The general aim of this thesis was to empirically describe the radiographers’ professional scope in diagnostic imaging from the viewpoint of the practitioners and investigate how technical development affects the relations and actions in this practice. Data was collected by interviews and observations to both studies at the same time with two different aims. Eight radiographers (n=8) were interviewed. The interviews were open in character, were recorded with a digital voice recorder, and transcribed verbatim by the interviewer. The interview guide consisted of four interview questions. The observations of radiographers during their work with Computer Tomography (CT) and Magnetic Resonance Imaging (MRI) were conducted in a middle-sized radiology department in the southern part of Sweden. The observations were ten (n=10) in total. Two different theoretical perspectives were used: phenomenology (Study I) and practice theory perspective (Study II). Data was analysed with a phenomenological method in Study I. In Study II data was firstly analysed inductively, which resulted in seven codes. Secondly, abduction was made by interpretation of these codes from a practice theory perspective. This led to four themes. The findings in Study I display the main aspect of the radiographers’ work with image production. Their general tasks and responsibilities can be viewed as a process with the goal of producing images that can be used for diagnosis purposes. The process has three different phases: planning the examination, production of images, and evaluation of the image quality. The radiographers experience the production of images as their autonomous professional area. The findings in Study II report how technology development affects the relations between different actors and their actions in the practice of Computer Tomography. Four themes were identified; 1) Changed materiality makes the practical action easier. Radiographers’ practica work with image production has become easier when working with CT  compared to conventional techniques because the CT usually performs the image production in one scan. 2) Changed machines cause conflict between the arrangements of the work and the patients` needs. It is difficult to plan the examination individually for each patient because of the arrangements of the CT practice, i.e. they have little information about the patient before the examination. 3) Changing materiality prefigures learning. The radiographers describe a need for constant learning activities because of the changing procedures for image production and new modalities for image production. If not achieved it may affect their relations with the patients. 4) How the connections between different practices lead to times when practical reasoning is required in the radiography process with CT. The connections between the different professions in CT practice mainly occur through material arrangements because physically they work in different areas. The external arrangements in CT practice pre-figure actions for securing accurate radiation level and image quality. But the radiographers, who meet the patients, have to critically judge the intended actions in relation to clinical observed data to ensure patient safety.

Bakgrund: Röntgensjuksköterskor, liksom andra hälso-och sjukvårdsyrken, möter dagligen skiftande patientgrupper med diverse bakgrund och förutsättningar. Specifikt för professionen är det korta mötet i en högteknologisk miljö där omvårdnad kombineras med bästa diagnostiska bildkvalite med minsta möjliga stråldos. Detta förutsätter en god och ömsesidig kommunikation som sker i gemenskap och går åt båda riktningar. Röntgensjuksköterskor bör därför vara skickliga i sitt sätt att kommunicera för att kunna ge adekvat information inför, under och efter en röntgenundersökning. Syfte: Syftet med studien var att belysa röntgensjuksköterskors kommunikationsstrategier i mötet med vuxna patienter. Metod: Litteraturstudie baserat på nio studier av kvalitativ metod. Artikelsökningen gjordes i PubMed, CINAHL och Scopus. En kvalitetsbedömning av artiklarna utfördes med hjälp av Olsson och Sörensens bedömningsmall för kvalitativa studier. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell för analys av kvalitativ forskning. Resultat: Resultatet visade att röntgensjuksköterskor huvudsakligen använde sig av tre huvudstrategier i kommunikation med patienter. Huvudkategorier består av verbala kommunikationsstrategier, icke-verbala kommunikationsstrategier samt individualiserade kommunikationsstrategier. Konklusion: Röntgensjuksköterskor använder olika kommunikationsstrategier i möten med patienter genom att reflektera över språk som används, anpassa information, observera kroppsspråk samt tar sig tid för patienter. Resultatet visar att det krävs vidare forskning inom området, för att belysa betydelsen av effektiva strategier som främjar god kommunikation, likaså för att uppmärksamma röntgensjuksköterskors kunskaper om befintliga kommunikationsstrategier. / Background: Radiographers, like other health care professions, meet a variety of patient groups with different backgrounds and conditions daily. Specific to the profession is the short meeting in a high-tech environment where nursing is combined with obtaining the best diagnostic image quality with the lowest possible radiation dose. This requires good and mutual communication that goes in both directions. Radiographers should therefore have good communication skills in order to provide adequate information before, during and after an examination. Aim: The aim of this study was to illuminate radiographers' communication strategies in meetings with adult patients. Methods: This literature study is based on nine qualitative articles. The literature search was performed in three databases: PubMed, CINAHL and Scopus. A quality assessment of the articles was carried out using Olsson and Sörensen’s assessment template for qualitative studies. The analysis was carried out using Friberg’s five-step model for the analysis of qualitative research. Results: The results showed that radiographers used three main strategies in communication with patients. The main categories consisted of verbal communication strategies, non-verbal communication strategies and individualized communication strategies. Conclusion: Radiographers used different communication strategies in meetings with patients, including reflecting on the language used, adapting information, observing body language, and taking time for patients. The results show that further research is required to highlight the importance of effective strategies that promote good communication, as well as to draw attention to radiographers' knowledge of existing communication strategies.

Bakgrund: Röntgensjuksköterskans arbete inkluderar ett stort fokus på teknik och säkerhet samtidigt som patienten ska få sina individuella behov tillgodosedda i det korta mötet. Den personcentrerade vården har starka kopplingar till etik och är något röntgensjuksköterskan ska arbeta efter. Syfte: Studiens syfte var att studera innebörden av personcentrerad vård ur den legitimerade röntgensjuksköterskans perspektiv, samt att belysa huruvida personcentrerad vård tillämpades i det dagliga arbetet vid omvårdnaden av patienter inom radiologiska undersökningar. Metod: Studien har en kvalitativ design där datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Tio röntgensjuksköterskor intervjuades under ljudupptagning, varpå intervjuerna transkriberades och innehållsanalysen genomfördes manifest. Resultat: Studien visade att röntgensjuksköterskorna strävade efter att arbeta personcentrerat men att förutsättningarna för att göra det varierade. Röntgensjuksköterskorna såg tillgång till tid, personal samt gott samarbete och kommunikation mellan närmaste kollegorna, interprofessionellt och med patienten som vitala punkter i en personcentrerad vård. De största svårigheterna till att tillämpa personcentrerad vård sågs vara tidsbrist och personalbrist. Slutsats: Röntgensjuksköterskorna hade god kännedom om innebörden av personcentrerad vård där dess kärnpunkt var att bemöta patienten som en individ. Röntgensjuksköterskorna uttryckte bland annat att brist på tid, personal och hög arbetsbelastning kunde försvåra appliceringen av en personcentrerad vård men att de trots detta försökte göra sitt bästa i vårdmötet med patienten. Resultatet skulle kunna användas för att påverka röntgensjuksköterskans arbetsförhållanden genom att ledningen uppmärksammar röntgensjuksköterskornas förbättringsförslag. / Background: The radiographers’ work includes focus on technology and safety while the patient's individual needs are met in the short meeting. Person-centred care has strong links to ethics and is something the radiographer must work towards. Purpose: The purpose of the study was to explore the meaning of person-centred care from the perspective of the licensed radiographers, and to shed light on whether person-centred care was applied in the daily work of nursing patients in radiological examinations. Method: This study has a qualitative design where the data collection has taken place through semi-structured interviews. Ten radiographers were interviewed during audio recording, the interviews were transcribed and the content analysis was performed manifest. Results: The study showed that the radiographers strove to work person-centered, but that the conditions for doing so varied. The radiographers’ saw access of time, staff and good cooperation and communication between colleagues, interprofessionally and the patient as vital points in person-centered care. The biggest difficulties to person-centered care were lack of time and staff. Conclusion: The radiographers’ awareness of the meaning of person-centred care where the main point was to treat the patient as an individual. The radiographers’ expressed that lack of time, staff and high workload could make it difficult to apply person-centred care, but despite this they tried to do their best in the care meeting. The result could be used to improve the radiographers’ working conditions by the management paying attention to the radiographers’ suggestions for improvement.

Bakgrund Artificiell intelligens (AI) har utvecklats i stor utsträckning i samband med magnetresonans (MR) undersökningar. Röntgensjuksköterskans roll vid MR-undersökningar är bland annat bildframställning och säkerställning av patientsäkerhet. Tillämpning av AI-teknik kan innebära förändringar i röntgensjuksköterskans roll inom MR-verksamheten.  Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att studera faktorer där AI kan påverka röntgensjuksköterskans roll inom MR-verksamheten. Metod En systematisk litteraturstudie har genomförts. Datainsamlingen har utförts via databaserna PubMed och CINAHL. De valda artiklarna uppfyllde studiens inklusionskriterier. Artiklarna genomgick sedan en kvalitetsgranskning och artiklarna som uppnådde medel till hög kvalité analyserades och samanställdes i en tabell utefter analysmetoden metasyntes.  Resultat Resultatet i denna studie presenterar flera faktorer där AI kan påverka röntgensjuksköterskans roll inom MR-verksamheten. AI kan förbättra arbetsflöden och öka effektivitet genom att förbättra bildkvalitén, minska undersökningstiden, kontrollera metallimplantat inför en MR-undersökning, ersätta användningen av gadoliniumkontrastmedel samt stödja röntgensjuksköterskan vid förberedelser inför en MR-undersökning. Slutsats AI i samband med MR-undersökningar kan påverka röntgensjuksköterskans roll under den peri-radiografiska processen. AI kan optimera radiografiska arbetsflöden och förändra arbetsuppgifter för röntgensjuksköterskan inom MR-verksamheten. Det är möjligt att fokus flyttas från tekniska aspekter till personcentrerade vård. Röntgensjuksköterskan behöver anpassa sig till nya kompetenskrav samt erhålla en djupare förståelse av AI inom MR-verksamheten. / Background Artificial intelligence (AI) is advancing rapidly in the context of magnetic resonance imaging (MRI) examinations. Radiographers’ role in MRI imaging includes image acquisition and ensuring patient safety. The implementation of AI-technologies may imply changes in the radiographers’ role within the MRI-department. Purpose The purpose of this literature review is to examine the factors which AI can affect radiographers’ role within the MRI-department. Method A systematic literature review was conducted. The data collection has been executed via the databases PubMed and CINAHL. The selected articles fulfilled the chosen inclusion criteria. The articles were then quality assessed and those who achieved medium or high quality were analysed and subsequently compiled into a table according to the analytical method meta-synthesis.  Result This study presents several factors in which AI can affect the radiographers’ role within the MRI department. AI technologies can improve workflow and increase efficiency by improving image quality, reducing examination times, checking for metal implants prior to an MRI, replacing use of contrast media, and assisting radiographers during preparations prior to MRI scans. Conclusion The applications of AI in MRI imaging can affect radiographers’ role in the peri-radiographic process. AI can optimize the workflow and change work tasks for radiographers within the MRI department. The focus may shift from technical aspects to person-centered care. Radiographers should adapt to new competency requirements as well as obtain a deeper understanding of AI technologies.

Inledning: Undersökningar som inkluderar kontrastmedel har ökat på datortomografin (DT). Inför kontrastmedelsundersökningar ska den glomerulära filtrationshastigheten (GFR) estimeras för att få ett mått på patientens njurfunktion. I nuläget finns det två olika markörer som kan användas till detta, kreatinin och cystatin C. Det är röntgensjuksköterskans ansvar att skatta GFR för att kunna göra en bedömning om patienten kan utföra undersökningen. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa studier som jämför kreatinin och cystatin C vid skattning av GFR. Metod: Den här studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och SveMed+. Tio kvantitativa vetenskapliga artiklar lokaliserades och gick vidare till analys. Resultat: Resultatet visade att cystatin C i många fall var en bättre indikator för att estimera GFR. Slutsats: För äldre och njursjuka ansågs cystatin C vara en bättre markör för njurfunktionen. Dock anser författarna att det krävs vidare forskning inom ämnet och dess påverkande faktorer för att kunna introducera cystatin C som ny njurfunktionsmarkör.

Bakgrund: Vissa av röntgensjuksköterskans arbetsuppgifter kan utföras av andra professioner som sjuksköterska eller undersköterska detta kallas för jobbglidning mellan yrkesroller. Jobbglidning kan ske på grund av många olika orsaker som brist på personal, ökad befolkning vilket gör att mer personal behövs inom vården. Att undersköterska eller sjuksköterska utför vissa av röntgensjuksköterskans arbetsuppgifter kan påverka patientsäkerheten. Syfte: Att undersöka röntgensjuksköterskors syn på att arbetsuppgifter inom professionen utförs av sjuksköterska eller undersköterska. Metod: En kvantitativ enkätstudie med 53 deltagare som är legitimerade röntgensjuksköterskor från fyra sjukhus i två olika regioner. Resultat: Majoriteten av deltagarna anser att det är negativt att sjuksköterskor utför arbetsuppgifter inom mammografi och angiografi. Medan flera av deltagarna tycker det är bra om sjuksköterskor kan beräkna GFR inför undersökningar. Deltagarna anser att det är dåligt om undersköterskor utför konventionella röntgenundersökningar och att ge information om kontrastmedel till patienten medan de anser att det var mycket bra om undersköterskor tar in patienter på undersökningsrummet. Slutsats: Studien visar att röntgensjuksköterskorna generellt har negativ syn på att lämna deras arbetsuppgifter till de andra professionerna, utan de vill behålla deras kompetens inom områden som angiografi, mammografi och konventionell röntgen.

SAMMANFATTNING Nyckelord: barnröntgen, patientinformation, röntgensjuksköterska, barnkonventionen Bakgrund: För röntgensjuksköterskor är det utmanande att informera barnpatienter utifrån barnkonventionens riktlinjer, som är svensk lag sedan 2020.  Syfte: Syftet med denna enkätstudie var att ta reda på vilken patientinformation som röntgensjuksköterskan ansåg var viktig att ge till barnpatienter i samband med konventionell skelettröntgenundersökning samt vilka förutsättningar som var viktiga för att kunna tilldela den informationen. Ett ytterligare syfte var att ta reda på om röntgensjuksköterskan hade kännedom om barnkonventionen och dess betydelse i samband med barnröntgenundersökning samt om det fanns någon skillnad mellan röntgensjuksköterskor verksamma på sjukhus A och sjukhus B gällande deras uppfattning om information till barnpatienter.  Metod: En empirisk kvantitativ enkätstudie genomfördes. Urvalet bestod av röntgensjuksköterskor med erfarenhet att utföra konventionella skelettundersökningar på barn. Totalt 35 enkäter analyserades.  Resultat: Som viktigaste information valdes allmän strålsäkerhet och varför barnet ska ligga/sitta stilla. De viktigaste förutsättningarna för att ge information ansågs vara förberedda föräldrar, förberett röntgenlabb samt att vända sig till barnet vid samtal. Majoriteten svarade att röntgenmottagningarna inte erbjöd en barnanpassad miljö och instämde delvis till att kommunikationen skulle underlättas på ett barnanpassat labb. Röntgensjuksköterskorna instämmer till stor del att de har kännedom om barnkonventionens riktlinjer och att dessa har stor betydelse vid barnröntgenundersökningar. Ingen signifikant skillnad visades mellan sjukhusen. Slutsats: Respondenterna från sjukhusen enades om att viktigast att informera om var strålsäkerhet och vikten av att vara still. Röntgenmottagningarna ansågs inte ha en barnanpassad miljö. Röntgensjuksköterskornas kännedom om barnkonventionen behöver ständigt aktualiseras och diskuteras i vårdsammanhang. / ABSTRACT Key words: pediatric radiography, access to information, radiographer, Convention on the Rights of the Child Background: It is challenging for radiographers to inform pediatric patients based on the guidelines of the Convention on the Rights of the Child (CRC), Swedish law since 2020.  Purpose: The purpose was to find out what radiographers from two hospitals considered to be important information and conditions for providing it to pediatric patients undergoing x-ray examinations. The aim was also to investigate whether the radiographers carry knowledge of the CRC and its significance regarding child radiographs as well as to compare the perception of radiographers from hospital A and B on what information is of importance. Method: An empirical quantitative survey study was made.The sample included radiographers experienced in performing x-ray examinations of children. In total 35 surveys were analyzed.  Results: Information about general radiation safety and why the patient should keep still was considered most important.  The main conditions for providing information were considered to be a prepared lab, prepared parents and paying attention to the child. The majority replied that radiology clinics did not offer a child-friendly environment. The radiographers broadly agree that they are aware of the CRC’s guidelines and that these are of great importance in x-ray examinations. No significant difference was shown between the hospitals. Conclusion: Respondents agreed that informing pediatric patients about radiation safety and the importance of being still is most important. Radiology clinics were not considered to have a well-adapted environment. Radiographers’ knowledge of the CRC needs to be constantly updated.

Inledning: Mammografi är en vanlig bröstundersökning där kvinnor mellan 40–74 år erbjuds screening av bröst med regelbundna intervaller. Kvinnor som upplever mammografi-undersökningen som smärtsam och obehaglig återkommer ibland inte till sina kontroll-undersökningar. Uteblivna kontroller kan leda till högre mortalitet i bröstcancer. Syfte: Studiens syfte var att kartlägga kunskap om faktorer som påverkar kvinnors smärtupplevelse i samband med screeningmammografi. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt som genomförts via databaserna, Cinahl och PubMed. I huvudsak kvantitativa artiklar har analyserats och kvalitetsgranskats. Resultatet från de granskade artiklarna har ordnats systematisk som underlag för analysen. Resultat: Studiens resultat var att den största delen av smärta och obehag uppkom under bröstkompression. Röntgensjuksköterskans kunskap om möjliga åtgärder som bemötande, information före och efter undersökningen samt individuell anpassning av undersökningen har betydelse. Detta kan göra skillnad för kvinnors upplevelse och bidra till en positiv upplevelse vid mammografiundersökningen. Slutsats: Studiens resultat visar att orsaker till kvinnors smärta vid screeningmammografi är komplexa. Tekniken för mammografi har utvecklats över tid, däremot upplever kvinnorna fortfarande obehag och smärta. Samband kan finnas med tekniken, röntgensjuksköterskans bemötande och brist på information till kvinnorna men forskningen ger inget säkert stöd för slutsatser annat än att bemötandet och patientkommunikation spelar stor roll. Det behövs mer forskning kring olika metoder för de åtgärder en röntgensjuksköterska kan använda för att lindra kvinnors smärtupplevelse vid screeningmammografi. / Introduction: Mammography is a common breast examination where women between the ages of 40–74 are offered breast screening at regular intervals. Women who experience the mammography examination as painful and uncomfortable sometimes do not return to their check-ups. Lack of control can lead to higher mortality in breast cancer. Aim: The purpose of the study was to chart knowledge about factors affecting women´s experience of pain during screening mammography. Method: The study is a general literature review conducted via the databases, Cinahl and PubMed. Mainly quantitative articles have been analyzed and quality reviewed. The results from the reviewed articles have been arranged systematically as a basis for the analysis. Results: The results of the study were that most of the pain and discomfort arose during breast compression. Radiographer's knowledge of enabling measures such as treatment, information before and after the examination and individual adaptation of the examination is important. This can make a difference to women's experience and contribute to a positive atmosphere at the mammography examination. Conclusion: The results of the study show that the causes of women's pain during screening mammography are complex. The technique of mammography has evolved over time; however, women still experience discomfort and pain. There may be a connection with the technology, the radiographer's treatment and lack of information for the women, but the research does not provide definite support for conclusions other than that the treatment and patient communication play a major role. More research is needed on different methods for the measures a radiographer's can use to relieve women's pain experience during the screeningmammography.

Introduktion Röntgenremissen ligger till grund för röntgensjuksköterskan och radiologens planering och utförande av undersökning. Det är av stor vikt att remitterande läkare skriver en informativ och relevant remiss för att röntgensjuksköterskor ska ha möjlighet att utföra ett patient- och personalsäkert arbete som samtidigt är effektivt. Tidigare forskning visar att bristfälliga remisser förekommer runt om i världen. Syfte Att undersöka och sammanställa röntgensjuksköterskans upplevda brister i akuta konventionella röntgenremisser. Metod Kvantitativ enkätstudie med fem deltagande röntgensjuksköterskor från ett sjukhus i norra Sverige. Kartläggning av vilka brister som kan finnas i röntgenremissen utan någon djupare statistisk analys. Resultat Av de besvarade 71 remisserna, 33 från hälsocentral och 38 från annan remittent upplevdes 32 remisser tillfredsställande. Brister förekom i 39 remisser varav 17 remisser från hälsocentral och 22 remisser från annan remittent. Vissa remisser ansågs tillfredsställande trots brister. Slutsats Studien visar att allvarliga brister i remisser till akut konventionell röntgen förekommer i olika utsträckning. Brister i remisser leder till mer arbete för röntgensjuksköterskan när möjligheterna att planera och prioritera försämras. / Introduction The x-ray referral is the basis for the radiographer and radiologist’s planning and execution of a radiographic study. It is of critical importance that the referring physician writes an informative and thorough referral for the radiographer to conduct at safe and efficient study from a staff and patient perspective. The literature on the subject shows that suboptimal referrals occur throughout the world. Purpose To study and compile the radiographers experienced deficiencies of acute conventional x-ray referrals. Method A quantitative survey study with 5 participating radiographers at a hospital located in the north of Sweden. Results Among the 71 referrals included in the study, 33 from primary care and 38 from a different referring medical professional 32 were noted as satisfactory. Deficiencies occurred in 39 referrals, 17 from primary care physicians and 22 from other medical professionals. Some referrals were considered satisfactory even though they contained some deficiency. Conclusion The study shows that severe errors are occurring in a significant number of referrals to the emergency conventional x-ray unit. Deficiencies in referrals leads to more work for the radiographer when the opportunities to plan and prioritize deteriorate.

Inledning: Att utbilda röntgensjuksköterskestudenter att ta bilder med i första hand konventionell röntgen har alltid varit svårt då man har varit hänvisad till fantomer eller rollspel på grund av strålningen. Med utvecklingen av VR uppkommer dock frågan om det kan bidra som komplement till utbildningen. Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva om VR kan användas i röntgensjuksköterskeutbildningen. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt där en kvalitativ och nio kvantitativa vetenskapliga artiklar ingick i analysen efter sökningar i 3 databaser. Resultat: Det mesta pekade på att VR kan vara ett bra komplement i röntgensjuksköterskeutbildningen då studenterna uppvisade större säkerhet i positionering och ökat självförtroende vid bildtagning. Dock upplevdes inlärningskurvan av VR som tidskrävande och behov av mer forskning inom området finns. Resultatet visade även att utbildningsanordnaren måste anpassa och utveckla hur de lär ut. Slutsats: Många studenter är efter avslutade studier osäkra på röntgenbildtagning när de kommer till sin första arbetsplats. Kan användandet av VR i röntgensjuksköterskeutbildningen leda till en högre nivå av självsäkerhet och potentiellt ökad kunskap om positionering får det anses vara fördelaktigt. / Introduction: Teaching radiography students to be able to take good quality x-ray images has always been a problem since they have been referred to phantoms or roleplay given the radiation. With the development of VR, the question has been raised if that could serve as a complement. Aim: The purpose of this study was to describe if VR could be used during radiography education. Method: The study was conducted as a literature review where one qualitative and nine quantitative scientific articles were analysed after searching 3 databases. Result: Most findings point to that VR might be a good compliment to regular radiography education since the students exhibit improved patient positioning and enhanced self-confidence while taking x-ray images. The learning curve with VR was however deemed as somewhat time consuming and more research seems necessary. The result also shows that the provider of the education must adapt and develop the way they teach. Conclusion: Many students feel insecure about x-ray imaging upon starting at their first place of work. If the use of VR in radiography education might raise the level of self-confidence as well as potentially increase the knowledge of positioning it might be considered beneficial.