No description available.

No description available.

Denna uppsats är en pilotstudie för Regionförbundet Östsam. Den syftar till att kritisera och testa en metod som behandlar serviceutbudet i tätorter inom Fjärde storstadsregionen. Denna metod bygger på att kartlägga utbudet, vikta detta enligt en poängmodell och sedan analysera resultatet och söka skapa en ortsklassificering. Metoden är tänkt vara ett verktyg i modern regionalplanering och kunna förbättra serviceutbudet i regionen. I studien har svensk regionalpolitiskt historia, centralorts- och nätverksteori använts för att visa på hur modern regionalplanering söker skapa samarbeten utifrån funktionella omland och inte genom administrativa områden.Det studien visar är att metoden står i förhållande till den politik som förs av dess användare. Metodens olika delar utformas utifrån den bakomliggande politiken. Vidare konkluderas det att metoden går att användas för regionalplanering men mest som ett initialt verktyg för vidare arbete. Inga direkta slutsatser kunde dras ur resultatet då underlaget för studien varit för begränsad. dock ges en exemplifiering av hur resultatet kan komma att presenteras och användas, bland annat genom en typ av klassificering av de använda orterna.

The craft of planners are planning for a better future. Knowledge about climate change, environment, health and availability effects the trend towards less car dependent societies in favour of public transport and active transport like walking and biking. This study takes place in Västerbotten, one of Sweden’s most north provinces with a population of 260 000 inhabitants. It is a sparsely populated area with two dominant cities, the other municipalities are largely unpopulated. The issue in this study is to see what opportunities exist to create a regional plan for pedestrians and bicyclists. I have conducted a participatory observation during the meetings where civil servants were in creation of this regional plan.

Den här uppsatsen studerar vilka möjliga vinster som deltagande i regionala planeringsprocesser kan generera. På senare tid har den regionala planeringen i Sverige fått ett uppsving där kommuner och regioner väljer att samverka i informella nätverk. Däremot har ett glapp mellan nivåerna identifierats, varpå samverkan inte fungerat utan problem. Denna studie ämnar därför till att undersöka vilka incitament som ligger till grund för aktörers deltagande i regionala samverkansprocesser men även hur processerna påverkas av sin informella karaktär. Uppsatsen tar utgångspunkt i en fallstudie, i form av fallet Region Kronoberg med tillhörande kommuner. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sammanlagt fem stycken regionala och kommunala tjänstemän, samt genom dokumentstudier där olika regionala och kommunala dokument har granskats. För att analysera insamlade data har en kvalitativ innehållsanalys genomförts. Ett analytiskt ramverk har satts upp utifrån Nuissl och Heinrichs (2011) fyra kategorier aktörer, relationer, institutionella ramverk och beslutsprocessen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter har grundat sig på governance och nätverksstyrning. Studien pekar på att globaliseringen är den övergripande anledningen till varför en regional planering behövs. Den regionala nivån ses bli en arena där vissa planeringsfrågor kan lyftas och hanteras. Incitamenten till varför kommunerna och regionen väljer att samverka skiljer sig åt, där kommunerna främst fokuserar på ett resursutbyte för kommunens egna vinning, och där regionernas intresse är att gynna den regionala utvecklingen varpå de har ett större helhetsperspektiv. Regionen är beroende av att samverkan sker samt att kommunerna väljer att agera utifrån regionala strategier för att dessa ska kunna realiseras. Kommuner visar däremot inget beroende av regionen men ser ändock ett intresse i att delta då processen kan generera vinster. Institutionella ramverk har stor påverkan på samverkans- och beslutsprocessen, där det formella ramverket sätter ramarna för samarbetet, medan de informella genererar en arena där roller och regler får växa fram utifrån förhandlingar och behov. I denna informella arena uppstår dock konflikter och det är här det omtalade glappet går att finna. Konflikterna beror på problematiskt ansvarsutkrävande, vaga rollfördelningar, olikartade intressen och bristande gemensam identitet. I det informella ramverket uppstår även en maktkamp mellan kommunerna och regionen, där aktörerna innehar makt i varsin ände av processen. Olika intressen och ansvar påverkar även beslutsprocessen där vissa intressen får prioritet framför andra. Slutligen pekar studien på att det främst är kommunerna som ser vinster med samverkan. Då regionens strategier inte realiseras på kommunal nivå är det inte säkert att regionen upplever lika mycket vinster med samverkan. Regionens begränsade mandat ställs mot kommunernas planmonopol varpå regionen själv inte kan implementera sitt arbete.

Det samhälle vi lever i idag blir allt mer mobilt och människor har möjlighet att röra sig överstörre områden på kortare tid. Däremot är satsningar inom transportsystem oftast koncentrerattill områden som ger störst samhällsekonomisk lönsamhet, alltså tätorter och större samhällenmed högt antal resande. Vilket resulterar i att områden med lägre resandeantal hamnar utanfören utveckling mot ett mer mobilt och hållbart samhälle. Landsbygd innebär glesa miljöer, långaavstånd och lägre efterfrågan för alternativa färdmedel vilket skapar ett starkt beroende förprivatbilen. Denna uppsats syftar till att belysa den problematik som uppstår för mobilitet ochtillgänglighet på landsbygd. Genom enkät- och intervjustudier avgränsat till det skånska,tätortsnära landsbygdsområden Arrie har vi samlat in vårt empiriska material och sedananalyserat detta och kopplat till teorier och begrepp. Det har framkommit att bilen är oundvikligäven om satsningar görs på kollektiva noder och gång- och cykelvägar i sådana miljöer. Vilketockså är den syn som Region Skåne och Skånetrafiken har då de motiverarkombinationsresande för hållbart resande. / Our society tends to go more and more mobile while people tend to move over a greater area of land at a shorter time than ever before. Still economic investments in transport-systems tends to be located where they will have the greatest economic increase for society which are cities and bigger communities with a high number of travelers. This results in areas with lower number of travelers ends up outside of the development towards the mobile and sustainable society. Rural areas which have longer distance to social service and lack of alternative travel options creates a dependency for the private owned car. This essay seeks to highlight problems with mobility and accessibility in rural areas. Through surveys and interviews in the rural area Arrie, we have gathered empirical material and analyzed it for the purpose of linking it to theories and concepts. We have come to the conclusion that even if economic investments is made on nodes in the public-transport and paths for walking and biking in rural areas, the car is still inevitable. Which is also one of the motivators for Region Skåne and Skånetrafiken for combined transport for sustainable travel.

QC 20101130

Den pågående urbaniseringen är en av orsakerna till att det regionala perspektivet ökati betydelse. Det ställer krav på planeringen och skapar ett behov av en väl fungerandesamverkan mellan de aktörer som påverkar den regionala utvecklingen. Institutionellaroller och ansvar behöver därför kartläggas. I ljuset av detta är denna studiesövergripande syftet att bidra med en ökad förståelse kring ansvar och roller i regionalasamverkansprojekt. Studien undersöker vilka framgångar och svårigheter som iakttasunder det första året av ett regionalt utvecklingsprojekt och redogör bl.a. för deltagandeoch incitament hos projektens deltagare. För att studera detta baseras det empiriskamaterialet på en intervjustudie och dokumentsanalys. Ökad förståelse för samverkan iplaneringen har växt utifrån tongivande tankeströmningar inom kommunikativ planeringoch institutionell teori. Resultatet visar en diversifierad bild av incitament för deltagande.Dock nyanseras en bild av att samverkan upplevs angelägen. Varje enskild aktörs beslutatt delta kan bl.a. förstås utifrån deras uppskattning av eventuella vinster och förluster avatt delta eller avvakta. Även då samverkan anses angelägen finns det ett flertal faktorersom kan hindra samverkan. Studien visar att det funnits en ständig strävan efter att nåsamförstånd. Denna strävan har bidragit till meningsfullhet, ett gemensamt språk ochförhållningsätt där motivation för deltagandet successivt har skapats. Det kan konstaterasatt regional samverkan är en tidskrävande process som kräver utrymme för dialog ochkonflikt.

Regionerna ansvarar för den regionala utvecklingsplaneringen men besitter inte själv beslutanderätt kring genomförandet av den fysiska planeringen. Kommunerna har därtill inte mandat att hantera problem som kräver regionala lösningar. Det innebär att regionen för att få genomslag för vision och mål behöver samverka med andra aktörer i planeringssystemet samt att kommunerna har ett intresse av samverkan regionalt. Frågan är vilka förutsättningar den regionala planeringen har för detta och är kommunerna villiga att ge upp del av sin beslutanderätt till förmån för samarbete och samverkan i regionen?   Syftet har varit att undersöka hur väl sambandet mellan den regionala och kommunala planeringen fungerar genom att analysera i vilken mån regionala visioner och mål omsätts i kommunala översiktsplaner. Arbetet har utformats som en flerfallstudie där två regioner med innefattande kommuner jämförts, region Örebro län och Skaraborgs kommunalförbund i Västra Götalandsregionen. Data har samlats in genom dokumentstudier av regionala och kommunala dokument varmed en kvalitativ innehållsanalys har genomförts på materialet. Begreppen governance och rescaling har utgjort den teoretiska utgångspunkten för arbetet.   Av granskade översiktsplaner har framgått att i genomsnitt 70 procent innehåller regionens vision eller mål. Huruvida det är ett resultat av en fungerande samverkan mellan den regionala och kommunala nivån tycks dock ha mindre påverkan på utfallet. Det tycks vidare inte göra någon skillnad i hur regionens vision och mål överförs i kommunala dokument om regionen består av jämbördiga kommuner eller om regionen har en enskilt stark kommun. Däremot bör det kunna argumenteras för att det kan vara enklare att komma överens om en gemensam regional målbild om kommunerna är jämnstora. Regionaliseringen av utvecklingsansvaret kan inte ensamt ses ha haft en inverkan på kopplingen mellan RUS och kommunernas översiktsplaner. Det får ses som en av flera faktorer som sammantaget bör bidra till en utvecklad samverkan.   Flera faktorer har visat sig kunna påverka sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och de kommunala översiktsplanerna. Framförallt tycks det handla om vilken tillhörighet kommunerna känner till regionen och på så vis den upplevda nyttan med regional samverkan. Det har vidare framkommit att de frågeställningar som har varit utgångspunkten för arbetet inte på djupet klarat av att fånga upp det resonemang kring varför sambanden ser ut som de gör i regionerna på det sätt som varit möjligt, i vart fall i ett teoretiskt resonemang, utifrån materialet. Därmed blir slutsatserna möjligen något ytliga i förhållande till den analys som genomförts.

Under 2010 antogs en ny regionplan för stockholms län, RUFS 2010. Planens mål är att “Stockholm ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion”. Dialog och samverkan har varit viktiga utgångspunkter både för planprocessen och det framtida arbetet med att genomföra planen. Regionen har arbetat med att involvera kommunerna i regionplaneprocessen, bland annat som ett sätt att förankra regionplaneringens innehåll även i kommunernas egna strategiska planering. I den här studien har jag undersökt relationerna mellan medborgarna, kommunerna och regionen i planeringen, för att söka svar på frågor om makten över den strategiska planeringen, vem som har tillträde till arenorna där beslut fattas samt medborgarnas möjligheter till inflytande i den regionala planeringen. För att svara på mina frågeställningar har jag gjort en fallstudie i stockholmsregionen, där jag studerat den nya regionplanen och ett antal stockholmskommuners översiktsplaner. Målet med min fallstudie har varit att undersöka relationerna mellan RUFS 2010 och kommunernas översiktsplaner för att se hur de olika planprocesserna har hanterat frågor om makt och deltagande. För att få en större inblick i hur planprocesserna gått till har intervjuer med tjänstemän som arbetat med plandokumenten varit en viktig del av min fallstudie. I min analys har jag använt mig av teorier om deltagande, berättande och makt över planeringen. Mina slutsatser är att även om den regionala planeringen inte har någon formell makt, så har regionen makten att agera som agendasättare och skapare av en arena för dialog och samarbete. Frågan är bara vem som har tillgång till den arenan? / In 2010, the Stockholm County passed a new regional plan called RUFS 2010. The aim of the plan is to turn Stockholm into the most attractive urban city-region of Europe. Dialogue and collaboration have been essential starting points for the planning process and the processes of implementing the plan. The regional government has put a lot of effort into involving the municipalities in the regional planning process, to establish the contents of the county plan in the municipalities own strategic planning. In this paper I’ve investigated the relationships between the region, the municipalities and the public, in search for answers to questions concerning power over the strategic planning, accessibility to the arenas where decisions are made and citizens’ opportunities to influence the regional planning To answer my questions, I’ve done a case study of the Stockholm region, where I studied the new regional plan and a number of municipal master plans. The aim of my case study was to examine the relationships between RUFS 2010 and the municipal plans, to see how issues of power and participation were handled in the planning processes. To get insight into the planning processes I’ve also conducted interviews with municipal planners. I’ve used theories of participation, storytelling and power to analyse my case. My conclusions are that even if the region has no formal power over the planning, they have the power to act as an enabler and creator of an arena for dialogue and collaboration. But, who has access to the arena?