I den här uppsatsen ville jag, med hjälp av olika reklambilder för disk- och tvättmaskiner, visa att ”miljö” sedan början på 2000-talet alltmer blev en resurs i kommersiell varureklam.Hur naturen och miljön används som ett försäljningsargument idag påverkas av en miljödiskurs som sedan sena 80-talet har fortsatt att utvecklas fram till nu, 2009. Hur den diskursen ser ut formar mycket av dagens varureklam och skapar de konventioner som står till grund för den. Ett stort problem med ”miljövaror” har varit sättet som de marknadsförs. Begrepp som ”miljövänlig”, ”renare luft” och ”värnar om miljön” har länge ingått i en terminologi som används i sammanhang som varken var pålitliga eller sakliga. Ett efterföljande problem har varit att konsumenter, oftast reflexartat, har lurats till att uppfatta produkter som miljövänliga. Exempelvis används ofta symboler eller bilder av blommor, träd, vatten och övrig natur i samband med reklamer för produkter som inte har en dokumenterad miljöfrämjande effekt. Problemet påpekades många gånger under 2000-talet och föranledde den Internationella Handelskammaren, ICC, att anta regler för hur miljöreklam får se ut. I konsumentverkets riktlinje, "Miljöargument i livsmedelsreklam - vad är tillåtet att säga", exemplifierar de problematiken med äggkartonger som var märkta med en retursymbol. Konsumentverket menade att det var oklart om det var förpackningen eller äggen som var mål för återvinning. Även fast intentionen var sådan, framgick det inte att förpackningen var komposterbar. De lade också tyngd i hur olika uttryck kunde uppfattas. Eftersom tidens miljöargument, i stor grad, har haft en positiv inverkan på konsumenter, bestämde de att en vara som marknadsförs som miljövänlig enbart får användas om det ligger en övergripande utredning till grund. Analysen var i sin tur tvungen att visa att produkten, under hela sin livscykel, påverkade miljön mycket mindre än liknande produkter för att den skulle godkännas.1 Konsumentverkets direktiv skulle på detta sätt hindra reklam som inte var förtroendeingivande och pålitlig från att användas. I Den här uppsatsen analyseras ett antal disk- och tvättmaskinreklamer. Jag har under arbetets gång intresserat mig för hur miljöfrågan gestaltas bildmässigt och successivt tagit steget in i reklambilder. Genom att visa hur bildkomposition, estetik och innehåll förändras under en längre tidsperiod (från 1981 fram till 2009) vill jag belysa hur olika företag drog nytta av populära samhällsfrågor, normer och värdering i sin marknadsföring. Trots att bildernas utseende och utformning är centrala faktorer till att ”förstå” deras innebörd och mening, skapas denna mening inte förrän bilden konsumeras. Inom fältet ”visuell kultur” studeras hur människors sociala, kulturella, kollektiva och individuella egenskaper och erfarenheter hjälper till att skapa en bilds innebörd genom komplexa seendepraktiker. Hur dessa seendepraktiker ser ut, fungerar och används för att tolka och analysera bilder kan du läsa om i denna uppsats. En stor del av teorin och metodiken baseras på Roland Barthes och andras beskrivningar av begreppen semiologi, konnotation, denotation och myt. Dessa koncept förklarar bland annat hur bilder skapar mening och betydelse och hur de uppfattas inom givna kulturella och sociala kontexter. Materialet som analyseras består av disk- och tvättmaskinsreklamer tagna ur dagstidningarna: Elle Interiör, Hus & Hem, Allt i hemmet och Bo Bra.

Denna C-uppsats undersöker om tittarens attityder till marknadsföring på webb-TV kan förändras av en interaktiv tjänst som ger möjligheten att välja de reklamfilmer som ska presenteras. För att skaffa information använde vi oss av en empirisk studie som involverade fokusgruppsintervjuer med erfarna deltagare. Studien är därför baserad på respondenternas tidigare kunskap av webb-TV för att kunna jämföra dessa mot den nya experimentella implementerade tjänsten. Efter studien har vi funnit att attitydförändringar verkar har inträffat: Majoriteten av tittarna tycker att en valbar reklamtjänst skulle öka tittarupplevelsen till det bättre. Dock tycker en minoritet att valet leder till ett ytterligare moment som bedöms vara för tidskrävande. / This c-level paper examines if viewers' attitudes towards advertisement may be influenced with an optional service that makes it possible to choose on which commercials will get presented while watching Web TV. To gather information, we used an empirical study that involved focus group interviews with experienced participants. The study is therefore based on respondents' previous knowledge of online video in order to compare these against the new experimentally implemented service. After the study we have found that attitude change seems to have occurred: The majority of viewers believe that a selectable advertising service would increase the viewing experience for the better. However, a minority thinks that it could lead to an additional step for user’s choice, which can be judged to be too time-consuming.

Internetövervakning har under senaste tiden blivit ett aktuellt ämne i media. Det rapporteras bland annat om att företag som samlar in information om privatpersoner. Datan som samlas in kan innehålla information om användares beteende på internet såsom besökta sidor, sökhistorik, aktivitet på sociala medier med mera. Men hur mycket av detta vet en vanlig användare om? Uppsatsens syfte är att undersöka hur medvetna privatpersoner är om internetövervakning som bedrivs av företag och den datainsamling som den bygger på. Vad vet egentligen användarna om vad som samlas in, i vilket syfte, samt hur det samlas in? En studie utfördes bestående av intervjuer och enkäter som undersökte hur pass kunniga och upplysta privatpersoner var inom ämnet. Det undersöks också om användare aktivt försöker motverka detta. Därefter diskuteras vad kunskapsnivån kan bero på och vad de gör för att motverka datainsamling. Detta kopplas och jämförs mot tidigare forskning inom området. / Internet surveillance has recently become a hot topic in the media. It is reported among other things that companies collect information about individuals. The data collected may include information about the user's behavior on the internet such as pages visited, search history, activity on social media and more. But how much of this does a regular user know? The purpose of this study is to investigate how aware individuals are of internet surveillance conducted by companies and the data collection which it is based on. What do the users really know about what is collected, for what purpose, and how it is collected? A study was conducted consisting of interviews and questionnaires that examined how knowledge and education individuals have within the subject. It is also examined whether users are actively trying to counteract this. Thereafter it is discussed what this level of knowledge may depend on and what they are doing to counter data collection. This is linked and compared to previous research in the area.

Social media is a phenomenon that has expanded fast during the recent years and has become a part of people’s everyday lives. Social media has developed to not only deal with updating others about what is happening and uploading pictures. Today social media plays a big part in marketing. Therefore advertising is not only exposed in traditional media such as; TV, radio and newspapers, but also on the internet and the social media platforms. Advertising on social media appears in different forms; sponsored posts (paid ads), User Generated Content (non-paid ads) and Electronic-Word-of-Mouth. These different forms of advertising on social media are experienced differently by consumers and therefore this study aims to gain an understanding to which extent consumers find different forms of advertising on social media credible and useful. A qualitative method has been used for this study. For the collecting of data semi-structured interviews have been conducted. This study has been divided into three themes, namely; advertising on social media, attitude of consumers and perceived credibility and usefulness. It turned out that consumers experienced User Generated Content as the most credible form of advertising on social media. Sponsored posts were seen as the most useful, since this form of advertising was perceived as inspiring and informative. / Sociala medier är ett fenomen som utvecklats väldigt fort och blivit en del av människors vardag. Det har utvecklats till att inte enbart handla om att uppdatera andra personer om vad som försiggår i ens liv och att lägga upp bilder. Idag används sociala medier även av företag och andra profiler i marknadsföringssyfte. Reklam exponeras därmed inte bara i traditionella kanaler såsom TV, radio och tidningar, utan även på internet och de sociala medieplattformarna. Reklam på sociala medier förekommer i olika former; sponsrade inlägg (betald reklam), User Generated Content (icke-betald reklam) och Electronic Word of Mouth. Dessa olika former av reklam i sociala medier tas emot på olika sätt av konsumenter och därför ämnar denna uppsats att få förståelse för i vilken utsträckning konsumenter finner olika former av reklam i sociala medier trovärdiga och användbara. Studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt där insamlingen av data skett genom semi-strukturerade intervjuer. Studien har delats in i tre olika teman nämligen; reklam på sociala medier, attityd hos konsumenter och uppfattad trovärdighet och användbarhet. Det framkom att User Generated Content upplevdes som mest trovärdigt bland de olika formerna av reklam. Däremot ansågs sponsrade inlägg som mest användbart då denna form av reklam uppfattades som inspirerande och informationsrik.

This essay is based on a qualitative interview study with focus groups as a method and examines how sponsored videos from american influencers are received by their audience. Influencers are a new fenomena within the marketing business and therefore it is interesting to examine how this new marketing tactic is received by the viewers. We used two american beauty influencers with over one million subscribers on youtube as a conversation starter for the groups. We found that, after showing the videos to the participants, that the key to success for both influencer and viewer was that a relationship had to be established between viewer and influencer because if not the influencer did not come across as trustworthy since the viewer lacked the personal connection to him or her, but also they didn’t know their personalities. The women with this attitude did not, on a regular basis, follow any type of influencer in their daily life. However the women who did follow influencers regularly showed understanding in the concept and were also more likely to say that the influencers were in fact trustworthy. However, all of the women agreed that this is commercial and should always be regarded as that. They meant that as a viewer and consumer they should always be critical towards sponsored videos since there is large sums of money involved, and that means that the influencer could not be one hundred percent honest

Bakgrund: Spridningen av feministiska budskap och firandet av kvinnors mångfald har lett till att en ny kategori av marknadsföring har uppkommit, kallad Femvertising. Det finns en osäkerhet i hur reklam som använder sig av denna reklamform uppfattas av konsumenter, vilket gör det intressant att undersöka huruvida konsumenters attityder samt associationer kopplade till ett varumärke påverkas vid användning av Femvertising. Syfte: I detta examensarbete studeras relationen mellan Femvertising och varumärkesimage. Syftet med studien är att undersöka hur unga konsumenters uppfattning av ett varumärkes image i termer av varumärkespersonlighet, varumärkesattityd och reklamattityd påverkas vid exponering för Femvertising. Vidare kommer en kartläggning av skillnader mellan unga manliga konsumenter och unga kvinnliga konsumenter att göras gällande ämnet. Metod: Studien är baserad på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats, där datainsamlingen skett i form av ett experiment med en efterföljande enkät. För att besvara studiens frågeställningar bearbetades insamlad data i Excel och SPSS. Slutsats: Studien har identifierat att användning av Femvertising leder till att ett varumärkes image präglas av uppriktighet enligt unga konsumenter. Unga konsumenter har positiva attityder både gentemot reklamen och varumärket men uppfattningen om ett varumärkes image kan inte antas skilja sig åt mellan unga kvinnor och män vid användning av Femvertising. Unga kvinnor uppvisar en högre grad av positiva attityder både gentemot reklamen och varumärket i jämförelse med unga män men det bör understrykas att Femvertising även ger positiva effekter på varumärkesimage enligt unga män. / Background: The spreading of feminist messages and the celebration of women's diversity has led to the emergence of a new category of marketing called Femvertising. There is an uncertainty about how advertising that employs this category is perceived by consumers, making it interesting to investigate whether consumers' attitudes and associations connected with a brand are affected using Femvertising.  Purpose: In this master thesis the relation between Femvertising and Brand Image is examined. The purpose of the study is to investigate how the perception of a Brand Image in terms of Brand Personality, brand attitude and attitude towards the ad is affected by exposure to Femvertising according to young consumers. Furthermore, an identification will be made of the differences between young male and female consumers regarding the mentioned subject.  Method: The study is based on a quantitative method with a deductive approach, where the data collection took place in the form of an experiment with a subsequent survey. In order to answer the research questions, the collected data was processed in Excel and SPSS.  Conclusion: The study has identified that the use of Femvertising leads to a Brand Image characterized by sincerity by young consumers. Young consumers have positive attitudes both to the advertisement and the brand, but the perception of a Brand Image cannot be expected to differ between young women and men when using Femvertising. Young women present more positive attitudes both towards the advertisement and the brand in comparison with young men, but it should be emphasized that Femvertising also has positive effects on brand image according to young men.

Globalization has resulted in cultures becoming more alike in many ways. The challenge is determining when communication methods can be common for a global market as opposed to targeted messages for a specific geographic area or demographic. When companies try to expand internationally they face the challenge of adapting their advertisement when communicating with customers from a new market. This study strives to analyze the impact of U.S. humorous television advertisements on Swedish consumers. Theory suggests that if the culture between the markets are close to each other, standardization is the most cost efficient plan. Humor is a common tool for companies to employ when communicating with consumers through television advertisement. It has many positives affects, but can also result in negative impact if the humor is misunderstood by the consumer. A case study was applied for this project, and all data was gathered from two separate focus groups. The focus groups included six members each, equal divided between genders. Both focus groups were introduced to five humorous television ads that have been aired in the U.S. market but not in the Swedish market. After the participants were introduced to the humorous ads, the moderator had four questions to the participants which led to discussions within the focus groups. The result of this study indicates that U.S. companies must adapt their humorous television advertisements when communicating with Swedish consumers. The Swedish consumers experienced the ads as confusing and hard to understand. Findings also indicates that the culture and the language became an issue for companies when trying to convey a message to Swedish consumers without any adaptations of the ad. / Globalisering har resulterat i att kulturer har närmat sig varandra. När organisationer och företag expanderar internationellt ställs de inför utmaningen om dom ska anpassa eller standardisera sin reklam för att kommunicera med den nya marknaden. Denna studie strävar efter att analysera vilken påverkan humoristisk tv-reklam från USA har på svenska konsumenter. Teori hävdar att standardisering av reklam är det mest kostnadseffektiva tillvägagångssättet och det mest effektiva om kulturerna är lika varandra. Humor är ett vanligt förekommande tillvägagångssätt när företag försöker att kommunicera med konsumenter genom tv-reklam. Humor i reklam har många positiva effekter men kan också resultera i det motsatta om den missförstås av konsumenten. Denna studie har genomförts som en fallstudie där data har samlats in genom att använda två fokusgrupper. Fokusgrupperna innehöll sex deltagare jämt fördelade mellan kön. Båda fokusgrupperna fick se fem olika humoristiska reklamfilmer från USA som inte har visats tidigare i Sverige. Efter varje reklamfilm fick deltagarna fyra frågor av moderatorn som ledde till en givande diskussion. Resultaten av denna studie hävdar att företag från USA måste anpassa deras humoristiska tv-reklam när de kommunicerar med svenska konsumenter. De svenska konsumenterna uppfattade reklamen som förvirrande och svår förståelig. De kulturella och språkliga skillnaderna mellan marknaderna medför ett problem för företagen när de försöker förmedla ett budskap till svenska konsumenter utan att anpassa reklamen.

The purpose of this study was to examine which kind of expressions of the woman that were present in the selected advertising images and how they could affect how women are represented. A qualitative content analysis was conducted. The six most liked CAIA Cosmetics Instagram posts from their lipstick campaign in 2019 were chosen and analysed. The study used a denotative and connotative analysis of the pictures. In conclusion this study showed that the analysed pictures contained a sexualised, objectified, and stereotypic way of portraying women. We found expressions that showed that looks were more important than skills and that the woman’s place was at home being good-looking. We also found the expression of that the pictures sold the feeling of desire. The desire was built on a narcissistic notion of selfimprovement and an illusion of that acquiring a product will make you beautiful, sexy, successful, and thereby desirable.

Companies are required to have the ability to be attractive because of today's intense market. They have to constantly make sure that their visual elements and graphic profile are related to the current market conditions. Furthermore the market are placing higher demands on how companies expose their brands and quite often the companies have to do a rebrand to keep their brand relevant. To do this, companies often have to hire an external party, such as an external advertising- or media agency. The purpose of this study is to investigate what causes a rebranding and how the external agencys are working with the process. The study also examines which factors the agencies take into account when designing a new visual identity and whether it's important to preserve certain core elements from the previous visual identity. This is investigated based on following questions: "What are the reasons to why a company chooses to do a rebrand?", "What do external agencies take into account when designing a new visual identity?" and "Is it important to maintain graphic elements from the previous visual identity?". To answer the questions, the researchers have applied a qualitative study where semi-structured interviews have been implemented. Theory is based on secondary sources and previous research that deals with the area of rebranding, visual identity and the different elements of identity. The reasons to rebranding can be different. The study also shows that some companies have a visual identity that does not interact with their products or services, which is the reason to rebranding. In summary, the external agencies take into account many of the aspects surrounding the design that are brought up by previous research, but the study also adds new perspectives. / Dagens marknad kräver att företagen behöver ha förmågan att vara attraktiva. Företagen behöver ständigt se till att deras visuella element och grafiska profil förhåller sig till de nuvarande marknadsförutsättningarna. Marknaden ställer högre krav på hur företag exponerar sina varumärken och många gånger behöver företagen genomgå en rebranding för att hålla sitt varumärke relevant. Ofta behöver företag anlita en extern part för att genomföra rebranding, denna hjälp kan i dessa fall komma från en extern reklam- eller mediabyrå. Syftet med studien är att undersöka vad som är orsaken till rebranding och hur externa byråer arbetar med processen. Studien undersöker även vilka faktorer byråerna tar hänsyn till i utformande i utformandet av en ny visuell identitet samt om det är viktigt att bevara kärnelement från den tidigare visuella identiteten. Detta genom att utgå från frågeställningarna "Vilka är orsakerna till att ett företag väljer att göra en rebranding av sitt varumärke?", "Vad tar externa byråer hänsyn till vid utformandet av en ny visuell identitet?" samt "Är det viktigt att bevara grafiska element från den tidigare visuella identiteten?". För att besvara frågeställningarna har forskarna tillämpat en kvalitativ studie där intervjuer med utvalda respondenter från tre externa byråer har genomförts. Intervjuerna var semistrukturerade och byggde på öppna frågor som möjliggjorde för väl utvecklade svar. Teori grundas på sekundärkällor och tidigare forskning som handlar om området rebranding, visuell identitet och identitetens olika element. Studiens slutsats visar att de externa byråerna arbetar olika med rebranding. Vissa byråer väljer att ta stor hänsyn till det tidigare existerande varumärket medan andra vågar vara helt nytänkande. Orsakerna till rebranding kan vara relativt skilda och studien indikerar på en ytterligare faktor som handlar om att vissa företag har en visuell identitet som inte samverkar med deras produkter eller tjänster. De externa byråerna tar hänsyn till många av de aspekter kring utformandet som tidigare forskning behandlar. Det framkommer även att företagets logotyp ska laddas med värde och behov. Byråerna tillför också idén om att skapa mönster, piktogram och illustrationer, målet med dessa grafiska element är att de ska kunna associeras lika starkt till varumärket som företagets logotyp gör.

I följande studie har olika sexuella identiteters skildring och inkludering analyserats i tre av RFSU:s reklamfilmer, men med ett specifikt fokus på homosexualitet. RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning, är en etablerad svensk riksorganisation som arbetar med sexual upplysning, preventivmedel, aborträtt, frågor gällande sexualitet och rättigheter. Det framgår att reklamkampanjernas primära fokus är att få fler att använda och prata om kondomer, men också att köpa deras kondomer. Syftet med denna studie är att undersöka hur framställningen och inkluderandet av homosexualitet har sett ut i reklamfilmerna i förhållande till heteronormativa strukturer. Studien behandlar dessutom likheter och skillnader reklamfilmerna emellan. Analysen och resultatredovisningen har genomförts med hjälp av ett queerteoretiskt perspektiv och en semiotisk metod, och dess redskap; denotation, konnotation och myt. Studiens resultat visar att RFSU reproducerar heteronormativa strukturer, även om graden av heteronormativitet varierar i de olika reklamfilmerna. / This bachelor thesis contains a study of how people who identify as homosexual, but also to some degree; people who identify as heterosexual, is portrayed in three commercials from RFSU, Swedish Association for Sexuality Education. RFSU is an established Swedish national organization working with questions regarding sexual education, contraceptives, abortion, sexuality, and human rights. The purpose of these three commercials is to encourage the usage of condoms and to deliver the importance of it but the intention is also to get people to buy their condoms. The purpose of this study is to examine how the representation and inclusion of homosexual people are portrayed in the selected commercials. The study also deals with similarities and differences between the commercials. A queer perspective and a semiotic method and its tools denotation, connotation, and myth are implemented in the analysis. The study shows that RFSU reproduce heteronormative structures, even though the extent of heteronormativity variegates and has altered in the three different commercials.