Abstract Physical activity provides important physical health benefits for young people. However, the information on physical activity in association with various social, educational and mental health factors among adolescents is scarce. This study aimed to evaluate how physical activity is related to adolescents’ emotional and behavioural problems, self-rated health, educational attainment and parental socio-economic position, and how these factors interrelate with each other. The study population consisted of the Northern Finland Birth Cohort 1986 (N = 9432). Data on physical activity, emotional and behavioural problems, self-rated health, educational attainment and parental socio-economic position at age 15–16 years was collected by postal inquiries in 2001–2002. Logistic regression models were used to study the associations between these factors. High parental socio-economic position was associated with being physically active among adolescents. Physical inactivity was related to emotional, social, thought and attention problems, and rule-breaking behaviour. Physical inactivity, emotional, behavioural and social problems, and low parental socio-economic position were related to poor self-rated health. In addition, higher levels of physical activity, fewer behavioural problems, and higher parental socio-economic position were associated with high self-perceived academic performance and future plans for higher education. Physical inactivity during adolescence is associated with several emotional and behavioural problems, and poor self-rated health, whereas being physically active is related to higher educational attainment. Developmentally appropriate and enjoyable physical activity could have an important role in enhancing adolescents’ health, well-being, and educational attainment. / Tiivistelmä Liikunta edistää lasten ja nuorten fyysistä terveyttä. Liikunnan yhteyksistä sosiaalisiin tekijöihin, nuorten koulumenestykseen ja mielenterveyteen on kuitenkin vähän tietoa. Tämän tutkimuksen tavoitteena oli selvittää liikunnan yhteyksiä nuorten tunne-elämän ja käyttäytymisen häiriöihin, koettuun terveyteen ja koulumenestykseen. Lisäksi selvitettiin liikunnan, terveyteen ja koulutukseen liittyvien tekijöiden, sekä perheen sosioekonomisen aseman keskinäisiä suhteita. Tutkimusaineistona oli Pohjois-Suomen syntymäkohortti 1986 (N =  9432). Liikunta-aktiivisuus, perheen sosioekonominen asema, tunne-elämän ja käyttäytymisen häiriöiden esiintyvyys, koettu terveys ja koulumenestys selvitettiin postikyselyllä 15–16-vuotiaana vuosina 2001–2002. Muuttujien välisiä yhteyksiä testattiin logistisella regressioanalyysilla. Vanhempien korkea sosioekonominen asema oli yhteydessä nuorten liikunnalliseen aktiivisuuteen. Vähäinen liikunnan harrastaminen liittyi tunne-elämän häiriöihin, sosiaalisiin ongelmiin, ajatus- ja tarkkaavuushäiriöihin sekä sosiaaliseen käytöshäiriöön. Vähäinen liikunta, tunne-elämän ja käyttäytymisen häiriöt sekä vanhempien alhainen sosioekonominen asema liittyivät huonoon koettuun terveyteen. Lisäksi liikunnallinen aktiivisuus, vähäiset käyttäytymisen häiriöt sekä vanhempien korkea sosioekonominen asema olivat toisistaan riippumatta yhteydessä nuorten hyvään koulumenestykseen ja opintosuunnitelmiin. Tämän tutkimuksen tulokset osoittavat, että vähäinen liikunta on yhteydessä nuorten tunne-elämän ja käyttäytymisen häiriöihin sekä huonoon koettuun terveyteen, kun taas liikunnallinen aktiivisuus liittyy hyvään koulumenestykseen. On mahdollista, että monipuolisen, ikä- ja kehitystasolle sopivan liikunnan avulla voidaan edistää nuorten terveyttä ja hyvinvointia sekä koulutuksellisia edellytyksiä.

Abstract  Sellfrid, M. (2019) The occurrence of endocrine disruptors in objects on Swedish preschools: A quantitative study on the relationship between occurrence and self-rated knowledge and/or construction year. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Occupational and Public Health Science. Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle, Sweden.  Objective: The aim of this study is to investigate the occurrence of items containing Bisphenol A, forbidden phthalates and brominated flame retardants in all preschools in a Swedish municipality. Furthermore, to study whether the occurrence may have a connection with the factors self-related knowledge of the staff and/or construction year.  Method: The study is an explorative quantitative study using questionnaires answered anonymously by 270 preschool teachers out of 354. An inventory of all 24 preschools in the municipality was performed to investigate the occurrence. The numeric data was analyzed using an analysis of variances (Anova) or a Chi Square test.  The Results showed that the presence of objects containing endocrine disruptors clearly differed between preschools. Furthermore, the study finds that there is a significant correlation between the occurrence and the preschool's construction year (p= <0,001). On the other hand, there are no significant connections between the occurrence and the self-rated knowledge of the teachers (p=0,985).  Conclusion: the older a preschool is, the more likely it is to have a higher occurrence of items containing these chemicals. The most logical reasons for this are that older preschools have the same items now as decades ago and donated items occur in a greater extent. / Syftet med studien var att undersöka förekomsten av lösa föremål som innehåller de hormonstörande ämnena Bisfenol A, Ftalater och Bromerade flamskyddsmedel på samtliga förskolor i en svensk kommun. Vidare att studera om förekomsten kan ha ett samband med faktorerna byggnadsår och/eller förskolepersonalens självskattade kunskap.   Examensarbetet är en empirisk studie med en explorativ studiedesign. Metoden som använts är kvantitativ och all insamlade data är numerisk. En inventering av 24 förskolor genomfördes för att få reda på hur många föremål med potentiella hormonstörande effekter som fanns i respektive förskola. Utöver det fick all förskolepersonal (354st) möjlighet att besvara ett frågeformulär utformat så att respondenterna själva får uppskatta sina kunskaper inom ämnet miljögifter och hormonstörande ämnen, 270st valde att delta. Både fast anställda och vikarier inkluderades, medan köks- och städpersonal exkluderades. All data hanterades i IBM:s programvara SPSS Statistics, version 24. Beroende på vilken variabel som undersöktes genomfördes antingen Chi2-analyser eller envägs variansanalyser (Anova) för att besvara studiens frågeställningar.  Resultatet visade att förekomsten av föremål innehållande hormonstörande ämnen skiljde sig tydligt mellan förskolorna. Vidare kan studien konstatera att det finns ett signifikant samband mellan förekomsten och förskolans byggnadsår (p= <.001). Äldre förskolor hade äldre leksaker och kemikalierna som undersöks återfinns i dessa föremål. I studien finns inga signifikanta samband mellan förekomsten och personalens självskattade kunskap (p=.985).   Slutsatsen blir att ju äldre förskolan är desto större sannolikhet är det att föremål med Bisfenol A, förbjudna ftalater och bromerade flamskyddsmedel förekommer. Anledningen till det är för att förskolorna har kvar samma föremål som för decennier sedan och har samlat på sig donerade föremål över tid.

The point of this work is evaluate the parameters of automotive electric system and according to these properties choose suitable norm of higher voltage, propose conception of system and with analyst calculation suggest basic granary parameters of higher voltage. This calculation is enclosed. In the work is mentioned a historical development of required escalation in system and therewith connected changes of specified levels of system tension. As an exemplification of escalation calculus hereof electrical equipment, installed onto motor powered vehicle, are mentioned in attachment schema's of four vehicles Škoda Auto a.s.

Self-reported health depends on the internal frame of reference and on response styles. One way of studying this dependency is using anchoring vignettes. Response shift effects are assumed to induce a negative correlation between self-reported health and the health assessments attributed to the vignettes. Method: A representative sample of the German adult population (N = 2,409) was selected. Participants were asked to rate their health state and the health states of two rather complex vignettes representing patients with several health complaints on a 0-100 scale. Results: The mean score of self-assessed health was M = 76.20 (SD = 20.6). There was a very small positive correlation between the assessment of the vignettes and the self-assessed health state (r = .12). After controlling for a proxy of objective health, measured in terms of chronic conditions, the relationship remained slightly positive. Chronic conditions were only marginally associated with the assessments of the vignettes (0 conditions: M = 44.8; ≥ 2 conditions: M = 42.2). Conclusions: The lack of the postulated association between self-reported health and vignettes’ ratings means that we cannot derive tools to correct the subjective ratings for differential use of frames of reference.

Background: Urban green spaces (UGS) have been shown to benefit both social cohesion and health outcomes. A new framework by Jennings and Bamkole (2019) suggests that social cohesion might act as a social determinant of health mediating the health benefits provided by UGS. Aim: To investigate associations between UGS, social cohesion, and self-rated health (SRH) in Swedish adults. Methods: A cross-sectional survey for adults living in Västerås (n=106) was conducted. Questions about UGS covered type, visit frequency, proximity, time spent, and UGS quality. Social cohesion was measured using a 13-item scale developed by de Vries et al. (2013). SRH was assessed with one Likert-scale item. Results: A t-test showed that forests were associated with higher social cohesion (M=46.44, SD=8.25) compared to parks (M=42.34, SD=6.56; p=.006), while logistic regressions revealed higher social cohesion was associated with better SRH when adjusted for age (OR = 1.10, 95% CI = 1.03 - 1.18, p = .008). No relationships between UGS and SRH were identified, and social cohesion did not affect that relationship further. Discussion: The small sample size, convenience sampling, and limited assessment of possible confounders have to be considered. Conclusion: The results from this study partially support Jennings and Bamkole’s (2019) framework, indicating its merits and confirming the need to investigate social cohesion as a central factor in the relationship between UGS and health outcomes further.

No description available.

Användandet av timanställning har ökat i flera arbetsbranscher, bland annat inom äldreomsorgen. Det är vanligare med lägre självskattad hälsa inom lågavlönade kvinnodominerade yrken, exempelvis vård- och omsorg i jämförelse med mansdominerade yrken. Många studier har undersökt samband mellan olika former av osäkra anställningar och en rad hälsoutfall, men få studier har undersökt enbart timanställdas självskattade hälsa. Syftet med denna studie är således att undersöka associationen mellan självskattad hälsa och anställningsform, samt associationen mellan självskattad hälsa och föredragen anställningsform bland anställda inom äldreomsorgen. Studien är en kvantitativ metod med tvärsnittsdesign och registerdata användes från forskningsprojektet Flexibelt Arbete (Flexa-A) i Högskolan Gävle. Urvalet bestod av 302 timanställda och 110 fast anställda inom äldreomsorgen i Sverige. En ojusterad och justerad logistisk regressionsanalys genomfördes, den justerade analysen inkluderar förväxlingsvariablerna; kön, ålder, ursprung, rökvanor och fysisk aktiv på fritiden. Resultatet från den ojusterade modellen visade att timanställda hade ungefär 3 gånger  högre odds att skatta sin hälsa högre än fast anställda  (P= 0,001, OR = 3,062) och efter justering visade modellen att timanställda hade fortfarande högre självskattad hälsa än fast anställda. Däremot identifierades inget samband mellan föredragen anställning och självskattad hälsa (P=0,9). Slutsatsen var att timanställda inom äldreomsorgen hade högre självskattad hälsa än fast anställda, däremot finns det inga skillnader i självskattad hälsa mellan timanställdas föredragna anställningsform. Eftersom att användningen av timanställning ökar inom olika arbetsbranscher, är det av vikt att fortsätta studera kring timanställdas självskattade hälsa och om det finns skillnader inom olika yrkesgrupper. / The use of zero hours contracts has increased in several workplaces including elderly health care. It is more common to have lower self- rated health in low-paid female-dominated workplaces, such as in health care, compared to male-dominated workplaces. Many studies have investigated the associations between various forms of job insecurity and a range of health outcomes, but few studies have specifically examined the self-rated health of zero hours contracts. Therefore, the aim of this study is to investigate the association between self-rated health and employment type, as well as the association between self-rated health and preferred employment among employees in elderly care.  The study is a quantitative method with a cross-sectional design and uses register data collected from research project Flexible work: Opportunity and Challenge (FLOC) at the University of Gävle. The sample included 302 zero hours contract employees and 110 permanent employees in elderly care. An unadjusted and adjusted logistic regression analysis were conducted; the adjusted model included the confounding variables: gender, age, origin, smoking habits and physical activity during leisure time. The result from the unadjusted model showed that employees with zero hours contract had 3 times higher odds of rating their health as high compared to permanent employees (P= 0,001, OR = 3,062), and after adjustment the model showed that zero hours contracts still had higher self-rated health than permanent employees. While there was no association between preferred employment and self- rated health (P=0,9). The conclusion was that employees with zero hour contracts in elderly care had higher self-rated health then permanent employees, and there are no differences in self-rated health between zero hours contracts employees preferred form of employment. Since the use of zero hours contracts is increasing within different work industries, it important to continue studying zero hours contract employees’ self-rated health.

Leaders engaging in controlling leadership behaviours (CLB) has been connected to followers perceiving their basic needs thwarted. However, little research has been made in the organizational field to understand the implications of controlling leadership behaviours for employee well-being. The present study aimed to clarify this relation through understanding controlling leadership behaviours’ influence on employee health, as well as investigate the impact of both leader and employee gender on employees’ perception of  controlling leadership behaviours. A sample of 818 employees, representing the Swedish labour market, completed a questionnaire including measures of perceived controlling leadership behaviours and well-being in terms of self-rated health, burnout, self-rated job satisfaction and vigour. Results confirmed the notion that leaders’ controlling leadership behaviours, like other negative leadership behaviours, is associated with lowered well-being. Results also indicate that male employees perceive male leaders as more controlling than female employees do, while female leaders are perceived as equally controlling by both male and female employees. The gender of leaders exhibiting controlling leadership behaviours seem to have no association with employee well-being. The implications of gender on controlling leadership behaviours is still a question unanswered. Future studies should therefore continue exploring both leader and employee gender influence on CLB. / Ledare som använder sig av kontrollerande ledarskapsbeteenden har visat sig underminera basala psykologiska behov hos sina följare. Trots detta saknas det forskning på hur chefers kontrollerande ledarskapsbeteenden påverkar anställda. Denna studie syftade till att klargöra hur kontrollerande ledarskapsbeteenden påverkar anställdas hälsa, och undersöka hur såväl anställdas kön och chefens kön påverkar de anställdas uppfattning av chefens kontrollerande ledarskapsbeteenden. Ett randomiserat urval på 818 arbetstagare svarade på frågor om uppfattat kontrollerande ledarskapsbeteenden hos sin chef och självskattad hälsa i termer av självskattad hälsa, utbrändhet, arbetstillfredsställelse och arbetsenergi. Resultaten bekräftade att kontrollerande ledarskapsbeteenden hos chefer är relaterat till sämre hälsa och arbetsprestation hos de anställda, samt ökar viljan att sluta. Manliga anställda uppfattar manliga chefer som mer kontrollerande jämfört med sina kvinnliga kollegor, medan kvinnliga chefer uppfattas lika kontrollerande av både manliga som kvinnliga anställda. Den kontrollerande chefens könstillhörighet var inte associerat med anställdas mående. Hur könsaspekter påverkar kontrollerande ledarskapsbeteenden är fortfarande inte klarlagt. Framtida studier bör därför fortsätta undersöka hur både chefens och den anställdas kön influerar CLB.

Background: Cheap and effective tools for measuring patients’ physical activity (PA) level are needed. The first aim in this thesis was therefore to assess the validity of two PA -questions, and their three associated answer modes, that are used within the Swedish health care system. Sitting, light intensity PA (LIPA), and moderate and vigorous intensity PA (MVPA), are associated with health and longevity, but detailed population data assessed with objective methods is needed. The second aim was thus to assess the above with motion sensor technology, in a middle-aged Swedish sample. Low self-perceived health is a strong predictor of morbidity and mortality, but this association may vary over time with changes in the society and our lifestyle. The third aim was to assess secular trends in the interrelations between self-perceived health, physical fitness, and selected covariates. The effects of PA on prescription (PAP) on health-related quality of life (HRQoL) in overweight adults are unclear, thus the fourth aim was to explore this. Methods: All data was collected in the Swedish population. Data from the PA -questions and accelerometers, aerobic fitness, counter movement jump, and balance tests, blood samples, and self-rated general health were collected in 365 participants, 21–66 yrs. The PA pattern was assessed in 948 individuals, 50‒64 yrs, from the SCAPIS pilot study. Self-perceived physical health, and measured aerobic fitness, counter movement jump height, and balance, and demographic and lifestyle data, was assessed in three independent samples from 1990, 2000 and 2013, including 3564 adults, 20‒65 yrs. The effects of Swedish PAP on HRQoL was assessed in a randomized controlled trial including 101 men and women, 67‒68 yrs, that were inactive, overweight (BMI>25 kg/m2), and had a waist circumference ≥102 cm (men) or ≥88 cm (women), who were randomized to an intervention group or a control group. The 36-item Short Form Health Survey (SF-36) was used to assess HRQoL. Results: The multiple choice answer mode of the two PA -questions was found to have the strongest validity, compared with the two other (an open mode, and one where PA minutes is specified per weekday). The validity is in line with many other established PA-questionnaires, but the open mode has limitations. The assessment of PA pattern showed that 61% of motion sensor wear time represented sitting, 35% LIPA, and 4% MVPA. Only 7% of the sample met the PA recommendations. The odds for describing perceived health as good was found to increase by 5% per each increment of 1 ml/kg/min in VO2max. This was stable across genders and all three LIV-samples (i.e. over time). Waist circumference, chronic disease, sleep problems, and level of satisfaction with one’s life, were also important correlates. The Swedish PAP group improved significantly more, and more participants displayed clinically relevant improvements (OR 2.43), in mental aspects of HRQoL, compared to the controls. Physical aspects of HRQoL improved in the PAP group, but not in the control group. Conclusions: The multiple choice answer mode has the strongest validity and Open mode the weakest. The PA -questions may be used in populations, or in individuals to determine appropriateness for treatment. The questions’ advantages and limitations must be considered and further reliability and validity studies are needed. The results regarding sitting, LIPA, MVPA and fulfillment of PA recommendations, are of high clinical relevance. A great challenge remains to further implement methods to increase the level of PA in the Swedish population. Physical fitness is related to self-perceived health independently of changes in society and lifestyle over time, and simple questions may be useful for the clinical assessment of physical fitness. Swedish PAP has a positive effect on mental aspects of HRQoL, measured by the SF-36. This finding supports the clinical use of the Swedish PAP model. / LIV 2013

Syfte Syftet med denna studie var att undersöka samband mellan utbildning, civilstånd och inkomst gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa. Metod Undersökningen är en kvantitativ enkätstudie där totalt 525 individer ingick framförallt från Lidingö, Täby, Haninge, Östermalm och Solna. Åldern på individerna varierade mellan 37 och 89 år och medelåldern var 70,3 år (± 6,6), där cirka en tredjedel var män och två tredjedelar kvinnor. Samtliga har fått besvara frågor med fasta svarsalternativ kring deras upplevda fysiska (kroppslig) samt psykiska (själslig) hälsa och faktorerna inkomst, civilstånd samt utbildningsnivå. Därefter analyserades resultaten för att finna eventuella samvariationer mellan den upplevda hälsan och de specifika faktorerna. Samtliga deltagare har själva ansökt om att få vara med i ett projekt kring hälsa i Gymnastik- och idrottshögskolans regi. Resultat Signifikanta samvariationer fanns mellan upplevd fysisk och psykisk hälsa samt civilstånd där hög hälsa korrelerade med att leva i ett förhållande. I förhållande till inkomstnivå fanns tendenser till samband (dock utan signifikans) där en viss ökning av den upplevda fysiska samt psykiska hälsan noterades för varje inkomstintervall (låg, medel och hög), i synnerhet gentemot den psykiska hälsan. Utbildningsfaktorn visade inga signifikanta samband med grad av upplevd hälsa bland deltagarna. Slutsats Studiens hypotes om en positiv samvariation mellan den upplevda hälsan och samtliga tre livsfaktorer visade sig inte stämma fullt ut för denna grupp med företrädesvis äldre. Den faktor som signifikant korrelerade med upplevd hälsa var civilstånd. Även inkomst visade sig ha tendensen (dock ej signifikant) till ett visst samband med de skattade hälsoparametrarna för den undersökta gruppen. Det är möjligt, med använda arbetsmetoder, att starkare samband skulle fås fram på ett mer slumpmässigt urval av befolkningen. Studien ställer jämväl nya frågor om huruvida sambandet för undersökta faktorer i förhållande till upplevd hälsa eventuellt skiljer sig för olika åldersgrupper.