Made available in DSpace on 2016-12-23T14:09:37Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Ernani Carvalho do Nascimento.pdf: 767263 bytes, checksum: e7140c530048957dc84a6e242062a35a (MD5) Previous issue date: 2013-03-28 / This work aimed to investigate the intellectual route of modern philosopher René Descartes to support a new theory of knowledge in the face of the emergence of modernity. Descartes sought to formulate philosophical basis to secure the understanding and practice of experimental science of the XVII century. To accomplish the intent of this research was to carry out an analysis of Cartesian thinking in terms of its historical context. The philosopher then sets out the need to find the structure of the thinking subject, (res cogitans), and later in proposing a truthful God, the rational capacity to ensure truth in scientific method. Our conclusion is that the Cartesian philosophy has, through rational and analytical function to make clear what is confusing. This research is carried from the assumptions contained in the Meditations metaphysical propositions as secure bases and philosophical foundations sufficient for the knowledge and practice of modern science / A presente dissertação buscou investigar o percurso intelectual do filósofo moderno René Descartes para fundamentar uma nova teoria do conhecimento em face da emergência da modernidade. Descartes pretendeu formular bases filosóficas seguras para o entendimento e a prática das ciências experimentais do século XVII. Para realizarmos o intento desta pesquisa nos foi necessário fazer uma análise do pensamento cartesiano em função do seu contexto histórico. O filósofo estabelece, então, a necessidade de encontrar, na estrutura do sujeito pensante, (res cogitans), e, posteriormente, na proposição de um Deus veraz e autoral, a capacidade racional de garantir a verdade no método científico. Nossa conclusão é a de que a filosofia cartesiana possui, por meio do método racional e analítico, a função de tornar claro o que é confuso. Essa pesquisa se realiza a partir dos pressupostos contidos nas Meditações metafísicas, como proposições das bases seguras e dos fundamentos filosóficos suficientes para o conhecimento e a prática da ciência moderna

Le but du présent travail est de proposer une interprétation du concept de déconstruction chez Heidegger. Notre interprétation repose sur trois thèses : 1) La déconstruction est l’un des trois éléments de la méthode phénoménologique de Heidegger avec la réduction et la construction, ces trois éléments étant indissociables les uns des autres. 2) Ces trois éléments nous permettent de comprendre la stratégie la plus générale de constitution de la pensée de Heidegger. 3) La déconstruction de la métaphysique est la version heideggérienne de la critique de la raison. Dans la première partie, la réduction est définie comme une opération de remise en question des présupposés naturalisés de la pensée, le présupposé qui fait l’objet de la réduction de Heidegger étant le concept métaphysique d’être. Dans la deuxième partie, la construction est définie comme une généalogie des présupposés naturalisés de toute l’histoire de la métaphysique. La construction nous permet de dégager deux définitions de la métaphysique chez Heidegger : 1) En tant que compréhension hégémonique et normative des concepts fondamentaux de l’Occident : être, vérité, pensée, langage et homme. 2) En tant qu’onto-théologie. Dans la troisième et dernière partie, la déconstruction est définie comme une double opération. D’une part, l’opération négative de circonscription des limites de la métaphysique, d’autre part, l’opération positive consistant dans la proposition d’une nouvelle manière de penser les concepts fondamentaux de la métaphysique. / The aim of this work is to propose an interpretation of Heidegger’s concept of deconstruction. Our interpretation is based on three thesis: 1) the deconstruction is one of the three elements of Heidegger’s phenomenological method with the reduction and the construction, these three elements being indissociable from each other. 2) These three elements allow us to understand the most general strategy of Heidegger’s thought constitution. 3) The deconstruction of metaphysics is the heideggerian version of the critique of reason. In the first part, the reduction is defined as an operation of questioning the naturalized presuppositions of thought, the metaphysical concept of being is the naturalized presupposition which is the object of Heidegger’s reduction. In the second part, the construction is defined as a genealogy of the naturalized presuppositions of the whole history of metaphysics. The construction allows us to identify two definitions of metaphysics in Heidegger’s thought: 1) as an hegemonic and normative understanding of the basic concepts of the West: being, truth, thought, language and man. 2) As an onto-theology. In the third and last part, the deconstruction is defined as a double operation. On the one hand, the negative operation of circumscription of metaphysics’ limits, on the other hand, the positive operation which consists in the proposition of a new way of thinking the basic concepts of metaphysics.

自啟蒙運動(Enlightenment)以來，西方近代哲學彌漫一股強烈的人文訴求，要求提升人的意義與價值。本論文是就哲學的角度，以近代哲學之集大成者－康德(I. Kant)作為討論問題的起點，而康德哲學中所要求的人文意義之建立，正是以自主的理性為基礎，並且透過自我的反省與檢討決定中彰顯出來。而此種對自主理性的訴求，正反應了自近代以來人文價值與意義之建立的最佳註腳。然而，康德哲學自『實踐理性批判』之後卻尚且留下實踐理性與理論理性誰為優位的困境，很明顯的，康德是必須調強調實踐理性的優位性，也就是強調人所具有的理性能力必須發揮出來，但是到『實踐理性批判』的工作，這是一個未竟之志，因此本論文繼之以黑格爾(G. W. F. Hegel)得哲學，進一步地探討有關這之間的問題。在黑格爾的學說發展中，他將一切均化約在所謂的「絕對精神」(Absolute Spirit)的發展中，這也就是說，所有的現實發展之一切事物對黑格爾而言，都是屬於絕對精神邁向自身發展的環節之一，如此一來，他將康德的見實踐理性推至更為先驗與必然性，因為所有的意義發展都是在絕對精神的發展、也就是實踐中彰顯出來，所以黑格爾的工作是為康德的實踐理性作出一完美必然的詮釋。但是，繼之而起的少壯黑格爾學派(Young Hegel-ians)與馬克思，卻反省到黑格爾所謂的實踐意義，只不過是意識(Con-sciousness)的自我意識之轉變而已，基本上根本沒有接觸到現實的層面，充其量不過只是意識的落實而已。所以馬克思提出了「勞動」作為實踐的真實意義與動力所在，企圖將實踐理性所要求的實踐性真正地彰顯出來。透過馬克思對黑格爾的批判，近代哲學所要求的實踐與自主性算是完成其真正的計劃。

No description available.

<p>En undersökning av den amerikanska feminist- och befrielseteologen Carter Heywards syn på andlighet och sexualitet. Undersökningen visar att Heyward med utgångspunkt i en relationell teologi ser både andlighet och sexualitet som lika viktiga aspekter av en autentiskt ömsesidig relation mellan människor.</p>

<p>In this essay I plan to mainly write about the Christian church. However, I will shortly mention other parishes.</p><p>In the first part I will in the first chapter write how the church saw earlier on HBLT (Homo-, Bisexual, Lesbians and Transgender) people. In the second chapter how the situation is today and finally in the third chapter I will try to see how the situation is in the future in both in a positive and negative aspect.</p><p>In the second part I will write about Troy Perry, the founder of M.C.C. Metropolitan Community Churches). In the first chapter I will write shortly about when he was growing up, in the second about his vocation to become a minister and in the third chapter about his founding of M.C.C.</p><p>In the third and last part I will in the first chapter write about the first years, in the second chapter about how it is today and in the third and last chapter what the elders in the church sees how the future will look like.</p><p>My main question is to see if M.C.C. is needed even in the future.</p> / <p>I denna uppsats tänker jag skriva om den framför allt kristna kyrkan. Även om jag kommer att beröra andra församlingar i texten, först och främst islam.</p><p>I den första delen tänker jag i första avsnittet skriva om hur kyrkan har sett på HBT (Homo-, Bisexuella och Transpersoner). I det andra avsnittet hur det ser ut i dag. I det tredje avsnittet hur det kan komma att se ut i framtiden. Både vad jag tror och vad jag hoppas. Kursivering betyder att ordet finns i ordförklaringarna.</p><p>I den andra delen tänker jag skriva om Troy Perry (M.C.C.’s grundare). I första delen berättar jag lite om hans uppväxt. Andra avsnittet om hans kallelse till präst och i det tredje när han grundar M.C.C. (Metropolitan Comunity Churches)</p><p>I den sista och tredje och sista delen tänker jag i första avsnittet skriva om M.C.C. och kyrkans första tid I andra avsnittet hur det ser ut i dag och slutligen i det tredje avsnittet hur kyrkans ledning ser på framtiden.</p><p>Min frågeställning är om M.C.C. behövs även i framtiden.</p>

Syftet med det här arbetet är att få en insyn i vad förskolebarn har för tankar om de frågor som berör döden. Frågeställningen som besvaras är: ”Vad har förskolebarn för tankar om döden?” Kvalitativa intervjuer har skett med tio förskolebarn i åldrarna fyra till sex år vilka ligger till grund för undersökningen i arbetet. Även teckningar av barnen som förtydligar deras tankar ingår i undersökningen. Förskolebarnen tillhör samma förskola i Värmland. Det som sägs i intervjuerna kan inte generaliseras att gälla alla förskolebarn, utan gäller enbart för de förskolebarn som intervjuerna är utförda med. Undersökningsresultatet påvisar att förskolebarn har en öppen syn på döden. Barnen har haft tankar om det mesta som berör ämnet. Deras teckningar visade också en bred variation av tolkningar av döden. / The purpose of this thesis is to gain an insight into pre-school pupils’ thoughts concerning death. The question at issue is: “What thoughts do pre-school pupils have concerning death”? Qualitative interviews have been done with ten pre-school pupils of four to six years of age which are the foundation of this work. Drawings by the children that clarify their thoughts are also included in the thesis. The pupils all go to the same pre-school in Värmland. Everything that is said in the interviews is only applicable to the pre-school pupils that have been interviewed and can not be generalized to apply to other pre-school children. This thesis proves that pre-school pupils have an open mind regarding death. The children have had a wide range of thoughts on the subject. Their drawings also showed a wide range of interpretations regarding death.

En undersökning av den amerikanska feminist- och befrielseteologen Carter Heywards syn på andlighet och sexualitet. Undersökningen visar att Heyward med utgångspunkt i en relationell teologi ser både andlighet och sexualitet som lika viktiga aspekter av en autentiskt ömsesidig relation mellan människor.

Den här magisteruppsatsen analyserar domen mot Microsoft i EG-domstolens första instans. Domen fastställde att Microsoft genom användningen av kopplingsförbehåll, missbrukat sin dominerande ställning enligt artikel 82 i EG-fördraget. Kopplingsförbehållet i det aktuella fallet bestod i att Microsoft uteslutande sålde två separata produkter tillsammans, operativsystemet Windows och mediaspelaren Windows Media Player. Före Microsoft-fallet tillämpades inom EG-rätten ett per se-förbud mot kopplingsförbehåll, vilket innebar att de automatiskt ansågs olagliga utan att effekterna av det individuella kopplingsförbehållet utreddes. Kopplingsförbehållet i Microsoft-fallet ansågs däremot ha en så komplicerad karaktär att en vidare utredning var nödvändig. Därför gjordes en övergång från per se-förbudet till en bedömning med inslag av rule of reason. Den nya bedömningen innebar bland annat en granskning av den effekt som kopplingsförbehållet hade på marknaden. Det var också möjligt för Microsoft att visa att kopplingsförbehållet hade konkurrensfrämjande effekter och effektivitetsvinster som övervägde kopplingsförbehållets konkurrenshämmande effekter, vilket skulle anses som sakligt skäl. Om det bedömdes att det fanns sakliga skäl till kopplingsförbehållet, skulle det kunna tillåtas. I ett närmast identiskt fall av kopplingsförbehåll i USA, även det gällande Microsoft, ansågs en bedömning enligt rule of reason vara bättre än tillämpningen av ett per se-förbud. Det fanns dock betydande skillnader mellan den rule of reason-bedömning som förespråkades i USA och den europeiska bedömningen som hade inslag av rule of reason. I USA ansågs exempelvis testet som användes för att fastslå att kopplingsförbehållet bestod av två separata produkter som alltför tillbakablickande och riskerade att hämma teknologisk utveckling och innovation. Det synsättet fanns inte i Europa och därför tillämpades testet vid bedömningen av Microsofts kopplingsförbehåll. Den europeiska metoden för att bedöma kopplingsförbehåll ställde överlag betydligt hårdare krav på svaranden än den amerikanska motsvarigheten. I det europeiska fallet var det upp till Microsoft att visa att kopplingsförbehållet var ”indispensible”, det vill säga nödvändigt för att effektivitetsvinsterna och de konkurrensfrämjande effekterna skulle erhållas. Något krav på svaranden att visa att kopplingsförbehållet var nödvändigt ställdes inte i USA. Trots att vi ställer oss positiva till avsteget från ett per se-förbud, anser vi att det nya sättet att bedöma kopplingsförbehåll har svagheter. Metoden att fastslå effekterna av kopplingsförbehållet är mycket spekulativt och kravet på att svaranden måste visa att kopplingsförbehållet är nödvändigt för att uppnå konkurrensfrämjande effekter är alltför hårt. Det råder fortfarande osäkerhet kring vilka konsekvenser den nya europeiska metoden kommer att få i framtiden vid bedömningen av kopplingsförbehåll enligt artikel 82 i EG-fördraget. Sedan Microsoft-fallets avgörande har det inte tagits upp något annat fall av kopplingsförbehåll, varken av Kommissionen eller EG-domstolen. Det är därför än så länge oklart om per se-förbudet är avskaffat och en rule of reason-inriktad bedömning kommer att göras i fortsättningen.

In this essay I plan to mainly write about the Christian church. However, I will shortly mention other parishes. In the first part I will in the first chapter write how the church saw earlier on HBLT (Homo-, Bisexual, Lesbians and Transgender) people. In the second chapter how the situation is today and finally in the third chapter I will try to see how the situation is in the future in both in a positive and negative aspect. In the second part I will write about Troy Perry, the founder of M.C.C. Metropolitan Community Churches). In the first chapter I will write shortly about when he was growing up, in the second about his vocation to become a minister and in the third chapter about his founding of M.C.C. In the third and last part I will in the first chapter write about the first years, in the second chapter about how it is today and in the third and last chapter what the elders in the church sees how the future will look like. My main question is to see if M.C.C. is needed even in the future. / I denna uppsats tänker jag skriva om den framför allt kristna kyrkan. Även om jag kommer att beröra andra församlingar i texten, först och främst islam. I den första delen tänker jag i första avsnittet skriva om hur kyrkan har sett på HBT (Homo-, Bisexuella och Transpersoner). I det andra avsnittet hur det ser ut i dag. I det tredje avsnittet hur det kan komma att se ut i framtiden. Både vad jag tror och vad jag hoppas. Kursivering betyder att ordet finns i ordförklaringarna. I den andra delen tänker jag skriva om Troy Perry (M.C.C.’s grundare). I första delen berättar jag lite om hans uppväxt. Andra avsnittet om hans kallelse till präst och i det tredje när han grundar M.C.C. (Metropolitan Comunity Churches) I den sista och tredje och sista delen tänker jag i första avsnittet skriva om M.C.C. och kyrkans första tid I andra avsnittet hur det ser ut i dag och slutligen i det tredje avsnittet hur kyrkans ledning ser på framtiden. Min frågeställning är om M.C.C. behövs även i framtiden.