Bakgrund: MRT som diagnostisk metod ökar konstant med åren och samtidigt ökar antalet patienter som får aktiva hjärtimplantat vilket leder till att undersökningar på patienter med ej-MR-villkorliga implantat också ökar. Undersökningarna utförs med olika protokoll och många faror finns när sådana undersökningar sker, många steg tas för att minimera riskerna för dessa patienter. Syfte: Sammanställa resultat av tidigare studier med avseende på säkerhetsaspekterna vid MR-undersökningar på patienter med ej-MR-villkorliga CIED. Metod: Studien är en kvantitativ litteraturstudie baserad på kvantitativa artiklar. Artiklarna hittades genom booleska sökmetoderna på PubMed för resultat samt snowballing för att samla in artiklar till bakgrunden och diskussionen. Resultat: MRT undersökningar på extremiteter såväl som huvud kan göras med minimala risker så länge de korrekta säkerhetsaspekterna följs. Undersökningar på det torakiska området var inte heller problematiskt, incidenser såsom Power-On-Reset var oftast under 1 %. Ingen incidens av dödsfall under MR undersökningarna på grund av implantaten i fråga. I vissa studier var batterierna problematiska och visade inte korrekt livslängd för implantatet efter MRT oftast med POR som möjlig orsak. Det är viktigt att all nödvändig personal är på plats eller tillgänglig under hela undersökningsprocessen fram tills patientens implantat har bekräftats fungera som normalt. Förändringar i ledarnas impedans dokumenterades i flera studier av oklar genes. Kvarlämnade- och brutna ledare visades sig vara relativt säkra. Artefakter var förekommande men var ej-kritiska, i några fall där FOV var i toraxregionen påverkades diagnosen. Slutsats: MRT av icke-torakiska undersökningar var säkra med säkerhetsprotokoll. / Background: MRI as a diagnostic method has increased with time, at the same time the number of patients with active heart implants has increased. This means we see an increasing number of MRI’s of patients with non-MR-conditional devices. The examinations are done with several different protocols and sequences, many dangers present themselves in these examinations therefore many steps are taken to minimize the risks to the patient during an MRI. Purpose: Compile results of earlier studies with regards to safety aspects during MRI of patients with non-MR-conditional CIED. Method: This is a quantitive literature study based on quantitative articles that were sourced using Boolean search methods on PubMed for the results and using the snowballing method for background and discussion. Results: MRI examinations on extremities as well as head-MRI can be done with minimal risks if the correct safety procedures are implemented. Thoracic examinations were quite safe with incidence rate of Power-on-Reset usually under 1%. No incidence of mortality during scanning due to CIED. In some studies, the batteries didn’t show their true remaining lifespan, usually preceded by a POR. All necessary personnel are to be in place during the exam or alternately available in a short timeframe during the entire examination until the examination is over and the patients CIED is determined to be working properly. Undetermined changes in lead impedance in several studies. Abandoned and broken leads showed no increased risk. Mild artefacts were documented, diagnostic imaging was only compromised when FOV was in the thorax region. Conclusion: Non-thoracic examinations were determined safe with safety protocol in place.

Bakgrund: Barn som kommer till den radiologiska avdelningen kan uppleva oro i den högteknologiska miljön. Barn med autismspektrumtillstånd kan uppleva mer oro i dessa miljöer då diagnosen innebär nedsatta förmågor gällande social- och språklig kommunikation, föreställningsförmåga samt flexibilitet. För en optimal undersökning ställer det krav på att röntgensjuksköterskan kan ge ett bemötande som minskar oro. Metod/Syfte: Arbetet utformades som en litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt för att besvara syftet hur röntgensjuksköterskan kan bemöta barn med autismspektrumtillstånd för att minska oro i samband med undersökning på den radiologiska avdelningen. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades i resultatet: vårdmiljö, vårdpersonalens roll samt föräldrarnas roll. För att minska oro hos barnet kan röntgensjuksköterskan anpassa vårdmiljön och genom förberedelser skapa en känd miljö. Röntgensjuksköterskan kan även ha ett förhållningssätt där kommunikation anpassas till barnet och ett samarbete med föräldrarna skapas.   Slutsats: Röntgensjuksköterskan har ansvar att anpassa sitt bemötande och kan genom att tillämpa strategier minska oro hos barnet med autismspektrumtillstånd vid radiologiska undersökningar.

Positron emission tomography/computed tomography (PET/CT) is a method that quantitatively visualizes physiological processes. The most common indications for PET brain are early diagnosis of various dementia types with 18F-Fludeoxyglucose (18F-FDG). The hospital in Jonkoping installed a new PET/CT and brain examinations have not yet been performed. The aim of the study was to map how hospitals in Sweden performed seven selected brain examinations with PET/CT focusing on modality structure, examination method and reconstruction method, with a comparison of radiation dose between PET/CT and single photon emission computed tomography/CT (SPECT)/CT. Out of the nine university hospitals selected, two were excluded. The method was prospective with quantitative approach and data was collected through a protocol. Compilation was made on Excel and the statistics were processed using the Wilcoxon Signed Ranks Test. The result showed similarities, for example reconstruction method and differences, for example fasting time. Effective dose was higher on SPECT than PET in examination of Parkinson's disease, however no significant difference (p = 0,059) was detected. Higher effective doses on SPECT was due to longer half-lives and greater dosages of Ioflupane (123I-Datscan) than 18F-FDG. For further studies, more hospitals and parameters in the protocol can be included.

Bakgrund: Utvecklingen av genomlysnings-baserade interventioner har varit framgångsrika de senaste årtiondena, då det gäller behandling av patienter. Införandet av genomlysning har dock medfört risker, för både patient och personal. Detta på grund av att stråldoser ökat i takt med en större efterfrågan på genomlysning och en utveckling av mer avancerade undersökningar. Med tanke på att stråldosen från intervention har en biologisk långtidseffekt, så är strålskydd ett upp-märksammat och återkommande ämne då det påverkar både sjukvårdspersonal, patienter och sam-hället. Brist på strålskydd och oaktsamhet hos operatörerna medför en ökad risk för strålningsindu-cerade skador. Eftersom antalet interventioner ständigt ökar så behövs även en ökad medvetenhet hos vårdpersonal kring vilka risker strålningen kan medföra och hur de kan undvikas. Syfte: Att beskriva vilka åtgärder som kan vidtas för att minska stråldosen för personal och patient vid angiografi/intervention. Metod: En systematisk litteraturstudie har använts. Resultat: I det sammanställda resultatet har flera olika strålskyddsåtgärder presenterats för att reducera stråldosen under intervention/angiografi. Genomlysningstid, modern teknik, uppdaterade inställningar i apparaturen och blyskydd har alla visat sig minska stråldosen markant till patient och personal. Utbildning och feedback ses även vara en viktig del i strålskyddsarbetet då det utgör grun-den för att riktlinjer kring strålskydd följs. Slutsats: Att det finns alternativa strålskyddsåtgärder vid IR- undersökningar/åtgärder är något som kan konstateras. Faktum är att en kombination av dessa åtgärder helt klart vore optimalt, för ökad säkerhet hos både personal och patienter vid exponering av strålning. / Background: The development of fluoroscopy-guided interventions the recent decades has resulted in a successful treatment of patients. However, the introduction of these diagnostic devices carry risks for both patients and staff. This is due to the fact that radiation doses increases in line with a greater demand for interventions and the development of advanced procedures. The radiation may cause long-term biological effects which makes radiation protection an important subject as it affects both staff, patients and society. Lack of radiation protection and negligence among operators cause an increased risk of radiation-induced damage. As the number of interventions constantly increase, improved knowledge is needed. Aim: The aim of this study is to describe which methods can be applied in order to reduce radiation doses for staff and patients in angiography / intervention. Method: A systematic study of existing literature. Results: The result shows several different radiation protection strategies to reduce the radiation dose during intervention / angiography. Fluoroscopy time, modern technology, updated settings in the device and lead protection have all been shown to reduce radiation dose significantly to both patients and staff. Education and feedback are also considered to be an important part of the radiation safety as they provide the basic guidelines on radiation protection. Conclusion: There is a lot of alternative radiation protection strategies in fluoroscopy-guided inter-ventions. In fact, a combination of these strategies would clearly be optimal for increased safety for both staff and patients exposed to radiation.

<p>The substantial advances of coronary CTA have resulted in a boost of use of this new technique in the last several years, which brings a big challenge to radiologists by the increasing number of exams and the large amount of data for each patient. The main goal of this study was to develop a computer tool to facilitate coronary CTA analysis by combining knowledge of medicine and image processing.Firstly, a competing fuzzy connectedness tree algorithm was developed to segment the coronary arteries and extract centerlines for each branch. The new algorithm, which is an extension of the “virtual contrast injection” method, preserves the low density soft tissue around the coronary, which reduces the possibility of introducing false positive stenoses during segmentation.Secondly, this algorithm was implemented in open source software in which multiple visualization techniques were integrated into an intuitive user interface to facilitate user interaction and provide good over¬views of the processing results. Considerable efforts were put on optimizing the computa¬tional speed of the algorithm to meet the clinical requirements.Thirdly, an automatic seeding method, that can automatically remove rib cage and recognize the aortic root, was introduced into the interactive segmentation workflow to further minimize the requirement of user interactivity during post-processing. The automatic procedure is carried out right after the images are received, which saves users time after they open the data. Vessel enhance¬ment and quantitative 2D vessel contour analysis are also included in this new version of the software. In our preliminary experience, visually accurate segmentation results of major branches have been achieved in 74 cases (42 cases reported in paper II and 32 cases in paper III) using our software with limited user interaction. On 128 branches of 32 patients, the average overlap between the centerline created in our software and the manually created reference standard was 96.0%. The average distance between them was 0.38 mm, lower than the mean voxel size. The automatic procedure ran for 3-5 min as a single-thread application in the background. Interactive processing took 3 min in average with the latest version of software. In conclusion, the presented software provides fast and automatic coron¬ary artery segmentation and visualization. The accuracy of the centerline tracking was found to be acceptable when compared to manually created centerlines.</p>

<p>Syftet med detta arbete var att utreda felkällor som förekommer vid användning av olika tekniker/modaliteter vid bäckenmätning. Då det finns risker med röntgenstrålning önskar man reducera stråldosen vid undersökningarna samtidigt som man vill använda sig av en enkel metod. De olika modaliteterna som jämförs är i) direktdigital detektor och bildplatta, ii) bildförstärkarteknikteknik, iii) CT. Den modalitet man använder sig av idag är direktdigital detektor och bildplatta. För att korrigera för förstoring som uppkommer vid röntgenundersökningen placeras en mätsticka i bildfältet. Om mätstickan vinklas mot sagittalplanet blir korrigeringen fel och detta visas i teori och praktiska försök. Bildförstärkare kan användas för att ta sidobilden. Bildförstärkarens geometriska egenskaper ger dessvärre en måttdistorsion så att objekt i det perifera bildfältet blir förstorade mer än objekt centralt belägna. Det har inte framkommit något bra sätt att korrigera för distorsionen. CT har inte använts vid bäckenmätningar på Helsingborgs lasarett tidigare. Att använda topogrammet vid CT- undersökning kan även det vara behäftat med längddistorsion och förslag ges hur man kan korrigera för felet. I CT-snittbilder fås ingen längddistorsion.</p>

Simulation is an important tool when training is hazardous, time consuming, or expensive. Simulation can also be used to enhance reality by adding features normally not available in the real world. The aim with this work has been to develop and evaluate methods that could improve learning in oral radiology utilising a radiation-free simulator environment. Virtual reality software for radiographic examinations was developed. The virtual environment consisted of a model of a patient, an x-ray machine, and a film. Simulated radiographic images of the patient model could be rendered as perspective projections based on the relative position between the individual models. The software was incorporated in an oral radiology simulator with a training program for interpretation of spatial relations in radiographs. Projection geometry was validated by comparing length dimensions in simulated radiographs with the corresponding theoretically calculated distances. The results showed that projection error in the simulated images never exceeded 0.5 mm. Dental students participated in studies on skill in interpreting spatial information in radiographs utilising parallax. Conventional and simulator based training methods were used. Training lasted for 90 minutes. Skill in interpreting spatial information was assessed with a proficiency test before training, immediately after training, and eight months after training. Visual-spatial ability was assessed with mental rotations test, version A (MRT-A). Regression analysis revealed a significant (P&lt;0.01) association between visual-spatial ability and proficiency test results after training. At simulator training, proficiency test results immediately after training were significantly higher than before training (P&lt;0.01). Among students with low MTR-A scores, improvement after simulator training was higher than after conventional training. Eight months after simulator training proficiency test results were lower than immediately after training. The test results were, however, still higher than before training. In conclusion, the simulation software produces simulated radiographs of high geometric accuracy. Acquisition of skill to interpret spatial relations in radiographs is facilitated for individuals with high visual-spatial ability. Simulator training improves acquisition of interpretative skill and is especially beneficial for individuals with low visual-spatial ability. The results indicate that radiology simulation can be an effective training method.

Sammanfattning Bakgrund Stråldosen vid en datortomografiundersökning (CT-undersökning) kan vara 100 gånger större än vid en konventionell röntgenundersökning [1]. På 10 år har antalet CT-undersökningar nästan fördubblats [2], vilket också innebär att stråldosen till patienterna ökar [1]. Bröstkörtlarna är ett av de mest strålkänsliga organen och är därför viktiga att skydda [3, 4]. Material som dämpar röntgenstrålning kraftigt och som lämpar sig för strålskydd är t.ex. bly och vismut [5]. Vismutskydd är ett tungt, metalliskt grundämne som absorberar röntgenstrålning och därmed reducerar stråldosen till vävnaderna under skyddet [6, 7]. Syfte Syftet med studien är att genom en litteraturstudie undersöka vismuts strålskyddande effekt för bröstvävnad och eventuell påverkan på bildkvalitén. Metod Artikelsökningarna gjordes i databasen PubMed med sökorden Radiation protection, Reduced radiation dosage, Radiography, Bismuth, Breasts, Bismuth shielding och image quality i olika kombinationer. Totalt valdes åtta artiklar ut. Resultat Samtliga studier har kommit fram till att vismutskyddet ensamt [8, 9, 10, 11] eller tillsammans med automatisk exponeringskontroll (AEC) reducerar stråldosen till brösten [7, 8, 12, 13, 14]. Fem studier hävdar också att bildkvalitén inte påverkas nämnvärt [7, 10, 12, 13, 14] medan två av studierna visar på en brusökning [8, 9]. Slutsats Vismutskyddet har en stråldosreducerande effekt men det bidrar även till sämre bildkvalité. Studien visar att skyddet ska användas med försiktighet och om inte tekniken utvecklas så att mAs-värdet (milliAmperesekund) lokalt över brösten kan reduceras, rekommenderas användandet av AEC istället. Nyckelord: Vismut, datortomografi, bröst, bildkvalité och stråldosreducering.

Syftet med detta arbete var att utreda felkällor som förekommer vid användning av olika tekniker/modaliteter vid bäckenmätning. Då det finns risker med röntgenstrålning önskar man reducera stråldosen vid undersökningarna samtidigt som man vill använda sig av en enkel metod. De olika modaliteterna som jämförs är i) direktdigital detektor och bildplatta, ii) bildförstärkarteknikteknik, iii) CT. Den modalitet man använder sig av idag är direktdigital detektor och bildplatta. För att korrigera för förstoring som uppkommer vid röntgenundersökningen placeras en mätsticka i bildfältet. Om mätstickan vinklas mot sagittalplanet blir korrigeringen fel och detta visas i teori och praktiska försök. Bildförstärkare kan användas för att ta sidobilden. Bildförstärkarens geometriska egenskaper ger dessvärre en måttdistorsion så att objekt i det perifera bildfältet blir förstorade mer än objekt centralt belägna. Det har inte framkommit något bra sätt att korrigera för distorsionen. CT har inte använts vid bäckenmätningar på Helsingborgs lasarett tidigare. Att använda topogrammet vid CT- undersökning kan även det vara behäftat med längddistorsion och förslag ges hur man kan korrigera för felet. I CT-snittbilder fås ingen längddistorsion.

Computer tomography (CT) - colonundersökning är en undersökning som ökar alltmer på grund av att coloncancer blir mer uppmärksammat i dagens samhälle. Vid en CT-colonundersökning krävs det förberedelser som måste utföras för att undersökningen ska gå att genomföra. Det krävs en tydlig information till patienten så att denne förstår innebörden av förberedelserna. Syftet med studien är att undersöka om information som patienterna får ta del av inför en CT-colonundersökning är tillräcklig, samt jämföra om patienternas upplevelse av informationen skiljer sig åt mellan två olika sjukhus och om det finns någon skillnad mellan ålder och kön. Även undersöka om det finns förbättringsförslag hos patienterna. Designen på studien var en kvantitativ enkätstudie med egenkonstruerade påståenden. Studien innefattade 51 deltagare som fick fylla i enkäten anonymt mellan perioden mars till april 2018. Majoriteten av deltagarna hade ett gott intryck av informationen och fann den därmed som tillräcklig. Mellan männen och kvinnorna fanns ingen skillnad i upplevelse av informationen. Enkätsvaren visade på att det inte råder någon skillnad mellan åldersgrupperna. Få deltagare hade åsikter om eventuella förbättringsområden men av de deltagare som velat utveckla informationen var det "minska mängden information" som flest deltagare funnit som en potentiell förbättring till patientinformationen. Resultatet visade att deltagarna var nöjda med informationen och att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan sjukhusen, kön eller ålder. / Computer tomography (CT) - colonography is an examination which is on the rise since coloncancer is more common and acknowledged in todays’ community. In conjunction with a CT-colonography the preparations are demanding and requires the patients' full compliance to get a successful examination. This means that the patient needs a comprehensive information leaflet to understand the extent of the preparations. This study's purpose was to examine if the patient information was sufficient enough in conjunction with the CT-colonography and determine if the experience of the patient information differ between the two hospitals. Also examine if there were and differences genders between each other as well as age. The study will also overhaul if there were any improvement proposals. This study's design followed a quantitative survey with own constructed questions. The number of participants were 51 which filled the survey anonymously during the period March to April 2018. The majority of the participants had a good impression of the information. Between the men and the women there were no differences of the information, the survey answers also showed that the ages was no differnce based on age of the subjects. Few participants had any opinions about improvements but the ones who had wanted to evolve the information in a way that decreased the amount of information. The participants were pleased with the information and there was no significant difference between the two hospitals, gender or age.