Inledning: Att som barn komma till röntgen kan vara både nytt och skrämmande. Miljön och personalen är främmande och i kombination med smärta kan detta skapa ångest hos barn vilket gör att de inte samarbetar på samma sätt som vuxna. För att upplevelsen på röntgenavdelningenska bli så bra som möjligt är det viktigt att röntgensjuksköterskan arbetar för en personcentrerad omvårdnad. Genom att använda sig av distraktionsmetoder och öka trygghetskänslan stiger chansen att genomföra undersökningen. Syfte: Kartlägga vilka distraktionstekniker röntgensjuksköterskor kan använda för att minska barns oro och ångest i samband med röntgenundersökningar. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där tolvkvantitativa artiklar har analyserats och sammanställts för att besvara syftet. Resultat: Genom aktiv eller passiv distraktion kan ångest reduceras med hjälp av enkla hjälpmedel. Aktiv och passiv distraktion kan variera i material som bör vara anpassade till barnets ålder och mognad. Slutsats: Med hjälp av olika distraktionstekniker kan samarbetet med barn öka på röntgen för att möjliggöra smidigare undersökningar.

Introduktion Röntgenremissen ligger till grund för röntgensjuksköterskan och radiologens planering och utförande av undersökning. Det är av stor vikt att remitterande läkare skriver en informativ och relevant remiss för att röntgensjuksköterskor ska ha möjlighet att utföra ett patient- och personalsäkert arbete som samtidigt är effektivt. Tidigare forskning visar att bristfälliga remisser förekommer runt om i världen. Syfte Att undersöka och sammanställa röntgensjuksköterskans upplevda brister i akuta konventionella röntgenremisser. Metod Kvantitativ enkätstudie med fem deltagande röntgensjuksköterskor från ett sjukhus i norra Sverige. Kartläggning av vilka brister som kan finnas i röntgenremissen utan någon djupare statistisk analys. Resultat Av de besvarade 71 remisserna, 33 från hälsocentral och 38 från annan remittent upplevdes 32 remisser tillfredsställande. Brister förekom i 39 remisser varav 17 remisser från hälsocentral och 22 remisser från annan remittent. Vissa remisser ansågs tillfredsställande trots brister. Slutsats Studien visar att allvarliga brister i remisser till akut konventionell röntgen förekommer i olika utsträckning. Brister i remisser leder till mer arbete för röntgensjuksköterskan när möjligheterna att planera och prioritera försämras. / Introduction The x-ray referral is the basis for the radiographer and radiologist’s planning and execution of a radiographic study. It is of critical importance that the referring physician writes an informative and thorough referral for the radiographer to conduct at safe and efficient study from a staff and patient perspective. The literature on the subject shows that suboptimal referrals occur throughout the world. Purpose To study and compile the radiographers experienced deficiencies of acute conventional x-ray referrals. Method A quantitative survey study with 5 participating radiographers at a hospital located in the north of Sweden. Results Among the 71 referrals included in the study, 33 from primary care and 38 from a different referring medical professional 32 were noted as satisfactory. Deficiencies occurred in 39 referrals, 17 from primary care physicians and 22 from other medical professionals. Some referrals were considered satisfactory even though they contained some deficiency. Conclusion The study shows that severe errors are occurring in a significant number of referrals to the emergency conventional x-ray unit. Deficiencies in referrals leads to more work for the radiographer when the opportunities to plan and prioritize deteriorate.

Bakgrund: Uteblivna patientbesök är ett problem som påverkar sjukhusen ekonomi men även patienternas hälsa. No shows är ett uttryck som används för de patienter som utan att meddela ej kommer till bokade besök och denna patientgrupp riskerar i högre grad att insjukna akut samt förvärra sitt sjukdomstillstånd genom att utebli. No shows ger även en stor ekonomisk belastning på sjukvården. Patienter som avbokar eller väljer att ej närvara vid besök, där bland screeningpatienter, löper en högre risk att insjukna akut än de som deltar vid screening. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka faktorer till att patienter uteblir från besök vid röntgenavdelningen. Metod: Denna studie genomfördes som en allmän litteraturöversikt. Artikelsökningen gjordes i databaserna PubMed samt Cinhal och resulterade i 15 artiklar som svarade mot syftet. Resultat: Orsaker till uteblivna besök sammanställdes i sex huvudgrenar; rädsla, praktiska faktorer, ålder, administration, familj och socioekonomisk status. Slutsats: Liknande resultat återfinns i studier vid andra avdelningar och resultatet kunde således generaliseras. Mer forskning behövs om varför dessa huvudgrenar påverkar att patienterna ej kommer på sina besök. Det är av vikt för röntgensjuksköterskan att veta om orsaker till uteblivna besök för att kunna jobba mot en förändring som kan förbättra både sjukhusens ekonomi men även patienthälsan. / Background: Missed appointments is a problem that effects the hospital economics and the patients’ health, No- show patients is a term for patients thats without informing don't come to their booked appointment.This patient’s group has a higher risk of falling ill urgently or aggravate the already existing disease. A patient cost too the health care system is bigger when they miss booked appointments. Patient’s who decline or select not to participate in screening also increases their risk of falling ill. the Screening patients that’s participate decreases risk of sickness or finding it early. Purpose: The purpose of this study was to examine factors to no show patient’s in radiology. Method: A literature review was conducted. Articles searches using databases PubMed and Cinhal resulted in 15 articles that’s matched the purpose of the study. Result: Six different factors/reasons was found, fear, practical factors, aged, administrations, family and social status. Conclusions: Similar results was found in study’s in other departments of the hospital and there for a generalization was possible. More research needs to be done in to how the seven main branches actually effects missed appointments and no show patient’s. It is of importance to the radiology nurse to know the reasons so they can work towards a positive change in both hospital economics and patient’s health.

Sammanfattning Tillgänglighet och väntetid till såväl undersökningar som vård är två stora utmaningar inom svensk hälso-och sjukvård. Bristande tillgänglighet och onödig väntetid är faktorer som kan innebära lidande för patienter, medföra onödiga kostnader för sjukvården och påverka medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö. I såväl diagnostik som behandling inom hälso- och sjukvården har radiologi en central roll. Detta förbättringsarbete utgår från frågan om ett förbättrat flöde i form av en förberedelseenhet kan minska väntetider för patienter som behöver genomgå en datortomografiundersökning och hur det påverkar medarbetarnas arbetsmiljö. Förbättringsarbetet visade att en förberedelseenhet kunde startas upp och ta emot fler patienter med samma medarbetarstyrka. Studien av förbättringsarbetet påvisade att arbetsmiljön upplevdes fortsatt positiv från medarbetarnas sida. Medarbetarna förklarade att förberedelseenheten underlättade flödet att de fick en tydligare överblick om flödet vilket gjorde planeringen lättare. Medarbetarna upplevde även att det var positivt att de fick utökade möjligheter till rotation mellan förberedelseenheten och undersökningsrum. De kände att det var tillfredsställande att kunna erbjuda lediga tider till fler patienter samtidigt som de kunde erbjuda lediga tider inom en snar framtid vid eventuella avbokningar.   Förbättringsarbetets slutsats är att produktiviteten och effektiviteten ökade genom införandet av förberedelseenheten. Studiens slutats är att medarbetarnas arbetsmiljö påverkades positivt genom ökad variation av arbetsuppgifter och att mer tid frigörs för patientens frågor och funderingar.

No description available.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Den medicinska diagnostiken revolutionerades efter Wilhelm Conrad Röntgens upptäckt av de strålar som kunde tränga igenom material och projicera bild på film. Skadliga effekter av den joniserande röntgenstrålningen visade sig dock snart på både patienter och röntgenpersonal, trots kunskapen om strålningens skadliga verkan visar tidigare studier på brister gällande patientstrålskydd.   Syfte: Syftet med detta arbete var att studera röntgensjuksköterskans tillämpning av patientstrålskydd, anledningar till att patientstrålskydd inte tillämpas samt om röntgensjuksköterskan hade egna förslag och/eller uppfattningar till hur användandet av patientstrålskydd kunde ökas.   Metod: Studien är en kvantitativ deskriptiv enkätstudie, där tre tillfrågade sjukhus har deltagit. Enkäten bestod av frågor med slutna svarsalternativ samt lämnades plats för egna kommentarer. Totalt analyserades 32 enkäter.   Resultat: Resultatet visade att fertila kvinnor i hög utsträckning tillfrågades om graviditet på samtliga sjukhus samt angav majoriteten av respondenterna att de alltid eller oftast tillämpade gonadskydd som patientstrålskydd. Gällande kompression och PA-positionering skilde sig sjukhusen från varandra i tillämpningen av patientstrålskydd. Vid jämförelse mellan sjukhusen framkom signifikanta skillnader i samtliga frågeställningar. Avseende förbättringsmöjligheter analyserades respondenternas egna kommentarer och fyra huvudgrupper framträdde; tillgänglighet, tradition/kultur på arbetsplatsen, radiologernas roll samt utbildning.   Slutsats: Det finns kunskaper hos röntgensjuksköterskan angående fördelarna med att tillämpa patientstrålskydd, trots dessa kunskaper finns det plats för förbättring gällande de rutiner och krav som styrs av röntgenverksamheten på de medverkande sjukhusen.

Bakgrund: Många patienter som genomgår en DT-colonundersökning upplever att både förberedelser och själva undersökningen är krävande och ansträngande. Genom väl formulerad och tydlig förhandsinformation samt att undersökande personal har ett gott bemötande och individanpassar kommunikationen kan leda till en positiv patientupplevelse. Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur patienten upplever förhandsinformationen och personalens information från två olika sjukhus samt att jämföra resultaten med varandra. Metod: Studien är en kvantitativ studie där patienter som utfört DT-colonundersökningar har blivit tillfrågade att anonymt fylla i en enkät efter undersökningens slut. Ett strategiskt urval har gjorts där inklusions- och exklusionskriterier har tillämpats. Enkätens resultat har analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Patienterna var överlag nöjda med förhandsinformationen, en viss procentuell skillnad visar att patienterna från sjukhus B var mer nöjda än sjukhus A. Patienterna från båda sjukhusen upplevde att informationen från personalen var bra och patienterna var nöjda. Inga signifikanta skillnader mellan de två sjukhusen kan påvisas i denna studie. Slutsats: Överlag var studiens deltagare nöjda med både förhandsinformationen samt personalens information. Trots att det inte fanns någon signifikant skillnad visade resultatet att deltagarna på sjukhus B var nöjdare, procentuellt sett, än sjukhus A gällande både förhandsinformation och personalens information. / Background: Many patients who participate in CT-colonography find the preparations and the examination itself to be hard. A plain and well written information letter, as well as good communication and patient-centered care from the hospital staff could make the patient experience better. Aim: The aim of the study is to investigate how patients from two different hospitals perceive both the information letter and the oral information from the staff and compare to each other. Method: The study is a qualitative study. Patients have been asked to fill out a survey at the end of their examination. The patients have been strategically selected, inclusion- and exclusion criterias have been adapted. The result of the survey has been analyzed in SPSS. Results: In general the patients were pleased with the information letter. The patients at hospital B were to some extent more satisfied than the patients at hospital A. The majority of the patients from both hospitals were satisfied with the information from the hospital staff. Although the result showed some percentage difference between the hospitals, no significant difference was shown.   Conclusion: Overall the participants of the study were satisfied with both the information letter and the information from the hospital staff. Although there were no significant differences, the result showed that the patients from hospital B were more satisfied than the patients from hospital A in all senses.

Bakgrund: Yrket röntgensjuksköterska är under ständig utveckling i Sverige gällande kompetensutveckling. Internationellt sett finns det många vägar att gå för röntgensjuksköterskor. Man kan till exempel vidareutbilda sig beskrivande radiograf. Utbildningarna har uteslutande gett positiva resultat. På grund av förändringar bland patienter måste vården utvecklas, detta gäller även röntgenverksamheten. I Sverige har man, trots den internationella utvecklingen, ännu inte fullt ut sett behovet. Syfte: Syftet med studien är att ta reda på vilket behov samt vilka förutsättningar till kompetensutveckling det finns på olika sjukhus för röntgensjuksköterskor. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med semi-strukturerade frågor. Ett strategiskt urval gjordes med inklusions- och exklusionskriterier. De kvalitativa intervjuerna utfördes per telefon eller i direkta möten och samtalen spelades in för att sedan analyseras med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Det har varit omväxlande svar från deltagarna. De deltagande har varierande haft stora och små behov av kompetensutveckling för sina röntgensjuksköterskor. Bristen på personal är påtaglig. Alla deltagare uttryckte att de hade möjligheter och förutsättningar för att deras röntgensjuksköterskor skulle få kompetensutveckling även om utbudet varierade. Resultatet visar att kompetensutveckling behövs inom alla områden. Trots detta uttrycker inte alla sjukhus att kompetensutveckling är viktigt för deras verksamhet. Slutsats: Kompetensutveckling för röntgensjuksköterskor är ett stort ämne. Det finns mer att ta reda på och det finns många utvecklingsmöjligheter. Det finns ett behov att kompetensutveckla anställda röntgensjuksköterskor för att få en förbättring i sin profession, vilket leder till utveckling både individuellt som röntgensjuksköterska och tillsammans som röntgenavdelning. / Background: Profession as radiographer is constantly developing in Sweden valid skills development. There are many different ways in order to improve the profession internationally. One can, for example, take advanced practicing to become a reporting radiographer. The advanced practicing has exclusively showed positive results. Nowadays the patients are changing in conditions rapidly that the healthcare industry needs to adapt itself. Even the international development for radiographers seems bright, the need is yet fully realized in Sweden. Purpose: The purpose of this study is to find out which needs and possibilities are available for Swedish radiographers to improve and develop their own professional skills. Method: A qualitative interview study with semi-structured questions. The participants were selected by inclusions and exclusions. The interviews were conducted by telephone or physical meetings and the interviews were recorded and analyzed using qualitative content analysis manifest. Results: The responses from the participants have been varied. Lack of radiographers is palpable. All participants expressed that they had opportunities and possibilities for their radiographers to receive an advanced practicing in skills development even though the supply varied. The result shows that skills development is needed in all areas. Despite this, all hospitals do not express that skill development is important for their radiology department. Conclusion: Advanced skills development for radiographers is an interesting topic. There are more to figure out valid skill development. There is a need to develop radiographers in order to improve individually and together as X-ray department.

No description available.

Bakgrund: Antal röntgenundersökningar som utförs med Computer Tomografi (CT) ökar ständigt i sjukvården, vilket har lett till en ökad mängd farlig strålning som patienter och vårdpersonal utsätts för och därmed följer en rad risker. Därför är det eftersträvansvärt att minimera denna stråldos men även bibehålla bildkvalité och diagnostisk säkerhet. Detta kommer dock med en mängd utmaningar som kräver nya tekniker och protokoll. För att dessa ska appliceras korrekt krävs även att den ansvariga vårdpersonalen besitter god kunskap inom området.  Syfte: Syfte med denna studie är att beskriva fördelar och nackdelar med lågdos CT (LDCT) vid buk undersökningar. Metod: Den systematiska litteraturstudien sammanställer vetenskapliga artiklar från bland annat PubMed vars kvantitativa eller kvalitativa svar anses kunna besvara den kvalitativa frågeställningen.  Resultat: Lågdosprotokoll för CT ger i många fall en liknande diagnostisk säkerhet som konventionell CT samtidigt som dosen sänks kraftigt. Dock begränsas effektiviteten av lågdosprotokollen för bukundersökningar i fall där patienten är överviktig och kan ibland inte appliceras alls om de patologiska fenomenen är för små. Överlag överväger fördelarna med lågdos CT dess nackdelar i de flesta fall. Slutsats: Resultatet har visat att lågdos CT kan uppnå samma diagnostiska säkerhet som CT undersökningar med standarddos. Vårdpersonal bör dock vara medveten om begränsningarna med lågdosprotokollen för att undvika risken för upprepning av undersökningar. Mer forskning kring ämnet kan potentiellt driva ner stråldosen ytterligare och med bättre kunskap bland personalen kan diagnoser ställas korrekt och risken för strålskador med CT kan minimeras.