No description available.

No description available.

Bakgrund och problem  Det har blivit mer vanligt att räkna på de mänskliga resurserna i organisationer, vilket har lett till att HR-avdelningen har fått en mer strategisk roll och tagit avstånd från att bara varit en administrativ stödfunktion. Människor är de som organiserar beslutsfattning och agerar utefter beslutsproblem varav det behövs kompetent personal, regler och struktur. Beslutsprocesserna genomgås ofta med en vision av vad önskat resultat ska bli vilket ofta går i enlighet med organisationens mål. Personalnyckeltal används av alla organisationer i någon mening. Vanligtvis i ett jämförande syfte från tidigare år, till andra konkurrenter eller för att se trender. De bidrar till att föra organisationen framåt mot de uppsatta målen. Det mänskliga kapitalet är svårare att räkna på än andra immateriella tillgångar, men att ändå kunna använda sig av personalnyckeltalen i beslutsprocesser bör därför kunna resultera i en mer tydlig process. Syfte och metod  Syftet med studien var att utöka den teoretiska och praktiska kunskapen om betydelsen personalnyckeltal har i organisationers beslutsprocesser. För att undersöka detta tillämpades därför en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med intervjupersoner från både privat och offentlig sektor.  Resultat och slutsats Studien resulterade i en ökad teoretisk och praktisk kunskap då personalnyckeltal har en betydelse för organisationers beslutsprocesser i de faser där de agerar som underlag. Det är ytterst viktigt att använda sig av siffror som personalnyckeltal när en organisation identifierar ett problem, samlar in information till beslut och sedan utvärderar den process som genomförts och det beslut som implementerats. / Background and problem Accounting for the human resources within organizations have become more common which have led to a more strategic role for the HR-department and a departure from its original role as a supportive administrative part of the organization. Humans are the ones who organize decision making and therefore act along the problems of the decision where competent personnel, rules and structure are needed. The decision-making processes are often undergoing with a vision of what the wanted result is which often is in conjunction with the goal of the organization. All organizations have use of key performance indicators in some capacity. It´s commonly used with a comparative purpose in contrast of previous years, comparing key performance indictors to other competitors or to spot trends. They contribute to bring the organization towards its goals. The human capital is harder to account for than other intangible assets, but to be able to use key performance indicators in decision-making processes should therefore result in a more distinct process.  Purpose and method  The purpose of this study was to expand the theoretical and practical knowledge of the significance that key performance indicators have in organizational decision-making processes. A qualitative method was therefore used where five semi structured interviews were conducted with interviewing persons from both the private and public sector. Results and conclusion  This study resulted in an increased theoretical and practical knowledge in that key performance indicators have a significant matter in organizational decision-making processes in those phases where they act as a groundwork. It is of utmost importance to use digits like key performance indicators when an organization identifies a problem, collects information to be used for the decision and later evaluates the previous process and the decision that has been implemented.

Det har skett en ökning sedan 1980-talet av användandet av visioner inom samhällsplanering. Ökningen kan ses som en konsekvens av olika förändringar. Förändringar både i den fysiska miljön och i tankesätt med vilka samhällsplanering bedrivs som har gett upphov till nya förutsättningar och med det nya behov av framtida utveckling. Mot bakgrund av de förändringar som skett undersöker den här uppsatsen användandet av visioner i svenska kommuner. Genom att beskriva förändringarna över tid går det att kartlägga hur olika anledningar till att använda visioner har uppstått och med det går det även att se vilka behov som visionerna svarar mot. Visioner utrycks inte sällan i vaga former och som uteslutande demokratiska och positiva för alla. Resultatet av det här arbetet visar på att visioner innebär mycket mer än så, trots sina vaga uttryck anger de riktningar och mål och kan liknas vid en rationell planering. Resultatet visar även, trots visioners till synes demokratiska uttrycksform, hur medborgarnas delaktighet är långt ifrån självklar.

Denna uppsats har visat att utformningen av samråds- och medborgarmöten har en viktig betydelse för dess förutsättningar att genomföras i linje med kommunikativa planeringsideal. Detta har kunnat påvisas genom deltagande observationer av hur samråds- och medborgarmöten sker i praktiken. Observationerna har genomförts med syfte att förstå möjligheter och utmaningar med att bedriva kommunikativ planering utifrån olika planeringsideal. För samråd generellt så tycks de allra flesta genomföras på kommuners hemsidor och inte i mötesform och av de som genomförs i mötesform tycks de flesta anordnas i öppet hus. Samtliga observerade möten, såväl samrådsmöten som medborgarmöten, innehöll brister gällande uppfyllande av kommunikativa planeringsideal, om än olika beroende på vilket planeringsideal en utgick från. I mitt arbete har jag utgått från två olika planeringsideal som inspirerats av Habermas (1984) och Mouffe (2000; 2008) och studerat hur två centrala aspekter för kommunikativ planering, konsensus och konflikt, hanterats under de observerade mötena. De mer fritt strukturerade medborgarmötena som inte är knutna till någon detaljplan visade sig generellt sätt ha fler mötesdeltagare och innehålla fler samtal och diskussioner jämfört med samrådsmötena oavsett om de anordnades i strukturerad form eller öppet hus- form. Utformningen av möten visade sig även ha en viktig betydelse för dess utfall oavsett vilket planeringsideal en utgick från. Utformningen är en aspekt som Habermas inte tar hänsyn till i sina idéer om perfekta samtalssituationer och resultatet från denna studie kan därmed anses relevant för framtida forskning att ta hänsyn till för att skapa mer kompletta teorier. Även policyskapare kan rimligtvis ha intresse av att inkludera utformningen av möten som en aspekt i framtida arbete för att förbättra möjligheterna till att kunna bedriva kommunikativ planering. Min studie stärker även Strömgrens (2007) tes att planeringen fortfarande är rationell i grunden, då jag empiriskt visat att tjänstemän rationaliserat vad som är ett lämpligt hållningssätt, med hänvisning till det allmänna intresset.

Hur kan estetiska omdömen diskuteras rationellt?    Syftet med undersökningen är att uppmärksamma att estetiska värdefrågor faktisk spelar roll i skolan på många nivåer som vid bedömningar, kanoniska urval, i diskussioner och sätt att behandla dessa måste hittas. Därför behöver förståelsen för de estetiska värdenas grund öka och i uppsatsen undersöks hur dessa värden kan argumenteras för rationellt.  I dagsläget verkar det oklart hur vi diskuterar estetiska värden i samhället. Uppfattningar om vad som är estetiskt tilltalande kan ställa till med ekonomiska problem i fråga om bostadsplanering och turism. I skolvärlden påverkas bedömning av lärarens smak som i sin tur ger en föreställning om elevers resultat. Även i kunskapskraven för ämnet Bild antyds subtila estetiska värderingar. Det har visat sig att estetikens övergripande teori är svårfångad för att rationellt kunna argumenteras för, eftersom det estetiska värdet bygger på svag implikation. Det finns heller ingen färdig teori för att fastställa det estetiska värdet. Med stöd av religionsfilosofen Hugo Meynells analogin av estetiska värden som sekundära egenskaper kan ett schema konstrueras först efter att verket har upplevts, det är svårt att göra en vetenskaplig predikation av estetiska upplevelser.       Estetik kräver bekantskap, hänsyn till kontext och “tid” när ett verk ska bedömas. En paradox av estetiska omdömen är att de både är subjektiva och objektiva. Dessa egenskaper behöver urskiljas så det objektiva bedöms oberoende av våra responser och det subjektiva utifrån uppfattning och erfarenhet.    I uppsatsen analyseras arbetsmetoder och argumentation med hjälp av empiriskt material från Stockholms stads Skönhetsråd. En semistrukturerad kvalitativ intervju med rådets kanslichef Henrik Nerlund har gjorts för att få syn på befintliga metoder för argumentation kring estetiska värden. Teorier för hur en kan argumentera samt förståelse kring det estetiska värdet är tagna av religionsfilosofen Hugo Meynells resonemang ur En fråga om smak.    Gestaltning    Min gestaltning består av en serie målningar. Till målningarna medföljer en instruktion för betraktaren att se på bilderna och skriva ner sina upplevelser och göra en kort övning där denne skriver ner beskrivande värderingar kring bilderna. Jag är ute efter att betraktaren ska ta sig tid och tänka över verket och utmana sig själv. I samband med undersökningen har jag upptäckt att vi ofta kastar ur oss alltför personliga känslouttryck kring verk som superfin, trevlig, rolig utan att vi kan motivera varför. Ibland verkar det som att vi inte kan skilja på påståendena. Genom att ställa oss frågan varför något är superfint kan vi lättare påbörja ett samtal kring bilderna och se över vår egen smak samt fylla konstupplevelsen med kontemplation och kanske någon form av tillfredsställelse.

Denna masteruppsats undersöker de mellankommunala konflikter som finns längs vattendraget Helge å. I studien undersöks vilka dessa konflikter är, varför de finns och hur de hanteras av Länsstyrelsen och de kommuner som är involverade. Utifrån detta har studien undersökt hur kommuner kan förhålla sig till en planeringsproblematik som inbegriper den egna kommunen, men där planeringsförutsättningarna avgörs utanför kommunens administrativa gräns. Helge å utgör studiens undersökta fall medan de fyra kommunerna Älmhult, Osby, Hässleholm och Kristianstad som är belägna längs med ån, tillsammans med Länsstyrelsen i Skåne, Kronoberg och Kalmar har utgjort undersökningsenheterna. Det empiriska materialet har skapats genom dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer med en representant från vardera kommun och Länsstyrelse. Intervjuerna har sedan bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys, vilket har skett utifrån Lundman och Graneheims (2014) tabell där empirin har kodats och kategoriserats. Fem planeringsideal har applicerats i studien och dessa består av rationell, kommunikativ och kollaborativ, advokat och pragmatisk planeringsteori. Det teoretiska perspektivet utgörs av Mouffes (2008) agonistiska teori som analyserar hur konflikterna och hanteringen av dem kan förstås. Bearbetningen av empirin har synliggjort två olika konflikter. Konflikt ett utgörs av motstående politiska värderingar och kommunala intressekonflikter. Konflikt två består av mellankommunalt inflytande gentemot ett fortsatt starkt planmonopol. Slutsatsen med masteruppsatsen är att det svenska planeringssystemet framförallt tydliga har kopplingar till de tillvägagångssätt för problemhantering som förespråkas inom det rationella planeringsidealet. Vid hantering av konflikter längs vattendrag är det framförallt rationella tekniska lösningar som appliceras. Detta är dock enligt det teoretiska perspektivet problematiskt, eftersom det i konflikterna finns en bakomliggande politisk dimension som inte kan lösas genom rationella lösningar. Politiska motstridiga intressen bör enligt Mouffes agonism synliggöras för att förstå konflikterna, men genom rationella lösningar så döljs dem. Planeringsdebatten i Sverige indikerar på ett behov av en regional planeringsnivå, samtidigt som mellankommunala konflikter enligt studiens empiri är svåra att lösa utan en regional planeringsnivå. Masteruppsatsen kastar ljus åt problematiken med att det inte finns någon regional planeringsnivå med ett generellt planeringsansvar i Sverige.

<p>Syfte: Bakgrunden till detta arbete är att samfälligheten Långbacka där en av författarna bor har haft betydliga problem med värmeförluster. Vår uppsats bygger på att hjälpa styrelsen att lösa denna problematik. Till denna praktiska frågeställning har vi lagt en vetenskapsteoretisk aspekt genom att problematisera beslutsfattande i styrelsearbete.</p><p>I denna uppsats har vi haft som syfte att ikläda oss styrelsens roll och genom att själva vara en del i processen få känna på den komplexitet som uppstår kring beslut.</p><p>Metod: Vår teori är insamlad utifrån tre olika synvinklar. Dessa är rationell, icke rationell och en ekonomisk beräkningsmodell. Till dessa teorier har vi empiriskt samlat in information dels genom strukturerade intervjuer men även öppna samtal. Vi har i denna uppsats haft ett hermeneutisk förhållningssätt och ett deduktivt arbetssätt.</p><p>Resultat & slutsats: I denna del har vi utifrån ekonomiteknisk synvinkel kommit fram till tre praktiska svar till styrelsen. Den rationella modellen visar att Gävle Energi borde bli ny förvaltare av fjärrvärmenätet. I den icke rationella modellen är huvudbudskapet att använda sig av den tekniska utredningen och sedan gå vidare utifrån den. Den ekonomiska modell- beräkningen uppskattar huvudalternativets investeringskostnad till 503 kr/månad per hushåll. Nästa del är den vetenskapsteoretiska löpande texten där vi i korthet kommer fram till att beslutsfattande inte är antingen helt rationellt eller icke rationellt utan en blandning av båda.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: I den ekonomitekniska delen av uppsatsen har vi hittat ett förslag på fortsatt forskning. Detta förslag bygger på problemet med tidsbristen hos Gävle Energi som gav att vi inte fick tillgång till något jämförelsematerial. Avsaknaden av detta material ledde till att vi inte kunde ställa deras kostnad i jämförelse mot investeringskostnaden. Det vore dock intressant att fortsätta arbeta med denna punkt efter färdigställandet av uppsatsen för att kunna presentera en sådan kalkyl för samfällighetens styrelse. I den vetenskapsteoretiska delen så skulle vi gärna se att man vidare utreder konkreta förslag på mixade modeller av ickerationell och rationellt tänkande.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vi anser att vår uppsats på ett bra sätt belyser de bakomliggande processerna när ett beslut tas. Vi belyser det rationella och det icke rationella sambandet vilket ger läsaren en god uppfattning om vad man bör ta i beaktning när man till exempel blir tilldelad ekonomiska rapporter.</p> / <p>Aim: The background for this work is that the community Långbacka, where one of the authors is living, has had considerable problems with heat loss. Our thesis is based on helping the board to solve this problem. At this practical issue, we have a scientific aspect to problematize the decision-making in the Board. In this paper, we have intended to take upon ourselves the Board's role and be a part of the process and get to know the complexities that arise around the decision.</p><p>Method: Our theory is gathered on the basis of three different angles: the rational, non-rational and an economic calculation. To these theories, we have empirical information gathered through interviews but also open conversations. We have in this paper had a hermeneutic approach and have worked deductive.</p><p>Result & Conclusions: In this part, which is based on a economic technological point of view, come to the three pieces of practical answers to the Board. One, according to the rational model, gives that Gävle Energi becomes the new manager of district heating network. In the non-rational model is the main message the use of the technical investigation and then proceed on the basis of it. The economic model suggests that the alternative investment cost is estimated at 503 sek / months per household. The next part is the current scientific text in which we briefly come to that decision making is not either totally rational or non-rational, but a mixture of both.</p><p>Suggestions for future research: In the economic technological part of the paper, we have found a proposal for further research. This proposal is based on the problem of shortage of time at Gävle Energi, which gave that we have not had access to any comparison material. The absence of this material led to that we could not make their cost in comparison to the investment cost. However, it would be interesting to continue working with this point after the completion of the paper to be able to present such a calculation for the community board. In the scientific part, we would like to see that it is investigating further concrete proposals in mixed models of non-rational and rational thinking.</p><p>Contribution of the thesis: We believe that our thesis highlights the underlying processes when a decision is taken in a good way. We highlight the rational and the non-rational relationship which gives the reader a good idea of what one should take into consideration when one for example, is assigned financial reports.</p>

It might seem obvious that public opinions should be included in the planning process. However, it is not clear to what extent. Statutory forms of public participation attract little interest since many people feel that it is hard to make a difference. The purpose of this study was to engage those that normally do not get to speak their mind in the planning process. In this study, two methods for conducting “on-street surveys” were investigated. The place for the “on-street surveys” was Centralplan in Gävle. The two methods had different approaches. The “Stationary” method was a structured interview of pedestrians who had just crossed Centralplan. The “Follower” method was a structured interview that took place as the administrator and the participant crossed Centralplan in tandem. A total of 40 “Stationary” and 22 “Follower” interviews were conducted. The majority of the participants responded positively on making themselves heard within the planning process, indicating that they have important views to share. The methods used in this study can serve as an icebreaker for communication between planners and the public. / Det kan kännas självklart att allmänhetens åsikter ska vägas in i planeringsprocessen men i vilken utsträckning det ska ske är oklart. Lagstadgade former av medborgardeltagande väcker svalt intresse eftersom många upplever det som svårt att påverka. Syftet med den här studien var att engagera de människor som normalt inte kommer till tals i planeringsprocessen. I studien undersöktes två olika metoder för att genomföra gatuundersökningar, så kallade ”on-street surveys”. Platsen för genomförandet av gatuundersökningarna var Centralplan i Gävle. De två metoderna hade olika tillvägagångssätt. Metod ”Stationär” var en form av stillastående strukturerad intervju som utövades på platsen. Administratören frågade ut personer som alldeles precis hade förflyttat sig genom gaturummet. Metod ”Följeslagare” var en form av rörlig strukturerad intervju som utövades på platsen men där administratören slog följe med personen och ställde frågorna under tiden de passerade genom gaturummet. Totalt 62 personer medverkade i studien, varav 40 för metod ”Stationär” och 22 för metod ”Följeslagare”. Resultaten visade att allmänheten hade viktiga synpunkter att dela med sig av, till exempel om attityder och åsikter. Majoriteten av de medverkande ställde sig positiva till att få sin röst hörd inom planeringsprocessen. Metoderna som användes i studien skulle kunna fungera som dörröppnare för dialog mellan planerare och allmänheten.

Abstract   Title:                       Grades at Primary School – A study of local politicians' arguments in                       connection with the division into grades at Swedish primary schools. Author:                       Annie Linder University of Kalmar C-essay in Social Studies Autumn 2011   The study aims to investigate local politicians' decisions since municipalities took over Swedish primary education in 1990/91. The arguments put forward in support of how stages are organised have been studied, likewise whether municipalities have acted rationally when making their decisions. Six municipalities are included in the survey. They were divided into three educational categories: lower, middle and high level schools; previous and recent schools and F9 schools with pre-schools and primary schools integrated. Minutes from politicians' and civil servants' meetings have been studied and categorised according to arguments for and against. The most common supportive arguments are about economy and organisation, others concern school premises, trends and the wish for a comprehensive compulsory school. The arguments against are few. Those most often put forward are about about the difficulties of organising B-language tuition for grade six pupils. The Rational Actor Model has been used to study whether municipalities have acted rationally when making their decisions. A third of the six municipalities have acted rationally.   Key words: municipality, primary school, grade, stage, rationality.