Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av vitt friluftsliv i kommunala gymnasieskolor runt om i Stockholms län. Frågeställningarna är:   Bedrivs undervisning i vitt friluftsliv på gymnasieskolor runt om i Stockholms län? Hur bedrivs undervisningen i vitt friluftsliv? Finns det några faktorer som påverkar utformningen av undervisning i vitt friluftsliv? Metod: Studiens datainsamling gjordes genom intervjuer. Urvalet bestod av åtta stycken idrott- och hälsalärare på gymnasieskolor runt om i Stockholms län. För att få en spridning av urvalet över hela området delades Stockholms län in i tre zoner: norra sidan, innerstad och södra sidan. Utifrån dessa zoner listades alla kommunala gymnasieskolor och ett slumpmässigt urval gjordes. Tre intervjuer vardera skedde på norra respektive södra sidan och två intervjuer tog plats i innerstaden. Resultatet har analyserats utifrån ramfaktorteorin. Resultat: Fem av åtta skolor bedriver någon form av undervisning i vitt friluftsliv. Hur undervisningen går till skiljer sig mellan skolorna. Vissa bedriver undervisning i säkerhet, längdskidor och långfärdskridskor under lektionstid, andra skolor använder sig av friluftsdagar för att undervisa inom detta och några skolor gör längre skidresor. Det har även framkommit ett antal faktorer som påverkar utformningen av undervisningen. Exempel på dessa faktorer är tillgången till material, ekonomi, tid, elevers attityder och bakomliggande organisation. Slutsats: Det som framkommit i denna uppsats är att majoriteten av medverkande skolor bedriver någon form av undervisning i vitt friluftsliv. Hur den undervisningen går till varierar mellan de olika skolorna. Slutsatsen är att det går att bedriva undervisning inom vitt friluftsliv i Stockholms län men det finns ett antal faktorer som påverkar utformning och genomförandet av detta. / Aim: The purpose of this study is to explore the occurrence of snow/ice-dependent outdoor life in local secondary schools around the Stockholm area. The research questions are: Is there any education of snow/ice-dependent outdoor life practiced at secondary schools around the Stockholm area? How is the education of snow/ice-dependent outdoor life practiced? Are there any factors that can affect the design of the education of snow/ice-dependent outdoor life? Method: The study's data collection was done by interviews. The sample consisted of eight physical education teachers at secondary schools around Stockholm. To get a spread of samples across the entire Stockholm area, Stockholm was divided into three zones: the northern side, the inner city and the southern side. Based on these zones, all local secondary schools were listed and a random sample was drawn. Three interviews each occurred on the northern and the southern side and two interviews took place in the inner city. The first physical education teacher in the staff list at the selected school was contacted, the next teacher in the list was to be contacted if no response and if no response at all, a new school was to be contacted. The results have been analyzed based on the frame-factor theory. Results: Five of the eight schools practices some form of education in snow/ice-dependent outdoor life. How the education is exercised differs between schools. Some teaches safety, cross country skiing and skating in class, other schools use outdoor days to teach this and some schools do longer skiing trips. There have also been a number of factors that influence the design of education. Examples of these factors are access to equipment, finances, time, student’s attitudes, underlying organization etc. Conclusions: What has been shown in this study is that the majority of participating schools practices some form of education in snow/ice-dependent outdoor life. How the teaching is done can vary between the different schools. The conclusion of this study is that it is possible to practice education in snow/ice-dependent outdoor life in the Stockholm area but there are a number of factors that affect the design and implementation.

Trafikbuller är ett ljud som generellt upplevs störande och kan orsaka stress. Trafikbuller och vitt brus kategoriseras båda som broadband noise, men tycks ha motsatta hälsoeffekter. Frågeställningen som undersökts i denna rapport är således hur trafikbuller kontra vitt brus påverkar individers stressnivå. Detta gjordes med hjälp av en artefakt i form av ett 3D pusselspel där dessa ljud implementerats. Elva deltagare rekryterades och delades in i tre grupper varav en kontrollgrupp. Regelbundna hjärtfrekvensmätningar genomfördes och ett frågeformulär samt DASS-21 självskattningsformuläret besvarades. Resultaten visade att deltagarna upplevde en genomsnittlig ökning av hjärtfrekvens oavsett vilket av ljuden de lyssnade till. Kontrollgruppen upplevde däremot en minskad hjärtfrekvens. Ljudet kan ha haft en påverkan på deltagarna, men ytterligare studier behövs för att få konkreta resultat. Resultaten är därav främst av intresse för framtida studier. Det finns en möjlighet att framtida resultat skulle kunna användas i utbildningssyfte eller inom spelutveckling för att påverka spelarens spelupplevelse. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

The purpose of this study is to shed light on the issues surrounding the marketing of white snus, which employs various means to downplay and beautify the product, thus normalizing it as part of everyday life. Using our analytical framework, we have developed spoof advertisements for white snus that convey this problematic nature. We then examine the strength of the message conveyed by using these parody advertisements as stimuli in two interview sessions to measure the experiences of active snus users. The aim of the study within a societal context is to investigate how parody advertisements can challenge prevailing societal structures by applying them in the context of the issues surrounding white snus.  This is done through the research questions: How can parody advertisements for white snus be designed to convey the issues in the marketing of white snus? How do users of white snus perceive the messages in the parody advertisements?. The analytical framework of the study encompasses semiotics, framing theory, storytelling in advertising and a model of caricature,  as well as previous research on culture jamming and parody advertisements. Using the analytical framework, parody advertisements were created based on two commercials produced by popular manufacturers of white snus, LOOP and VELO, which were then used as stimulus material during the interview sessions. The design process was initiated with a preliminary study in which suitable brands were identified and their advertisements analyzed semiotically, followed by the creation of the parody advertisements. Through focus group interviews with users of white snus, it was observed that the respondents generally understood and reacted to the message conveyed in the parody advertisement for LOOP. However, the discussion regarding the message and the feeling of captivity was limited due to the minimal elements and fictional representation in the advertisement. The parody advertisement for VELO prompted a more in-depth discussion, where respondents could relate to the depicted situation and gain a broader understanding of the consequences of their nicotine addiction. The responses were divided; some found the parody advertisement for VELO impactful, generating negative feelings towards the portrayed lifestyle, while others found it comforting, emphasizing positive sentiments towards the lifestyle.

Tobaksfritt snus har lite olika namn, bland annat nikotin påsar och ifolkmun brukar man ofta säga vitt snus. Det vita snuset har under2022 blivit en av de mest sålda snuset och i undersökningar visardet att ungdomars användande ökar. I den här studien undersökervi den grafiska designen på förpackningens lock.I uppsatsen har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys för attanalysera viktiga designelement som bygger uppförpackningsdesignen. Vi har samlat in data från 24 stycken olikaprodukter från 12 varumärken, där har vi undersökt färger,typografi och hierarki. Utöver undersökningen av förpackningen såhar vi också gjort en kvalitativ semiotisk bildanalys för att studerahur det vita snuset kommuniceras visuellt på sociala medier, detsociala mediet vi valde i denna studie var Instagram.Under denna studie har vi kommit fram till att vi kunde setydliga designelement som alltid var närvarande i designen ochviktiga informativa delar som bygger upp förpackningsdesignen.När vi studerade vitt snus på Instagram kunde vi även där setydliga mönster på hur varumärken valde att hantera varningstextensom medföljer produkter innehållande nikotin.

The study aims to examine the construction of the image of white snus, specifically focusing on the growing trend of female snus use. The analysis will shed light on overall perceptions and attitudes towards white snus, along with its social construction among young adults. The  research questions addressed by the study is: How is the image of white snus constructed in the interaction between media and young adults? How is white snus coded as masculine and feminine? The theoretical framework, comprising decoding of advertisements, the gender system, corporate branding, and femvertising will be applied to answer the questions. Situated within the qualitative research tradition, the study employs a reception analysis through two distinct methods: a semiotic image analysis of snus advertisements and focus group interviews to explore audience interpretations. The results indicate an evolving perception of white snus over time, now integrated into daily life, influenced by changing  gender norms and strategic maneuvers within snus advertising. Diverse media channels and advertising play a central role in shaping these norms and influence how individuals perceive themselves and others. The study establishes a close connection between snus consumption and gender identity, including both subconscious behavioral patterns and more explicit statements and behaviors related to white snus. From a scientific standpoint, the results contribute to the understanding of societal shifts in the perception of white snus, shedding light on the complex interplay between evolving gender norms, advertising strategies and individual behavior.

När vi som lärare och blivande speciallärare ser att den beprövade erfarenheten inte räcker för att alla elever ska nå en snabb och säker ordavkodning behöver vi kunskap baserat på vetenskaplig grund för att kunna ge elever i läs- och skrivsvårigheter rätt stöd och hjälp vilket är en utmaning för lärare och forskare. Då tidigare forskning har visat att ett auditivt vitt brus har en påverkan på koncentrationen för elever med ADHD, skulle det också, med tanke på komorbiditeten mellan läs- och skrivsvårigheter och uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter kunna ha en liknande effekt på läsning för elever med läs- och skrivsvårigheter och/eller dyslexi.    Syftet med studien är att undersöka om ett vitt auditivt brus och ett visuellt pixel-brus har någon påverkan på elevers ordavkodning, läsförståelse och arbetsminne och om det kan användas som ett pedagogiskt redskap/assisterande verktyg i undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 4 – 6. I denna studie används tester i ordavkodning och läsförståelse med och utan auditivt vitt brus i hörlurar, samt för arbetsminnet med och utan visuellt pixel-brus på skärm för att få ett mätbart resultat. För att få förståelse av deltagarnas egna upplevelser av brusen och dess eventuella användbarhet har även intervjuer om brusen använts.   Resultatet visar att både det auditivavita bruset och det visuella pixel-bruset har en positiv påverkan på elever i fonologiska svårigheter, både vid ordavkodning och när den fonologiska förmågan prövas. Då studiens resultat bland annat visar att bruset påverkar avkodningen mest skulle det kunna betyda att elever i lässvårigheter kan öka sin läsförmåga genom att tillföra auditivt vitt brus eller visuellt pixel-brus. Den grupp av elever som enligt resultatet verkar bli allra mest hjälpta av de båda brusen är den som uppvisar svårigheter med både ordavkodning, uppmärksamhet och koncentration. Dock får elever med enbart svårigheter med ordavkodningen också positiv effekt vilket tyder på att brusen kan ha en användbarhet, främst inom det specialpedagogiska området.

No description available.

I den här uppsatsen ville jag, med hjälp av olika reklambilder för disk- och tvättmaskiner, visa att ”miljö” sedan början på 2000-talet alltmer blev en resurs i kommersiell varureklam.Hur naturen och miljön används som ett försäljningsargument idag påverkas av en miljödiskurs som sedan sena 80-talet har fortsatt att utvecklas fram till nu, 2009. Hur den diskursen ser ut formar mycket av dagens varureklam och skapar de konventioner som står till grund för den. Ett stort problem med ”miljövaror” har varit sättet som de marknadsförs. Begrepp som ”miljövänlig”, ”renare luft” och ”värnar om miljön” har länge ingått i en terminologi som används i sammanhang som varken var pålitliga eller sakliga. Ett efterföljande problem har varit att konsumenter, oftast reflexartat, har lurats till att uppfatta produkter som miljövänliga. Exempelvis används ofta symboler eller bilder av blommor, träd, vatten och övrig natur i samband med reklamer för produkter som inte har en dokumenterad miljöfrämjande effekt. Problemet påpekades många gånger under 2000-talet och föranledde den Internationella Handelskammaren, ICC, att anta regler för hur miljöreklam får se ut. I konsumentverkets riktlinje, "Miljöargument i livsmedelsreklam - vad är tillåtet att säga", exemplifierar de problematiken med äggkartonger som var märkta med en retursymbol. Konsumentverket menade att det var oklart om det var förpackningen eller äggen som var mål för återvinning. Även fast intentionen var sådan, framgick det inte att förpackningen var komposterbar. De lade också tyngd i hur olika uttryck kunde uppfattas. Eftersom tidens miljöargument, i stor grad, har haft en positiv inverkan på konsumenter, bestämde de att en vara som marknadsförs som miljövänlig enbart får användas om det ligger en övergripande utredning till grund. Analysen var i sin tur tvungen att visa att produkten, under hela sin livscykel, påverkade miljön mycket mindre än liknande produkter för att den skulle godkännas.1 Konsumentverkets direktiv skulle på detta sätt hindra reklam som inte var förtroendeingivande och pålitlig från att användas. I Den här uppsatsen analyseras ett antal disk- och tvättmaskinreklamer. Jag har under arbetets gång intresserat mig för hur miljöfrågan gestaltas bildmässigt och successivt tagit steget in i reklambilder. Genom att visa hur bildkomposition, estetik och innehåll förändras under en längre tidsperiod (från 1981 fram till 2009) vill jag belysa hur olika företag drog nytta av populära samhällsfrågor, normer och värdering i sin marknadsföring. Trots att bildernas utseende och utformning är centrala faktorer till att ”förstå” deras innebörd och mening, skapas denna mening inte förrän bilden konsumeras. Inom fältet ”visuell kultur” studeras hur människors sociala, kulturella, kollektiva och individuella egenskaper och erfarenheter hjälper till att skapa en bilds innebörd genom komplexa seendepraktiker. Hur dessa seendepraktiker ser ut, fungerar och används för att tolka och analysera bilder kan du läsa om i denna uppsats. En stor del av teorin och metodiken baseras på Roland Barthes och andras beskrivningar av begreppen semiologi, konnotation, denotation och myt. Dessa koncept förklarar bland annat hur bilder skapar mening och betydelse och hur de uppfattas inom givna kulturella och sociala kontexter. Materialet som analyseras består av disk- och tvättmaskinsreklamer tagna ur dagstidningarna: Elle Interiör, Hus &amp; Hem, Allt i hemmet och Bo Bra.

Vi växer alla upp med olika förutsättningar, differentierandeerfarenheter och i ett samhälle som är upprättatoch upprätthåller riktlinjer, regler och standarder som vimer eller mindre tvingas leva utefter. Med samhälleligastrukturer så hårt bundna till dessa ramar kan det iblandvara svårt att veta hur en ska förhålla sig när de ramarsom är skapta för att vara till fördel för somliga bevisasvara skadliga och förstörande för andra.Detta var något jag själv inte riktigt hade lagt märke tillförrän Black Lives Matter-rörelsen uppmärksammadesoch krävde rättvisa till följd av mordet på George Floydsommaren 2020. BLM-rörelsen spreds, demonstrationergenomfördes världen runt och sociala medier fylldes avsvarta fyrkanter och människor som uttryckte sig angåendeden rasism som pågått för länge och som fortfarandepågår.Mitt arbete har riktats mot att titta på den roll grafiskdesign spelar i den fortsatta etableringen av de ramar ochregler som gör det omöjligt för rasism att elimineras, i enansats att samtidigt visa hur det inte räcker att enbartsäga: "jag är inte rasist". / We all grow up in different conditions, with differentiatingexperiences in a society founded upon the samerules, guidelines, and standards that are still exercised todayand which we as people are more or less forced to liveby. With social structures so tightly wound around theseguidelines it can sometimes be difficult to know how onemight behave and relate when those same guidelines onone hand serve as an advantage for some while beingdetrimental and harmful to others.This was something I was not fully aware of until the BlackLives Matter movement called for justice following themurder of George Floyd during the summer of 2020. TheBLM-movement spread, protests ensued on a global scale,and social media exploded showcasing black squaresand people expressing themselves regarding both pastand ongoing racism.My work has focused on observing the role graphic designplays in the continued establishment of the guidelinesand rules making the elimination of racism impossible.In an attempt to also demonstrate it’s no longerenough to say: "I am not racist".

Vitt har länge gått hand i hand med det minimalistiska och enkla, och har en gemensam historia med den estetik och uttryck som återfinns i vår kultur i Sverige. Det gäller för vår arkitektur såväl som vår klädstil och visuella uttryck i den formgivning som skapas. Det vita spelar därför en stor roll för formgivaren precis som reklamtävlingar spelar en stor roll för reklambyråerna i Sverige likväl som internationellt. Det är i dessa som reklambyråerna tävlar om att producera starkast kommunikation och för att marknadsföra sig gentemot nya kunder. Syftet med den här studien är att se om det finns ett samband mellan det vita och reklam genom att undersöka om det vita i printannonser premieras olika i kategorin för tryckta medier mellan den svenska reklamtävlingen Guldägget och de två internationella reklamtävlingarna CLIO Awards och Eurobest. Om så är fallet undersöks också i vilken utsträckning och varför det vita premieras. För att ta reda på detta har mätningar av det vita i samtliga vinnande bidrag i de tre tävlingarna de senaste tio åren genomförts. Utöver detta har intervjuer med nio art directors och creative directors på ledande byråer i Sverige genomförts. De viktigaste slutsatserna av undersökningen är att det är högre andel vitt procentuellt sett i Guldägget jämfört med de internationella tävlingarna, där det vita inte premieras alls. Däremot behöver inte det betyda att det är just det vita som premieras i Guldägget.