Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever i årskurs 4-6 förstår illustrationer och modeller som används inom NO-undervisningen. Frågeställningen handlar mer specifikt om hur illustrationer och modeller påverkar elevers lärande. Undersökningen är gjord i form av en systematisk litteraturstudie där tidigare forskning har sökts i databaser, bland annat ERIC ebsco och Summon. Sökprocessen och urvalet av litteratur är noga redovisat. Sex artiklar från olika delar av världen valdes ut för analys. Resultatet av analysen visar att illustrationer och modeller är värdefulla för elevers lärande men att elever i årskurs 4-6 ofta inte har förmåga att själva tolka bilderna eller förstå vilken information som bilderna kan förmedla. Detta innebär att lärare behöver lära eleverna vad som karaktäriserar olika former av modeller och illustrationer. Eleverna behöver också lära sig att se sambanden mellan olika representationer. På så sätt kan eleverna utveckla den förmåga, visual literacy, som krävs för att kunna ”läsa” bilder.

Idag lever vi i ett samhälle som är i ständig utveckling och medier påverkar människan i allt större utsträckning. Det är främst de unga som blir påverkade av dessa medier. Livsstilsmagasin, som de två jag har valt att undersöka, bär i detta anseende en stor del av ansvaret för vad en ung kvinna respektive man vill och bör läsa om i dagens samhälle. Livsstilsmagasin är avsedda för att inspirera läsaren till att kunna förbättra sitt liv. Syftet med denna uppsats är att, genom analys av tidskrifternas omslag, få en ökad förståelse för hur två livsstilsmagasin med en tydlig genusbaserad målgrupp – Veckorevyn och Café – representerar och konstruerar identiteter utifrån genusnormer och stereotyper.   Frågeställningarna som besvaras är: Vilka likheter och skillnader finns det i upprätthållandet av könsnormer i de utvalda livsstilsmagasinen? Vilka maskulinitets- och femininitetsideal dominerar?   Uppsatsen utgår från ett genusperspektiv med utgångspunkt i de teoretiska begreppen identitet, representationer och stereotyper. Metoden sker med hjälp av Barthes modell för semiotisk bild- och textanalys och begreppen denotation, konnotation och myt. Materialet som analyserats är 21 stycken omslag från år 2015. Analysen presenterar omslagen som en helhet och delas upp i mindre rubriker för mer struktur. Resultatet blev att det fortfarande är väldigt mycket som är stereotypiskt och det finns tydliga skillnader när det kommer till vad en ung man respektive kvinna ska vilja ta del av.

Vissa elever anser matematik är svårt och tråkigt. Elever både i yngre och högre åldrar visar otillräckliga kunskaper vid inlärningen av tal i bråkform, vilket är ett mönster som fortsätter i skolorna. Syftet med studien var att ta reda på vad forskning säger om elevers svårigheter med och missuppfattningar av tal i bråkform, användningen av del av helhet och antal och hur tal i bråkform representeras. Resultaten visar att elever har svårigheter med vissa delar inom tal i bråk och uppfattningen av del av helhet. Den visar också att det finns olika representationer som gynnar eleverna. För vidare studier inom detta område föreslås djupare inriktning på vad det är som påverkar elevernas brister, vad som kan göras i tidig ålder samt hitta nya metoder, modeller och representationer som gynnar elever lärande inom matematik.

<p>Sammanfattning Syftet med vår undersökning var att få syn på vad som utmärkte nyexaminerade lärares beskrivning av vad och hur de använder lärarutbildningen i sin profession, med fokus på de teoretiska momenten. Den dominerande bilden i tidigare forskning är att nyblivna lärare upplever många svårigheter under den första tiden i yrket. I det nya Lärarprogrammet från 2001 fanns en strävan efter att utbildningen skulle bli mer vetenskaplig och akademisk. Vi undersökte om lärare, examinerade från den nya utbildningen, beskrev att de hade nytta av de teoretiska momenten och om dessa på något sätt underlättade i vardagen. Vi har gjort en kvalitativ studie med halvstrukturerade frågor. Vår empiri bygger på intervjuer med nio informanter som alla gått den nya lärarutbildningen. Som stöd för vår analys av informanternas beskrivningar har vi valt att använda Bruners teori och begrepp om mentala representationer. Enligt Bruner finns det tre olika sätt att hantera och ta till sig kunskap. Dels är det via symboliska representationer, tillägnandet av kunskap genom ord och språk. Dels via ikoniska representationer, tillägnandet av kunskap genom förebilder och igenkännande av situationer och slutligen enaktiva representationer, själva lärandet genom handling. Vi har kunnat se att våra informanter har nytta av teorierna från utbildningen och att de fungerar som verktyg, men de har inte tillgång till utbildningens alla teoretiska delar. I vår tolkning av deras beskrivningar såg vi att de använde symboliska och ikoniska representationer i sin vardag. Dessa gav dem någon sorts trygghet och styrka i de enaktiva handlingarna. Informanterna beskrev att det framförallt var kunskapen om utvecklingspsykologi och lärandeteorier som de hade nytta av. Denna kunskap hjälpte dem att anpassa undervisningsmetoder efter olika elevers behov. Teorierna, även om de inte alltid kunde sätta ord på dessa, gav dem också en känsla av trygghet att möta vardagen.</p><p>Abstract The purpose of our investigation was to determine how useful new graduates found the theoretical courses from their studies at the Stockholm Institute of Education. Earlier research shows that new graduates experience many difficulties when they begin in the profession. The new teachers program, which began in 2001, aimed towards being more scientific and academic. We investigated if teachers who graduated from the new program found any of the theoretical courses useful and which of these courses, in any way, made their everyday teaching life easier. We conducted a qualitative study with semi-structured questions. Our empirical data is based upon interviews with nine graduates of the new teachers’ education program. To support the analysis of our respondents’ descriptions we have used Bruner’s theory and concept of mental representations. According to Bruner there are three different ways of handling and receiving knowledge: symbolic representations, the acquisition of knowledge through words and language, iconic representations, the acquisition of knowledge through role models and recognition of situations and, finally enactive representations, the learning through actions. We found that our respondents benefited from the educational theories which worked as tools for them. However, they didn’t seem to have command of all theoretical aspects of their education. In our interpretation of their descriptions we have also seen that the respondents used symbolic, iconic and enactive representations in their everyday teaching profession. The representations themselves became a sort of support and strengthened the respondents´ enactive actions. According to the respondents themselves, it was knowledge of the psychology of development and the theories of teaching which were most useful. This knowledge helped enable them to adapt their teaching methods to the different needs of the pupils and gave a feeling of security which helped them face everyday life in the classroom.</p>

No description available.

Sammanfattning Syftet med vår undersökning var att få syn på vad som utmärkte nyexaminerade lärares beskrivning av vad och hur de använder lärarutbildningen i sin profession, med fokus på de teoretiska momenten. Den dominerande bilden i tidigare forskning är att nyblivna lärare upplever många svårigheter under den första tiden i yrket. I det nya Lärarprogrammet från 2001 fanns en strävan efter att utbildningen skulle bli mer vetenskaplig och akademisk. Vi undersökte om lärare, examinerade från den nya utbildningen, beskrev att de hade nytta av de teoretiska momenten och om dessa på något sätt underlättade i vardagen. Vi har gjort en kvalitativ studie med halvstrukturerade frågor. Vår empiri bygger på intervjuer med nio informanter som alla gått den nya lärarutbildningen. Som stöd för vår analys av informanternas beskrivningar har vi valt att använda Bruners teori och begrepp om mentala representationer. Enligt Bruner finns det tre olika sätt att hantera och ta till sig kunskap. Dels är det via symboliska representationer, tillägnandet av kunskap genom ord och språk. Dels via ikoniska representationer, tillägnandet av kunskap genom förebilder och igenkännande av situationer och slutligen enaktiva representationer, själva lärandet genom handling. Vi har kunnat se att våra informanter har nytta av teorierna från utbildningen och att de fungerar som verktyg, men de har inte tillgång till utbildningens alla teoretiska delar. I vår tolkning av deras beskrivningar såg vi att de använde symboliska och ikoniska representationer i sin vardag. Dessa gav dem någon sorts trygghet och styrka i de enaktiva handlingarna. Informanterna beskrev att det framförallt var kunskapen om utvecklingspsykologi och lärandeteorier som de hade nytta av. Denna kunskap hjälpte dem att anpassa undervisningsmetoder efter olika elevers behov. Teorierna, även om de inte alltid kunde sätta ord på dessa, gav dem också en känsla av trygghet att möta vardagen. Abstract The purpose of our investigation was to determine how useful new graduates found the theoretical courses from their studies at the Stockholm Institute of Education. Earlier research shows that new graduates experience many difficulties when they begin in the profession. The new teachers program, which began in 2001, aimed towards being more scientific and academic. We investigated if teachers who graduated from the new program found any of the theoretical courses useful and which of these courses, in any way, made their everyday teaching life easier. We conducted a qualitative study with semi-structured questions. Our empirical data is based upon interviews with nine graduates of the new teachers’ education program. To support the analysis of our respondents’ descriptions we have used Bruner’s theory and concept of mental representations. According to Bruner there are three different ways of handling and receiving knowledge: symbolic representations, the acquisition of knowledge through words and language, iconic representations, the acquisition of knowledge through role models and recognition of situations and, finally enactive representations, the learning through actions. We found that our respondents benefited from the educational theories which worked as tools for them. However, they didn’t seem to have command of all theoretical aspects of their education. In our interpretation of their descriptions we have also seen that the respondents used symbolic, iconic and enactive representations in their everyday teaching profession. The representations themselves became a sort of support and strengthened the respondents´ enactive actions. According to the respondents themselves, it was knowledge of the psychology of development and the theories of teaching which were most useful. This knowledge helped enable them to adapt their teaching methods to the different needs of the pupils and gave a feeling of security which helped them face everyday life in the classroom.

Vår studie har haft som syfte att undersöka hur några elever i år 8 multimodalt designar sin förståelse av utvalda kunskapsområden, med koppling till kursplanerna för Engelska och Moderna språk, genom sin produktion av digitala bildspel. Vi har frågat oss: Hur sorterar och bearbetar eleverna information från olika medier? Hur designar eleverna ett eget kommunikativt innehåll och hur använder de olika semiotiska modaliteter i sin representation av detta? Vilka tecken på lärande kan vi finna hos eleverna genom att studera deras visuella representationer och genom att analysera deras intervjusvar? För att få svar på våra forskningsfrågor har vi analyserat och tolkat elevers bruk av semiotiska modaliteter såsom skrift, bild och layout i samband med designen av bildspel. Vi har även genomfört intervjuer med de flesta av deltagarna. Vår studie visar att dessa elevgrupper använt en mängd resurser för att multimodalt designa sitt lärande. Exempel på sådana resurser är användandet av färger som symbol för ett land eller för att skapa samband; layout för att till exempel skapa visuell framskjutenhet; bild som komplement till skriften samt betydelsepotentialer i typsnitt. Eleverna har i intervjuerna uppvisat tecken på lärande genom att göra jämförelser mellan det land som de arbetat med och förhållandena i Sverige, samt med vilken uppfattning de tidigare haft om landet i fråga. I intervjuerna framkom även hur de fördelat arbetet i gruppen och hur de tänkt i samband med sin design av bildspelen.

Den här studien undersöker hur val av examinationssituationer påverka elevernas prestation i matematik. Syftet är att undersöka hur elever presterar utifrån olika bedömningssituationer. Vi använde oss av en empirisk studie där 12 sextonåriga elever i årskurs 9 genomförde uppgifter i decimaltal från Nationella prov för årskurs 9, år 2009.  I studien använder vi oss av både kvalitativ och kvantitativ data. Data samlades in vid två tillfällen med hjälp av skriftligt test och med hjälp av deltagande observationer under ett muntligt test i par. Hermeneutiken ligger till grund för tolkning av den kvalitativa data. I Resultatanalysen kom det fram att den skriftliga testen inte gav en helhetsbild av elevens matematikkunskaper. Det muntliga testet gav en mycket bättre bild av elevernas kunskaper men även av elevens kunskapsbrister och missuppfattningar.   I studien påvisas hur stor betydelse kommunikation och samtalet har för att eleverna ska få förståelse och få ytterligare känsla av matematikens värld.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur katastroffilmer gestaltar och tolkar aktuella miljöproblem, samt hur forskningen representeras i filmerna. För att få en bild av relationen mellan forskningen och samhället som gestaltas, har vi även tittat närmare på hur vetenskapsmännen representeras. Denna studie är viktig därför att mediala representationer inte bara handlar om nyhetsrapportering som förmedlas världen över; även underhållning kan vara en del av de debatter som förs i media och därmed nå en stor publik. Frågorna vi ställer oss är följande: Hur ska filmens miljöproblematik lösas? Hur representeras vetenskapsmännen i filmerna? Går det att finna klassiska stereotyper eller har representationen av vetenskapsmän förändrats jämfört med tidigare katastroffilmer? Hur representeras vetenskap och forskning i filmerna? Hur presenteras den och vad sägs?

<p>Denna studie utgår ifrån Paivios dubbelkodningsteori, som kortfattat säger att information bearbetas av två separata symboliska system. Dessa system är det ickeverbala och det verbala systemet vilka är specialiserade på att bearbeta två olika sorters stimulusmaterial: bildlikt och språklikt material. Vidare koncentrerar sig detta arbete på dubbelkodningshypotesen som kan härledas ur teorin. Genom olika minnesexperiment angående bilders och ords konkreta värde kom Paivio fram till att vi bäst minns bilder, därefter konkreta ord och slutligen abstrakta ord. Enligt dubbelkodningshypotesen beror det här på att bilder har störst möjlighet att kodas dubbelt (både ickeverbalt och verbalt). Efter det kan konkreta ord, till skillnad från abstrakta ord, lättare kodas dubbelt och därför är de bättre återkallade till minnet än abstrakta ord. De tidigare studier som gjorts har enbart varit på visuella stimuli. För detta arbete var det därför intressant att se om samma resultat skulle kunna fås med auditiva stimuli. Hypotesen blev då följande: Auditiv ickeverbal information återkallas bättre till minnet än vad auditiv konkret verbal information görs. Vidare återkallas auditiv konkret verbal information i sin tur bättre än auditiv abstrakt verbal information. Hypotesens riktighet undersöktes med hjälp av ett minnesexperiment. Det resultat som erhölls kunde varken stödja eller motbevisa hypotesen.</p>