Reklambranschen är en bransch som lägger mycket fokus och stort värde på skapandet av originalitet och nytänkande för att frambringa effektiva lösningar. Reklam handlar om att påverka en individ och skapa reaktioner, vilket kan leda till att personen köper den marknadsförda produkten eller tjänsten. En reklambyrås vardag är att arbeta med flera olika uppdrag i varierade storlekar och projektledaren kan leda runt tjugo projekt samtidigt. Projektgruppen har en ständigt tuff utmaning att överträffa sig själva och kundens önskemål för att slå igenom marknaden samt nå ut till konsumenten. Projektledaren har en viktig roll i denna process genom att både leda sina medarbetare och att motivera dem till att vara kreativa. Denna studie har som syfte att studera samt ge exempel på hur projektledare på en reklambyrå motiverar kreativiteten hos projektdeltagarna. För att besvara forskningsfrågan har semistrukturerade intervjuer gjorts där respondenterna fick möjlighet att fördjupa sig i varje fråga. Totalt fyra intervjuer genomfördes på fyra olika projektledare, varav två arbetade på samma byrå. I studien ges en djupare förståelse för kreativitet, motivation, organisationsklimat och ledarskap, och är de fyra teoriavsnitt som studien är uppbyggd kring och som presenteras i teorikapitlet. Analysen använder sedan samma indelning vid genomgången av empirin. Undersökningen visade bland annat att projektledare på en reklambyrå upplever en ständig, men samtidigt stimulerande utmaning, då projektgruppen ska vara kreativ inom vissa ramar, önskemål och förväntningar. Med den press som byråerna har att alltid prestera och leverera nya idéer är det viktigt att organisationsklimatet och projektledaren främjar samt motiverar kreativiteten bland de anställda. Studien fann inget gemensamt arbetssätt eller ledarskap för att stötta kreativa idéer och att motivera för kreativitet. Varje projektledare anpassar sitt ledarskap utifrån hur mycket motivation som behövs. Studien visar tydligt att samtliga är helt överens om vikten av kreativt arbete i projekten, men att mångfalden av hur den hanteras är slående. Exempel på hur olika projektledarna motiverar sina projektdeltagare är att ledarna inspirerar dem genom att sprida positiv energi, skapa en vi-känsla och att själva delta i det kreativa arbetet. Trots att det finns olika teorier om hur en ledare bör agera för att hantera kreativa människor använder projektledarna i denna studie ingen särskild metod, utan ser varje individ som unik. De anser att alla har olika behov, motiv och personligheter, samt att de också behöver motivera efter situation och projekt. / The focus in the advertising business is on creating original solutions. Advertising is all about affecting an individual and to make reactions, which could lead to a person buying the promoted product or service. The everyday life of an advertising agency is to work with multiple quests in different sizes and the project manager can manage up to twenty projects at a time. The project group has a constant challenge to excel not only themselves but also the wishes of the client to break through the market and reach out to the consumer. The project manager has therefore an important role in this process to both manage their coworkers and motivate for creativity. The purpose of this study is to find examples of how a project manager at an advertising agency motivates their coworkers to be creative. Semi structured interviews have been used to answer this research’s question, where the respondents had the opportunity to develop their answers. A total of four interviews were made with four different project managers, where two of them work at the same agency. The theoretical foundation of the study is based on four different areas; creativity, motivation, organizations climate and leadership. The same areas are used in the analysis when handling the empirical results. The study revealed that project managers at an advertising agency experience a persistent, but at the same time stimulating challenge. The team needs to be very creative, and at the same time adhere to certain boundaries, requests and expectations. With the pressure that the teams face to perform and deliver original ideas, it is important for the project managers to motivate their coworkers to be creative and to create an organizational climate that stimulates creativity. The study didn’t find a common view among the project managers’ on leadership or on how to stimulate the creativity of their colleagues. Each project manager had their own way of managing their coworkers’ creativity and they adapt their leadership to the level of motivation that the group needs. The study clearly shows that the project managers agree upon the importance of creativity in their projects. Nevertheless the diversity of how this is handled is striking. To inspire with positive energy, to create a “we-feeling” in the group and to participate in the creative process are some examples of how the project managers motivate their coworkers. Even though there are different theories on how a manager should handle creative people, the project managers’ in this study see every individual as unique instead of using a particular method. They consider that everybody has different needs, motives, personalities and that they need to adapt the level of motivation to every situation and project.

Hur uppfattas Nespressos varumärke av deras konsumenter? Hur skiljer sig konsumenternas uppfattningar ifrån Nespressos uppfattningar om sig själva? Upplevs varumärket som det är tänkt att göra? Anser konsumenterna att Nespressos lyckats med sitt varumärkesarbete? Att arbeta med varumärkesuppbyggande process kan anses vara omfattade och komplext. Varumärkesarbete består av flera olika delar som måste samspela och arbeta för att skapa en helhet. Reklam är även en viktig del i att skapa mening i konsumenternas medvetande. Detta utgör utgångspunkten för denna uppsats. För att kunna besvara frågorna har kvalitativa forskningsintervjuer gjorts på utvalda konsumenter av Nespressos produkter. Målet med studien är att skapa en uppfattning om hur ett varumärkesarbete inom ett företag ser ut ur ett konsumentperspektiv samt hur ett varumärke kan förenas med reklam. Studien avser främst att studera Nespressos varumärke utifrån deras konsumenter och låter dessa främst få uttrycka sina meningar, åsikter, känslor och uppfattningar som de kan tänkas ha av varumärket. Insamlingen av information har skett utifrån personliga intervjuer. Utifrån empirin och analysen har jag antagit att känslan av kvalitet, exklusivitet och att känna sig speciell är vad som är den avgörande faktorn till de intervjuade konsumenternas övergripande goda tillfredställelse av Nespressos produkter. Konsumenterna förhåller sig delvis positivt inställda till Nespressos varumärke och särskilt till dess reklammedel. Däremot råder det brister i ha ett första prioriterande och de flesta av de intervjuade erkänner att de både äger och använder andra kaffemaskiner utöver Nespresso kaffemaskinen. Andra brister är tillgängligheten med produkterna. Andra slutsatser som kan dras är att konsumenterna uppfattar Nespressos varumärke på samma sätt som de uppfattar sig själva och att varumärket upplevs som det var tänkt att göra.

Uppsatsens syfte är att ur ett konstvetenskapligt perspektiv undersöka hybridbilder som uppvisar drag av både konst och reklam, och de gränsöverskridande rörelser som bilderna gör mellan dessa fält. Tre bilder har analyserats för att lyfta fram villkor och förutsättningar för hur förflyttningar mellan konstfältet och reklamfältet kan ske. Den teoretiska utgångspunkten för dessa analyser har varit parametrarna funktion, syfte, upphovsperson och cirkulation utifrån Göran Sonessons bok Bildbetydelser: Inledning till Bildsemiotiken som vetenskap. I varje bild har närvaron av dessa parametrar undersökts i relation till några generella karaktäristiska egenskaper hos konstbilder respektive reklambilder. Resultaten uppvisade en stor variation och ur bildanalyserna utkristalliserade sig tre olika sätt för att uppnå en rörlighet mellan fälten: bilden bygger ett starkt kulturellt kapital som långsiktigt befäster dess rätt till rörlighet; bilden intar en position mittemellan fälten och utnyttjar denna för att kunna förflytta sig i båda riktningarna; bilden befäster sig först som tillhörande en bildkategori och tillhandahåller sedan själv verktygen för att ifrågasätta denna kategorisering.

There are those who currently use social networks as a marketing tool that creates the standards that exist. There is no given standard, there are no absolute facts that exist through all time. A constant change is happening and therefore forcing everyone involved to adapt and make the changes needed to be current. What is relevant to consider in this study are the different roles a freelancer creates on the various channels of social media. Based on the results of the interviews that have been conducted the informants create different identities at different forums they reside on. Another important point to address is the brand awereness informants consciously

Syftet med uppsatsen är att titta på om de stereotypa bilderna som tycks finnas av män och kvinnor i reklam stämmer; som att rosa drar till sig en kvinnas uppmärksamhet eller att en stilren bild attraherar män mer än kvinnor. Eftersom annonserna vi har valt kommer från en typisk herrtidning och en typisk damtidning hoppas vi på att kunna komma fram till att det finns distinkta skillnader i hur män och kvinnor reagerar på de sex annonser vi har valt ut. Vi vill försöka komma fram till detta genom att använda oss av de fråg<br>eställningar som är nämnda nedan. Vår huvudfrågeställning kommer att vara som följer: Finns det i svensk alkoholreklam en stereotyp bild av en manlig  respektive kvinnlig konsument av alkoholreklam och hur ser i så fall dessa ut? Vi kommer även att använda oss av underfrågor som kan kopplas till huvudfrågeställningen. Dessa kommer vara: Hur reagerar olika målgrupper på reklam som riktas mot dem samt andra målgrupper? Går det att genom enkäter hitta vad det är som män respektive kvinnor finner intressant och iögonfallande? Går det att genom att undersöka annonser se vilka element som är tänkta att attrahera ett visst kön? Går det att rikta alkoholannonser mot ett kön på ett sådant vis att det andra könet blir helt exkluderat? Genom dessa frågor hoppas vi på att kunna hitta vad en stereotypt manlig respektive kvinnlig konsument reagerar på i annonser för alkohol och vad de identifierar sig själva med i denna. Vi kommer även genom dessa frågor titta på om de som har skapat annonserna har lyckats med sin uppgift eller om de har dragit till sig en annan publik än den som var den huvudsakliga målgruppen. Ifall reklammakaren inte har lyckats med att nå sin målgrupp kommer vi att diskutera vad som kan ha varit anledningen till detta. Vi hoppas att uppsatsen ska kunna bli ett underlag till vidare diskussioner kring huruvida reklam når sin från början tänkta målgrupp. Kan de stereotyper som skapas i och med vår analys av reklamerna sägas stämma överens med den målgrupp som attraheras av reklamen eller är den stereotyp som tycks ha används vid produktionen av reklamen helt utdaterad?

Flickor kan bära blått och pojkar rosa. Det är ju egentligen inget lustigt med det. Men eftersom vi är så vana vid att det ska vara tvärtom reagerar många av oss starkt när vi ser någon annan bryta genusmönstret. Media är en stor orsak till detta. Ofta framställs samma bilder av vad många anser vara typiskt manligt respektive kvinnligt och därmed skapas stereotypa könsroller. Vi litar på media och bidrar på så sätt till att nya fördomar riktas mot de människor som inte följer den förbestämda genusordningen. Empirin i den här uppsatsen består av två reklamfilmer som handlar om att HIV ökar bland kvinnor. Hur könsrollerna framställs i reklamfilmerna och om ansvaret om preventivmedel riktas till någon i filmerna är de centrala frågeställningarna. Uppsatsen har med andra ord studerat hur just manligt och kvinnligt framställs i de två reklamfilmerna. Studien bygger på ett genusperspektiv som är inspirerat av radikalfeministiska åsikter. Av reklamfilmerna görs en semiotisk bildanalys med begreppen denotation och konnotation.

I dagens konsumtion och mediesamhälle bombarderas den unga individen av reklam. Det är utifrån detta förstårligt att man konstruerar en mur där man helt enkelt säger stopp till reklamen. Dock stoppar dtet ainte företagen som då försöker komma över denna mur  och på så sätt nå konsumenten. Syftet med studien är att belysa vilka uppfattningar marknadsförare har angående ungdomar som målgrupp och hur man utifrån det försöker nå denna målgrupp. Vilka tillvägagångssätt använder sig marknadsförarna av och hur övertygar de konsumenten? I analysen framkommer det tre diskurser är av väsentlig betydelse. Dessa diskurser tar upp den unga konsumentens situation och levnadsvillkor, retorikens betydelse för hur man påverkan konsumenterna och användandet av kommunikationsmedel för att nå målgruppen.

Begreppet kommunikativa upplevelser kommer i denna uppsats att användas i sammanhanget om hur Volvo använder sig av dem i sin varumärkeskommunikation samt vad som kommuniceras. Det kommer även att appliceras på kundperspektivet då det beskriver hur individer uppfattar företags utsända kommunikation. Uppsatsens syfte är att analysera innehållet, budskapet och utformningen av Volvos marknadskommunikation i Nordamerika för att diskutera hur begreppet kommunikativa sinnesupplevelser framställer vad varumärket står för. Samtidigt ska jag undersöka hur individer som exponerats av Volvos markandskommunikation uppfattar den och hur de ser på Volvo som varumärke. I mitt forskningsarbete har jag använt mig av tre kvalitativa metoder för att samla in data: Intervju med John Maloney Vice president för Volvos marknadskommunikation Nordamerika, deltagande observation hos en Volvoåterförsäljare i Minneapolis, fokusgrupp diskuterande reklamfilmer från Volvo. Då det inte finns någon teori genererad för mitt nyfunna begrepp har jag valt att bygga en teoretisk ram på närliggande begrepp. I basen har jag valt att visa teorier gällande marknadskommunikation och traditionell marknadsföring. Jag har sedan valt att utveckla med flera nytänkande perspektiv i marknadsföringen där påverkan genom upplevelser, sinnen och servicelandskapet diskuteras Mitt syfte med uppsatsen är att analysera kommunikativa sinnesupplevelsers roll i Volvos varumärkesbyggande därför anser jag det relevant att diskutera teorier gällande varumärken och hur våra sinnen kan påverka upplevelsen av varumärken. Volvo kodar meddelande i symboler som sedan sänds i exempelvis TV-reklam, kunden avkodar dem och upplever kommunikativa sinnesupplevelser som skapar känslor vilka ger en uppfattning av varumärket och organisationen. Individer exponerade av Volvos marknadskommunikation uppfattar till största del budskapet Volvo sänder. På plats i Volvos servicelandskap upplevs inte den kvalitativa känsla deras externa marknadsföring kommunicerat. Deras kärnvärden är inte heller alla representerade för kunderna att uppleva. Dock fanns på plats kunnig personal som beskrev vad Volvo som organisation arbetar för.

Syftet med denna uppsats är att försöka tolka ett eventuellt mönster av maskulina framställningar och ställa dessa tolkningar i relation till den äldre, mer traditionella bilden av mannen. Detta gjordes genom en studie av reklamfilm i svensk TV. Studien är en diskursanalys som utgår från ett analysschema vilket tagits fram med hjälp av Keith Selby och Ron Cowderys bok How to study television. Analysschemat är indelat i sex olika nivåer. Först och främst har urvalet utgått ifrån reklamer som har någon visuellt identifierbar manlig karaktär. När detta breda urval gjorts fokuserades analysen de som innehöll mer framträdande män. Nästa steg i analysschemat analyserade de fysiska egenskaperna hos dessa manliga karaktärer. Miljön som männen i reklamfilmerna fanns i utgjorde den tredje nivån, och följdes upp med en analys av rekvisita som återfanns i reklamerna. Det femte och sjätte steget utgjordes av verbal- respektive ickeverbal kommunikation. Studien visar att det finns en mängd olika förslag till hur en man bör vara och bete sig. Dock kan man inte se att det finns någon ny omdanande bild av mannen som vuxit fram som en motpol till den traditionella mansbilden. De mansbilder som syns är alla varianter av den traditionella framställningen av mannen. Dessa framställningar premierar fortfarande de traditionella egenskaper som tillskrivits mannen. I ett exempel där männen inte har många av de manligt traditionella egenskaperna stiger istället kvinnan in i rollen som man och genom henne syns den traditionella mannen. Även den till synes totala motpolen till den traditionella mannen, tönten, ger en tydlig bild av att han inte tillhör det ledande mansidealet. Trots att han är en motpol har han ändå blivit formad ur den referensram som är den traditionella mannen och det går att se på mannen som tönt som en symbolisk inversion. Anledningen till dessa olika nyare varianter av maskulina framställningar diskuterar vi utifrån den homosexuella maskulinitetens påverkan på den traditionella maskuliniteten. Även feminismen har dragit sitt strå till stacken för att kunna få igenom de bilder av mannen som mer omsorgsfull. Sammantaget går det att säga att denna studie visar att den traditionella mannen är långt ifrån död. Den lever i högsta grad fortfarande kvar som maskulinitetens ledande galjonsfigur.

<p><strong>Purpose:</strong></p><p>The purpose of the thesis is to, through an ethnographic case study, understand 20-25 year olds‘ multitasking habits when watching TV and to create a framework of the distractions identified for media consumption.</p><p><strong>Background:</strong></p><p>The changes in technology and the new possibilities of consuming media creates a need to understand how people in the ages of 20-25 consume media. Advertising on TV is, in Swe-den, the marketing channel that companies spend the largest amount of money on. Most of the statistics regarding viewing rates are collected in a way that might not give totally accu-rate picture of the actual TV viewing of the consumers. Therefore, it is necessary to do an in-depth study of the media consumption habits of this group.</p><p><strong>Method:</strong></p><p>The study will be conducted, through an ethnographic case study where the researchers ob-serve a sample of four people in the target group during 10 sessions. Each session will be two hours long, and during, the researchers will observe the group‘s media consumption habits when watching TV. The observers will also look at the multitasking habits of the group, what media and distractions are combined while watching TV.</p><p><strong>Conclusions:</strong></p><p>The researchers conclude that multitasking is a common occurrence in the target groups media consumption. The authors have identified four categories that distracts the viewer‘s focus from TV commercials. The first three are distractions being, social, media and non-media distractions. The fourth category is technical avoidance, where people tend to switch channels or mute the sound in order to avoid commercials. Further, an important factor af-fecting the level of multitasking was whether the TV viewing was planned or unplanned. It was observed that this had an effect on the level of commercial avoidance when watching TV. Finally, four different models have been created as a framework to help marketers un-derstand the consumers behavior.</p> / <p><strong>Syfte: </strong></p><p>Syftet med avhandlingen är att, genom en etnografisk fallstudie, förstå 20-25 åringars multi-tasking vanor när de tittar på TV och att modeller för distraktioner som identifierats för mediekonsumtion.</p><p><strong>Bakgrund: </strong></p><p>De tekniska förändringarna och de nya möjligheterna för på vilka sätt media kan konsume-ras skapar ett behov av att förstå hur människor i åldrarna 20-25 konsumerar media. Re-klam på TV är i Sverige den marknadsföringskanal som företagen spenderar mest pengar på. De mesta av statistiken om tittarsiffror samlas på ett sätt som inte kan ge helt korrekt bild av det faktiska TV-tittande för konsumenterna, och därför är det nödvändigt att göra en fördjupad studie av mediekonsumtion vanorna för denna grupp.</p><p><strong>Metod: </strong></p><p>Studien kommer att genomföras genom en etnografisk fallstudie, där forskarna observerar ett urval av fyra personer i målgruppen under 10 separata tillfällen i objektets hem. Detta för att skapa en så naturlig miljö som möjligt. Varje observation kommer att vara i två timmar och under dessa observationer kommer forskarna studera objektens mediekonsum-tion vanor när de tittar på TV. Författarna kommer även att observera gruppens multita-sking vanor under TV tittandet, tillsammans med vilka media och distraktioner som kom-bineras i detta sammanhang.</p><p><strong>Slutsats: </strong></p><p>Författarna drar slutsatsen att multitasking är en vanlig företeelse i målgruppens mediekon-sumtion. Fyra kategorier är identifierade som distraherar tittarens fokus från TV reklam. De tre första kategorierna distraktioner nämligen social, media och övriga distraktioner. Den fjärde kategorin är tekniska åtgärder för att undvika reklam. En viktig faktor som på-verkar nivån av multitasking var om TV-tittandet var planerat eller oplanerat, och det kon-staterades att detta hade inverkan på nivån av kommersiell undvikelse när de tittade på TV. Författarna har skapat fyra modeller som kan användas för att underlätta för marknadsföra-re att förstå och nå denna målgrupp.</p>