Introduktion: Barnmisshandel är ett problem som ökat senaste tiden och kan visa sig påolika sätt. Den fysiska barnmisshandeln innefattar ofta frakturer. För att kunna härleda frakturer till barnmisshandel behöver röntgensjuksköterskan ha kunskap om frakturernas utseende och dess placering. Syfte: Studiens syfte var att kartlägga frakturer och dess lokalisation som indikerar på fysisk barnmisshandel. Metod: Denna studie är en allmän litteraturöversikt. Utifrån syftet har tio artiklar analyserats och kategoriserats. Resultat: Studien kunde påvisa olika typer av frakturer som ofta var förekommande vid barnmisshandel. Dessa kategoriserades in i thorax, extremiteter, huvud och multipla frakturer. Det konstaterades bland annat att vänstersidiga frakturer, särskilt vid förekomst av revbensfrakturer, var överrepresenterade vid misshandel av barn under 18 månader. Små barn har dessutom högre risk att drabbas av skallfrakturer i samband med misshandel än äldre barn samt att de oftare har fler än en fraktur. Slutsats: Det finns frakturer som kan sättas mer i samband med barnmisshandel än andra. Genom ökad kunskap om dessa frakturer kan röntgensjuksköterskan lära sig att uppmärksamma dessa i tid och förhoppningsvis förhindra ytterligare misshandel av barnet. Om konventionell röntgen är rätt metod kan ifrågasättas då en datortomografi lättare kan upptäcka frakturerna. Det behöver dock vidare forskning av områden där det är svårt att avgöra om det rör sig om en fraktur eller inte. / Introduction: Child abuse is a problem that has increased recently and can manifest itself in different ways. Physical child abuse often involves fractures. To trace fractures related to child abuse, the radiographer needs to have knowledge of the appearance of the fractures and their location. Aim: The aim of the study was to map fractures and their location that indicates physical child abuse. Method: This study is a general literature review. Based on the purpose, ten articles have been analyzed and categorized. Results: The study was able to identify different types of fractures that were common in child abuse. These were categorized into thorax, extremities, head, and multiple fractures. It was found, among other things, that left-sided fractures, especially in the presence of rib fractures, were overrepresented in the abuse of children under 18 months. In addition, young children are at higher risk of suffering from skull fractures in connection with abuse than older children and that they more often have more than one fracture. Conclusion: There are fractures that can be associated more with child abuse than others. Through increased knowledge of these fractures, the radiographer can learn to pay attention to these in time and hopefully prevent further abuse of the child. Whether conventional X-ray is the right method can be questioned as a computed tomography scan can more easily detect the fractures. However, it needs further research of areas where it is difficult to determine whether it is a fracture or not.

Introduktion: Röntgenmottagningen på Universitetssjukhuset i Örebro (USÖ) undersökertraumapatienter med sliding gantry datortomografi (SGDT). I ett SGDT-system står bordet fastpå plats och det är istället gantryt som rör sig över patienten under bildtagningen. Detta öppnarupp för möjligheten till ett nytt arbetssätt vilket kan påverka både röntgensjuksköterskor ochpatienten. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur SGDT påverkar röntgensjuksköterskans arbete vidtrauma och akutverksamhet. Underlättar SGDT arbetsflödet för röntgensjuksköterskor? I sådanafall hur? Metod: Studien utfördes som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Tioröntgensjuksköterskor deltog i studien. För att koda material och skapa tema gjordes en kvalitativinnehållsanalys. Resultat: Fördelar med SGDT är att arbetsflödet blivit smidigare eftersom det finns en tydligareroll i traumarummet, det är bättre organiserat, samarbetet med traumateamet har blivit bättre ochröntgensjuksköterskorna återgår fortare till normala akutflödet. Nackdelen med SGDT är att detinte är anpassad till ett vanligt akutflöde på USÖ. Slutsats: SGDT underlättar arbetsflödet för röntgensjuksköterskan vid en traumasituation med ettförbättrat samarbete, kommunikation och organisering. Dock är SGDT inte optimal för detvanliga akuta flödet. / Introduction: The department of radiology at Örebro University Hospital (USÖ) examinestrauma patients with sliding gantry computed tomography (SGDT). A SGDT system incorporatesa stationary examination table with a gantry that passes over the patient during scanning. Thisnovel method has the potential to affect both the radiographer as well as patient care. Aim: The aim of the study is to ascertain how SGDT affects the work of radiographers in traumaand emergency care. Does a SGDT facilitate an improved workflow for radiographers? If so,how? Method: The study used a qualitative design with semi-structured interviews. Ten radiographersfrom USÖ participated in the study. A qualitative content analysis was performed to create codesand themes from the collected materials. Results: The foremost benefit of SGDT is that the radiographers’ workflow improved. This isdue to a clearer role in the trauma suite, improved organisation, better interprofessionalcooperation with the trauma team and the ability to return more quickly to regular acuteexaminations. A drawback with SGDT is that it is suboptimal for normal acute examinations. Conclusion: SGDT facilitates a better workflow for radiographers in trauma examinationsbecause of improved coordination, communication and organisation, with few drawbacks.

Bakgrund: Antalet magnetresonanstomografi (MR)-undersökningar ökar kontinuerligt vilket resulterar i ökat antal fall där annan sjukvårdspersonal, som i denna studie kallad för övrig personal, följer med patienten in i MR-rummet. Eftersom arbetet i en MR-miljö innefattar väldigt starka magnetfält bör all personal som skall vistas i och omkring MR-rummet ha genomgått en MR-säkerhetsutbildning för att förebygga skadliga och potentiellt dödliga olyckor .  Syfte: Denna studie syftar till att undersöka MR-personalens säkerhetsupplevelser när övrig personal är närvarande i MR-miljön, samt om det föreföll skillnader mellan universitetssjukhus och medelstora sjukhus i fyra kategorier: teamsamarbete, säkerhetsklimat, incidentrapportering och utbildning.  Metod: En empirisk kvantitativ enkätstudie som utgick från enkäten SAQ (Safety Attitudes Questionnaire)användes vilken anpassades för att besvara studiens syfte. Enkäten distribuerades till sju universitetssjukhus och sju medelstora sjukhus där målgruppen var röntgensjuksköterskor som arbetade med MR.  Dataanalysen genomfördes med hjälp av statistikprogramvaran SPSS för att kunna bearbeta resultaten.  Resultat:  Röntgensjuksköterskor upplevde en känsla av osäkerhet när övrig personal är närvarande i MR-miljön och att det fanns bristfällig kunskap och utbildning för att upprätthålla ett MR-säkert arbetssätt. Det fanns även signifikant skillnad mellan universitetssjukhus och mellanstora sjukhus avseende efterlevnad av säkerhetsrutiner och riktlinjer samt MR-säkerhetsutbildning bland övrig personal.  Slutsats: Denna studie visade att övrig personal utgör en väsentlig bidragande faktor till ökade risker för MR-relaterade olyckor. Resultaten tyder även på att det finns skillnader i efterlevnad av säkerhetsrutiner och riktlinjer samt MR-säkerhetsutbildning bland övrig personal, där faktorerna i båda fallen visade att universitetssjukhus hade bättre utfall än medelstora sjukhus. / Background: The number of Magnetic Resonance Imaging (MRI) -examinations is constantly increasing and thus the number of cases where other healthcare personnel, referred to as "other personnel" in this study, accompany the patient into the MRI room. Because the MRI-environment includes strong magnetic fields ,all personnel who are to be present in and around the MRI room should have undergone MRI safety training to prevent harmful and potentially fatal accidents. Objectives: This study aim to investigate the safety experiences of MRI personnel when other personnels are present in the MRI environment and explore potential differences between university hospitals and medium-sized hospitals in four categories, teamwork, safety climate, incident rapporting and education .  Methods: A quantitative survey using the adapted Safety Attitudes Questionnaire (SAQ) in order to answer the purpose of the study was conducted. The survey was distributed to seven university hospitals and seven medium-sized hospitals, targeting radiographers working with MRI. Data analysis was performed using the statistical software SPSS to be able to process the results.  Results: Radiographers experienced a sense of uncertainty when other personnels were present in the MRI environment, indicating a lack of knowledge and training to maintain adequate MRI safe working method.There was also a significant difference between university hospitals and medium-sized hospital regarding compliance with safety routines and guidelines as well as MRI safety training amongst other staff.  Conclusion: This study demonstrated that other personnels constitute a significant contributing factor to increased risks of MRI-related accidents. The results also suggest differences in adherence to safety procedures, guidelines, and MR safety training among the other personel, with both factors indicating better outcomes in university hospitals compared to medium-sized hospitals.

ABSTRACT Background Radiographer work in a demanding work environment where radiographers experience work-related stress in connection with their work tasks that include working in a high-tech environment and creating optimal image quality and taking into account patinet safety. Purpose The aim of this research is to study the experience of radiographers in their work- related stress. In addition, the quality of work protection which they receive in the workplace for stress control in another aspect of this study. Methods The research method that had been adopted for this study is empirical quantitative method. The data had been collected via questionary and the result was analysed based on descriptive and analytical statistics. To assess the relation between work related experience and physical and mental health condition. The questionaries had been distributed between radiographers in three hospitals. The participants had different work experiences and 41 questionaries had been totally analysed. Results The results of this study showed that radiographer have a reasonable workload, but most of them experience work related stress. Also, the results showed that most radiographer does not receive enough support to control work related stress, but when this support is from the boss, they think that receive adequate support from their boss to control stress.   Conclusion The study showed that a reasonable workload for radiographers makes them feel a good well-being in the workplace. And that support from both colleagues and the immediate manager allows radiographers to manage their stress more. Keyword: work-related stress, radiographer, support, workplace. / <p>.</p>

Bakgrund: I Sverige har alla personer rätt till lika vård. För att kunna utföra sitt arbete krävs en god kommunikation mellan röntgensjuksköterskan och patienten. Kommunikation innefattar verbala- och icke verbala uttryck, som är ytterst essentiellt för arbete inom vården. Genom omdöme, kunskap och noggrannhet måste röntgensjuksköterskan kunna ge adekvat information som berör undersökningen eller behandlingen. Informationen bör anpassas utefter patientens förmåga och vitala tillstånd att tillgodose sig denna. Syfte: Syftet var att sammanfatta faktorer som kan påverka kommunikationen mellan röntgensjuksköterskan och patienten. Metod: Denna studie genomfördes som en allmän litteraturstudie där databaserna PubMed och Cinahl användes. Totalt inkluderades och analyserades 10 artiklar i studien.  Resultat: Studiens resultat sammanfattades i 7 olika faktorer; professionalism, språk, information, hög arbetsbelastning, tid, sjukdom och ångest/rädsla. Alla faktorer kunde förbättra kommunikationen, men också försvåra den. Slutsats: Mer kunskap och medvetande om kommunikation hos röntgensjuksköterskan behövs, samt ett samarbete med kollegor för uppmuntran till kommunikation som är individanpassad. Att sammanfatta dessa faktorer kan hjälpa röntgensjuksköterskan i dennes arbete med kommunikationen till patienten i olika situationer. / Background:In Sweden, all persons are entitled to equal health care. In order for the radiographer to carry out their work, good communication between the radiographer and the patient is required. Communication with both verbal expressions and also body language which is necessary when working in health care. Through judgment, knowledge and accuracy, the radiographer must be able to provide adequate information regarding the examination or treatment.The information should be adapted according to the patient's ability and vital condition to accommodate this. Purpose: The purpose of the thesis was to summarize factors that may affect communication between the radiographer and the patient.Method: In order to achieve this, it was decided to make a qualitative, general literature study using the PubMed and Cinahl databases. A total of 10 articles were selected for the thesis. Results: The results were summarized in 7 different factors; professionalism, language, information, high workload, time, illness and anxiety/fear. All factors could improve communication, but some parts could also make it difficult. Conclusion: More knowledge and awareness of communication skills is necessary for the radiographer, as well as collaboration with colleagues to encouraging individualized communication. Summarizing these factors can help us as radiographer in our work on communicating to the patient in different situations.

Introduktion: Ett av röntgensjuksköterskans ansvarsområden är att förebygga spridning av vårdrelaterade infektioner, och inom interventionell radiologi innebär detta att arbeta med aseptisk teknik. Munskydd har varit standard inom kirurgi i ett århundrade men inom interventionell radiologi saknas nationella riktlinjer för dess användande, trots att den sterila tekniken i övrigt är densamma. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att klargöra huruvida kirurgiska munskydd kan förebygga infektion hos patienten vid interventionell radiologi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017) för att sammanställa kunskapsläget inom området. Tolv kvantitativa artiklar hittades genom systematisk litteratursökning i PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och resultatet presenterades i två huvudkategorier. Resultat: Munskydd har ingen påvisad effekt att förebygga postoperativa sårinfektioner vid kirurgi eller coronarangiografi men förhindrar till viss del spridning av bakterier. Slutsats: Forskningen på munskydd är begränsad vilket gör det svårt att dra några slutsatser. Fler studier som fokuserar på munskydds effektivitet inom interventionell radiologi behövs. Författarna anser att munskydd inom interventionell radiologi inte bör vara obligatoriskt utan upp till varje avdelning att från fall till fall bestämma huruvida det ska användas eller inte. / Introduction: One of the radiographer's responsibilities is to prevent the spread of healthcare-associated infections. In interventional radiology, this means working with aseptic technique. Surgical face mask protection has been the standard of surgery for a century, but in interventional radiology there are no national guidelines for its use, even though the sterile technique is the same. Aim: The aim of this study was to clarify whether surgical face masks prevent infection in patient in interventional radiology. Methodology: A literature review (Friberg, 2017) has been done to identify the current knowledge in the field. The study includes twelve quantitative articles collected through a systematic literature search in PubMed. After quality review the articles were analyzed and presented into two main categories. Result: Concerning postoperative wound infections, there is no strong evidence to prove that using surgical face masks prevents infections during surgery or coronary angiography. However, using such mask prevents the spread of bacteria to some extent. Conclusion: Research on oral protection is limited, making it difficult to draw any conclusions. A set of new tests are needed to identify the effect of using mask in today’s interventional radiology. Based on the results of the studies, it can be concluded that: generally, mouth protection within interventional radiology should not be mandatory. However, each radiology department need to consider the operating condition and status of the patient and decide if the personal should follow mouth protection process.

Introduktion: Uppskattningsvis 40% av alla magnetresonanstomografiska (MRT) undersökningar som görs i Europa och USA utförs med gadoliniumbaserade kontrastmedel. Under det senaste decenniet har det i flera studier uppmärksammats att ansamling av gadolinium sker i olika strukturer i hjärnan. Patienter med multipel skleros följs regelbundet upp med MRT undersökningar och MRT med kontrastförstärkning är den vanligaste metoden för att urskilja nytillkomna patologiska förändringar. Utveckling inom teknologi och metoder inom artificiell intelligens har visat att det finns anledning att kartlägga om röntgensjuksköterskans arbete med undersökningar och läkemedel som administreras till patienter kan förändras så att det förebygger ansamling av gadolinium. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att kartlägga ansamlingen av gadoliniumkontrastmedel hos patienter med multipel skleros och hur artificiell intelligens kan tillämpas vid MRT för att minska användning av gadoliniumkontrast. Metod: Allmän litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar av kvantitativ studiedesign har sökts fram genom databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Både makrocykliska och linjära gadoliniumbaserade kontrastmedel ansamlas i de basala ganglierna. Genom tillämpning av AI och CAD går det att framställa bilder med fullgod bildkvalitet och samtidigt reducera mängden kontrastmedel som administreras till patienten. Slutsats: Det behövs mer forskning om gadoliniumansamling för att nya rutiner och metoder ska kunna implementeras. Ansamling av gadolinium visar att det finns skäl att fortsätta utveckla nya metoder för uppföljning av sjukdomsförloppet hos MS-patienter. När det gäller AI inom medicinsk bilddiagnostik och magnetresonanstomografi finns många utvecklingsmöjligheter som kan bidra till minskning av gadoliniumbaserad kontrast i framtiden. Fortsatt forskning inom deep learning och CAD kan i framtiden utvecklas så att röntgensjuksköterskan får en mer självbestämmande funktion i bildframställning vid MRT, men även ett mer självständigt arbete i hanteringen av farmaka. Dessutom kan denna utveckling bidra till att röntgensjuksköterskans multidiciplinära samverkan med radiologer stärks och bidrar till en positiv utveckling med kortare granskningstider, bättre hantering av patienter, optimerade undersökningar, minskning av undersökningstider och kortare vårdköer. / Introduction: Approximately 40% of all magnetic resonance imaging (MRI) scans performed in Europe and the United States are performed with gadolinium based contrast agents. Over the past decade, several studies have shown a gadolinium deposition in various structures in the brain. Patients with multiple sclerosis are regularly followed up with MRI with contrast enhancement is the most common method for distinguishing new pathological changes. Developments in technology and methods in artificial intelligence have shown that there is reason to map out whether the radiographers work with examinations and drugs administered to patients can be changed so that the accumulation of gadolinium is prevented. Aim: The purpose of this literature review was to examine the accumulation of gadolinium contrast agents in patients with multiple sclerosis of gadolinium contrast agents in patients with multiple sclerosis and how artificial intelligence can be applied in MRI to reduce the use of gadolinium based contrast agents. Methods: General literature review where scientific articles of a quantitative nature have been searched through the databases CINAHL and PubMed. Results: Both macrocyclic and linear gadolinium based contrast agents are retained in the basal ganglia. With artificial intelligence and CAD, it is possible to obtain data with good quality and at the same time reduce the amount of gadolinium based contrasts to patients. Conclusions: More research on gadolinium accumulation is needed for new routines and methods to be implemented. Accumulation of gadolinium shows that there is reason to continue to develop new methods for monitoring the course of the disease in MS patients. Concerning AI in medical imaging and magnetic resonance imaging, there are many development opportunities that can contribute to the reduction of gadolinium contrast in the future. Continued research in deep learning and CAD can be developed in the future so that the X-ray nurse has a more self-determining function in image production in MRI, but also a more independent work in the management of pharmacies. In addition, this development can contribute to the X - ray nurse's multidisciplinary collaboration with radiologists is strengthened and contributes to a positive development in shorter examination times, better management of patients, optimized examinations, reduction of examination times and shorter care queues.

Introduktion: Våld i nära relationer är ett samhällsproblem som resulterar i allvarliga konsekvenser. Var tredje kvinna i världen drabbas av fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. I Sverige har under 2022 mer än 38 000 misshandelsbrott mot kvinnor rapporterats. Hälso- och sjukvårdspersonal har en viktig roll i att upptäcka och stödja våldsutsatta kvinnor. Syfte: Att beskriva röntgensjuksköterskans roll i att identifiera och bemöta våldsutsatta kvinnor i nära relationer. Metod: Denna studie har genomförts som en allmän litteraturöversikt där data samlades in från två olika databaser, PubMed och CINAHL. Tolv vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa studier kvalitetsgranskades, analyserades och presenterades i form av tre kategorier. Resultat: De kategorier som uppkom i resultatet var identifikation av våldets struktur och sammansättning, hinder för upptäckt och bemötandet av våldsutsatta. Resultatet visade att våldsrelaterade fysiska skador uppstår oftast i huvudet, nacken och övre extremiteter. Dessa skador varierar beroende på våldets mekanism och allvarlighetsgrad. Psykiskt våld påverkar kvinnors välmående. Det har visat sig att brist på kunskap, riktlinjer och tid kan hindra våldsutsatta kvinnor och vårdpersonal från att arbeta mot våldsutsatthet. Ett empatiskt och respektfullt bemötande ansågs vara viktigt gentemot våldsdrabbade kvinnor. Slutsats: Kunskap om hur fysiskt och psykiskt våld visar sig är avgörande för upptäckt och hantering av våldsutsatthet. Dessutom kan ett empatiskt bemötande hjälpa våldsutsatta kvinnor att känna sig trygga och villiga att prata om sin utsatthet. Det är viktigt att ha tydliga rutiner och riktlinjer som främjar bättre arbetssätt och säkerställer att adekvata åtgärder vidtas. / Introduction: Violence in close relationships is a problem in society that results in serious consequences. Every third woman in the world suffers from physical, psychological or sexual violence. In Sweden, during 2022, more than 38,000 crimes of assault against women have been reported. Healthcare professionals have an important role in detecting and supporting abused women. Purpose: To describe the radiographer’s role in identifying and encountering abused women in close relationships. Method: This study has been conducted as a general literature review where data were collected from two different databases, PubMed and CINAHL. Twelve scientific qualitative and quantitative studies were quality reviewed, analyzed and presented in the form of three categories. Results: The categories that emerged in the results were identification of the structure and composition of the violence, barriers to detection and encountering victims of violence. The results showed that violence-related physical injuries occur most often in the head, neck and upper extremities. These injuries vary depending on the mechanism and severity of the violence. Psychological violence affects women's well-being. It has been shown that a lack of knowledge, guidelines and time can prevent abused women and healthcare professionals from working against violence. An empathetic and respectful encounter was considered important towards women affected by violence. Conclusion: Knowledge of how physical and psychological violence manifests is crucial for the detection and management of violence. In addition, an empathetic encounter can help abused women feel safe and willing to talk about their situation. It is important to have distinct routines and guidelines that promote better working methods and ensure that adequate measures are taken.

Bakgrund: Antalet datortomografiundersökningar (DT-undersökningar) har ökat kraftigt i Sverige och den kollektiva stråldosen till befolkningen blir allt högre. DT-undersökningar av buken är en av de undersökningarna som ger högst stråldos till patienten, därför är det viktigt att de endast görs när det krävs för att ställa diagnos. Därmed kan det vara relevant att undersöka huruvida antalet undersökningar också lett till ökat antal patologiska fynd hos patienter. Syfte: Undersöka hur många akuta DT-undersökningar med intravenös kontrast av buken som gjordes vid två sjukhus och hur stor andel av dessa som påvisade patologiska fynd. Metod: För att besvara syftet gjordes en kvantitativ retrospektiv studie där röntgenremisser och röntgensvar från mars 2013, mars 2018 och mars 2023 analyserades. Resultat: Antalet akuta DT-bukundersökningar med intravenös kontrast har ökat vid sjukhusen med i genomsnitt 49,5% mellan 2018–2023. Den mest markanta ökningen sågs i åldrarna 50–80 år. Vid Sjukhus 1 hade andelen fynd ökat från 57,5% i mars 2013 till 72,4% i mars 2023, samtidigt som andelen fynd vid Sjukhus 2 i stället minskat från 54% i mars 2018 till 46,3% i mars 2023. De vanligaste fynden vid de två sjukhusen var ileus/subileus, appendicit och kolecystit/gallsten/vidgade gallvägar. Könsfördelningen visade att något fler kvinnor än män genomgick akut DT buk med iv. kontrast, (Sjukhus 1: 54% kvinnor och Sjukhus 2: 55% kvinnor). Slutsatser: Det har vid båda sjukhusen skett en ökning av antalet undersökningar men utvecklingen av andelen fynd har gått i två olika riktningar. De vanligaste patologiska fynden som görs skulle kunna ställas med hjälp av andra modaliteter med låg eller ingen stråldos, såsom konventionell röntgen eller ultraljud. Ökningen av antalet akut DT-buk med iv. kontrast har medfört en ökad arbetsbelastning för röntgensjuksköterskor.

Introduktion Den artificiella intelligensens framsteg har kommit att spela stor roll vid användningen inom medicinsk bilddiagnostik. Frågor gällande bland annat tillämpning, diagnostik och behandling är ämnen som uppkommit vid diskussionen om den artificiella intelligensens användning inom radiografi. Syfte Syftet var att undersöka rådande kunskapsläge kring implementering av artificiell intelligens kopplat till röntgensjuksköterskans profession. Metod En allmän litteraturöversikt där nio granskade vetenskapliga artiklar valdes och analyserades utifrån likheter och skillnader. Resultat Tre kategorier framträdde - bristande utbildning, oro för ny teknik och AI som diagnostisk framgång visade att röntgensjuksköterskans profession förändras när både utbildning och kompetens ständigt måste hållas uppdaterade för att möta det ökade patientflödet och den snabba teknikutvecklingen kopplat till AI. Slutsats De valda artiklarna visar att AI´s inverkan på röntgensjuksköterskans profession är mångfacetterad vilket kan ge ökad effektivitet men även ökade utmaningar och att detta i takt med den snabba utvecklingen ställer ökade krav på röntgensjuksköterskans kunskap och kompetensutveckling.