereotypisering och görandet av kön i reklam. En av de i uppsatsen utvalda reklamerna blev inte fälld av Reklamombudsmannens opinionsnämnd, men både jag och informanter kunde identifiera könsstereotyper och könsmarkörer i den. Samtliga informanter uttryckte sig uppfatta könsstereotyper gällande både kvinnor och män, i de för uppsatsen utvalda reklamerna. Analysen visar också att individen i sig, verkar ha större betydelse för hur och om informanterna resonerar kring könsstereotypisering, än deras fysiska kön. / In my qualitative study, I examined textual analyses, interviews and reception analysis of how women and men are portrayed in advertising. By doing this triangulation, I have been able to highlight the research questions from different angles and therefore gotten a clearer general picture. The purpose of the essay is to increase understanding of whether and how, women and men are gender stereotyped in advertising and how they reason about this. I have also examined whether it is possible to distinguish patterns or themes, in how women and men reason if the gender-stereotyped is of the opposite sex. In order to analyse the research questions, the essay takes off in the assessments of notified advertisings made by industry's self-regulation regarding advertising and marketing communications, Reklamombudsmannen and Reklamombudsmannens opinionsnämnd. The survey shows that both women and men are good at perceiving gender stereotyping and the making of gender, in advertising. One of the selected advertisements was not convicted by Reklamombudsmannens opinionsnämnd, but both me and informants could identify gender stereotypes and gender markers in it. All informants expressed themselves to perceive gender stereotypes regarding both women and men, in the, for the essay chosen, advertisements. The analysis also shows that the individual itself, seems to be more important for how and if the informants reason about gender stereotyping, than their sex.

Försvarsmakten spenderar årligen stora finansiella medel på diverse reklamkampanjer i syfte att marknadsföra sig samt för att locka nya individer till yrken som Försvarsmakten tillhandahåller. Något som såklart är ett behov vid en yrkesarmé. Syftet med studien har varit att redogöra för vilket budskap Försvarsmaktens reklamkampanjer sänder ut, vad i dessa som förespråkar samt om det finns faktorer som verkar mottsättande för den militära professionen och Försvarsmakten. För att utreda detta har en kvalitativ studie bedrivits genom att tillämpa Norman Faircloughs kritiska diskursanalys kompletterad av bildanalys baserad på semiologi samt teorier om medias påverkan och medieretorik. Studien har resulterat i att Försvarsmaktens reklamkampanjer vill uppmana sin mottagare att ta ställning till de olika situationer som gestaltas samt att försöka ta sig innanför konsumentens personliga sfär. Alla kampanjer kan på olika vis kopplas till Försvarsmaktens värdegrund där konceptet ÖRA - öppenhet, resultat samt ansvar- är centralt. Även kopplingar till visionen vi verkar, syns och respekteras har identifierats. Rörande media så anses kampanjerna hålla en lagom ton och nivå med tanke på dess mottagare och svenska Försvarsmaktens syn på jämlikhet och jämställdhet. / The Swedish Armed Forces annually spend large funds annually on various advertising campaigns to promote the organization and to attract people to the careers offered by the Swedish Armed Forces. Obviously, this needs to be done if you want to recruit for a professional army. The purpose of this study is to examine the message of the Swedish Armed Forces advertising campaigns, what of those who advocate and whether there are factors that seem counter-appointment of the military profession and the Swedish Armed Forces. Consequently, a qualitative study is conducted to explore the campaign material, applying Norman Fairclough’s critical discourse analysis supplemented by a semiologic analysis of the images, as well as the theories of media influence and media rhetoric. The results of the study suggest that the Swedish Armed Forces campaigns are aimed at inviting its recipients to respond to the various situations portrayed, thus trying to penetrate the consumer's personal sphere. All campaigns can in various ways be linked to the Swedish Armed Forces core values ​​where the concept - transparency, performance and accountability - is central. Moreover, connections to the Armed Forces vision; units operate, are seen and respected in Sweden and abroad have been identified. As far as media is concerned the commercials are regarded to hold an appropriate tone considering the target audience and Swedish Armed Forces view on equal rights and gender equality.

Abstract För interaktiv tv-reklam är det viktigt att undvika störande intryck samtidigt som man önskar att få användaren engagerad. För detta ändamål undersöktes den visuella framställningseffekten, som enligt Elder och Krishna (2012) leder till ökat engagemang för den produkt som presenteras, vilket leder till ökade köpintentioner. Specifikt undersöktes om den visuella framställningseffekten leder till en ökad mental simulering och om detta påverkar köpintentioner och attityd. Studien undersökte även om handanvändande påverkade mental simulering i samband med den visuella framställningseffekten. Studien var en inomgruppsdesign med 29 deltagare och analysen utfördes med en Two-Way Repeated Measures ANOVA. Med signifikans p<0.01 styrktes hypotesen att den visuella framställningseffekten för bilder i ett interaktivt tv-gränssnitt påverkar mental simulering och därmed kan påverka engagemang hos användare. Övriga hypoteser förkastades. Studien indikerar att den visuella framställningen av reklam bör utformas så att den bjuder in användaren och därmed får den mer engagerad. Detta kunde dock inte kopplas med ökade köpintentioner.

Denna studie handlar om huruvida livsstilsbudskap på Facebook påverkar unga kvinnor. Syftet har varit att stärka tidigare forskning som visar på att människor påverkas av reklam. Vidare har varit att på djupet ta reda på hur Facebook bidrar till hur unga kvinnor påverkas av livsstilsbudskap. För att uppfylla syftet med studien och svara på frågeställningen har empirisk data samlats in med hjälp av Små-N-studier. Det innefattade besöksintervjuer med sex medverkande unga kvinnor, där det togs reda på hur de upplevde reklam på Facebook, tankar kring normer och interaktionen med Facebook. Det togs även fram ett underlag till intervjuerna som bestod av att få en överblick över vilken reklam som dök upp på respondenternas nyhetsflöden på Facebook. Resultatet utifrån studiens teori och empiri visar på att livsstilsbudskap på Facebook påverkar unga kvinnor. Det är dock svårt att mäta på vilket sätt och i vilken grad livsstilsbudskap på Facebook påverkar eftersom det finns så många andra faktorer som påverkar människor. Det går att konstatera att Facebook är en alternativ verklighet för unga idag och att de spenderar mycket av sin tid där. Företag och vänner är de som skapar innehållet på Facebook och att de kan interagera med varandra är en faktor som gör Facebook till en kanal där reklamen har extra stor påverkan. Begränsningarna som studien hade var bland annat relationen till respondenterna eftersom det kan störa distanseringen. Det hade varit välbehövligt att använda sig av fler djupintervjuer för att kunna analysera mer data och stärka studien ännu mer, men på grund av tid-och resursbrist var det inte möjligt. Det hade varit önskvärt att studera mer djupgående i de olika teorierna som har tagits upp i studien samt även lägga mer tid på informationssökningen inom de digitala medierna och ungdomars användning av Facebook, eftersom det var svårt att hitta relevant forskning och teorier. / This study is about whether lifestyle message on Facebook affects young women. The purpose has been to reinforce previous research that shows that people are influenced by advertising. Moreover, has been to the depths to find out how this contributes to the young women affected by lifestyle message. In order to fulfill the purpose of the study and answer the question empirical data has been collected by using Small-N-studies. It included interviews with six participating young women, where it was taken out how they experienced advertising on Facebook, thoughts about the norms and interaction with Facebook. It was also prepared some basis for the interviews and it was to obtain an overview of the advertising that appeared on the respondents news feeds on Facebook. The findings of the study on the basis of theory and empirical evidence shows that lifestyle messages on Facebook affects young women. However, it is difficult to measure how and to what extent lifestyle message on Facebook influence because there are so many other factors that affect people. But one can say that this is an alternate reality for young people today and that they spend much of their time there. Businesses and friends are the ones who create the content on Facebook and that they can interact with each other is a factor that makes this a channel where advertising affect some extra. The limitations of the study was the relationship to the respondents because it can interfere with the distancing. It would have been desirable to do more of in-depth interviews to analyze more data and enhance the study even more, but because of time and lack of resources it was not possible. It would also have been desirable to study more in depth in the various theories that have been raised in the study, and also spend more time on the search for information within digital media and young people's use of Facebook, because it was difficult to find relevant research and theories.

Forskning visar på en lång historia av sexualisering och objektifiering av kvinnor i reklam. Vad forskning inte fokuserat på är sexualiserat våld i reklambilder. Den här studien är en sammanfogning av forskningsfälten genus och våld i reklam. Vad studien vill ta reda på är om sexualiserat våld används vid framställningen av kvinnor i reklambilderna samt den manliga blickens perspektiv. Studien använder sig av kvalitativ semiotisk analys för att undersöka om sexualiserat våld existerar i sex stycken reklambilder från tre stora modeföretag. Reklambilderna är från Calvin Klein, Diesel och Tom Ford 2016 och 2017. Det teoretiska ramverk för analysen är Hirdmans, med fleras, genusteori, Ekman och Mulveys den manliga blicken samt semiotik i form av Barthes fyra nyckelpunkter för konnotation och Goffmans kategorier om framställning av genus i reklam. Analysen visar slutsatser på att kvinnor objektifieras och sexualiseras i reklambilder och framställs som sexobjekt. Denna sexualisering och objektifiering mynnar ut i tecken på att sexualiserat våld normaliseras i samhället. / Research shows a long history of sexualization and objectification of women in advertising. What research has not focused on is sexualized violence in commercials. This study is a merger of the research fields gender and violence in advertising. The study wants to find out if sexualized violence is used in the portrayal of women in the advertising and the male gaze perspective. The study uses qualitative semiotic analysis to investigate if sexualized violence occurs in six commercials from three major fashion companies. The commercials are from Calvin Klein, Diesel and Tom Ford 2016 and 2017. The theoretical framework for the analysis is Hirdman’s, among others, gender theory, Ekman and Mulvey’s the male gaze and semiotics in the form of Barthes’ four key points for connotation and Goffman’s categories for gender advertisement. The analysis shows that women are objectified and sexualized in commercials and are illustrated as sex objects. This sexualization and objectification results in signs that sexualized violence is normalized in society.

”If we consume the product as a product, we consume its meaning through advertising” – Jean Baudrillard Syftet med denna studie är att identifiera och analysera bakomliggande myter om lycka i kommersiella reklamfilmer, utifrån ett konstruktionistiskt perspektiv. Analysmodellen, som bygger på semiotik och neoformalism, genererade kunskap om de olika berättarstrukturerna kring lycka i de undersökta reklamfilmerna. Resultaten indikerade framförallt att berättarstrukturerna om lycka grundar sig i myter som är starkt kopplade till den kapitalistiska ideologin. Studien avser därmed att blottlägga och analysera myter om lycka i reklamfilmer ur ett kritiskt konstruktionistiskt perspektiv.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka vilka diskurser som finns i reklamannonser för resebolag. Frågeställningen anknyter till något som kallas för konsumentkultur: föreställningen om att den moderna människan konstruerar sin identitet utefter de konsumtionsval som han eller hon gör. Den analysmodell som används bygger på en grammatikteori som heter systemisk-funktionell grammatik, vilken pekar ut betydelse och funktion som språkets centrala delar. Resultatet visar att reklamannonserna utnyttjar konsumentkulturen genom att sätta läsaren i fokus och presentera en rad olika valmöjligheter för honom eller henne; erbjudandena sträcker sig i ett spann mellan lugna och aktiva upplevelser för att nå ut till så många som möjligt. Diskursen är säljande och går ut på att ge läsaren makten att själv få välja, det vill säga konstruera sin egen identitet.

På grund av stor konkurrens är det svårt att skapa reklam som fångar uppmärksamhet. Det finns olika verktyg för nå igenom mediaflödet. I den här studien undersöks orsaker och konsekvenser till användning av normbrytande- och stereotypisk kommunikation. Konsekvenser har tidigare studerats ur ett beteendevetarperspektiv. Studierna visar att reklam påverkar samhällets normer. Marknadskommunikativa orsaker tas inte upp och därför behövs en analys som lyfter fram för- och nackdelar ur reklambranschens perspektiv. Det förklarar varför stereotyper används och ger branschens intryck av konsekvenserna i att bryta eller förstärka normer. Den här studien har gjorts för att öka medvetenheten hos yrkesverksamma kommunikatörer. Datainsamling har gjorts genom kvalitativa intervjuer med sju yrkesverksamma kommunikatörer. Två reklamfilmer användes som diskussionsunderlag vid intervjuerna. Intervjuerna övergick sedan i mer allmänna frågor kring stereotyper, normer och normbrytande, informanterna fick reflektera över upplevda orsaker och konsekvenser. Slutsatser som kunnat dras från studien är att både normbrytning och stereotyper kan vara ett sätt att synas i dagens mediaflöde. Reklam är väldigt kundstyrt eftersom det är beställaren som tar störst risker med sitt varumärke och sin investering. Kommunikatörerna anser att deras största ansvar är gentemot beställaren. Stereotyper anses vara den säkra vägen. De identifieras snabbt och mycket slipper förklaras. I snabb kommunikation tar de inte onödig uppmärksamhet från budskapet. En nackdel med stereotyper är att de är opersonliga. De sticker inte ut ur mängden och reklamen glöms snabbt bort. En ytterligare nackdel med stereotyper anses vara att de påverkar samhället genom att förstärka fördomar och könsroller. Normbrytande reklam sticker ut och blir ihågkommen, vilket är en stor konkurrensfördel. Det kan också vara ett verktyg för ett långsiktigt identitetsskapande som skapar en målgruppsgemenskap och ett starkt varumärke. Normbrytning kan även påverka samhället genom att öka acceptans. En oro kring konsekvenserna av normbrytning leder till en försiktighet, både hos byråer och beställare. Risken är att få dålig publicitet och skada varumärket om det görs på del sätt. Det kan också göra kommunikationen otydlig och överskugga företagets produkt. Majoriteten av informanterna finner normbrytande reklam sällan förekommande. De upplever att de yngre generationerna har en större öppenhet och att normbrytning därför är vanligare i reklam riktad till ungdomar.

In this Bachelor’s essay we discuss whether eWOM (electronic word-of-mouth) is perceived as advertisement or as normal information, which is not influenced by any company, on the platform Facebook. The information which we were interested in is the one spread by normal users, and user’s perception of it. To find our results we have conducted a study in which we have used the method interview, which gives qualitative results. Our chosen selection group contains young adults with ages spreading from 19 to 24, mainly because the group with ages between 16 to 24 is the group with most users according to “Statistiska centralbyrån” (2011). Our result points towards that users perceive a dichotomy between Facebook’s advertising and information spread by other users. The factor of interest (of the users) is according to our findings important to get a potential customer interested in a product. The other factor which makes opinions more trustworthy is the relationship one has with the source of the information. The closer the friend, the more trustworthy the information is pursuant to our results. What this could mean in the future of marketing is hard to predict but our results and earlier research could point towards new marketing strategies for companies.