Denna språkvetenskapliga studie syftar till att synliggöra och diskutera kring hur olika genredrag, diskurser och identiteter tas i uttryck genom kundklubbars självpresentationer. Detta för att se på vilket sätt kundklubbar framställer sig själva i jakten på att värva, behålla och främja lojala kunder. I studien deltar åtta företag, vars kundklubbar har presenterats textuellt på respektive företags hemsida. För att hitta betydelsebärande moment i texterna har den systemisk-funktionella grammatiken tillämpats, och genom interpersonella och ideationella textanalyser har genredrag och diskurser synliggjorts. Det dras även paralleller till hur genredragen kan fungera identitetsskapande, och det diskuteras utifrån detta om hur kundklubben skapar en åtråvärd identitet både hos sig själv och sina medlemmar. Detta kopplas även till riktlinjer inom reklamgenren. Resultatet visar en tydlig struktur där kunder erbjuds exklusiva förmåner och en åtråvärd identitet i utbyte mot att registrera sig i klubben. Medlemmar intar en passiv roll som ansträngningslöst får eller tjänar på klubbens alla fördelar, medan kundklubbarna framställs som aktiva skapare och resursrika försörjare. Här framträder även en säljdiskurs, som ställs i kontrast till en dold konsumtionsdiskurs. Negativa aspekter, så som kostnader och villkor, osynliggörs och fokus ligger snarast på att beskriva den positiva upplevelsen och lönsamheten med att vara medlem i kundklubben. / This linguistic study aims to find, highlight and discuss how different genre features, discourses and identities are constructed in text based self-presentations of a customer club. The purpose is to see how these presentations are produced in the quest to recruit, retain and promote loyal customers. The study involves eight companies, whose customer clubs has been presented textually on each company's website. To find important features in the texts, the systemic-functional grammar is applied, and through interpersonal- and ideation text analyzes, the genre features and discourses can be identified. Parallels are also drawn to the genre features connection and creation in works of identity. A comparison to the advertising genre is also made. Based on this, a discussion of what linguistic methods customer clubs use to create a desirable identity both in themselves and their members, becomes a central part in the analysis. The result shows that there is a clear structure, in which customers are offered exclusive benefits and a coveted identity in exchange for enrolling in the club. In the presentations, members play a passive role that effortlessly gets or earns all the listed benefits while the customer clubs on the other hand, are portrayed as an active and resourceful distributor. A sales discourse also emerges here, which contrasts with a hidden consumption discourse. Negative aspects, such as costs and conditions, are made invisible and the presentation mainly focuses on describing the positive experience and all the benefits of being a member of the customer club.

Vitt har länge gått hand i hand med det minimalistiska och enkla, och har en gemensam historia med den estetik och uttryck som återfinns i vår kultur i Sverige. Det gäller för vår arkitektur såväl som vår klädstil och visuella uttryck i den formgivning som skapas. Det vita spelar därför en stor roll för formgivaren precis som reklamtävlingar spelar en stor roll för reklambyråerna i Sverige likväl som internationellt. Det är i dessa som reklambyråerna tävlar om att producera starkast kommunikation och för att marknadsföra sig gentemot nya kunder. Syftet med den här studien är att se om det finns ett samband mellan det vita och reklam genom att undersöka om det vita i printannonser premieras olika i kategorin för tryckta medier mellan den svenska reklamtävlingen Guldägget och de två internationella reklamtävlingarna CLIO Awards och Eurobest. Om så är fallet undersöks också i vilken utsträckning och varför det vita premieras. För att ta reda på detta har mätningar av det vita i samtliga vinnande bidrag i de tre tävlingarna de senaste tio åren genomförts. Utöver detta har intervjuer med nio art directors och creative directors på ledande byråer i Sverige genomförts. De viktigaste slutsatserna av undersökningen är att det är högre andel vitt procentuellt sett i Guldägget jämfört med de internationella tävlingarna, där det vita inte premieras alls. Däremot behöver inte det betyda att det är just det vita som premieras i Guldägget.

I denna uppsats undersöker och identifierar jag språkliga strategier i kampanjtexter från Försvarsmakten. Undersökningen syftar till att med hjälp av en sociosemiotisk analys kartlägga de modelläsare som konstrueras i Försvarsmaktens rekryteringskampanjer för grundläggande militär utbildning. Undersökningsmaterialet består av printannonser från tre kampanjer genomförda mellan år 2012 och 2013. Metoden för undersökningen är lånad från Anders Björkvalls avhandling svensk reklam och dess modelläsare och består av en analysmodell baseras på Hallidays systemisk-funktionella grammatik. Modellen tar fasta på textens textuella, ideationella och interpersonella betydelser såväl som textens rekontextualisering. Resultatet från undersökningen visar att de modelläsare som konstrueras i annonserna har en inre önskan om att bidra till en bättre värld genom att hjälpa andra människor, men agerar i nuläget inte alls. Modelläsarna är undvikande inför att höra om katastrofer och konflikter i världen och hittar lätt bortförklaringar till varför de ännu förblir passiva. Glappet mellan den önskade och verkliga identiteten skapar en känsla av otillräcklighet hos modelläsarna. Försvarsmakten presenteras i materialet som handlingskraftiga och pålitliga, ett slags ideal för modelläsaren. / In this study I examine and identify the linguistic strategies used in campaign texts from the Swedish Armed Forces. The purpose of the study is to identify the characteristics of the mod- el readers constructed in recruitment campaigns for basic military training, using a socio- semiotic approach. The research material consists of print ads from three campaigns conduct- ed between 2012 and 2013. The method used in the study is borrowed from Anders Björ- kvall’s dissertation Model readers in Swedish advertising and consists of an analytical model based on Halliday’s systemic functional linguistics. The model takes into account the textual, ideational and interpersonal meanings of the text, as well as its recontextualisation. The re- sults of the study show that the model readers constructed in the ads have an inner desire to contribute to a better world by helping other people, but are currently not doing this. The model readers avoid hearing about disasters and conflicts in the world and will easily find excuses for why they still remain passive. The gap between the desired and actual identity creates within the model readers a sense of insufficiency. The Swedish Armed Forces, on the other hand, are presented as energetic and dependable, an ideal for the model reader.

Varumärkesplacering i digitala spel i samband med belöning och bestraffning harundersökts i denna studie. Resultat från tidigare studier på varumärkesplacering i spelanvändes i utformningen av undersökningen. Tidigare undersökningar av belöningoch bestraffning och dess inverkan på minnet studerades också. Detta kan vara förstagången som varumärkesplacering i digitala spel undersöks i samband med interaktivbelöning och bestraffning.Två versioner av spelet Supertuxkart skapades för undersökningen; den ena medbelönings- och bestraffningsåterkoppling och den andra utan. Deltagare från Kina ochSverige medverkade i experimentet.Undersökningen visade att varumärken med belöning eller bestraffning har tydligaeffekter på deltagarnas memorering av varumärken. Detta verkar gälla oberoende avdeltagarnas kulturella bakgrund, genus eller erfarenhet av digitala spel. Resultatetvisade även att bestraffning inte nödvändigtvis leder till en negativ inställning hosdeltagarna i samband med varumärkesplacering. Vidare studier behövs för att bättreförstå inställningsförändring i detta sammanhang.

Denna studie syftar till att undersöka hur myndigheten Försvarsmaktens jämställdhetssatsning mellan åren 2015 och 2018 visuellt och språkligt kom till uttryck i två reklamkampanjer som lanserades under samma tidsperiod. Studien vill även ge ökad förståelse för hur bild och text samspelar i reklam som ämnar bidra till ökad jämställdhet. Utifrån studiens syfte lyder frågeställningarna: Hur framställs män respektive kvinnor i reklamkampanjerna? Hur kan framställningen av män respektive kvinnor relateras till handlingsplanen och Försvarsmaktens definition av jämställdhet? Hur samspelar text och bild i reklamkampanjerna för att påvisa jämställdhet? Materialet som studien bygger på består av totalt 12 reklambilder från reklamkampanjerna Vi låter Sverige vara ifred (2017–2018) och Många har många frågor (2018), sex bilder från vardera kampanj. Studien utgår från ett sociosemiotisk perspektiv och bygger teoretiskt främst på språkmodellen för systemisk-funktionell grammatik (SFG). Materialet undersöks genom metoden sociosemiotisk multimodal analys och fokuserar på den ideationella och den interpersonella metafunktionen i bild och språk. Resultatet av analysen visade att Försvarsmaktens jämställdhetssatsning kom till uttryck i reklamkampanjerna genom att framställa män och kvinnor som jämlikar. Kvinnor, och till viss del även män, förekommer i sammanhang och roller de inte vanligtvis syns i, vilket är uttryck för en icke-stereotyp framställning av könen. Kvinnor får ta plats både visuellt och språkligt i militära sammanhang som historiskt varit mansdominerade. Slutligen visade analysen att bilderna är det som starkast påvisar jämställdhet i reklamkampanjerna. Bilderna hjälper i flera fall mottagaren att förstå textens betydelse i reklambilderna.

This study examines two norm-breaking advertising campaigns. Through a sociosemiotic multimodal analysis I have examined a selection of advertising images from two norm-breaking campaigns: Försvarsmakten’s campaign Kom som du är and Arbetsförmedlingen’s campaignGör plats. The purpose of this study was to create a deeper understanding of how norm-breaking advertisement uses verbal and visual resources to affect attitudes and prejudices. To answer this purpose, the study has been based on the following questions: How are prominent participants constructed in norm-breaking advertising? How does image and text interact in order to change attitudes and prejudices? How does the presentation of the prominent participants in the advertising images relate to the overall purpose of the campaign? The result of this study indicates that there are patterns regarding how verbal and visual resources are used in the analyzed norm-breaking advertising images. The overall result shows that how the participants are portrayed makes the advertising images both demanding, contact- creating and engaging. Text and image interact in such a way that they both strengthen and complement each other and together they express demands that point toward a desired attitude and social change. The advertising images contains different people represented in a non- stereotyped way which relates well to the overall purpose of the campaigns.

Advertising constantly surrounds us in different ways and it affects us in our everyday lives. The underwear industry has often been criticized for sexist and excluding advertisements and women has often been depicted in a stereotyped way. Today marketing has become more inclusive, as diversity of people in advertisements has become a hot topic of discussion. It is interesting to examine this topic out of a Swedish context as it in many ways is a country that is on the cutting edge when it comes to inclusion and diversity. This study aims to, based on images and commercials from Victoria’s Secret Sweden and Lindex, examine how and in what ways inclusion and exclusion depicts in female underwear advertising. Our theoretical framework consists of following theories: representation, stereotyping, intersectionality, and following terms: norm, norm creativity and femininity. Our analysis is made with semiotic image analysis as the chosen method. The main conclusion of this study is that our material included women with different skin colors and ethnicities, and partly women with varying body types and ages. People with visible disabilities was excluded from the advertisements. Factors such as class, sexual orientation, religious beliefs, gender identity and invisible disabilities we could not distinguish, which made it impossible for us to assess whether these groups was included or excluded in the advertisements. Thus, the advertisements was both including and excluding, however we question whether it is possible for companies to include all types of groups and people in their advertisements.

Digitaliseringen av samhället har ökat kraftigt det senaste decenniet och hela 95% av Sveriges befolkning uppger att de använder internet dagligen. Det har också lett till att data som personer lämnar efter sig på nätet även den har ökat. Denna ökning i kombination med smartare analysverktyg för att utvinna information ur dessa datamängder har möjliggjort en ny typ av marknadsföring, den individanpassade marknadsföringen. Det innebär att företag riktar sina erbjudanden och annonser för den specifika konsumenten med hjälp av dennes egen data även kallat digitala fotspår. De digitala fotspår som företag använder sig utav kan vara köpbeteende, GPS- koordinater och tidigare sökhistorik på exempelvis Google. Dock finns det en risk att företag kan kränka den personliga integriteten när den individanpassade reklamen blir för specifik eller är baserad på känslig information om konsumenten. Detta leder in på studiens forskningsfråga som är ” Vad är konsumentens uppfattning kring individanpassad marknadsföring gällande den personliga integriteten?”. Denna forskningsfråga har även två delfrågor som är ” Vilka faktorer bidrar till att konsumenten i mindre utsträckning uppfattar individanpassad reklam som integritetskränkande?” och ” Vad uppfattas som integritetskränkande för konsumenten?”. Dessa delfrågor ska tillsammans hjälpa till att svara på huvudfrågan. Ordet konsument avser i denna studie de som handlar digitalt och använder sig av olika digitala tjänster där de blir exponerade för individanpassad reklam.Forskningsfrågan besvaras med hjälp av en kvalitativ metod och samtalsintervjuer där en induktiv med inslag av deduktiv tematisk analys används för att analysera materialet. Studien kommer fokusera på att undersöka individanpassad marknadsföring gällande integritet utifrån ett konsumentperspektiv och kommer därmed inte gå in på hur företag resonerar kring denna fråga. Syftet med studien är att ge företag en inblick i vilken information som konsumenter tycker är okej att de använder sig av för att individanpassa reklam samt när de anser att det blir integritetskränkande.Det resultat som studien kom fram till är att olika åtgärder från företag så som att ge konsumenten ökad kontroll över sin personliga information samt en ökad transparens kring vilken information som samlas in och används leder till ett ökat förtroende för företaget vilket i sin tur bidrar till ett positivare mottagande av reklamen. Vidare uppfattas reklam som är baserat på konsumentens köpbeteende och tidigare sökningar3som minst integritetskränkande medan reklam som baseras på ljudupptag, GPS- koordinater samt vilka konsumenten integrerar med som mest integritetskränkande. Företaget som ligger bakom en reklam som uppfattas som integritetskränkande kan få en skadad image vilket kan leda till att konsumenten i framtiden väljer ett annat företag.

Augmented Reality är en teknik för att förstärka verkligheten, där digitala objekt placeras framför bilder eller liknande genom att använda kameran på den mobila enhet. Eftersom det finns flera olika metoder att använda Augmented Reality-tekniken har undersökningar och efterforskningar inom området gjorts. Ett exempel på ett område där denna teknik går att använda är reklam. Reklam är något som alla dagligen möts av, men oftast kan ses som tråkiga eller är något många inte lägger märke till. Genom en Augmented Reality prototyp kan användaren registrera respektive mönster eller tal och hämta nödvändig data från en databas. Sedan skapas en interaktiv händelse som visar informationen på ett unikt sätt, där alla, även de funktionshindrade kan ta del av den information de oftast saknar. Denna interaktiva händelse ger även liv till de tidigare tråkiga reklam- eller informationsaffischer. Resultatet av rapporten är en prototyp på mobila plattformen Android som använder Augmented Reality-tekniken och har många funktioner. Den kan acceptera röstigenkänning för att registrera det som talas in och utifrån specifika nyckelord kan prototypen ge information om nyckelordet. Testningen av denna prototyp visar att många är positiva i användningen av prototypen och ser det som ett intressant sätt att få ut informationen. Personerna som har testat prototypen kan tänka sig att använda prototypen själva för att få ut sin egna reklam på ett unikt och lockande sätt. / Augmented Reality is a technology where an object is introduced in front of a picture or a similar media using the camera on a mobile device. There are several different ways to use the Augmented Reality technology, research in the field has therefore been made. An example of an area where the technology can be used is advertisement. Since advertisement is something everyone is confronted with daily, but usually the advertisement can be seen as boring or is something many do not even notice. Through a Augmented Reality prototype, users can register both patterns and speech and get the required data from a database. It can create an interactive event that displays the information in a unique way, where everyone, even people with disabilities can take part of the information they usually can not take part of. This interactive event gives life to the previously tedious advertisement or information posters. The result of the report is a prototype on the mobile platform Android using Augmented Reality technology and the prototype has many features. It can use voice recognition and keywords to access additional information about the keyword. The testing of this prototype shows that many are in favour of the use of the prototype and they see it as an interesting way to get the information. That is why they are willing use the application themselves to get their own advertising in a unique and appealing way.

Syfte: Syftet är att skapa förståelse för hur företag arbetar med CSR och om det är möjligt att använda sig av influencers som marknadsföringsverktyg när detta arbete ska förmedlas. Syftet är också att ta reda på om denna marknadsföring har några underliggande utmaningar och möjligheter.  Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod med en induktiv forskningsansats. Den empiriska datainsamlingen omfattar tio semistrukturerade intervjuer genomförda med två urvalsgrupper, bestående av företag och konsumenter. Den empiriska insamlingen har analyserats med en tematisk analys och en SWOT-analys. Studiens diskussion har utförts genom att relatera empirin till teorin.  Resultat & slutsats: Resultatet har visat att företag inte arbetar enligt en traditionell utformning av CSR utan att snarare en uppdatering av begreppet som numera benämns som ”hållbarhet”. De tre dimensionerna som CSR består av utgör fortfarande grunden även i revideringen. Influencers går att använda i kommunikation av hållbarhet men det finns flertalet underliggande nyckelfaktorer som bör tas i beaktning innan verktyget implementeras.  Förslag till fortsatt forskning: Faktorerna har sammanställts i en SWOT-analys som förslag till vidare forskning. Framtida studier kan studera fler svenska företag och se om dessa funna faktorer instämmer med varandra. Vid ett sådant tillfälle kan en tydligare modellering göras för hur denna typ av marknadsföring bör genomföras. / Purpose: The aim is to create an understanding of how companies work with CSR and whether it is possible to use influencers as a marketing tool when CSR is being communicated. The purpose is also to find out if this communication has any underlying challenges or opportunities.  Method: The study is based on a qualitative method with an inductive research approach. The empirical data consists of ten semi-structured interviews conducted with two selection groups, consisting of companies and consumers. The empirical data has been analyzed with a thematic analysis, a SWOT-analysis and the study’s discussion has been done by relating the empirical material to the theoretical references.  Result & conclusion: The result has shown that companies do not work according to a traditional design of CSR, but with an updated version of the concept, now to be referred as ”sustainability”. The three fundamental dimensions in CSR is still the basis of the renewed CSR. Influencers can be used in the communication of CSR/sustainability but there are several underlying challenges and threats that should be considered before implementing the tool.  Suggestions for future research: The challenges and opportunities have been summarized in a SWOT analysis and the summary is the proposal for future research. Future studies can be to study other Swedish companies and see if these found factors agree with each other. If this is the case, a better– more developed – version of the model can be done for how this type of marketing should be carried out.