Revisorernas anmälningsskyldighet för centrala ekonomiska brott började gälla den första januari 1999. Enligt ett uttalande från Ekobrottsmyndigheten (EBM) finns det ett intresse att utöka anmälningsplikten till att även omfatta redovisningskonsulter. Detta för att konsulterna arbetar nära företagen och har kontakt med företag av samtliga bolagsformer till skillnad från revisorerna. Syftet med uppsatsen valdes därför till att undersöka i vilka fall anmälningsskyldighet går att införa för redovisningskonsulter, där redovisningskonsulternas inställning till ämnet används som indikator. Undersökningen har huvudsakligen baserats på fyra intervjuer med revisorer och redovisningskonsulter. Dessutom har en kompletterande nätbaserad enkätundersökning gjorts för att ge en bild av inställningen hos landets redovisningskonsulter. Resultatet av detta har visat sig vara en allmänt negativ bild av ett utökande av anmälningsplikten då de flesta anser att det skulle skada förtroendet mellan konsult och företag samt att det är en uppgift som ligger utanför konsulternas yrkesroll. Däremot skulle en anmälningsplikt bli aktuell om de så kallade mikrobolagen slapp skyldigheten att ha revisor.

Efter revisionspliktens avskaffande har kvaliteten på ekonomiska rapporter försämrats då företag väljer att varken ta hjälp av en revisor eller redovisningskonsult. I samhället är det svårt att skilja mellan en revisor och redovisningskonsult samtidigt som inte alla företag inser värdet av en redovisningskonsults tjänster. I bolag som väljer bort revisorn innebär det ett större ansvar för redovisningskonsulten vilket är ett problem om denne inte kan axla det ökade ansvaret. Syftet med föreliggande studie är att förklara hur de auktoriserade redovisningskonsulternas yrkesroll har påverkats av revisionspliktens avskaffande och därefter se om de är redo att bemöta de nämnda problemen. För att studera förändringen har redovisningskonsulter, revisorer och branschorganisationerna FAR samt SRF intervjuats. Deras svar ställdes mot en analysmodell som har utformats utifrån professionsteorier och slutsatsen är att den auktoriserade redovisningskonsulten efter revisionspliktens avskaffande utför mer kvalitetssäkring och tar större ansvar samt att yrkesrollen har förtydligats.

Huvudsyftet är att belysa redovisnings-konsulter och Reko samt att återge en representativ överblick över hur redovisningskonsulter själva upplever att Reko påverkar deras yrkesrolls utveckling till att bli en profession.I denna studie har kvantitativ metod använts. Data har samlats in genom en granskning av teori och tidigare forskning inom ämnesområdet samt en enkätundersökning som har gått ut till branschorganisationen Fars redovisningskonsulter. Vi har redovisat och analyserat data med hjälp av en regressionsanalys, hypoteser och tabeller.

Frågeställning:        • Hur kommer kvalitetssäkringen av redovisningskonsultens arbete att utföras när frivillig revision råder? • Kommer den frivilliga revisionen att påvisa en ökning av den ekonomiska brottsligheten och hur kommer detta i sådana fall att hanteras av branschen och dess kontrollerande organ? Syfte:                       Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur den faktiska kvalitetssäkringen sker för redovisningskonsulters arbete i de fall ingen revision längre utförs, samt att utreda hur den ekonomiska brottsligheten påverkas av den frivilliga revisionen.                  Metod:                     Uppsatsen utgår från en kvalitativ studie där verkligheten har studerats för olika respondenter och deras organisationer. Totalt genomfördes sex intervjuer med åtta respondenter verksamma på redovisnings- och revisionsbyråer, Skatteverket samt Sveriges Redovisningskonsulters Förbund. En teorigenomgång görs också för ämnesrelevanta områden. Slutsats:                   Införandet av den nya lagen har resulterat i att kvalitetssäkring har blivit allt viktigare då auktorisation för redovisningskonsulter är i fokus när det gäller valmöjligheten om frivillig revision råder. Reko:s riktlinjer har standardiserat arbetet och gör att branschen når upp till samhällets krav på utökad kvalitet.                                  Inom ekonomisk brottslighet har en tydlig trend visat på en ökning genom hela 2000-talet och till största del utgörs den ekonomiska brottsligheten av skattebrott och bokföringsbrott. Förbyggande åtgärder är införda för att förhindra denna utveckling och resultatet av dessa försök har visat att antalet avslutade fall stiger.

I november 2010 infördes en lagändring så att revision blir frivillig för små aktiebolag. För existerande små bolag krävs ändring i stadgarna för att kunna avsäga sig revision men nystartade små aktiebolag kan avsäga sig revision direkt. Antalet nystartade aktiebolag ökade markant efter 1 november 2010. Lagen är ännu så ny att det är för tidigt att se andra effekter av den. I den här studien fokuseras på några olika revisorers förväntningar och föreställningar om hur frivillig revision kommer att påverka deras arbete för att synliggöra deras tankemönster om sitt arbete och sin framtid. Uppsatsen undersöker hur några revisorer, två auktoriserade och en godkänd tror att frivillig revision kommer att påverka deras arbete och deras relation till kunder som är småföretagare. Främst kvalitativ metod används; fallstudie med personliga semistrukturerade intervjuer som primär källa. I insamlandet och analysen av det empiriska materialet används diskursanalytiskt perspektiv, narrativ analys och teori om förändringsbenägenhet och revisorers tankesätt. Slutsatser som dras från studien är att de intervjuade revisorerna inte tror att frivillig revision kommer att påverka deras arbete så mycket. De tror att småföretagare kommer att fortsätta anlita dem för revision och/eller andra uppdrag eftersom t.ex. kreditgivare och investerare fortfarande kommer att kräva revision. Antalet nystartade aktiebolag som väljer bort revision och erfarenheter från liknande lagändring i Danmark kan tyda på en annan framtid. Mönster som framträder i analysen är att anställningsform och arbetserfarenhet påverkar revisorers sätt att tänka. Egna företagare som arbetar både med revision och rådgivning är mer förändringsbenägna än revisorn som enbart arbetar med revision. Finns både revisorer och redovisningskonsulter i det företag man är anställd i eller driver, kan de båda rollerna komplettera varandra än mer i framtiden. Revisorerna i fallstudien kännetecknas både av homogenitet och heterogenitet i sina sätt att tänka.

The digitalization of society has developed rapidly in recent years and has not left any industry untouched. One of the professional groups that is greatly affected by the progress of digitalization is accounting consultants, where much of the basic work has become subject to automation. The study intends to investigate how the accounting consultant's professional role has changed as a result of digitalization by examining the change with the help of institutional theory. The purpose of the study is to create an understanding of how the accounting consultant's professional role has changed as a result of digitalization in accounting. To reach the purpose of the study, a qualitative research method with semi-structured interviews were chosen. The respondents in the study consist of eight accounting consultants with at least five years of experience in the industry and have been selected via a purposive sampling. Conclusions drawn from the study's results are that digitalization has affected the accounting consultant's professional role. Digitalization has contributed to an efficient work process and freed up time for other tasks. Based on the institutional theory, it is concluded that it is mainly two of the three pillars within the theory that has affected the change in the professional role. The normative pillar and the cultural-cognitive pillar have had an impact on the change that has taken place in the professional role, while the regulative pillar has not had as great an impact on the change. The results of the study demonstrate that the effects of digitalization have contributed to new standards being created within the industry and that the accounting consultants themselves have been involved and contributed to the development that has taken place within the industry.

Arbetet med hållbarhet är idag är ett aktuellt ämne som allt fler företag väljer att ta del av och engagera sig i. Med detta kan redovisningskonsultens traditionella roll komma att ändras. Dock uppmärksammas en avsaknad av kompetens från konsulterna varpå kompetensutveckling inom hållbar rådgivning är essentiellt. Anpassningen till att arbeta med hållbarhet och att utveckla kompetens hos konsulterna utgör ett ansvar på redovisningsbyråerna för att de ska uppnå målet med att vägleda företag mot att växa sunt.  Syftet med studien är att identifiera de kompetensområden redovisningskonsulter behöver kompetensutvecklas inom för att på ett optimalt sätt kunna vägleda företag mot att växa sunt. Vidare är syftet att undersöka om det finns faktorer som påverkar arbetet med kompetensutveckling, vilka redovisningsbyråer således kan ta hänsyn till i anpassningen mot hållbar rådgivning. Redovisningsbyråer befinner sig idag i en situation där de har möjlighet att påverka redovisningskonsulters kompetens och förmåga att skapa medvetenhet och engagemang, förmedla kunskap inom hållbarhet och förändra företags påverkan på miljön. Detta förutsatt att de arbetar med kompetensutveckling inom identifierade kompetensområden; sociala, tekniska och affektiva förmågor samt tar hänsyn till; en integrerad strategi, kundstock och efterfrågan, byråns mål med kompetensutveckling, vilka som avses att arbeta med hållbar rådgivning, inlärningsmiljön och läranderesultatet. / The work with sustainability is a current topic today that more and more companies choose to take part in. Due to this fact, the traditional role of the accounting consultant may change. However, attention is paid to lack of competence from the consultants, whereupon competence development in sustainable guidance is essential. The adaptation to work with sustainability and develop the consultants’ competence enables accounting firms to achieve the goal of guiding companies towards a sustainable growth. The purpose of the studies is to identify the competence areas in which accounting consultants need to develop competence in order to be able to guide companies in an optimal way towards a sustainable growth. Furthermore, the purpose is to apply if there are factors that affect the work with competence development, which accounting firms can therefore take into account in the adaptation to work with sustainable guidance. Accounting firms today are in a situation where they have the opportunity to influence accounting consultants 'competence and ability to create awareness and commitment, convey knowledge in sustainability and change companies' impact on the environment. This given that they work with competence development within identified competence areas; social, technical and affective abilities and takes into account; an integrated strategy, customer base and demand, the agency's goals with competence development, those intended to work with sustainable guidance, the learning environment and the learning outcome.

Den första november 2010 försvann revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige. Detta medför att det uppstår konsekvenser för de företag som aktivt väljer bort revisorn.  Om inte den externa granskningen finns måste någon annan kontrollfunktion kvalitetssäkra redovisningen för att minimera risken för fel. Det mest naturliga alternativet idag är att redovisningskonsulten intar den rollen då den har insyn i redovisningen och en kontinuerlig kontakt med företaget. Därigenom uppstår frågan om redovisningskonsulten kan vara en tillräcklig kontrollfunktion för att säkerställa kvalitén på redovisningen i dessa företag? Syftet med uppsatsen är att utreda hur revisorns respektive redovisningskonsultens faktiska kontrollfunktion ser ut i det mindre aktiebolaget. För att besvara syftet har vi genomfört två enkätundersökningar bland redovisningskonsulter och revisorer i Uppsalaområdet. Undersökningen tar sin grund i de bådas faktiska kontrollfunktion som i referensramen omfattas av kommunikation, granskning och rapportering samt ansvar. Det har visat sig att redovisningskonsulten har en mer kontinuerlig kontakt med det mindre aktiebolaget och att de båda utför granskningar av redovisningen. Det har dock visat sig att redovisningskonsulten inte har samma möjlighet att kvalitetssäkra redovisningen då bokslutsrapporten inte har tillräckligt med förtroende. Uppsatsen mynnar ut i en slutsats om att redovisningskonsulten i dagsläget inte kan ersätta revisorns kontrollfunktion på grund av att kompetensspridningen är alltför bred vilket främst beror på att det inte ställts tydliga krav på yrkesgruppen.

Titel: Hur anpassas kreditprocessen för ett litet företag av att regelverken för redovisningskonsultens och revisorns yrkesutförande innehåller olika krav på oberoende?                                                      Seminariedatum: 2016-01-22                                                         Ämne Företagsekonomi, Kandidatuppsats, 15 hp                                             Författare: Ellen Oskarsson, Emilia Hellberg                                                     Handledare: Per-Ola Maneschiöld                                                                       Nyckelord: Kreditprocess, Små företag, Oberoende, Redovisningskonsult, Revisor, Normer, Regelverk, Kreditgivare, Normgivare.                  Syfte: Syftet är att undersöka hur kreditprocessen anpassas beroende på om företagen anlitar en redovisningskonsult eller en revisor och om anpassningen beror på yrkesgruppernas olika oberoende.                                                        Metod: En kvalitativ forskningsmetod användes bestående av intervjuer med respondenter från kreditgivarna och respondenter från normgivarna. Teori: Regelverk för respektive yrkesgrupp, företagsekonomiska teorier och tidigare forskning utgör uppsatsens referensram. Empiri: Data samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer där fyra respondenter från intressentgruppen kreditgivare och fyra respondenter från intressentgruppen normgivare intervjuades.                                                         Bakgrund och problemformulering: Redovisningskonsulter och revisorer är två yrkesgrupper som kan anlitas i varandras ställe för att förse företags bokslut med en kvalitetsstämpel. Skillnaden mellan yrkesgrupperna utgörs av att de måste förhålla sig till olika regelverk vilket antas speciellt problematiskt när det kommer till deras olika krav på att utföra sitt uppdrag oberoende. Slutsats: Studien konstaterar att kreditprocessen inte anpassas av yrkesgruppernas olika krav på oberoende, däremot kan det konstateras att det är banktjänstemännens inställning till de olika yrkesgrupperna som avgör om kreditprocessen ska anpassas.

<p>Från och med 1 januari 2007 gäller nya och förenklade redovisningsregler som stadgar att alla verksamheter ska avsluta sina räkenskaper med ett årsbokslut eller en årsredovisning. Mindre företag har dessutom möjligheten att använda ett förenklat årsbokslut. För enskilda näringsidkare finns en vägledning utgiven av Bokföringsnämnden i syfte att ge en överskådlig beskrivning av de nya reglerna och deras tillämpning. En enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut ska använda sig uteslutande av reglerna i denna vägledning.</p><p>Anledningen till att reglerna ändrades var enligt propositionen att det tidigare regelverket var komplicerat och svårt att överblicka. De nya reglerna i bokföringslagen som stadgar att bokslutsskyldighet nu gäller alla bokföringsskyldiga, syftar till att förenkla redovisningen för de allra minsta verksamheterna. Arbetsbördan och kostnaderna ska dock inte öka i samband med de nya reglerna, enligt propositionen till lagen. Nu utvecklas också en kategorisering av företag i Sverige för att ytterligare förenkla redovisningen. Den första kategorin K1 innefattar bland andra enskilda näringsidkare och det är denna företagsform och de tillhörande reglerna som behandlas i uppsatsen.</p><p>Problemet med de nya reglerna i bokföringslagen är att veta om de verkligen medför en förenkling för de enskilda näringsidkarna och om denna vägledning är tillräcklig som manual. Eftersom propositionen säger att arbetsbörda och kostnader inte kommer att öka är frågan därför också om detta stämmer. Syftet med uppsatsen är således att undersöka vad redovisningskonsulter har för uppfattning om de nya reglerna och vad de tror att konsekvenserna blir.</p><p>Vår undersökning baserades på en kvalitativ metod där vi intervjuade fyra respondenter, som dagligen arbetar med bland annat redovisningsfrågor. I det empiriska material vi genom intervjuerna fick fram kunde vi utläsa att de flesta respondenter uppfattar syftet med ändringarna i bokföringslagen som bra, men att de ändå inte kommer att medföra någon större förenkling för enskilda näringsidkare. Respondenterna tror också att reglerna kommer att medföra mer arbete och större kostnader för näringsidkaren, eftersom fler näringsidkare kommer att behöva söka hjälp. Respondenterna tycker heller inte att vägledningen är förståelig för någon som inte har ekonomisk utbildning och att den därför inte kommer att vara till hjälp för den enskilde näringsidkaren.</p>