No / The terms ‘extended’ and ‘advanced’ practice are commonly used to describe clinical practitioner roles. However, these terms have not been clearly defined within the context of modern radiography practice despite their fundamental importance to establishing the 4 tier structure, implementing Agenda for Change and promoting a coherent clinical radiography career structure. This paper discusses the terms ‘extension’ and ‘advancement’ in relation to radiography practice and, using evidence from the debates of other health professions, attempts to offer some clarity to the terminology, presenting one interpretation of its possible application to the radiographer role in the United Kingdom.

No description available.

Inledning: Nålar beskrivs av barn som det mest skrämmande vid sjukhusbesök. Vårdpersonalen spelar en viktig roll för upplevelsen av undersökningen. Kunskap och förståelse för såväl patienten som den medicinska utrustningen kan vara avgörande för patientens upplevelse. Röntgensjuksköterskan har begränsade kunskaper och erfarenheter av barns upplevelser på röntgenavdelningen. Syftet: Syftet med denna integrativa litteraturöversikt var att granska och sammanställa metoder för att kunna möta barn med stickrädsla som undersöks på röntgenavdelningen. Metod: En integrativ litteraturöversikt har utförts där 12 vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats, analyserats, kategoriserats samt sammanställts till ett resultat. Resultat: Fem kategorier identifierades och utformade resultatkategorier. Vår litteraturstudie visar att röntgensjuksköterskor kan använda många olika metoder och tekniker för att hjälpa stickrädda barn till minskad oro, ångest samt smärta. Konklusion: Slutsatserna i litteraturstudien visar att röntgensjuksköterskan har en stor och viktig roll i vård mötet med barn. Barns oro, rädsla och smärta kan lindras med hjälp av individuellt anpassat bemötande. / Needles are described by children as the most frightening part during the hospital visit. Caregivers play an important role in the experience of the examination. Knowledge and understanding of both the patient and the medical equipment can be crucial to the patient's experience. The radiographer has limited knowledge of children´s experiences in the radiology department. Purpose: The aim of this paper was to compile different methods how to meet children with fear of needles at the radiology department. Methods: An integrative literature review has been conducted, which includes 12 scientific articles who have been quality reviewed, analyzed, categorized and finally the result has been compiled in form of a synthesis. Results: Five categories were identified and formed as result categories. Our literature review shows that the radiographers can use many different methods and techniques to help children who fear needles to reduced anxiety and pain. Conclusion: The findings of the literature shows that the radiographer has a large and important role in the care meeting with children. Children's anxiety, fear and pain can be reduced with the help of individually tailored treatment.

Inledning: Jodkontrastmedel är ett läkemedel som administreras av röntgensjuksköterskan för att förbättra kontrasten mellan inre organ och vävnader samt skilja mellan normala och patologiska områden. Jodkontrastmedel gavs uppskattningsvis i 80 miljoner doser över hela världen år 2003. Av kontrastmedel kan allvarlig biverkning eller till och med ett livshotandetillstånd uppkomma som kontrastmedelsinducerad nefropati (KMN). N-Acetylcystein (NAC) har flera egenskaper, bland annat antioxidfunktioner och förbättring av njurarnas perfusion som kan vara bidragande egenskaper till att förebygga KMN. Syfte: Denna litteraturöversikt var att sammanställa om N-Acetylcystein (NAC) är ett effektivt hydreringsalternativ för att förebygga kontrastmedelsinducerad nefropati (KMN) Metod: Studien utfördes som en allmänlitteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och resultatet presenterades i kategorier. Resultat: Analysen av tio artiklar resulterade i sex kategorier, om NAC har en bra hydrerande effekt mot KMN, högriskpatienternas utveckling av KMN och NAC:s effekt, kontrastmedelsdos, mätvärden kontrollerade med serumkreatinin och cystatin C, biverkningar från oral och intravenös administration av NAC samt studiernas definition på KMN. Slutsats: NAC tillsammans med hydrering har visat sig i vissa studier vara effektivt mot KMN men det är ändå oklart om det är NAC som ger den positiva effekten. NAC tillsammans med hydrering verkar inte ge några negativa effekter för patienten då NAC har få biverkningar och är ett billigt läkemedel, men röntgensjuksköterskan bör ge kontrastmedelsdos enligt uträknad GFR. / Introduction: Iodine contrast media is a drug that is administered by the radiographer to enhance the contrast between the internal organs and tissues and distinguish between normal and pathological areas. Iodine contrast media is given estimated to 80 million dosesworldwide year 2003. By contrast media, a serious side effect or even a life-threatening condition can arise like contrast induced nephropathy (CIN). N-Acetylcysteine (NAC) has acapacity of antioxidant functions and improvement of renal perfusion, which may be properties to help and prevent CIN. Purpose: This literature review was to compile if N-Acetylcysteine (NAC) is an effective hydrations alternative to prevent contrast induced nephropathy (CIN) Method: The study was conducted as a general literature review. Tenquality scientific articles were reviewed, analyzed and the results were presented in categories. Results: The analysis of the ten articles resulted in six categories, the NAC has a good dehydrating effect against KMN, high-risk patients, the development of KMN and NAC:s effect, contrast media, measurements controlled by serum creatinine and cystatin C, side effects from oral and intravenous administration of NAC and studies definition of KMN Conclusions: NAC with hydration has been shown in some studies to be effective against KMN but it is still unclear whether it is NAC that gives the positive effect. We believe that NAC along with hydration do not hurt to give to the patient when the NAC has few side effects and is an inexpensive drug, but radiographer should give contrast media according to calculated GFR.

Bakgrund: Trots kriminalisering av barnaga är barnmisshandel förekommande, vilket påträffas i alla samhällsklasser och miljöer. Mörkertalet för misshandel av barn är stort vilket kräver rätta kunskaper och förmågor för att efterfölja den lagstadgade anmälningsplikten för vård, skola och omsorg. Syfte: Syftet med studien är att få en djupare förståelse om röntgensjuksköterskans kunskaper för att upptäcka fysisk misshandel av barn under tre år inom Bild- och funktionsmedicinska avdelningar. Metod: En kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra legitimerade röntgensjuksköterskor, verksamma på två större universitetssjukhus i mellersta Sverige. Erhållet datamaterial analyserades med den induktiva kategoriseringsansatsen. Resultat: I resultatet framkom olikheter i röntgensjuksköterskans förmåga att upptäcka barnmisshandel. Att röntgensjuksköterskan är medveten om anmälningsplikten framkom tydligt, men det individuella ansvaret att upptäcka och agera på en röntgenavdelning varierade. Informanterna kunde notera kliniska kännetecken vilket grundar sig på tidigare erfarenheter utifrån utredningar av fysisk misshandel samt dess yrkesroll att kunna bedöma bildtagningens kvalité baserat på verksamhetens riktlinjer. I det personliga bemötandet mellan barn, föräldrar och vårdnadshavare uppkom brister vilket speglar sig i dess tidigare teoretiska kunskaper från grundutbildning till interna utbildningar. Ingen av deltagarna anmälde själva till socialstyrelsen vid subtila fall utan lämnade över ansvaret till överordnad. Slutsats: Röntgensjuksköterskorna är väl medvetna om plikten att anmäla barnmisshandel men upplever svårigheter att upptäcka barn som far illa, såsom att uppskatta sin individuella betydelse i vårdkedjan. Studien är användbar och kan replikeras för vidare forskningsmöjligheter. / Background: Although, all forms of child abuse are regarded as a crime it still happening today, independently of social class and environmental area. Since the unrecorded number of child abuse is high, it requires qualified and specific abilities in order to uphold the statutory obligation to report. Aim: The aim of this research is within radiology departments to acquire a deeper understanding of the radiographer’s role and knowledge in discovering physical abuse of children under three years old. Method: A qualitative study based on semi structured interviews, done with four qualified radiographers, operating in two large university hospitals in central Sweden. The conventional content analysis approach is used to analyze the documented material. Results: The result is showing differences in the radiographer’s ability in identifying child abuse. The radiographers are aware of their role in reporting any abuse of a child. However, the individual responsibility to understand the signs and then act upon them vary. The participants were able to notice clinical signs, based on their earlier experience. Although, lack of knowledge was shown in terms of interaction between parents, children and care giver, which is reflecting the radiographers earlier theoretical and internal education. Conclusion: The radiographers are aware of their role of reporting child abuse, although seeing difficulties in identifying physical abuse. Challenges were even shown in understanding their role of expertise and importance in the whole health care chain. The study can be replicated and used for further research possibilities.

Syfte: Att ur ett intensivvårds- och röntgensjuksköterskeperspektivbeskriva och jämföra upplevelser och erfarenheter av att utföra CT-hjärna på enneurointensivvårdsavdelning. Metod: En deskriptiv intervjustudie medkvalitativ design användes, där åtta sjuksköterskor inom professionernaröntgen- och intensivvård deltog. Resultat:Intensivvårdssjuksköterskorna såg fram emot att apparaten skulle börja användaspå avdelningen, medan röntgensjuksköterskorna upplevde en frustration över attför lite tid och resurser avsatts för att kunna utföra undersökningen påavdelningen på ett bra sätt.  Intensivvårdssjuksköterskornaupplevde en tidsbesparing att kunna utföra undersökningen på avdelningen medanröntgensjuksköterskornas uppfattning var att man hann undersöka färre patientertotalt under samma tid. Resultatet visar också att sjuksköterskorna i bådagrupperna är medvetna om riskerna med intrahospitala transporter och ansermöjligheterna att utföra CT-hjärna på avdelningen som fördelaktigt förpatienten ur säkerhetssynpunkt. Slutsats:Noggrann planering, väl utarbetade rutiner och involvering av berörd personalär nödvändiga åtgärder för att skapa förutsättningar för ett gott arbetsklimatmellan arbetsgrupper. God kommunikation och förståelse för varandrasansvarsområden är förutsättningar för en trygg arbetsmiljö vilket iförlängningen ger en god och säker vård för patienten.  Sökord: Mobil CT, intrahospitalatransporter, neurointensivvård, sjuksköterska, röntgensjuksköterska, erfarenhet. / Objective: From an intensive care and radiology nursing perspective describe andcompare the experiences of performing CT brain on a neurological intensive careunit. Method: A descriptivequalitative interview, in which eight nurses in the professions radiology andcritical care participated. Results: Intensivecare nurses were looking forward to when the unit would start to be used in thedepartment, while radiology nurses experienced a frustration that not enoughtime and resources were allocated to carry out the examination in thedepartment in a good way. Intensive care nurses experienced a time save toperform the examination in the department while the radiology nurses felt thatthey had time to examine fewer patients in total during the same time. Theresults also show that nurses in both groups are well aware of the risksintrahospital transport constitute and consider the possibility to perform CTbrain in the ICU as very beneficial for the patient safety. Conclusion: Careful planning,well-developed procedures and the involvement of the personnel are necessarysteps to create conditions for a good working atmosphere between the teams.  Goodcommunication and understanding of each other’s responsibilities areprerequisites for a safe working environment which ultimately provides a goodand safe care for the patient. Keywords: Mobile CT, intrahospital transport, neuro-intensivecare, nurse, radiographer, experience.

Background: MRI- safety education is an important aspect from a work environment perspective and patient perspective, to avoid harmful and deadly accidents. Aim: The aim of the study was at two hospitals investigate if the radiographers feels that the MRI safety education is enough to work safe in MRI environment. The study’s aim was also to investigate in what form MRI-safety is preformed and see if there is a difference between hospital A and B. The study was addressed to radiographers who works with MRI and radiographers who works with other modalities. This study also investigates if radiographers knows about guidelines for other staff who works regularly at MRI and if the radiographers feel that this education is enough. Method: The study is an empirical quantitative inquiry study with qualitative analysis. The inquiry was own constructed to answer the study´s aims. Forty radiographers from two hospitals ware included. Results: The results showed 53% of the participants have not attended any education about MRI-safety through their current employer. 65 % of the participants who attended education claimed the education was enough for them to work in a MRI-safe way. 52% of the participants experience that other workmen’s/clinicians don’t have enough education to create an MRI safe environment. A significant different in form of education was found in web education that were more frequent at hospital B. Conclusion: The results shows that majority of the participant haven’t had any safety education from their current employer. However, the ones who did found it to be enough to work in an MRI-safe way. The participants comments showed that MR-safety education always a current subject in need of repetition and development. / Bakgrund: Magnetisk Resonanstomografi (MR)- säkerhetsutbildning är en viktig aspekt ur både arbetsmiljösynpunkt och ur patientperspektiv för att undvika skadliga och dödliga olyckor. Syfte: Studien syftade till att på två sjukhus undersöka om röntgensjuksköterskorna upplever att utbildningen är tillräcklig för att arbeta säkert i MR-miljö. Studien syftade också till att undersöka på vilket sätt säkerhetsutbildning inom MR sker samt jämföra skillnaden mellan sjukhus A och B. Studien riktade sig till röntgensjuksköterskor som arbetar med MR, samt övriga röntgensjuksköterskor på röntgenavdelningen. I studien undersöktes även om röntgensjuksköterskorna känner till om det finns riktlinjer för annan personal/sjukvårdspersonal som vistas i MR-miljö samt om röntgensjuksköterskan upplever den utbildningen som tillräcklig. Metod: En empirisk kvantitativ enkätstudie med inslag av kvalitativ analys. Enkätfrågorna egenkonstruerades för att besvara studiens syften. Fyrtio röntgensjuksköterskor från två sjukhus inkluderades. Resultat: Resultatet visade att 53% av deltagarna inte genomgått någon MR-säkerhetsutbildning via nuvarande arbetsgivare. Av deltagarna som hade genomgått en sådan utbildning uppgav 65% att den var tillräcklig för att arbeta MR-säkert. I studien upplevde 52% att övrig personal/sjukvårdspersonal inte var tillräckligt utbildad för att skapa en säker MR-miljö. En signifikant skillnad mellan sjukhusen visades vid utbildningsform webbutbildning som var mer förekommande på sjukhus B.  Slutsats: Resultatet av studien visade att majoriteten av deltagarna inte hade genomgått någon MR-säkerhetsutbildning via nuvarande arbetsgivare, däremot upplevde de som hade gjort det att utbildningen var tillräcklig för att kunna arbeta MR-säkert. Deltagarnas egna synpunkter visar att MR-säkerhetsutbildning är något som ständigt är aktuellt och alltid behöver upprepas samt uppdateras.

Bakgrund: Hög kompetens hos röntgensjuksköterskorna är essentiellt för att upprätthålla hög patient- samt personalsäkerhet inom strålskydd. Ett flertal studier har undersökt röntgensjuksköterskans kunskap och behov av vidareutbildning ur olika aspekter. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur röntgensjuksköterskor på två sjukhus upplevde sina kunskaper i strålsäkerhet, tillgång till skyddsutrustning och behovet av vidareutbildning. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med tio intervjuer. Analysen för studien gjordes i form av en kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv form. Resultat: Resultaten av studien visade att det fanns skillnad mellan röntgensjuksköterskans säkerhetskunskap och hur rutiner efterlevdes på arbetsplatsen inom strålsäkerhetsområdet. Även om de flesta initialt uppskattade sin kunskap till god eller tillräcklig så fanns skillnader som till största delen grundades på vilket sjukhus informanten arbetade på. När det gällde grundläggande säkerhetsutrustning fanns det en skillnad mellan sjukhusen, både när det gällde tillgång och lättillgänglighet. Tillgången till vidareutbildning skilde sig också mellan sjukhusen. Slutsats: Röntgensjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkert ur strålskyddssynpunkt var sammankopplat med deras kunskap i strålsäkerhet och arbetsplatsens tillgång till strålningsförebyggande hjälpmedel. Studien visade på skillnader mellan de två röntgenavdelningar som undersöktes främst när det gällde tillgång på regelbunden utbildning inom strålsäkerhet och tillgången på strålförebyggande utrustning, men också användandet av utrustningen i det dagliga arbetet. / Background: The radiographers’ competences in the field of radiation protection is essential in ensuring a high standard of patient and staff safety. Several studies have examined various aspects effecting the radiographers’ knowledge and need for further training. Aim: The aim of this study was to investigate how radiographers from two hospitals experienced their knowledge of radiation safety, access to protective equipment and the need for further training. Method: The study was conducted as a qualitative semi-structured interview study with ten radiographers participating. The analysis for the study was done in the form of a qualitative content analysis using a deductive form. Results: The study found a difference between the radiographers’ knowledge in radiation safety and how radiation safety routines were performed. Although most initially estimated their knowledge to be good or sufficient, there were some differences, based on which hospital the radiographers’ worked at. When it came to basic safety equipment there where differences noted between the hospitals, both in terms of access and availability. The availability of continued education varied significantly between the two hospitals. Conclusion: The ability of radiographers to work patient-safe, from a radiation protection standpoint, is linked to their knowledge of radiation safety and the workplace's access to radiation protection equipment. The study showed differences between the two radiography departments that were examined. Differences were noted mainly in terms of access to continued radiation safety education, the availability of radiation protection equipment and the use of protective equipment in daily work.

I bakgrunden beskrivs begreppet multitrauma och detta är den vanligaste dödsorsaken i Sverige i åldrarna 18–45 år. Vid multitraumasituationer samarbetar yrkeskategorier inom sjukvården för ett snabbt omhändertagande av patienten och för att skyndsamt ställa diagnos används datortomografi. Syftet var att undersöka röntgensjuksköterskors upplevelser av psykosocial och fysisk arbetsmiljö vid multitraumasituationer. Metoden var en empirisk studie med mixad metod där tolv röntgensjuksköterskor från olika sjukhus deltog i en webenkät. Resultatet visade att multitraumasituationer hos vissa röntgensjuksköterskor upplevs leda till ökad stress och störd koncentration i arbetet samt att rutinerna till stor del fungerade bra, det ergonomiska arbetssättet upplevdes både som fungerande men även bortprioriterat och i den fysiska miljön upplevdes utrymmesbrist. Konklusionen var att resultatet påvisar förbättringsutrymmen för röntgensjuksköterskors arbetsmiljö vid multitraumasituationer avseende psykosocial och fysisk arbetsmiljö. / In the background the concept of multi-trauma is described and this is the most common cause of death in Sweden between the ages of 18–45. In multi-trauma situations occupational categories within the health care system work together for the rapid care of the patient and for the urgent diagnosis computed tomography is used. The purpose was to investigate radiographers’ experiences of the psychosocial and physical working environment in multi-trauma situations. The method was an empirical study based on mixed methods in which twelve radiographers from different hospitals participated in a web survey. The result showed that the working environment in multi-trauma situations is perceived to lead to increased stress and disturbed concentration at work, while the routines largely worked well. The ergonomic way of working was perceived as well-functioning but also not prioritized among the radiographers and in the physical environment space was lacking. The conclusion is that there is room for improvement for radiographers’ work environment in multi-trauma situations regarding psychosocial and physical work environment.

Bakgrund:  Röntgensjuksköterskor har en viktig roll inom vården men det råder brist på röntgensjuksköterskor på den nuvarande arbetsmarknaden i Sverige. Att öka nivån av arbetstillfredsställelse för röntgensjuksköterskor skulle kunna hjälpa arbetsgivare att attrahera och behålla medarbetarna. Syfte: Syftet med studien var att studera vilka faktorer inom den psykosociala arbetsmiljön som påverkar arbetstillfredsställelsen hos röntgensjuksköterskor men även undersöka om det finns skillnader hos medarbetarna mellan röntgen modaliteter. Metod: En kvantitativ forskningsmetod användes i denna studie. Data insamlades med en modifierad version av enkäten ‘The Generic Job Satisfaction Scale’ (GJSS). Enkäten är ursprungligen på engelska och är testad och validerad. Enkäten delades till röntgensjuksköterska på de utvalda avdelningarna på två sjukhus. Resultat: Studiens resultat visar att arbetstillfredsställelsen hos röntgensjuksköterskor är hög och att de flesta av deltagarna trivs med sitt arbete samt att det finns ett bra samspel med kollegor och chefer. Resultatet visade att arbetstillfredsställelse för röntgensjuksköterskor var lägst vad gäller lön och den organisation deltagarna arbetar för. Röntgensjuksköterskor som arbetar med MR, intervention och nuklearmedicin hade högre nivåer av arbetstillfredsställelse än de som arbetade med konventionell röntgen eller datortomografi (CT). Slutsats: Det är viktigt för arbetsgivare att förstå vilka faktorer som påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse samt vilka faktorer som positivt påverkar den psykosociala arbetsmiljön och vilka faktorer som kan förbättras. Sammanfattningsvis visar studien att även om röntgensjuksköterskor på övriga modaliteter visar hög tillfredsställelse bör lönen för röntgensjuksköterskor i Sverige ses över och förbättras. Detta kan öka arbetstillfredsställelse och på det sättet blir det lättare att attrahera och behålla medarbetarna och därmed minskas brist på röntgensjuksköterskor. / Background: Radiography is highly specialised and plays a vital role in the health service. There is a shortage of radiographers in the current job market in Sweden. Increasing the level of job satisfaction of radiographers could aid employers in attracting and retaining employees and thus end the shortage.  Purpose: This study aimed to study the satisfaction levels of Swedish radiographers, compare those working with different radiographic methods and analyse which psychosocial factors have a negative or positive affect on the radiographers’ experience of their workplace. Method: A quantitative research method was used in this study.  Data was collected using ‘The Generic Job Satisfaction’ questionnaire, which was translated and modified by the researchers. The questionnaire was delivered to radiographers, who were working under the collection period, in the selected departments of two hospitals. Results: Most of the radiographers in the study had high levels of job satisfaction. They were most satisfied with the nature of work and working relationships but were dissatisfied with salary levels and the organisational culture. Radiographers working with MR, interventional radiography and nuclear medicine had higher levels of job satisfaction than those working in x-ray or computer tomography (CT).  Conclusion: It is important that employers understand which factors affect job satisfaction in order to understand what is positively affecting the psychosocial work environment and where improvements can be made. Recognising the work of radiographers in Sweden, may increase job satisfaction, make it easier to attract and retain staff and thus reduce the shortage of radiographers the departments currently face.