Bakgrund Artificiell intelligens (AI) har utvecklats i stor utsträckning i samband med magnetresonans (MR) undersökningar. Röntgensjuksköterskans roll vid MR-undersökningar är bland annat bildframställning och säkerställning av patientsäkerhet. Tillämpning av AI-teknik kan innebära förändringar i röntgensjuksköterskans roll inom MR-verksamheten.  Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att studera faktorer där AI kan påverka röntgensjuksköterskans roll inom MR-verksamheten. Metod En systematisk litteraturstudie har genomförts. Datainsamlingen har utförts via databaserna PubMed och CINAHL. De valda artiklarna uppfyllde studiens inklusionskriterier. Artiklarna genomgick sedan en kvalitetsgranskning och artiklarna som uppnådde medel till hög kvalité analyserades och samanställdes i en tabell utefter analysmetoden metasyntes.  Resultat Resultatet i denna studie presenterar flera faktorer där AI kan påverka röntgensjuksköterskans roll inom MR-verksamheten. AI kan förbättra arbetsflöden och öka effektivitet genom att förbättra bildkvalitén, minska undersökningstiden, kontrollera metallimplantat inför en MR-undersökning, ersätta användningen av gadoliniumkontrastmedel samt stödja röntgensjuksköterskan vid förberedelser inför en MR-undersökning. Slutsats AI i samband med MR-undersökningar kan påverka röntgensjuksköterskans roll under den peri-radiografiska processen. AI kan optimera radiografiska arbetsflöden och förändra arbetsuppgifter för röntgensjuksköterskan inom MR-verksamheten. Det är möjligt att fokus flyttas från tekniska aspekter till personcentrerade vård. Röntgensjuksköterskan behöver anpassa sig till nya kompetenskrav samt erhålla en djupare förståelse av AI inom MR-verksamheten. / Background Artificial intelligence (AI) is advancing rapidly in the context of magnetic resonance imaging (MRI) examinations. Radiographers’ role in MRI imaging includes image acquisition and ensuring patient safety. The implementation of AI-technologies may imply changes in the radiographers’ role within the MRI-department. Purpose The purpose of this literature review is to examine the factors which AI can affect radiographers’ role within the MRI-department. Method A systematic literature review was conducted. The data collection has been executed via the databases PubMed and CINAHL. The selected articles fulfilled the chosen inclusion criteria. The articles were then quality assessed and those who achieved medium or high quality were analysed and subsequently compiled into a table according to the analytical method meta-synthesis.  Result This study presents several factors in which AI can affect the radiographers’ role within the MRI department. AI technologies can improve workflow and increase efficiency by improving image quality, reducing examination times, checking for metal implants prior to an MRI, replacing use of contrast media, and assisting radiographers during preparations prior to MRI scans. Conclusion The applications of AI in MRI imaging can affect radiographers’ role in the peri-radiographic process. AI can optimize the workflow and change work tasks for radiographers within the MRI department. The focus may shift from technical aspects to person-centered care. Radiographers should adapt to new competency requirements as well as obtain a deeper understanding of AI technologies.

Inledning: Undersökningar som inkluderar kontrastmedel har ökat på datortomografin (DT). Inför kontrastmedelsundersökningar ska den glomerulära filtrationshastigheten (GFR) estimeras för att få ett mått på patientens njurfunktion. I nuläget finns det två olika markörer som kan användas till detta, kreatinin och cystatin C. Det är röntgensjuksköterskans ansvar att skatta GFR för att kunna göra en bedömning om patienten kan utföra undersökningen. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa studier som jämför kreatinin och cystatin C vid skattning av GFR. Metod: Den här studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och SveMed+. Tio kvantitativa vetenskapliga artiklar lokaliserades och gick vidare till analys. Resultat: Resultatet visade att cystatin C i många fall var en bättre indikator för att estimera GFR. Slutsats: För äldre och njursjuka ansågs cystatin C vara en bättre markör för njurfunktionen. Dock anser författarna att det krävs vidare forskning inom ämnet och dess påverkande faktorer för att kunna introducera cystatin C som ny njurfunktionsmarkör.

Bakgrund: Vissa av röntgensjuksköterskans arbetsuppgifter kan utföras av andra professioner som sjuksköterska eller undersköterska detta kallas för jobbglidning mellan yrkesroller. Jobbglidning kan ske på grund av många olika orsaker som brist på personal, ökad befolkning vilket gör att mer personal behövs inom vården. Att undersköterska eller sjuksköterska utför vissa av röntgensjuksköterskans arbetsuppgifter kan påverka patientsäkerheten. Syfte: Att undersöka röntgensjuksköterskors syn på att arbetsuppgifter inom professionen utförs av sjuksköterska eller undersköterska. Metod: En kvantitativ enkätstudie med 53 deltagare som är legitimerade röntgensjuksköterskor från fyra sjukhus i två olika regioner. Resultat: Majoriteten av deltagarna anser att det är negativt att sjuksköterskor utför arbetsuppgifter inom mammografi och angiografi. Medan flera av deltagarna tycker det är bra om sjuksköterskor kan beräkna GFR inför undersökningar. Deltagarna anser att det är dåligt om undersköterskor utför konventionella röntgenundersökningar och att ge information om kontrastmedel till patienten medan de anser att det var mycket bra om undersköterskor tar in patienter på undersökningsrummet. Slutsats: Studien visar att röntgensjuksköterskorna generellt har negativ syn på att lämna deras arbetsuppgifter till de andra professionerna, utan de vill behålla deras kompetens inom områden som angiografi, mammografi och konventionell röntgen.

SAMMANFATTNING Nyckelord: barnröntgen, patientinformation, röntgensjuksköterska, barnkonventionen Bakgrund: För röntgensjuksköterskor är det utmanande att informera barnpatienter utifrån barnkonventionens riktlinjer, som är svensk lag sedan 2020.  Syfte: Syftet med denna enkätstudie var att ta reda på vilken patientinformation som röntgensjuksköterskan ansåg var viktig att ge till barnpatienter i samband med konventionell skelettröntgenundersökning samt vilka förutsättningar som var viktiga för att kunna tilldela den informationen. Ett ytterligare syfte var att ta reda på om röntgensjuksköterskan hade kännedom om barnkonventionen och dess betydelse i samband med barnröntgenundersökning samt om det fanns någon skillnad mellan röntgensjuksköterskor verksamma på sjukhus A och sjukhus B gällande deras uppfattning om information till barnpatienter.  Metod: En empirisk kvantitativ enkätstudie genomfördes. Urvalet bestod av röntgensjuksköterskor med erfarenhet att utföra konventionella skelettundersökningar på barn. Totalt 35 enkäter analyserades.  Resultat: Som viktigaste information valdes allmän strålsäkerhet och varför barnet ska ligga/sitta stilla. De viktigaste förutsättningarna för att ge information ansågs vara förberedda föräldrar, förberett röntgenlabb samt att vända sig till barnet vid samtal. Majoriteten svarade att röntgenmottagningarna inte erbjöd en barnanpassad miljö och instämde delvis till att kommunikationen skulle underlättas på ett barnanpassat labb. Röntgensjuksköterskorna instämmer till stor del att de har kännedom om barnkonventionens riktlinjer och att dessa har stor betydelse vid barnröntgenundersökningar. Ingen signifikant skillnad visades mellan sjukhusen. Slutsats: Respondenterna från sjukhusen enades om att viktigast att informera om var strålsäkerhet och vikten av att vara still. Röntgenmottagningarna ansågs inte ha en barnanpassad miljö. Röntgensjuksköterskornas kännedom om barnkonventionen behöver ständigt aktualiseras och diskuteras i vårdsammanhang. / ABSTRACT Key words: pediatric radiography, access to information, radiographer, Convention on the Rights of the Child Background: It is challenging for radiographers to inform pediatric patients based on the guidelines of the Convention on the Rights of the Child (CRC), Swedish law since 2020.  Purpose: The purpose was to find out what radiographers from two hospitals considered to be important information and conditions for providing it to pediatric patients undergoing x-ray examinations. The aim was also to investigate whether the radiographers carry knowledge of the CRC and its significance regarding child radiographs as well as to compare the perception of radiographers from hospital A and B on what information is of importance. Method: An empirical quantitative survey study was made.The sample included radiographers experienced in performing x-ray examinations of children. In total 35 surveys were analyzed.  Results: Information about general radiation safety and why the patient should keep still was considered most important.  The main conditions for providing information were considered to be a prepared lab, prepared parents and paying attention to the child. The majority replied that radiology clinics did not offer a child-friendly environment. The radiographers broadly agree that they are aware of the CRC’s guidelines and that these are of great importance in x-ray examinations. No significant difference was shown between the hospitals. Conclusion: Respondents agreed that informing pediatric patients about radiation safety and the importance of being still is most important. Radiology clinics were not considered to have a well-adapted environment. Radiographers’ knowledge of the CRC needs to be constantly updated.

Inledning: Mammografi är en vanlig bröstundersökning där kvinnor mellan 40–74 år erbjuds screening av bröst med regelbundna intervaller. Kvinnor som upplever mammografi-undersökningen som smärtsam och obehaglig återkommer ibland inte till sina kontroll-undersökningar. Uteblivna kontroller kan leda till högre mortalitet i bröstcancer. Syfte: Studiens syfte var att kartlägga kunskap om faktorer som påverkar kvinnors smärtupplevelse i samband med screeningmammografi. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt som genomförts via databaserna, Cinahl och PubMed. I huvudsak kvantitativa artiklar har analyserats och kvalitetsgranskats. Resultatet från de granskade artiklarna har ordnats systematisk som underlag för analysen. Resultat: Studiens resultat var att den största delen av smärta och obehag uppkom under bröstkompression. Röntgensjuksköterskans kunskap om möjliga åtgärder som bemötande, information före och efter undersökningen samt individuell anpassning av undersökningen har betydelse. Detta kan göra skillnad för kvinnors upplevelse och bidra till en positiv upplevelse vid mammografiundersökningen. Slutsats: Studiens resultat visar att orsaker till kvinnors smärta vid screeningmammografi är komplexa. Tekniken för mammografi har utvecklats över tid, däremot upplever kvinnorna fortfarande obehag och smärta. Samband kan finnas med tekniken, röntgensjuksköterskans bemötande och brist på information till kvinnorna men forskningen ger inget säkert stöd för slutsatser annat än att bemötandet och patientkommunikation spelar stor roll. Det behövs mer forskning kring olika metoder för de åtgärder en röntgensjuksköterska kan använda för att lindra kvinnors smärtupplevelse vid screeningmammografi. / Introduction: Mammography is a common breast examination where women between the ages of 40–74 are offered breast screening at regular intervals. Women who experience the mammography examination as painful and uncomfortable sometimes do not return to their check-ups. Lack of control can lead to higher mortality in breast cancer. Aim: The purpose of the study was to chart knowledge about factors affecting women´s experience of pain during screening mammography. Method: The study is a general literature review conducted via the databases, Cinahl and PubMed. Mainly quantitative articles have been analyzed and quality reviewed. The results from the reviewed articles have been arranged systematically as a basis for the analysis. Results: The results of the study were that most of the pain and discomfort arose during breast compression. Radiographer's knowledge of enabling measures such as treatment, information before and after the examination and individual adaptation of the examination is important. This can make a difference to women's experience and contribute to a positive atmosphere at the mammography examination. Conclusion: The results of the study show that the causes of women's pain during screening mammography are complex. The technique of mammography has evolved over time; however, women still experience discomfort and pain. There may be a connection with the technology, the radiographer's treatment and lack of information for the women, but the research does not provide definite support for conclusions other than that the treatment and patient communication play a major role. More research is needed on different methods for the measures a radiographer's can use to relieve women's pain experience during the screeningmammography.

Introduktion Röntgenremissen ligger till grund för röntgensjuksköterskan och radiologens planering och utförande av undersökning. Det är av stor vikt att remitterande läkare skriver en informativ och relevant remiss för att röntgensjuksköterskor ska ha möjlighet att utföra ett patient- och personalsäkert arbete som samtidigt är effektivt. Tidigare forskning visar att bristfälliga remisser förekommer runt om i världen. Syfte Att undersöka och sammanställa röntgensjuksköterskans upplevda brister i akuta konventionella röntgenremisser. Metod Kvantitativ enkätstudie med fem deltagande röntgensjuksköterskor från ett sjukhus i norra Sverige. Kartläggning av vilka brister som kan finnas i röntgenremissen utan någon djupare statistisk analys. Resultat Av de besvarade 71 remisserna, 33 från hälsocentral och 38 från annan remittent upplevdes 32 remisser tillfredsställande. Brister förekom i 39 remisser varav 17 remisser från hälsocentral och 22 remisser från annan remittent. Vissa remisser ansågs tillfredsställande trots brister. Slutsats Studien visar att allvarliga brister i remisser till akut konventionell röntgen förekommer i olika utsträckning. Brister i remisser leder till mer arbete för röntgensjuksköterskan när möjligheterna att planera och prioritera försämras. / Introduction The x-ray referral is the basis for the radiographer and radiologist’s planning and execution of a radiographic study. It is of critical importance that the referring physician writes an informative and thorough referral for the radiographer to conduct at safe and efficient study from a staff and patient perspective. The literature on the subject shows that suboptimal referrals occur throughout the world. Purpose To study and compile the radiographers experienced deficiencies of acute conventional x-ray referrals. Method A quantitative survey study with 5 participating radiographers at a hospital located in the north of Sweden. Results Among the 71 referrals included in the study, 33 from primary care and 38 from a different referring medical professional 32 were noted as satisfactory. Deficiencies occurred in 39 referrals, 17 from primary care physicians and 22 from other medical professionals. Some referrals were considered satisfactory even though they contained some deficiency. Conclusion The study shows that severe errors are occurring in a significant number of referrals to the emergency conventional x-ray unit. Deficiencies in referrals leads to more work for the radiographer when the opportunities to plan and prioritize deteriorate.

Inledning: Att utbilda röntgensjuksköterskestudenter att ta bilder med i första hand konventionell röntgen har alltid varit svårt då man har varit hänvisad till fantomer eller rollspel på grund av strålningen. Med utvecklingen av VR uppkommer dock frågan om det kan bidra som komplement till utbildningen. Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva om VR kan användas i röntgensjuksköterskeutbildningen. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt där en kvalitativ och nio kvantitativa vetenskapliga artiklar ingick i analysen efter sökningar i 3 databaser. Resultat: Det mesta pekade på att VR kan vara ett bra komplement i röntgensjuksköterskeutbildningen då studenterna uppvisade större säkerhet i positionering och ökat självförtroende vid bildtagning. Dock upplevdes inlärningskurvan av VR som tidskrävande och behov av mer forskning inom området finns. Resultatet visade även att utbildningsanordnaren måste anpassa och utveckla hur de lär ut. Slutsats: Många studenter är efter avslutade studier osäkra på röntgenbildtagning när de kommer till sin första arbetsplats. Kan användandet av VR i röntgensjuksköterskeutbildningen leda till en högre nivå av självsäkerhet och potentiellt ökad kunskap om positionering får det anses vara fördelaktigt. / Introduction: Teaching radiography students to be able to take good quality x-ray images has always been a problem since they have been referred to phantoms or roleplay given the radiation. With the development of VR, the question has been raised if that could serve as a complement. Aim: The purpose of this study was to describe if VR could be used during radiography education. Method: The study was conducted as a literature review where one qualitative and nine quantitative scientific articles were analysed after searching 3 databases. Result: Most findings point to that VR might be a good compliment to regular radiography education since the students exhibit improved patient positioning and enhanced self-confidence while taking x-ray images. The learning curve with VR was however deemed as somewhat time consuming and more research seems necessary. The result also shows that the provider of the education must adapt and develop the way they teach. Conclusion: Many students feel insecure about x-ray imaging upon starting at their first place of work. If the use of VR in radiography education might raise the level of self-confidence as well as potentially increase the knowledge of positioning it might be considered beneficial.

Introduktion: Barnmisshandel är ett problem som ökat senaste tiden och kan visa sig påolika sätt. Den fysiska barnmisshandeln innefattar ofta frakturer. För att kunna härleda frakturer till barnmisshandel behöver röntgensjuksköterskan ha kunskap om frakturernas utseende och dess placering. Syfte: Studiens syfte var att kartlägga frakturer och dess lokalisation som indikerar på fysisk barnmisshandel. Metod: Denna studie är en allmän litteraturöversikt. Utifrån syftet har tio artiklar analyserats och kategoriserats. Resultat: Studien kunde påvisa olika typer av frakturer som ofta var förekommande vid barnmisshandel. Dessa kategoriserades in i thorax, extremiteter, huvud och multipla frakturer. Det konstaterades bland annat att vänstersidiga frakturer, särskilt vid förekomst av revbensfrakturer, var överrepresenterade vid misshandel av barn under 18 månader. Små barn har dessutom högre risk att drabbas av skallfrakturer i samband med misshandel än äldre barn samt att de oftare har fler än en fraktur. Slutsats: Det finns frakturer som kan sättas mer i samband med barnmisshandel än andra. Genom ökad kunskap om dessa frakturer kan röntgensjuksköterskan lära sig att uppmärksamma dessa i tid och förhoppningsvis förhindra ytterligare misshandel av barnet. Om konventionell röntgen är rätt metod kan ifrågasättas då en datortomografi lättare kan upptäcka frakturerna. Det behöver dock vidare forskning av områden där det är svårt att avgöra om det rör sig om en fraktur eller inte. / Introduction: Child abuse is a problem that has increased recently and can manifest itself in different ways. Physical child abuse often involves fractures. To trace fractures related to child abuse, the radiographer needs to have knowledge of the appearance of the fractures and their location. Aim: The aim of the study was to map fractures and their location that indicates physical child abuse. Method: This study is a general literature review. Based on the purpose, ten articles have been analyzed and categorized. Results: The study was able to identify different types of fractures that were common in child abuse. These were categorized into thorax, extremities, head, and multiple fractures. It was found, among other things, that left-sided fractures, especially in the presence of rib fractures, were overrepresented in the abuse of children under 18 months. In addition, young children are at higher risk of suffering from skull fractures in connection with abuse than older children and that they more often have more than one fracture. Conclusion: There are fractures that can be associated more with child abuse than others. Through increased knowledge of these fractures, the radiographer can learn to pay attention to these in time and hopefully prevent further abuse of the child. Whether conventional X-ray is the right method can be questioned as a computed tomography scan can more easily detect the fractures. However, it needs further research of areas where it is difficult to determine whether it is a fracture or not.

Introduktion: Röntgenmottagningen på Universitetssjukhuset i Örebro (USÖ) undersökertraumapatienter med sliding gantry datortomografi (SGDT). I ett SGDT-system står bordet fastpå plats och det är istället gantryt som rör sig över patienten under bildtagningen. Detta öppnarupp för möjligheten till ett nytt arbetssätt vilket kan påverka både röntgensjuksköterskor ochpatienten. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur SGDT påverkar röntgensjuksköterskans arbete vidtrauma och akutverksamhet. Underlättar SGDT arbetsflödet för röntgensjuksköterskor? I sådanafall hur? Metod: Studien utfördes som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Tioröntgensjuksköterskor deltog i studien. För att koda material och skapa tema gjordes en kvalitativinnehållsanalys. Resultat: Fördelar med SGDT är att arbetsflödet blivit smidigare eftersom det finns en tydligareroll i traumarummet, det är bättre organiserat, samarbetet med traumateamet har blivit bättre ochröntgensjuksköterskorna återgår fortare till normala akutflödet. Nackdelen med SGDT är att detinte är anpassad till ett vanligt akutflöde på USÖ. Slutsats: SGDT underlättar arbetsflödet för röntgensjuksköterskan vid en traumasituation med ettförbättrat samarbete, kommunikation och organisering. Dock är SGDT inte optimal för detvanliga akuta flödet. / Introduction: The department of radiology at Örebro University Hospital (USÖ) examinestrauma patients with sliding gantry computed tomography (SGDT). A SGDT system incorporatesa stationary examination table with a gantry that passes over the patient during scanning. Thisnovel method has the potential to affect both the radiographer as well as patient care. Aim: The aim of the study is to ascertain how SGDT affects the work of radiographers in traumaand emergency care. Does a SGDT facilitate an improved workflow for radiographers? If so,how? Method: The study used a qualitative design with semi-structured interviews. Ten radiographersfrom USÖ participated in the study. A qualitative content analysis was performed to create codesand themes from the collected materials. Results: The foremost benefit of SGDT is that the radiographers’ workflow improved. This isdue to a clearer role in the trauma suite, improved organisation, better interprofessionalcooperation with the trauma team and the ability to return more quickly to regular acuteexaminations. A drawback with SGDT is that it is suboptimal for normal acute examinations. Conclusion: SGDT facilitates a better workflow for radiographers in trauma examinationsbecause of improved coordination, communication and organisation, with few drawbacks.

Bakgrund: Antalet magnetresonanstomografi (MR)-undersökningar ökar kontinuerligt vilket resulterar i ökat antal fall där annan sjukvårdspersonal, som i denna studie kallad för övrig personal, följer med patienten in i MR-rummet. Eftersom arbetet i en MR-miljö innefattar väldigt starka magnetfält bör all personal som skall vistas i och omkring MR-rummet ha genomgått en MR-säkerhetsutbildning för att förebygga skadliga och potentiellt dödliga olyckor .  Syfte: Denna studie syftar till att undersöka MR-personalens säkerhetsupplevelser när övrig personal är närvarande i MR-miljön, samt om det föreföll skillnader mellan universitetssjukhus och medelstora sjukhus i fyra kategorier: teamsamarbete, säkerhetsklimat, incidentrapportering och utbildning.  Metod: En empirisk kvantitativ enkätstudie som utgick från enkäten SAQ (Safety Attitudes Questionnaire)användes vilken anpassades för att besvara studiens syfte. Enkäten distribuerades till sju universitetssjukhus och sju medelstora sjukhus där målgruppen var röntgensjuksköterskor som arbetade med MR.  Dataanalysen genomfördes med hjälp av statistikprogramvaran SPSS för att kunna bearbeta resultaten.  Resultat:  Röntgensjuksköterskor upplevde en känsla av osäkerhet när övrig personal är närvarande i MR-miljön och att det fanns bristfällig kunskap och utbildning för att upprätthålla ett MR-säkert arbetssätt. Det fanns även signifikant skillnad mellan universitetssjukhus och mellanstora sjukhus avseende efterlevnad av säkerhetsrutiner och riktlinjer samt MR-säkerhetsutbildning bland övrig personal.  Slutsats: Denna studie visade att övrig personal utgör en väsentlig bidragande faktor till ökade risker för MR-relaterade olyckor. Resultaten tyder även på att det finns skillnader i efterlevnad av säkerhetsrutiner och riktlinjer samt MR-säkerhetsutbildning bland övrig personal, där faktorerna i båda fallen visade att universitetssjukhus hade bättre utfall än medelstora sjukhus. / Background: The number of Magnetic Resonance Imaging (MRI) -examinations is constantly increasing and thus the number of cases where other healthcare personnel, referred to as "other personnel" in this study, accompany the patient into the MRI room. Because the MRI-environment includes strong magnetic fields ,all personnel who are to be present in and around the MRI room should have undergone MRI safety training to prevent harmful and potentially fatal accidents. Objectives: This study aim to investigate the safety experiences of MRI personnel when other personnels are present in the MRI environment and explore potential differences between university hospitals and medium-sized hospitals in four categories, teamwork, safety climate, incident rapporting and education .  Methods: A quantitative survey using the adapted Safety Attitudes Questionnaire (SAQ) in order to answer the purpose of the study was conducted. The survey was distributed to seven university hospitals and seven medium-sized hospitals, targeting radiographers working with MRI. Data analysis was performed using the statistical software SPSS to be able to process the results.  Results: Radiographers experienced a sense of uncertainty when other personnels were present in the MRI environment, indicating a lack of knowledge and training to maintain adequate MRI safe working method.There was also a significant difference between university hospitals and medium-sized hospital regarding compliance with safety routines and guidelines as well as MRI safety training amongst other staff.  Conclusion: This study demonstrated that other personnels constitute a significant contributing factor to increased risks of MRI-related accidents. The results also suggest differences in adherence to safety procedures, guidelines, and MR safety training among the other personel, with both factors indicating better outcomes in university hospitals compared to medium-sized hospitals.