161 |
Med existensen i ett språkligt rum : Om relationen mellan språk och existens i Göran Tunströms roman Skimmer / Existing in a linguistic room : On the relation between language and existence in Göran Tunström's novel SkimmerOlsson, Hilma January 2014 (has links)
Captured in the room of Göran Tunström’s spoken language, fenced behind his barrier of manic words. This essay is about the limit of language and world’s necessity to be spoken to be experience, about telling as a manufacturer of meaning and a subject’s motion between fiction and reality. Based on the novel Skimmer from 1996, my purpose is to identify “a linguistic room” in Tunström’s narration and show how this room is given an existential character by its temporal and spatial dimensions. The linguistic room is an abstraction of the virtual experience of a story and how this virtual room seeks to transform into reality, the same way as language tries to capture its reference by being its referent. Using Jacques Derrida’s and Roland Barthes’ structuralist ideas about language as a complex referential medium, Mikhail Bakhtin’s chronotope and Gaston Bachelard’s phenomenological and psychoanalytic theory about the poetics of room, I examine the linguistic room as habitation for the protagonists in Tunström’s novel and how richness of language could turn into experience of insufficiency. Language giving the subject nutrition to prosper and outgrow its existence depends on its ability of making it bigger by recreating, specifying and defining experience of life. Not only living it but also verbalizing it makes the existence vaster but at the same time insufficient since the insight will come about world’s inability to be captured but only referred to by linguistic instruments. Thus this essay studies the relation between language and existence and how narration concretizes this relation into a linguistic room.
|
162 |
Miljöer som tillgång för förskolebarns meningsskapande i bild / Environments as a resource for preschool children’s meaning-making in painting and drawing activitiesBlyzniuk, Margaryta, Bozan, Linda January 2014 (has links)
Vårt syfte med arbetet har varit att undersöka barns meningsskapande i olika miljöer och belysa hur miljöerna kan skapa möjligheter respektive begränsa barn i deras bildskapande. Vi använde oss av rundturer, observationer, fältnotiser och fotografering som metod. I vår analys utifrån det socialsemiotiska perspektivet har vi kommit fram till att pedagogen uttrycker att arbetslaget är medvetna om miljöernas betydelse, d.v.s. materialets placering, möblering, rummets egenskaper och tidsramar för barns meningsskapande. I analys och diskussion framgår det att olika rum skapar olika tecken för barnen och att barnen läser av outtalade regler som rummets design skapar. Samtidigt är omgivningen och kommunikationen mellan barnen en viktig faktor i barns meningsskapande. Resultatet visar att barnen lägger stor vikt på vänskap och det framgår som väsentligt i deras teckenskapande. Kommunikationen under bildskapande aktiviteter sker i flera teckensystem, d.v.s. att det sker multimodalt. Vi diskuterar även bildmaterialets status ur vuxnas och barns perspektiv.
|
163 |
”Han sa att det är som Arlamjölk och någon annan sorts mjölk. Båda är mjölk men folk föredrar Arla.” : En kvalitativ intervjustudie med nyanlända kvinnliga akademiker om arbetsintegration i Sverige.Averstad Ryd, Malin January 2016 (has links)
Denna uppsats syftar till att, genom kvalitativa intervjuer, lyfta fram och undersöka fyra nyanlända kvinnliga akademikers erfarenheter av arbetsintegration i Sverige. Vilka hinder och möjligheter det innebär samt hur dessa förstås i relation till föreställningar om ’svenskhet’? Studien vilar på ett postkolonialt feministiskt teoretiskt ramverk med fokus på materiellt skillnadsskapande och ’svensk’ identitet samt en forskningsbakgrund som belyser utlandsfödda kvinnor som en marginaliserad grupp på svensk arbetsmarknad. Materialet visar på många dimensioner av hinder och möjligheter där informanterna upplever svårigheter att ta sig in på svensk arbetsmarknad. Identifierade hinder är: att inte kunna svenska, att inte ha ett ’svenskt’ socialt nätverk, att inte känna till relevant information gällande arbetsmarknadens funktioner och att inte ha en utbildning och erfarenhet som värdesätts. Materialet visar tendenser till att svensk arbetsmarknad är uppbyggd och anpassad efter en önskvärd och normativ ’svenskhet’ som omöjligen alla kan uppnå. De som inte passar in i mallen, ’de andra’, förväntas anpassa sig och inta andra ’svenska’ identiteter och positioner i arbetsmarknadens periferi. Detta som en del av ett reproducerande strukturellt skillnadsskapande.
|
164 |
Offentliga rum : En statistisk undersökning av upplevelsen av platserna Hornstull torg och SkärhomstorgetArgerich, Jennie January 2017 (has links)
This thesis evaluates public spaces based on the relationship between humans and thephysical environment. A comparative study was developed, comparing two differentpublic spaces, Hornstull torg and Skärholmstorget. The two places have beenstatistical analysed through chisquare tests and evaluated based on different factors, toidentify strengths and weaknesses. The factors have been identifiedas important forpublic spaces to be perceived as attractive and have been determined with help froma theoretical framework based on urban research. Social progress has resulted in changes on how we use public spaces which createsnew demands on the surroundings. The study concludes that a public space'sattractiveness is a complicated and multifolded concept that has different meanings fordifferent people. On the other hand, it is clear that public spaces are connected toboth social and physical structures and the combination of these two dimensionsdecides how the place is perceived and used. The results from the chisquare-tests show differences depending on gender and ageon how they experience public space. Skärholmstorget fulfils more of the factors thathave been identified as crucial for an attractive public space than Hornstull torg does.However, the majority of the respondents perceive Skärholmstorget as moreinsecure than Hornstull torg. This may have effect on how often the public space isused.
|
165 |
Vem vänds av vindarna? : Om kropp, kroppslighet och riktningar i Stina Aronsons Den fjärde vägen.Pedersen, Ann-Sofie January 2017 (has links)
This essay examines the body in Stina Aronsons Den fjärde vägen, and is based on theories from Sara Ahmed who writes about how the body is orientated toward and away from objects and others. The essay also intend to examine the way the character inhabit the room from a bodily experience and how this affect the way they feel and act against each other and themselves. My method is close reading, in which I approach parts of the book that refers to the body from different angles. In that way I read the book from a gender oriented perspective as well as a social perspective— in which the characters are related to different norms that causes expectations of how they should act in a certain kind of way.
|
166 |
Möten i stadsrummet : Att väcka en outnyttjad plats till livAbrahamsson, Melissa January 2016 (has links)
Möten i stadsrummet är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med arbetet är att undersöka hur det går att bidra till att en outnyttjad plats i stadsrummet kommer till användning, samt vilka kriterier som bör eftersträvas för att möjliggöra en trevlig vistelse på platsen. Mina studier utgår från Stockholms stadsbiblioteks terrasser som på grund av dess utformning och avsaknad av funktion ofta står tomma och outnyttjade. Arbetet syftar till att generera ett designförslag som understödjer ett ökat flöde av människor till terrasserna samt får besökarna att vilja stanna. Målet är att fler besökare ska få ett större utbyte av stadsbibliotekets terrasser och att platsen ska komma till större användning. Genom rumsanalys, observationer, notationer av rörelsemönster, intervju och samtal har det framkommit att terrasserna är outnyttjade på grund av dess avsaknad av funktioner samt dess utformning. Genom teoretiska studier inom bland annat rumslighet, formelement, offentliga platser i stadsrummet och kognitionspsykologi framkom att val av formelement och placering av rumsliga element kan bidra till att människor väljer att vistas på terrasserna. Det i sin tur kan skapa förutsättning för ett ändrat rörelsemönster och ett ökat flöde till platsen. Ett gestaltningsförslag har tagits fram utifrån teori och empiri. Det syftar till att genom rundade och svängda former, ett tydligare och mer enhetligt formspråk, samt genom tydligare funktioner väcka besökarnas uppmärksamhet och bidra till ett ökat flöde till terrasserna. / Meetings in urban spaces is a thesis in information design with emphasis on spatial design. The aim of this thesis is to is to examine how poorly utilised spaces in urban environments can become more useful, as well as which criteria are required to enable a pleasant stay in these locations. The object of the study is the terrace outside Stockholm Public Library which, due to its current appearance and lack of function, most of the time is unused and deserted. The study’s aim is to generate a design proposal that encourages an increase in the flow of people to the terraces and that makes people want to spend more of their time there. The goal is to get more visitors to appreciate the terraces and utilise the space better. From the results of collected empirical data through spatial analysis, observations, notations of movement, interviews and discussions it has become clear that the reason for the terraces being unused is a lack of functionality and the spaces appearance. The conclusion of the theoretical and practical studies about spatiality, shape, urban public spaces and cognitive psychology etc., show that the choice of shape and placement of spatial elements can contribute to people choosing to linger on the library terraces. In its turn, this knowledge can create the right conditions for a changed pattern of movement and a greater flow of people to the location. A design proposal was created, based on theories and empirical data presented in the study. The aim design proposal is to show how it may be possible to draw visitors’ attention to the terraces and create a more natural flow there. This may be achieved by adding round shapes and curved lines, more variety in shape and proportion and by creating more obvious functions that meet visitors’ needs of activity and aesthetics. While this study is focused on the terraces of Stockholm Public Library it is my hope that these conclusions may also be applicable to similar environments in other location.
|
167 |
”Han sa att det är som Arlamjölk och någon annan sorts mjölk. Båda är mjölk men folk föredrar Arla.” : En kvalitativ intervjustudie med nyanlända kvinnliga akademiker om arbetsintegration i SverigeAverstad Ryd, Malin January 2016 (has links)
Denna uppsats syftar till att, genom kvalitativa intervjuer, lyfta fram och undersöka fyra nyanlända kvinnliga akademikers erfarenheter av arbetsintegration i Sverige. Vilka hinder och möjligheter det innebär samt hur dessa förstås i relation till föreställningar om ’svenskhet’? Studien vilar på ett postkolonialt feministiskt teoretiskt ramverk med fokus på materiellt skillnadsskapande och ’svensk’ identitet samt en forskningsbakgrund som belyser utlandsfödda kvinnor som en marginaliserad grupp på svensk arbetsmarknad. Materialet visar på många dimensioner av hinder och möjligheter där informanterna upplever svårigheter att ta sig in på svensk arbetsmarknad. Identifierade hinder är: att inte kunna svenska, att inte ha ett ’svenskt’ socialt nätverk, att inte känna till relevant information gällande arbetsmarknadens funktioner och att inte ha en utbildning och erfarenhet som värdesätts. Materialet visar tendenser till att svensk arbetsmarknad är uppbyggd och anpassad efter en önskvärd och normativ ’svenskhet’ som omöjligen alla kan uppnå. De som inte passar in i mallen, ’de andra’, förväntas anpassa sig och inta andra ’svenska’ identiteter och positioner i arbetsmarknadens periferi. Detta som en del av ett reproducerande strukturellt skillnadsskapande.
|
168 |
Jag flyttar aldrig från Gröna linjen : En studie om identitet och platsZander, Robin January 2016 (has links)
Tunnelbanan knyter ihop stora delar av staden. Det finns människor som gärna vill bo kvar runt den t-banelinje de bor på. I denna uppsats analyseras intervjuer med fem personer som bor i stadsdelar dit den Gröna t-banelinjen går. Det undersöks hur t-banan medverkar till att bygga upp identiteten var och en skapat sig under tiden som boende på platsen. Undersökningen tar reda på hur varje person blivit en del av platsen de bor på, och hur platsen har blivit en del av dem. Med hjälp av intervjuerna tas det också reda på vad tunnelbanan kan ha för betydelse utöver att vara ett transportmedel. Studiens resultat visar att tunnelbanan bidragit till platstillhörighet, trivsel och identitetsbygge, men att platsen kan vara rörlig. Personerna kan känna tillhörighet till flera platser, genom möjlighet till rörlighet som tunnelbanan bidragit med. Resultatet visar också att tunnelbanan kan betyda något mer än att vara ett transportmedel, den är såväl landmärke som markör för urbanitet.
|
169 |
Generation Digital Patient : En kartläggning av användningen av och attityder till digital vårdNilsson, Emma, Fadhel, Nadja January 2019 (has links)
Sjukvården i Sverige genomgår just nu en digitalisering för att anpassa vården till ny teknologi samt för att bättre kunna möta patienters behov både nu och i framtiden. En del av denna digitalisering är digital vård som möjliggör att vårdgivare och vårdtagare kan ha ett vårdmöte på distans genom digitala plattformar. Digital vård är ett relativt nytt fenomen inom den svenska sjukvården och har varit ett mål för diskussion, där förtroendet för de digitala vårdtjänsterna varierar bland befolkningen. Denna uppsats ämnar studera och kartlägga användningen av och attityderna till digital vård bland individer i åldersgruppen 18-29 år. Detta genom att använda en huvudsakligen kvantitativ forskningsstrategi och enkät som forskningsmetod. Resultatet visar bland annat att respondenterna överlag varken har ett lågt eller högt förtroende för digitala vårdtjänster, utan uppfattas ha ett neutralt förtroende. Respondenter som tidigare använt digitala vårdtjänster har emellertid ett högre förtroende för digital vård än respondenter som inte tidigare använt denna typ av vårdtjänst. De utlästa attityderna hos respondenterna kan främst härledas till den rumsliga aspekten av digital vård Många respondenter uppger att de tycker att digital vård är smidigt, flexibelt och enkelt samtidigt som flera är skeptiska till att lika bra vård kan ges vid ett digitalt vårdbesök som vid ett fysiskt. Vidare uppfattas det finnas attityder av politisk karaktär, där frågan snarare gäller privata respektive offentliga vårdaktörer som bidrar till respondenternas attityder till och viljan att använda digital vård.
|
170 |
Ny offentlighet : En fallstudie i hur privata aktörer formar nya offentliga rumBennhage, Hugo January 2019 (has links)
Det offentliga rummet pekas ut som allt mer betydelsefull för stadens tillväxt och välstånd vilket har skapat ett intresse av att utveckla och förändra det. Studien problematiserar en ökad fokusering på det offentliga rummet, både bland offentliga och privata aktörer. Nya typer av miljöer skapas som en följd av olika typer av stadsförnyelseprogram och samhällsstyrning. Genom fallstudier i Rotterdam, Calgary och Karlskrona så belyses olika typer av privatiseringar som har skett samt olika motiv och strategier som föranleder denna utveckling.
|
Page generated in 0.0236 seconds