Syftet med denna studie har varit att undersöka huruvida Apple, ett av världens största varumärken, anpassar sina reklamfilmer efter den lokala kulturen i USA och UK. För att genomföra den tvärkulturella studien användes en kombination av semiotisk textanalys och litteraturstudie. Två nivåer användes för att analysera materialet, först ett makroperspektiv över samtliga 81 reklamfilmer och sedan ett mikroperspektiv över de åtta filmer som hade en motsvarighet i respektive land. Resultatet visade att Apple anpassar sina reklamfilmer på ett flertal områden. Makroanalysen visade flera övergripande strukturella skillnader, samt att flera av de reklamfilmer som var exklusiva i respektive land anknöt till lokala kulturella företeelser och fenomen. Mikroanalysen visade flera syntagmatiska och paradigmatiska skillnader, både i de verbala och visuella tecknen.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur män och maskulinitet framställs i reklam riktad till olika mediegenerationer genom olika TV-plattformar. Frågeställningarna har sitt fokus i att tydliggöra hur männen framställs i reklaminslagen genom bland annat hur de agerar, vilka personlighetstyper som uppvisas och även vilka likheter och skillnader som kan påvisas mellan de olika mediegenerationerna. Studiens urval har sett till att analysera reklaminslag på både traditionell TV och webb-TV för att på så sätt påvisa en skillnad mellan dessa, då reklam idag mer specifikt kan riktas till en speciell målgrupp. Urvalet har också bestått i att urskilja olika mediegenerationer där dessa har legat till grund för den efterföljande resultatdelen. Detta har studerats genom en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema har skapats och resultatet sedan kodats i IBM SPSS. De teorier som legat till grund för uppsatsen är främst Lissie Åströms teori om personlighetstyperna ”centripetal” och ”centrifugal”. Det läggs också ett stort fokus på att beskriva maskulinitet och hur den uppvisas i reklam genom bland annat stereotypiserande. Uppsatsens resultat visar att skillnaden mellan de olika plattformarna är förhållandevis liten och att de stora skillnaderna finns att se i hur åldersgrupperna framställs i reklaminslagen, där de yngre visar en betydande större del maskulina karaktärsdrag i förhållande till de andra mediegenerationerna. / The purpose of this paper is to analyse how men and masculinity is portrayed in advertising aimed to different media generations through different TV-platforms. These framing of questions have their focus in clarifying how men shown in advertising on TV act, which personality types are exhibited and also the similarities and differences that can be detected between the different media generations. The study’s selection that has been analysed is advertisements on both traditional TV and web-TV to thereby detect a difference between them. There has also been a selection to distinguish the different media generations where these are the basis for the subsequent result sections. The data has been studied by the use of a quantitative content analysis in which a coding scheme has been created. The theories that formed the basis of this paper are mainly Lissie Åström’s theory of the personality types ”centripetal” and ”centrifugal”. There is also a large focus on describing masculinity and how it is presented in advertising by including stereotyping. The essays results show that the difference between the different platforms is relatively small and that the major differences can be seen in the age groups presented in the advertisements, where the younger group is showing a significant greater proportion of masculine traits in relation to the other generations.

The Web presents enormous opportunities for marketing. The growth and reach of the Internet is unparalleled. There are virtually no limits to the things that can be done but your own imagination. Practitioners and academics alike have raised this new medium to the skies. Yet, the results of Internet marketing efforts have not always lived up to the expectations. This books presents some new insights into the prerequisites for Web marketing effectiveness. Web advertising in theory and practice has mainly focused on the transportation of Internet users to target Web sites. The predominant form of transporters, banner ads, have been evaluated on their clickthrough rates and the target Web sites have been evaluated mainly in terms of number and duration of visits and attitudes toward the sites. Is this adequate? This thesis suggests that Web advertising needs to be advanced with more qualified objectives and tools of evaluation. The goal should not necessarily be transportation of Internet users to target Web sites. Banner ads may work as ads in their own right. Target Web sites need to be evaluated based on the communication objectives. The traditional logic of Web advertising is challenged and the thesis suggests that Internet marketing could be much more effective if designed and evaluated differently. The thesis consists of five articles based on empirical studies. The articles cover Web advertising and promotion effectiveness with respect to a number of important factors, such as involvement, product type, brand familiarity, ad wearout, and Internet user experience. The behaviors of visitors to a retail site are also studied, with important implications for Web site and promotion design. / Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2001.Article no 1 has been published as:Dahlén, M., Ekborn, Y. and Mörner, N., "To Click or Not to Click - An Empirical Study of Response to Banner Ads for High and Low Involvement Products." in Consumption, Markets & Culture, Vol. 4, No. 1, 2000, pp 57-76.

Avhandlingen syftar till att undersöka hur man kan utveckla ett kognitivt baserat sensoriskt språk för olika produkter i detaljhandel och därefter använda det i marknadsföringen i butiksledet. Vidare undersökts om denna marknadsföring har någon effekt på konsumenternas val av produkt. Inom forskningsprocessen, tvärvetenskapligprocess, används metodik och teorier inom sensorik, lingvistik (semantik) och marknadsföring (konsumentbeteende). I en sensorisk studie jämfördes en tränad sensorisk panel och en grupp konsumenters förmåga att beskriva och analysera olika produkters sensoriska egenskaper. Resultatet visade på att de två gruppernas beskrivningar av de olika produkterna var relativt överensstämmande. Att beskriva smak verbalt anses som relativt svårt och komplext. Baserat på det sensoriska resultatet analyserades egenskapsorden ytterligare utifrån ett lingvistiskt perspektiv, semantik. Den semantiska analysen, empiriska resultat och teori, påvisade en möjlighet att utvinna värdefulla attribut från mer diffusa attribut, t.ex. ”nötig smak” – som kan härledas från sort, e.g. ”mandel” som i sin tur innefattar olika egenskaper i form a smak, doft, textur etc. För att ta reda på om de sensoriska beskrivningarna hade någon effekt på konsumenternas beteende och val i butik genomfördes två empiriska studier. Konsumenternas val av produkt i butik studerades utifrån olika variabler; sensoriska beskrivningar, sensoriska och semantiska beskrivningar, sortnamn, pris, och smak preferens. Resultatet visade att de sensoriska beskrivningarna påverkade konsumenternas val av produkt, t.ex. när bara sort namn kommunicerades var man benägen att välja en känd sort, men när man använde sig av sensoriska beskrivningar skiftade konsumenternas val och de var inte längre styrda av det mer välkända sortnamnet. Vidare visade det sig att konsumenterna vara mindre priskänslig när sensoriska beskrivningar visades. Konklusion: Användningen av ett sensoriskt språk i marknadsföringen av de undersökta livsmedlen påverkade konsumenternas val av produkt i butik samt att konsumenterna tenderade till att vara mindre priskänslig när sensoriska beskrivningar användes. / Denna avhandling är ett resultat av ett forskningsprojekt med arbetstiteln ”Det sensoriska språket-ett marknadsföringsverktyg” vars syfte var att utveckla ett sen­soriska språk för frukt och grönsaker för att se om detta språk i marknads­föringen kan påverka konsumenternas preferens, val, av olika livsmedel i detaljhandeln.Forskningsprojektet var ett samarbetsprojekt mellan Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan, Grythytte Akademi och ICA Sverige AB med delfinansiering av Kunskaps & Kompetensstiftelsen. Forskargruppen bestod av:Professor emerita Inga-Britt Gustafsson, Örebro universitetDocent Åsa Öström, Örebro universitetProfessor Lena Mossberg, Handelshögskolan i GöteborgFil.Dr. Ulf Larsson, Örebro universitetLisbeth Kohls, ICA Sverige AB

Diss. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm, 2007.

<p>Advertisement is something that surrounds us in our everyday life. The two terms marketing and advertising are closely linked together and often considered as the same thing, although they are not. To be able to analyse the term advertisement it is crucial to separate it from the term marketing and observe advertising as a part of the complete marketing. We have two main focuses with this qualitative research and the first one of these is to analyse the changes in advertising when considering style, message and characteristics. The advertiser has a wide range of tools that he or she can use to make commercials follow the trends and changes in society. These tools can vary from the style and message of the advertisement to the actual channel that it is transmitted through. The second focus is to explore and describe the advertisements role, function and importance in the complete marketing. Advertising is one of the main parts in the Marketing Mix and we are in this research interested in describe advertising in relation to partly the other parts of the Marketing Mix but also to describe advertising in relation to other marketing perspectives such as Service Marketing and Management, Relationship Management and CRM. Also we aim to explore the different fields within Internet related marketing such as communities and describe advertising in relation to that. We aim to see if the role, function and the importance of advertising has changes because of the development of the other marketing perspectives or if advertising still have a significant role. It is important for advertisers to consider the advertisements role in their full marketing.</p>

Följande uppsats analyserar utvecklingen av läkemedelsreklam i Sverige under perioden från sekelskiftet 1900 till nutiden. Under denna period har läkemedelsreklam gått genom många förändringar. Regelverken som styr marknadsföring av läkemedel har konstant växt och medfört att läkemedelsreklamens innehåll, form och målgrupp har blivit tydligt definierade. Det ledde till minskning av ”kvacksalveri” och ”humbugreklam”, som var ett stort problem i början för läkemedelsreklamen i Sverige. Etiska standarder inom branschen har ökat under de senaste hundra åren. Förutom detta har reklamens innehåll och marknasföringssätt förändrats parallellt med medieutvecklingen. Läkemedelsreklam utvecklades från enkla utomhusaffischer till moderna digitala former, som används för nutidens marknadsföring. Även om utvecklingen av läkemedelsreklam har varit beständig och effektiv, finns fortfarande utrymme för ”polering” av både regelverket och etiska standarder inom verksamheten. Denna uppsats försöker erbjuda svaret på frågan: ”Hur har marknadsföring av läkemedel utvecklats under perioden mellan 1900 till nutid i Sverige?”. Förutom detta diskuteras positiva och negativa aspekter av marknadsföringen av läkemedel i Sverige, samt vilka åtgärder som skulle bidra till en saklig, balanserad och icke vilseledande läkemedelsreklam. Metoden som användes att svara på examensarbetets frågeställning var litteraturöversikt över kvalitativa studier och publikationer. Källor som användes i den här litteraturstudien omfattade bland annat böcker, statliga dokument, websidor, akademiska uppsatser och populär litteratur, som var publicerade inom området marknadsföring, medicin, farmacia, läkemedelsreklam etc. Analysen av litteratur som behandlar problematiken kring svensk läkemdelsreklam, från 1900 till 2018, ledde till slutsatsen att svensk läkemdelsreklam utvecklades inom följande tre kategorier: regelverket, etiken och mediaformer. Utvecklingen av regelverket omfattar antagandet av sju nya rättsliga lagar och fyra utomrättsliga regler, som under den analyserade perioden har satt normen för svensk läkemedelsreklam. Etiska standarder höjdes parallellt med utvecklingen av regelverket inom branschen, men också på grund av ett självreglerande system, som idag omfattar utomrättsliga regler och institutioner, som t.ex. Läkemedelsindustriföreningen (LIF), Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation (NBL) och liknande, vars funktion är att bevaka och vägleda läkemdelesföretags marknadsaktiviteter. Mediautvecklingen omfattar uppkomsten av sex nya mediakanaler som har använts för läkemdelsreklamens syfte. Analysen visade också att det fortfande finns utryme för förbättring inom området med avseende på konroll av marknadsföringsmaterialet innan publicering, höjning av böterna för ”osund” marknadsföring, samt ökning av transparens av forskningsresultat. / Advertising has always been a powerful tool for the pharmaceutical industry. The history of pharma marketing in Sweden dates to the beginning of the 20th century. That was the time of “miraculous” drugs that could, according to advertisements, treat any kind of disease. Back then, marketing activities didn´t imply more than using empty promises, which were in combination with an alluring illustration, placed in a newspaper or an attractive public place. Consequently, negative perceptions have been plaguing the pharmaceutical marketing from the very beginning. In the years to come, medico-marketing in Sweden was struggling to rebuild its image. Marketing activities got strictly regulated at the national level via numerous laws, rules or procedures. Many authorities have been established to control the market and provide guideline for socially responsible, honest, respectful and up-to-date pharma marketing. As the result, up to the end of the 20th century conditions in pharmaceutical industry in Sweden have radically changed. Frivolous marketing of pharmaceutical drugs is today a matter of the past. However, there are still examples where pharmaceutical companies are breaking the law and are being accused of inappropriate marketing of drugs or lack of transparency in reporting results from negative clinical trials. Those examples are the warning signs for authorities that there is still a lot of space for further regulation of the market. Following thesis has an aim to answer to the question: “ How did pharma marketing in Sweden develop in the period between the beginning of the 20th century until today?”. Methodology used in this thesis include a qualitative method literature review, which is a survey of important articles, books and other sources relevant to the research question. A review of litterature published in Swedish language in period between the beginning of 20th century and today, showed that development of medico-marketing in Sweden took place within three following categories: regulatory law, ethics and media marketing. Apart from the progress in the analysed fields, there is still space for improvement. Some proposals for rasing the quality of marketing activities in the pharmaceutical industry include following: control of marketing materials before publishing, increasing the fees for marketing that is inconssistent with the regulatory laws and move toward greater transparency for clinical trial data.

No description available.

Systembolagets externa kommunikation är någonting många i Sverige får ta del av. Deras uppdrag är unikt, då de har monopol på detaljhandeln av alkoholhaltiga drycker i Sverige samt ett uppdrag att sälja med ansvar, utan ett vinstintresse. Denna uppsats har för syfte att belysa hur de har tidigare gått till väga 1960, med Operation Vin och hur de går till väga 2018, med Tack för din omtanke, för att ge klarhet vad gäller deras externa kommunikation. Denna fallstudie är en textanalys med huvudfokus på retorik och strategisk kommunikation med inriktning på hälsa och kultur. Systembolaget och staten har en lång historia av kampanjer för att minska alkoholkonsumtionen. Höjda skatter och låg tillgänglighet har varit delar av statens bidrag till alkoholpolitiken. Systembolaget har utöver detta fokuserat på informationskampanjer för att fortsatt hålla den svenska alkoholkonsumtionen låg. Redan från bildandet har de fört kampanjer och informerat svenskarna om alkohol och dess risker. Genom en analys av den senaste och den tidigaste informationsfilmen så uppdagas kulturens vikt i alkoholvanorna i Sverige och hur Systembolaget gått till väga rent kommunikativt. Systembolaget nyttjar sig av reklamliknande element som agerar varumärkesstärkande och detta kan göra att informationskampanjerna kan tolkas som reklamfilm. Det som uppdagades under analysen var att Systembolagets problematik var uppenbart annan 2018 än 1960, dock var uppdraget oförändrat. Varumärkesstärkande kommunikation och bibehållandet av ett högt anseende stod i fokus, i jämförelse med Operation vin där problemet var hög brännvinskonsumtion bland det svenska folket. / Systembolagets external communication is something a lot of people in Sweden have to deal with. The mission is unique because of their monopoly of the retail sales of alcoholic beverages in Sweden and a mission to sell alcohol with responsibility and without profit. The purpose of this essay is to elucidate how they previously worked in Operation Vin 1960, and how they work 2018 with the movie “Tack för din omtanke”, to shed light about their external communication. This case study is a content analysis with focus on rhetoric and strategical communication with emphasis on health and culture.                       Systembolaget and the government have a long history of campaigns to reduce alcohol consumption. Raised taxes and low accessibility have been part to the alcohol politics by the government. Systembolaget have besides this, been focused on information campaigns to keep the Swedish alcohol consumption low. They have lead information campaigns from the start of the company to inform the Swedish population of the risks of alcohol. Through an analysis of the first and the last infomercials did it reveal that culture was an important part of the alcohol culture in Sweden and how Systembolaget has used communication in order to shed light on this matter. Systembolaget use a commercial kind of element to strengthen their brand and by that, the infomercials could be read as commercials.                       The analysis revealed that the problem Systembolaget had, was different 2018 compared to 1960. The mission had not changed, however. Branding communication and the maintaining of a high reputation was central, compared to Operation vin, which dealt with the problem of high consumption of hard liquor within the population.

Bakgrund: Användandet av sociala medier som marknadsföringskanal har ökat under de senaste åren. Många företag använder i dagsläget sociala medier för att kommunicera med sina kunder och köpa annonsplatser på välbesökta domäner. Med tiden har antalet annonser tagit över upplevelsen enligt konsumenter och ett fenomen som blivit allt vanligare på grund av detta är annonsblockerare. Detta är fördelaktigt för de konsumenter som anser att antalet annonser blivit överväldigande, men det är även en nackdel för företagen som inte längre når ut till konsumenterna i den utsträckning de önskar.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka annonsblockeraranvändares attityder till reklam på sociala medier. Studien syftar även till att undersöka varför konsumenter väljer att använda annonsblockerare. Genom detta hoppas studien bidra till en djupare förståelse kring dessa användares åsikter angående den reklam de exponeras för på sociala medier.  Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Insamlingen av data till studien har skett i form av semistrukturerade intervjuer med annonsblockerar- användare. Vidare har studien kompletterats av en förstudie av teknisk karaktär där olika annonsblockerarprogram och deras funktion har testats samt jämförts.  Slutsats: Studien visar att konsumenter som använder annonsblockerare upplever reklam på sociala medier som störande i många fall. Ett grundkrav för att annonsering på sociala medier ska få en positiv reaktion hos konsumenter är att de finns tillgängliga endast när användaren önskar se dem, samt att innehållet är anpassat efter individens intressen. För att innehållet ska kunna anpassas på ett önskvärt sätt krävs kommunikation mellan företag och konsumenter. De annonser konsumenter kan leta upp uppfattas som önskvärda om de är informativa, underhållande eller väcker andra positiva känslor hos mottagaren. / Background: The use of social media as a marketing channel has grown more and more popular for companies over the years. Today, many companies use social media as a tool to connect with customers and to run ads on popular websites. Over time, consumers got the feeling that ads overpowered social media and as a result, adblockers grew more popular. This kind of software may be beneficial for consumers, but they can cause problems for companies that can no longer reach their customers.  Purpose: The aim with this study is to investigate adblock users’ thoughts and emotions towards advertisements on social media. The study also aims to investigate why consumers choose to use adblockers. Through this, the hope for the study is that the results will contribute to a deeper understanding on how to reach consumers that have chosen to block advertisements on social media.  Procedure: This study is based on a qualitative method and has an abductive approach. The data collection has been performed through semi-structured, qualitative interviews with respondents who are adblock users. To further validate the study a technical analysis preceded the interviews, in order to determine which kind of advertisements social media users are exposed to, with or without adblockers.  Conclusion: The results show that consumers who use adblockers find advertisements on social media disturbing in many cases. The basic demand that consumers have for advertisements on social media is that they should be available only when the user wishes to see them, also, the content needs to be customised based on the interests of the individuals. In order to customise the content, communication between the advertiser and the consumers are crucial. The consumers find that advertisements which they can find on social media are desirable if the advertisement in informative, entertaining or in other ways evoke positive emotions.