Användningen av begränsade resurser behöver planeras för att de ska användas effektivt. När det gäller markens användning är det inte endast markägarna som styr tvärtom ses mark- och vattenanvändning som en samhällelig angelägenhet där kommunen har ett stort ansvar. I den svenska lagstiftningen finns vad som kallas för det kommunala planmonopolet vilket ger kommunen rätt att planera markens användning. Detta system bygger på att kommunen har legitimitet för sina planer. Den svenska lagstiftningen bygger på den rationella planeringsteorin där det görs skillnad på politikers värderingar och mål, och planerares rationella kunskap och förmåga att ta fram lösningar. Denna syn på planeringen har inte stått utan kritik och det har utvecklats flera alternativa teorier som beskriver hur planeringen bör gå till och vad som gör den legitim. Syftet med detta arbete är att utforska hur synen på planeringens legitimitet har förändrats över tid. Denna kunskap används sedan tillsammans med kunskap om lagstiftningens motiv och utformning för att studera två samtida exempel av översiktsplanering. Fallstudierna har skett via kvalitativ textanalys där översiktsplaner tillsammans med andra styrdokument har analyserats. De kommuner vars översiktsplaner har studerats är Örebro och Göteborg vilka har vissa likheter när det gäller deras centrala roll i regionen och befolkningsökning. Trots detta uppvisar kommunerna något olika förhållningssätt till planeringen.

In my essay, I explore the dilemma how I respond to the various hobbies that children carry with them to preschool. I want to be able to allow every child to take part of their hobbies at preschool, but I still get stuck in accepting some hobbies, while I deny others. In my stories, I focus on two situations where I have a hard time accepting the children's hobbies, because I think they interfer with preschool routine. Through my questions, I then go on to examine why I react like this, and how I could act differently towards these children. My method is to write a scientific essay, where I explore my own experience through writing, and reflect on my dilemma by looking at it from different angles. I set out from a hermeneutic perspective, where Hans-George Gadamer's theories on preconceptions and the horizon of understanding form a base for my reflections. I've chosen to explore two different approaches that I could take in my response towards the children. One is based on Gert Biesta's thoughts on a pedagogy of interruption, which is about interrupting the children in what they are doing, to make them take a break from their repetitive behaviour and give them new ways to access their hobbies. The other approach departs from Carina Fast's studies on literacy and the potential children have to learn through popular culture, and where I try to base my actions on what they children are currently doing, to elaborate on that instead. I try to apply both of these approaches on my stories, and reflect on how they would work here and what this could lead to. I feel that no two situations are the same and that I can't tell for sure that a certain method is going to work every time, thus I will have to see each and every situation for what it is and try different approaches each time.

Citizen dialogue has recently become a central development area for municipalities and county councils. Despite changes in the Planning and Building Act and a clear assumption in policy processes to achieve ecological, economic and social sustainability, the citizen dialogue has not been able to fulfill its purpose. The formal process for dialogue has been criticized for being late in the planning process, which reduces the possibility of planning changes. A natural sanction is not least about reduced trust to the planners and the political system. In order to reverse the downward spiral, internal efforts are required in addition to the requirements of current legislation, which is a challenge for not least smaller municipalities. Based on planning theories, relevant previous research and interviews with municipal officials, obstacles and opportunities with citizen dialogue in physical planning in a smaller municipality are investigated. A purpose is also to account for important aspects of the work with citizen dialogue. In addition to an account of how the municipality's work looks, how citizen dialogue can promote municipal physical planning and how a good citizen dialogue can be achieved, the conclusions show that: municipal officials, despite their own ideas about the development of citizen dialogue, are hindered in their work through limited scope for maneuver and limited resources. / Medborgardialogen har på senare tid blivit ett centralt utvecklingsområde för kommun och landsting. Trots ändringar i plan- och bygglagen och ett klart antagande i policy processer för att uppnå ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet har medborgardialogen inte lyckats uppfylla sitt syfte. Den formella processen för dialog har kritiserats för att för sent komma i planeringsprocessen vilket minskar möjligheten till planändringar. En naturlig påföljd handlar inte minst om minskad tillit till planerarna och det politiska systemet. För att vända den nedåtgående spiralen krävs interna insatser utöver kraven i gällande lagstiftning, vilket är en utmaning för inte minst mindre kommuner. Utifrån planeringsteorier, relevant tidigare forskning och intervjuer med bland annat kommunala tjänstemän undersöks hinder och möjligheter med medborgardialog i fysisk planering i en mindre kommun. Ett underliggande syfte är också att redogöra för viktiga aspekter i arbetet med medborgardialog.Utöver en redogörelse över hur kommunens arbete ser ut, hur medborgardialog kan främja kommunal fysisk planering och hur en god medborgardialog kan uppnås så visar slutsatserna att: kommunala tjänstemän, trots egna idéer om utvecklingen av medborgardialog, hindras i arbetet genom ett begränsat handlingsutrymme och begränsade resurser.

Bakgrund Flera kvantitativa studier redogör för att många elever har svårigheter att tolka likhetstecknet men ger dessvärre inte läsaren en inblick i hur eleverna tänker kring likhetstecknet. Den svenska läroplanen lyfter att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp. Resultaten som presenterats i TIMSS-undersökningar visar att svenska elever ligger under genomsnittet och detta kan tolkas bland annat bero på en bristande förtrogenhet med de matematiska begreppen. Av den anledningen ville vi genom en kvalitativ metod undersöka vad eleverna tänker om begreppet likhetstecknet. Den kvalitativa metoden gav oss även möjligheten att undersöka elevernas förmåga att uttrycka sig och föra matematiska resonemang. Syfte Syftet med denna studie är undersöka elevers uppfattningar om och förståelse för likhetstecknet. Vidare vill vi undersöka i vilken form matematiska samtal gestaltar sig i användandet av arbetsmaterialet concept cartoon. Metod För insamlingen av studiens empiriska material genomfördes en matematiklektion med arbetsmaterialet concept cartoon. De deltagande eleverna valdes ut utefter ett kartläggningstest med fokus på uppfattningen av likhetstecknet. Vid lektionen agerade vi båda två som deltagande observatörer. Lektionen spelades in med ljudupptagning. Resultat Studiens resultat synliggör elevernas tankar och uppfattningar om likhetstecknet med utgångspunkt i en concept cartoon. Under lektionen kunde vi även identifiera olika samtalstyper samt hur dessa upplevdes påverka samtalet och elevernas uppfattningar av likhetstecknet.

Beslut kan tas genom att följa en rationell modell eller på irrationella grunder. Vid beslut baserade på irrationella grunder kan beslutet tas utifrån personens intuition vilken är baserad på dennes tidigare erfarenheter. Individen kan även påstå att de följer sin intuition när de i själva verket påverkas av sina känslor. En problematisk detalj i att både som forskare samt beslutsfattare analysera ifall ett rationellt beslut tas är att hjärnan i själva verket tagit ett beslut flera sekunder innan det når medvetandet. Det innebär att det i verkligheten i stort sett är omöjligt att veta ifall ett rationellt beslut tagits. Syftet med uppsatsen är att genom en enkät studera hur 47 beslutsfattare i något av E-handelsstaden Borås medlemsföretag förklarar processen från idé till beslut. Utifrån svaren från enkäten tolkar vi ifall respondenterna beskriver sin beslutsprocess utifrån en rationell modell. Analysen sker genom att utgå från relevant beslutsteori och litteratur som är sammanställd i referensramen. Med hjälp av vår studie kan vi dra slutsatsen att det finns en skillnad mellan män och kvinnor i hur rationella de beskriver sig. I en jämförelse av frågorna kan det utläsas att kvinnorna visar sig vara mer rationella än männen i sex av nio fall. Både männen och kvinnorna är inte fullt rationella, utan i genomsnitt beskriver de sig som begränsat rationella. Det innebär att de inser att det inte är möjligt att ta fullt rationella beslut på grund av yttre faktorer som kan påverka beslutsprocessen. / Decisions can be made by following a rational model or by irrational bases. When decisions is based on irrational grounds the decision can follow the person's intuition, which is based on earlier experience. The individual might say they follow their intuition but in reality they are affected by their feelings. A problematic detail both for scientists and decision-makers when trying to analyze if they made a rational decision is that the brain actually have made a decision several seconds before it reaches your mind. In reality this means that it is almost impossible to know if a decision really is rational.The purpose of this essay is to study 47 decision-makers that are working in companies which are members of E-handelsstaden Borås. We have studied the decision-makers with the help of a questionnaire that shows how they describe the decision-making process from an idea to a decision. The answers from the questionnaire helped us to understand if they described their decision-making process as being based on a rational model. The analysis is done by reading relevant decision theory and literature which is compiled in the frame of reference.With our study we can come to the conclusion that there's a difference between men and women in how rational they describe themselves. In a comparison of the questions it shows that women describe themselves more rational than men in six out of nine cases. Both men and women aren't fully rational, in fact in average they are bounded rational. It means that they realize it's not possible to make fully rational decisions because of external factors which can affect the decision process.Note that the study is written in Swedish.

En utvärdering kan göras på många olika sätt beroende på vad som önskas med den. Det kan bland annat vara önskvärt att ta reda på hur väl mål uppnåtts i ett stadsbyggnadsprojekt, eller så är syftet att undersöka arbetsprocessen för att blottlägga varför eventuella misstag gjorts. Utvärdering kan också användas för att kartlägga lärdomar och insikter som kan vara värdefulla i kommande projekt. I den här studien djupdyker vi i ämnet om utvärderingar kopplade till stora stadsbyggnadsprojekt i syfte att bidra med en förståelse för hur utvärdering sker i praktiken. Studien är uppdelad i två delar, en kvantitativ och en kvalitativ del. Inom den kvantitativa delen ämnar studien att bringa förståelse över hur vanligt förekommande utvärderingar är i Sveriges 50 största kommuner, vilka typer av utvärderingar som är vanligast, hur de finansieras samt vad de främsta anledningarna är till att inte utvärdera stadsbyggnadsprojekt. Denna del fungerar som ett bakgrundsunderlag för den kvalitativa delen som bidrar till att djupare undersöka specifika utvärderingar för att få svar på hur kommuner arbetar med utvärdering som verktyg för erfarenhetsåterföring till senare stadsbyggnadsprojekt samt belysa hur olika utvärderingar tillämpas inom stadsbyggnadsprojekt och hur de genererar olika resultat. Detta görs genom intervjuer och dokumentstudier kopplade till Bo01, Västra hamnen i Malmö och Kvillebäcken, Backaplan i Göteborg. Den kvantitativa studien kommer fram till att utvärdering i någon form görs i strax över hälften av kommunerna. Särskilt vanligt är det i de kommuner med fler än 90 000 invånare. Det är främst ex post-utvärderingar som genomförs men även utvärderingar som ämnar att belysa processarbetet är vanliga. Vidare är de främsta anledningarna till att utvärdering inte genomförs brist på tid eller erfarenhet. I den kvalitativa studien framgår det att den främsta ledstjärnan i samtliga utvärderingar är att de används som ett sätt för planeringen att skapa lärdomar snarare än att bedöma huruvida projekten anses vara lyckade eller misslyckade. Trots detta, är en genomgående tendens i alla utvärderingar att de skiljer sig på flera sätt. Vissa är specifika och utreder utvalda delar av projekt medan andra är mer generella i sin omfattning. Vem det är som har tagit initiativet skiljer sig också åt. Det går att se spår av alla fyra av Vedungs utvärderingsvågor i utvärderingarna men den fjärde vågen, den evidensbaserade, bedöms på det hela taget vara aningen mer framträdande.

En strategisk fysisk planering har under flera år varit något som förespråkats från statligt håll i Sverige, men trots detta så har idealen inte fått något tydligt fäste i den kommunala planeringen. Det är utifrån detta glapp mellan teori och praktik som arbetet har sin utgångspunkt, där syftet är att skapa en förståelse för planeringsprocessens underliggande ideal, sättet som idealen påverkar planeringen och anledningen till att glappet mellan teori och praktik har uppkommit.   Dagens planeringspraktik studeras utifrån sex översiktsplaneprocesser, där ideal från den rationella, kommunikativa och strategiska planeringen identifieras och lyfts fram. Utifrån intervjuer gjorda med kommunala planerare så dras slutsatsen att dagens översiktsplanering främst är baserad på ett rationellt ideal, vilket synliggörs av den systematik och regelstyrning som finns i processen och genom den tydliga rollfördelning som finns mellan planerare och politiker. Uppsatsen visar också på att den kommunikativa teorin inte har fått det genomslag som planeringsdebatten möjligen ger sken av, utan har främst inneburit att ett större antal aktörer inkluderas i processen och att det skapats en bredare kunskapssyn. Den strategiska fysiska planeringen har främst inkluderats genom användandet av visioner, men där dessa är begränsade till att ge en riktning åt den kommunala planeringen och utgår inte från teorins konsensusbyggande eller aktörsmobiliserande aspekter.      Arbetet visar på att idealet om en strategisk fysisk planering, som förespråkas från statligt håll, inte har fått något genomslag eftersom praktiker eftersträvar ett rationellt ideal snarare än ett strategiskt. Ett första steg för att glappet mellan teori och praktik ska minska skulle i så fall vara att praktiker och statliga myndigheter eftersträvar samma ideal. Det går att härleda det rationella idealet bland planerare till att planeringssystemet i sig är rationellt uppbyggt och att planerare endast i liten utsträckning går utöver de lagstadgade kraven i sitt arbete. Glappet mellan teori och praktik har därför förstärkts av att planeringssystemet inte har förändrats i tillräckligt utsträckning, men har också påverkats av att planerare inte aktivt reflekterar över sättet som de arbetar på. Samtidigt bemöts de kommunikativa och strategiska idealen som fått genomslag av ett starkt motstånd från det rationella planeringssystemet, vilka gör att de endast delvis kunnat bli implementerade.

Recently, the selections of ethical funds are increased; at the same time investors with social and moral preferences have increased in the capital market. There are currently debates on whether ethical funds perform better or worse than funds without ethical criteria. This also involves a vivid discussion on whether investors know about the consequences of investing in ethical funds. Therefore, this study involves theories about the rationality and decision theory, in addition to what mainly control the investment decisions. The study also discusses portfolio theory since this is one of the underlying theories behind fund management and its development. The purpose of this study is to explain if ethical limitations in the selection of securities affect risk and return in the fund portfolio. This study has positivistic research approach and a quantitative method. The method involves some calculations and equations used that will be presented. The study indicates that ethical funds actually deliver better risk adjusted returns than its Swedish benchmark index. It also indicates a trend that ethical funds deliver better excess returns than funds without ethical preferences. Furthermore, the study concludes that no statistical difference between the ethical funds and the benchmark in terms of risk in investment can be demonstrated. One limitation of the study is that the survey mainly includes the Swedish market with Swedish company stakeholders. This means that there may be a need for research in a global market where also cultural aspects need to be considered. It has not previously been quite clear how ethical fund performance in the Swedish market, and at a time when demand for ethical choice increases, the goal of this study was to clarify the performance of ethical funds. / På senare tid har urvalet av etiska fonder ökat, samtidigt som investerare med sociala och moraliska preferenser har blivit allt vanligare på kapitalmarknaden. Det finns idag diskussioner om huruvida etiska fonder presterar bättre eller sämre än fonder utan de etiska kriterierna. Detta innefattar också en livlig diskussion om huruvida investerare är medvetna om konsekvenserna av att investera i etiska fonder. Därför berör studien teorierna kring den rationella- och beslutsteorin, för vilka huvudsakligen styr investeringsbesluten. Studien behandlar också portföljvalsteori då detta är en av de bakomliggande teorierna för fondförvaltning och dess uppkomst. Syftet med denna studie är förklara om de etiska begränsningar i urvalet av värdepapper påverkar risk och avkastning i fondportföljen. I studien kommer en positivistisk forskningssats användas samt en kvantitativ metod. Metoden innefattar en del beräkningar och ekvationer som används och som presenteras. Studien pekar på att de etiska fonderna faktiskt levererar en bättre  riskjusterad  excessavkastning än sitt jämförelseindex på den svenska marknaden. Den visar också tendenser att de etiska fonderna levererar en bättre excessavkastning än de fonderna utan etiska preferenser. Vidare kommer studien fram till att det inte kan påvisas någon statistisk skillnad mellan de etiska fonderna och jämförelseindexet vad det gäller risken i investeringar. En begränsning med studien är att undersökningen huvudsakligen innefattar den svenska marknaden med svenska företagsaktörer. Detta gör att det kan finns behov av forskning på en global marknad där även de kulturella aspekterna behöver bejakas. Eftersom det tidigare har varit ganska oklart vad det gäller etiska fondernas prestanda på den svenska marknaden, och i en tid då efterfrågan på etiska urvalet ökar, är målet med denna studie att bringa klarhet om etiska fonders prestation.

The aim of this thesis was to study elderly people’s experiences of and approach to their usage of home care services with tax deduction. The aim was also to describe how elderly people reason about their underlying motives of using home care service with tax deduction. The study is based on six qualitative interviews with people between the ages of 65 and 80, living in Nacka, Sweden. This thesis is a collaboration with Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum/ Stockholm Gerontology Center and part of their follow up study concerning simplified administration for elderly people applying for home care services in Nacka. The theory of rational choice was used in the analysis of the results. The primary results showed that elderly people’s usage of home care services with tax deduction was limited though regular and consist mainly of basic domestic work. The overall experiences of using home care services with tax deduction were positive and described in terms of satisfaction and as a possibility of independence and influence regarding their needs of services and how they were executed. The results indicate that the usage of home care services with tax deduction is partly based on elderly people’s lack of confidence in publicly-financed elderly care. Due to the distrust in elderly care and the self-determing factors home care services with tax deduction generated, their choice of using home care services with tax deduction seemed more appealing than publicly-financed home care services.

Sedan 1981 har ledarutbildningen UGL (Utveckling av Grupp och Ledare) varit en grundkurs för blivande officerare och är idag ett mycket använt koncept även inom näringsliv och offentlig förvaltning. Kursens mål är i enlighet med inbjudan bl.a. att få ökad förmåga att arbeta med reflektion, förstå känslors inverkan, kunna ta och ge utvecklande feedback, förstå hur värderingar påverkar ledarskap samt förstå behovet av olika ledarstilar. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det förelåg skillnad i följande variabler: ledarintelligens (emotionell, rationell och själslig intelligens), självkänsla (bas-, förvärvad och prestationsinriktad) och personlighetsdrag före resp. efter deltagande i UGL. Ledarintelligens är en ny ledarskapsmodell (Ronthy, 2006) och ett frågeformulär som bygger på denna teori är under utveckling. Ett annat syfte med studien var därför att undersöka begreppsvaliditeten hos detta instrument. Studien omfattade 125 ledare (M = 38,5 år, SD = 7,8), varav 82 kvinnor. Samtliga genomgick ledarutvecklings­programmet UGL under 2011. Tre självskattningsformulär användes i studien.  Före och direkt efter utbildningen undersöktes samtliga variabler, efter sex månader endast ledarintelligens. Resultatet visade signifikant skillnad före resp. direkt efter utbildning gällande emotionell intelligens, rationell intelligens, själslig intelligens, bassjälvkänsla, bitterhet, psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet samt social konformitet. De självskattade ökningarna i ledarintelligens kvarstod i nivå efter sex månader. Resultat från korrelationsprövningar indikerade teoretiskt rimliga samband. Då den självskattade nivån av den emotionella, den rationella samt den själsliga intelligensen uppmätte högre resultat efter deltagande i UGL i föreliggande studie, verkar det som att denna kompetensutvecklingsinsats möjligen kan ha bidragit positivt till ökad ledarintelligens hos deltagarna. / Since 1981 the leadership training UGL (Understanding Group and Leader) has been used as a basic course for new officers, and it´s today a frequently applied concept even in the commercial sector and public administration. The objectives of the course is, in accordance with the invitation to improve the participants’ abilities working with reflections, understanding the influence of emotions, providing developing feedback, understanding how our values influence leadership as well as understanding the needs of different leadership styles. The aim of the present study was to evaluate if there was a difference in the following variables: leadership intelligence (emotional, rational and spiritual intelligence), self-esteem (basic, earning and performance-based) and personality traits, before and after participating in UGL. The leadership intelligence is a new leadership model (Ronthy, 2006), and a questionnaire based on this theory is in progress. An additional aim of this study was to investigate the construct validity of this instrument. The study included 125 participants (M = 38,5 years, SD = 7,8), whereof 82 women. Everyone participated in the leadership development program UGL in 2011. Three self-assessment forms were used in the study. Before and immediately after the leadership training all variables were evaluated, after six months only leadership intelligence was evaluated. The results showed significant differences before and after participation in emotional intelligence, rational intelligence, spiritual intelligence, basic self-esteem, embitterment, psychic trait anxiety, stress susceptibility and social desirability. The self-estimated increases in leadership intelligence were still at similar levels after six months. Results from correlation tests indicated theoretical plausible correlations. In the present study the self-rated emotional, the logical, as well as the spiritual intelligence measured higher after participation in UGL. This professional development program may have contributed in a positive direction to increase employees’ leadership intelligence.