The aim of the study is to investigate how media and information literacy (MIL) among young women affect their views on beauty-related advertisements and posts on Instagram, in accordance with infrastructure knowledge, mental health and purchase behavior. This is conducted through semi-structured interviews with 6 young Swedish women in the age range of 20-25 years old, through which an analysis of the retrieved answers is made. The analysis of the empirical materials takes a stamp in the theories of uses and gratifications theory and cultivation theory in relation to MIL in order to further prove the arguments and conclusions being made. The importance of MIL in this context needs to be highlighted in order to make young women more aware of the ways in which the media takes advantage of them and tries to manipulate them into a spiral of beauty standards and advertisements, making them the targets for further consumption. Considering that the digitalization is moving at a rapid speed, the possibilities for economic growth are doing the same thing. This means that beauty companies, just like any other corporation with a motive of profit, will continue to evolve their marketing strategies in accordance with female consumers' interest and needs.  The collected empirical data of this study shows that the interviewees have at least some basic knowledge of Instagram’s technical infrastructure in the meanings of algorithms and cookies, and therefore understand the basics of how their actions construct their Instagram feeds. The study also shows that the interviewees have a generally negative image of the beauty industry on Instagram; they like the possibilities of using Instagram as a source of inspiration and entertainment, but heavily dislike and disagree with the beauty standards being portrayed. They have all in some shape or form been affected negatively by beauty related content on Instagram - however, it shows that the ones with supposedly higher MIL and knowledge about algorithms more easily could identify the sources of negativity and steer away from it, showing the benefits of MIL in this context. The study also concludes that the interviewees generally are highly skeptical of advertisements and sponsorships on Instagram and therefore rarely purchase anything because of said platform. However, they have a higher tendency to do so if the product being advertised is endorsed by a, according to them, highly trusted influencer or if a discount code is being provided.  It is of importance to continue studies within this area in order to make deeper analysis of potential consequences of the beauty industry and standards on Instagram, so that more women can be taught and informed about how they can protect themselves from negative influences.

Könsstereotypisering i reklam är ett genomgripande problem som fortsätter att forma och förstärka samhällets normer och uppfattningar om könsroller. Denna masteruppsats syftar till att ge en översikt över den problematiska naturen av könsstereotypisering i reklam, där man belyser de relaterade frågorna och deras konsekvenser, samtidigt som man erbjuder forskningsbaserade rekommendationer till intressenter för att främja mer inkluderande och rättvisa reklampraktiker. Forskningen visar att könsstereotyper kvarstår i reklam över hela världen, även om vissa länder kan uppvisa mer avancerade tillvägagångssätt för att hantera frågan. Det har också konstaterats att könsstereotypisering manifesteras genom olika medel, inklusive ljud-, visuella och semantiska element, där subtila former är särskilt oroande på grund av deras obemärkta påverkan på tittare. Viktiga områden för undersökning inkluderar de negativa effekterna av skadlig reklam, den kulturella påverkan, företags och intressenters ansvar, fördelarna med utbildning av anställda och interaktiva upplevelser, utmaningar med att uppnå allmänt engagemang, betydelsen av kvalitativ copytesting, effektiviteten i proaktiva åtgärder och branschinitiativ samt användningen av humor i reklam. Uppsatsen föreslår en forskningsbaserad metod för att främja jämställdhet mellan könen i reklam genom en föreslagen ram. / Gender stereotyping in advertising is a pervasive issue that continues to shape and reinforce societal norms and perceptions of gender roles. This master's thesis aims to provide an overview of the problematic nature of gender stereotyping in advertising, highlighting the associated issues and their implications, while offering research-based recommendations for stakeholders to foster more inclusive and equitable advertising practices. The research reveals that gender stereotypes generally persist in advertising, although some countries may exhibit more advanced approaches to addressing the issue. It was also found that gender stereotyping manifests through various means, including audio, visual, and semantic elements, with subtle forms being particularly concerning due to their unnoticed influence on viewers. Key areas of exploration include the negative effects of harmful advertising, the cultural influence, corporate and stakeholder responsibility, the benefits of employee education and interactive experiences, challenges in achieving widespread involvement, the significance of qualitative copy testing, the effectiveness of proactive measures and industry initiatives, and the use of humour in advertising. The thesis proposes a research-based approach to promoting gender equality in advertising through a suggested framework.

As sustainability becomes a pressing issue, companies are increasingly adopting green advertising strategies to promote their products and increase consumer awareness. However, the effectiveness of these advertisements across different cultural backgrounds are often overlooked. In light of this, the research addresses two questions: (1) What are the characteristics of successful green advertisements in Japan and Sweden? and (2) How should Japanese and Swedish companies in the automobile industry design and deploy green advertisements to optimize the effect? To answer these questions, the research involved data analysis on green advertisements to understand key themes and develop survey samples. The survey was then conducted to examine the impact of cultural and green messages on participants' perceptions. The main findings indicate that both Japanese and Swedish participants perceive green advertisements with a soft-sell and single-message approach more appealing. However, when it comes to cultural messages, more Japanese participants showed positive attitudes towards green advertisements with high-context messages than Swedish participants with low-context messages. / I takt med att hållbarhet blir en allt viktigare fråga anammar företagen allt oftare gröna reklamstrategier för att marknadsföra sina produkter och öka konsumenternas medvetenhet. Effektiviteten av dessa annonser över olika kulturella bakgrunder förbises dock ofta. Mot bakgrund av detta tar forskningen upp två frågor: (1) Vad kännetecknar framgångsrika gröna annonser i Japan och Sverige? och (2) Hur bör japanska och svenska företag inom bilindustrin utforma och distribuera gröna annonser för att optimera effekten? För att besvara dessa frågor omfattade forskningen dataanalys av gröna annonser för att förstå viktiga teman och utveckla undersökningsurval. Undersökningen genomfördes sedan för att undersöka hur kulturella och gröna budskap påverkade deltagarnas uppfattningar. De viktigaste resultaten visar att både japanska och svenska deltagare uppfattar gröna annonser med en mjuk säljstrategi och ett enda budskap som mer tilltalande. Men när det gäller kulturella budskap visade fler japanska deltagare positiva attityder till gröna annonser med högkontextbudskap än svenska deltagare med lågkontextbudskap.

Välgörenhetsorganisationer använder sig av emotionell marknadsföring, via bland annat storytelling i reklamfilmer, med avsikten att väcka känslor och erhålla monetära gåvor från mottagarna. En av dessa organisationerna är Barncancerfonden som år 2013 ändrade sitt kommunikationskoncept i takt med att forskningen inom barncancer gick framåt. Numera används den blå stolen, som är en symbol för Barncancerfonden sedan år 2009, för att signalera ett budskap om hopp istället för död och saknad. Detta genom att fylla stolen med barn och inte längre låta den stå tom i deras reklam. Denna studie syftar till att undersöka hur Barncancerfonden konstruerar tre utvalda reklamfilmer som använder storytelling för att förmedla sitt budskap om hopp, samt hur mottagarna i åldern 25-30 år upplever dem. Genom kvalitativa samtalsintervjuer med fem respondenter inom målgruppen, samt analys av reklamfilmernas innehåll kan denna studie konstatera att mottagare upplever reklamfilmer på olika sätt beroende på deras värderingar och tidigare erfarenheter. Faktorer som empati, relaterbarhet och berättelsens dramaturgi influerar mottagarens upplevelse av reklamfilmerna. Studien visar även att den blå stolen, som sedan 2013 är tänkt att vara en symbol för hopp om överlevnad, väcker sorgsna och oroliga känslor samt att stolen upplevs representera att något inte står rätt till.  Förtroendet för Barncancerfonden och trovärdigheten för deras budskap är beroende av hur organisationen framställer sig själva och förmedlar sina värderingar, samt att dessa stämmer överens med mottagarens uppfattning om dem. / Charities use emotional marketing, including storytelling in commercials, with the intention of evoking emotions and obtaining monetary donations from recipients. One of these organizations is the Children's Cancer Foundation, which changed its communication concept in 2013 as research into childhood cancer progressed. Nowadays, the blue chair, which has been a symbol of the Children's Cancer Fund since 2009, is used to signal a message of hope instead of death and missing. This is done by filling the chair with children and thus no longer leaving it empty in their advertising. This study aims to investigate how the Children's Cancer Fund constructs three selected commercials that use storytelling to convey their message of hope, and how the recipients aged 25-30 years old experience them. Through qualitative interviews with five respondents in the target group, as well as analysis of the content of the commercials, this study finds that recipients experience commercials differently depending on their values and past experiences. Factors such as empathy, relatability and the dramaturgy of the story influence the recipient's experience of the commercials. The study also shows that the blue chair, which since 2013 is supposed to be a symbol of hope for survival, evokes sad and anxious feelings and that the chair is perceived to represent that something is not right. Trust in the Swedish Childhood Cancer Foundation and the credibility of its message depend on how the organization presents itself and conveys its values, and whether these are consistent with the recipient's perception of them. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Sociala medier har blivit dynamiskt runt om i världen, det utvecklas ständigt och tar nya varianter. Den digitala utvecklingen har lett till övergången från massmarknadsföring till en alltmer trendig influencer marketing. Med influencer marketing menas att företag samarbetar med influencers för att marknadsföra sina produkter och öka sin tillväxt samt engagemang hos konsumenter. Dock har den ökade användningen av influencer marketing lett till att konsumenter tvivlar på äkthet av reklam, upplagt av influencers på Instagram. Det skapar en oro hos konsumenter att influencers gör reklam endast av finansiella skäl och att de är otydliga med deras reklam. Det resulterar i att konsumenter har låg förtroende för autenticitet inom influencers reklam på Instagram och deras reklam anses vara opålitliga. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med förståelse kring konsumenters upplevelser av autenticiteten inom reklam som influencers marknadsför på Instagram. Dessutom är syftet att ta reda på om fenomenet elektronisk Word of Mouth har en påverkan på konsumenters uppfattning om influencers reklam.   Metoden som använts är av kvalitativ natur då det anses vara mest passande med hänsyn till studiens syfte. Datainsamlingen har skett via semistrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan analyserats genom kodning. Urvalsmetoder som användes i studien är målstyrt urval och snöbollsurval. I studien har 15 respondenter deltagit som med sina svar bidragit med material till uppsatsens resultat och analys. Teorier som tillämpats i denna studie är influencers, autenticitet, reklam och elektronisk Word of Mouth.   Resultatet av studien visar att majoriteten av respondenterna hade en negativ inställning till influencers reklam på Instagram och de uppfattade influencers reklam som inautentiska. De huvudsakliga anledningarna som påverkade konsumenternas uppfattning av influencers reklams äkthet bestod av den finansiella relationen som finns mellan företag och influencers, om influencers visar både nackdelar och fördelar av produkten/tjänsten samt influencers kunnighet i relation till produkten/tjänsten. För att influencers reklam skall anses vara trovärdiga är det viktigt att influencers ska vara tydliga och ärliga i deras reklam. Influencers bör även ha expertis och kunnighet i deras reklam, i syfte att stärka konsumenters uppfattning om influencers reklams autenticitet. Enligt vår studie anser alltså de tillfrågade konsumenterna att ärlighet är väsentligt. Influencers eventuella finansiella intresse kan vara en orsak till en negativ bild av dem. Tydlighet tyckte respondenterna vara viktigt för att ha förtroende för influencers reklam, likaså kompetens och sakkunnighet. Generellt var förtroendet för eWOM större än för influencers. / Social media has become dynamic worldwide, continually evolving and adopting new forms. The digital revolution has driven the transition from mass marketing to increasingly trendy influencer marketing. Influencer marketing refers to the collaboration between companies and influencers to promote their products, enhance their growth, and engage consumers. However, the escalated use of influencer marketing has led consumers to doubt the authenticity of advertisements presented by influencers on Instagram. This instills consumer concerns that influencers engage in advertising solely for financial motives and that they are ambiguous in their promotional activities. As a result, consumers have limited confidence in the authenticity of influencer advertisements on Instagram, deeming them unreliable. The purpose of this qualitative study is to contribute to an understanding of consumers' experiences of authenticity in advertising promoted by influencers on Instagram. Additionally, the aim is to determine whether the phenomenon of electronic Word of Mouth has an impact on consumers' perceptions of influencer advertising.   The employed methodology is qualitative in nature, deemed most appropriate in alignment with the study's objectives. Data collection occurred through semi-structured qualitative interviews, subsequently analyzed through coding. The sampling methods employed in the study encompass purposive sampling and snowball sampling. Fifteen respondents participated in the study, contributing their responses to the material utilized in the study's results and analysis. The theoretical frameworks applied in this study include influencer’s, authenticity, advertising, and electronic Word of Mouth.    The study's findings indicate that a majority of respondents held a negative attitude toward influencer advertising on Instagram, perceiving it as inauthentic. The primary factors influencing consumers' perception of the authenticity of influencer advertising were the financial relationship between companies and influencers, whether influencers present both advantages and disadvantages of the product/service, and the influencers' expertise in relation to the product/service. To establish influencer advertising as credible, it is imperative for influencers to be transparent and truthful in their promotions. Furthermore, influencers should possess expertise and knowledge in their advertising efforts to enhance consumers' perceptions of the authenticity of their advertisements. According to our study, the surveyed consumers consider honesty to be crucial. The potential financial interests of influencers might contribute to a negative perception of them. Clarity was considered important by the respondents to have trust in influencer advertising, as well as competence and expertise. In general, trust in electronic Word of Mouth exceeded trust in influencers.

Studien diskuterar hur spelifierad reklam, ett så kallat advergame som kombinerar spel ochreklam, kan påverka användarnas engagemang på en plattform såsom Youtube. En prototypskapades med målet att illustrera hur spelifierad reklam på en videoplattform kan se ut. Studiensavsikt är att få en förståelse för hur användarnas attityd till reklam påverkar och influerar derasengagemang till att interagera med ett advergame på en videoplattform. Vidare är studiens syfteatt utvärdera vilka spelelement som påverkar användares engagemang i ett advergame. Studienanvände sig av kvalitativa metoder samt prototyputveckling. Prototypen utvecklades under tvåiterationer och det genomfördes även fyra användbarhetstester för att förbättra prototypen.Därefter testades prototypen i en fokusgrupp och i tre par-intervjuer. Intervjuerna genomfördespå plats i två städer i sydvästra Skåne. Resultatet bidrog med insikter om hur personerinteragerar med digital reklam och deras tankar kring ett advergame. Responsen frånintervjuerna indikerade att det inte är lämpligt att använda advergames på en videoplattform pågrund av att det stör användarens intention till varför de är på Youtube. Vidare dras slutsatsenatt spelelement som ledartavla, poäng och medaljer främjar engagemang och uppmuntraranvändaren till att interagera med ett advergame. För att få ett tydligare resultat hade det krävtsytterligare prototyputveckling samt tester och intervjuer. / The study discusses how gamified ads, a so-called advergame that combines game andadvertising, can affect user engagement on a platform like Youtube. A prototype was createdwith the aim of illustrating how gamified advertising on a video platform can be portrayed. Thepurpose of the study is to gain a better understanding regarding users' attitude towardsadvertising and how it influences their engagement to interact with an advergame on a videoplatform. Further, the intention of the study is to evaluate which game elements affect users’engagement on an advergame. The study consisted of qualitative methods and prototypedevelopment. The prototype was developed over two iterations and four usability tests were alsoconducted to improve the prototype. The prototype was then tested in a focus group and in threeinterviews made up of pairs. The interviews were held on site in two cities in southwest Skåne.The result contributed insights into how people interact with digital advertising and theirthoughts about an advergame. The response from the interviews indicated that it is notappropriate to use advergames on a video platform because it interferes with the user's intentionas to why they are on Youtube. Furthermore, it is concluded that game elements such asleaderboards, points and medals promote engagement and encourage the users to interact withan advergame. To get a clearer result, further prototype development as well as tests andinterviews are required.

Reklam har genom tiderna utvecklats från att vara övervägande argumenterande text till att påsenare år ha en mer berättande ansats, särskilt med framväxten av videoreklam. Socialamedier har lockat många företag att flytta sin reklam från traditionella medier till socialamedier på grund av den ökande användningen. Samtidigt som företag söker sig till socialamedier gör även allmänheten det, där ibland barn. Att urskilja reklam från annat innehåll pådessa plattformar har visat sig vara särskilt utmanande för barn. Mot denna bakgrund syftardenna studie till att undersöka skillnader och likheter i Kevin Bangs TikTok-videor med fokuspå deras berättarstrukturer. Studien analyserade tio videor, fem samarbetsvideor och fem av Kevin Bangs egna videor.Detta gjorde vi med hjälp av aktantmodellen, Hey You See So och plott. Studiens resultatindikerar att videorna följer liknande berättarstrukturer med några få distinkta skillnader. Detär även tydligt att hans samarbetsvideor inte går att separera från hans egna videor, främst pågrund av att det inte finns tydliga säljarargument. / Advertising has evolved over time, transitioning from predominantly persuasive text to adopting a more narrative approach in recent years, especially with the rise of video advertising. Social media has enticed many companies to shift their advertising from traditional media to social platforms due to the increasing user engagement. Simultaneously, as businesses migrate to social media, so does the public, including children. Distinguishing advertisements from other content on these platforms has proven to be particularly challenging for children. Against this backdrop, this study aims to examine differences and similarities in Kevin Bang's TikTok videos, focusing on their narrative structures.  The study analyzed ten videos, comprising five collaboration videos and five of Kevin Bang's own videos. This analysis was conducted using the actantial model, Hey You See So, and plot. The results of the study indicate that the videos follow similar narrative structures with only a few distinct differences. It is also evident that his collaboration videos cannot be easily distinguished from his own videos, primarily due to the absence of a clear selling point.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur köpare av reklam- och formgivningstjänster väljer leverantör, och hur de samarbetar med den valda leverantören. I rapporten sammanställs kvalitativa intervjuer med tolv personer, från olika organisationer och med olika erfarenhet, vilkas arbetsuppgifter innehåller köp av reklam- eller formgivningstjänster. De intervjuas angående vilka faktorer som är viktiga vid val av leverantör, hur processen och arbetsfördelningen ser ut och vilka fallgropar som finns i arbetet.De intervjuade reklamköparna lägger stor vikt vid samarbetsförmåga och personkemi vid val av reklambyrå eller formgivare. Ofta tas den första kontakten efter att leverantören blivit rekommenderad av någon i köparens kontaktnät. De fallgropar i arbetet som köparna tar upp kan ofta härledas till arbetsfördelningen i processen. Det hänger ihop med att rollfördelningen mellan köpare och leverantörer kan skilja sig åt kraftigt. Erfarna köpare från mindre organisationer går in både som projektledare och medarbetare i arbetet, medan oerfarna köpare och de som kommer från större organisationer intar en mer åskådarliknande roll. För blivande reklamköpare finns i empiridelen tips på hur en organisation kan spara tid och kostnader i samband med reklamköp. Dessa kan sammanfattas i två ord: var förberedd. / The purpose of this essay is to understand how advertisers and buyers of graphic design choose between different advertising agencies, and how they cooperate with their suppliers. The report is based on qualitative interviews with twelve people who work part or full time with buying of advertising or graphic design services. The interviews focus on the choice of advertising agency, the buying process and common pitfalls when doing this.When choosing between different advertising agencies, the interviewed advertisement buyers focus on cooperation skills and personal chemistry. Usually, the agency is first contacted after being recommended by a current or former client of theirs. The roles of the buyer and the supplier vary widely between different types of buyers, and this is often a source of conflicts between the two of them. Experienced buyers working in small organisations tend to act as project managers and co-workers, while unexperienced buyer or those from large organisations tends to control the process from the outside. The interview part of this report contains quite a few tips for advertising buyers-to-be. Those can be summed up in two words: be prepared.

”You can scroll but you can’t hide - a qualitive study of three age groups critique and resistance against sponsored posts on Instagram” Author: Sofia PetterssonCourse: Applied strategic communications The aim of this study is to investigate and try to make sense of the critical thinking and following resistance by three age groups against sponsored posts on Instagram. The theoretical background of the study includes Stuart Halls model of encoding/decoding, and Michel Foucaults abstract theories of power/knowledge. The investigative method through which the empirical materials have been gathered is three focus group interviews with three different age groups — 12-16 years old, 19-29 years old and 30-55 years old. To analyze the statements gathered in the focus group interviews, the method of discourse psychology have been applied to the material. The aim of this was to bring forth the repertoars which the groups use to construct reality according to them, and to try and understand how they construct their own identities, both within the group but also the individual.The results were somewhat inconclusive. The study shows that though the older the more consequential the groups think, the method for resistance varied a lot. The youngest group showed some critical thinking and shows tendencies to avoid the advertisements by leaving Instagram. The problem with this group is that they don’t really know why they do this. And they don’t display any deeper understanding as to why they think the way they do. The group 19-29 years showed a more complex understanding of consequences and their critical thinking is more well rounded. In spite of this, this group doesn't show much resisting behavior. The oldest group was the most critical, and talked about more consequential subjects and problems with this kind of advertising. Furthermore, the oldest group had the most knowledge about the technical structures that the sponsored posts are made of and therefore has the best position for resisting the marketing techniques in place. The study is 42 pages long.

Sex in advertising can be just as fun as it can be offensive, depending on how it is portrayed.Small details can make big differences, and although there are frameworks for ethical advertisement issued by ICC, the border between what is right and wrong in the means of sexual allusions, can appear very narrow. With consumers as the final judge of ethics, this study aims to answer the question of what consumers find to be appropriate sexual allusions, versus inappropriate ones. This, with the goal and purpose of clarifying the narrow border just mentioned. The study was executed through a structured focus group interview, where seven consumers were exposed to ten commercials and surrounding questions and topics for discussion. The result generated overall answers as well as more specific elements of both appropriate and inappropriate sexual allusions. To follow social norms was said to be of most value and if not done right the sexual allusion becomes inappropriate. As a more specific example, humor and especially wit, was said to have the power to ensure that the sexual allusion came off as appropriate.