Tv-spel har sedan dess begynnelse kontinuerligt växt storartat och är numera en stor ekonomisk nöjesindustri med flera miljoner användare varje dag. Tv- och film har under flera år granskats och undersökts gällande exempelvis vilka meddelanden dessa sänder ut och reproducerar till dess konsumenter genom bland annat könsroller, våld, etnicitet och klass. Även om tv-spel som medieplattform även blivit granskad gällande liknande fenomen som tv- och film så är forskningsområdet fortfarande relativt smalt. De flesta undersökningar om genusrepresentationer i tv-spel brukar handla om exempelvis Lara Croft i Tomb Raider-serien som anses vara arketypen för just detta eller andra typiska fall. Jag ville istället utföra en undersökning på ett tv-spel som är populärt i skrivande stund och valet föll sig slutligen på actionspelet Overwatch av spelutvecklaren Blizzard Entertainment. Syftet med denna studie är att undersöka de kvinnliga och manliga karaktärerna i spelet och se om det råder någon skillnad kring hur dessa har representerats och gestaltats genom bland annat kroppstyper och sedan försöka svara på frågan varför resultatet kan tänkas se ut som det gör. För att utföra analysen har metoden bestått av en semiotisk bildanalys av karaktärernas officiella översiktsbilder, detta för att kunna få ett så detaljerat resultat som möjligt.  Studien utgår från en teoretisk ram som behandlar bland annat femininitet och maskulinitet i populärkultur, teorier om hur tv-spelbranschen är mansdominerad, vilket i sådant fall avspeglar hur kvinnor gestaltas, samt verktyg från feministisk filmteori som Laura Mulveys ”the male gaze”, vilket baseras på idén att kamerans perspektiv i film ofta är utifrån en mans ögon. Resultatet i denna studie visade att de analyserade kvinnorna i spelet följde en tydlig mall gällande kroppstyper och flera av karaktärerna är gestaltade med översexualiserande klädsel. De manliga karaktärerna har ett betydligt bredare spektrum vad gäller gestaltningen av kroppstyper. Spelet Overwatch och dess karaktärer följer samma mönster som tidigare uppmärksammats i genusforskning inom tv-spel och ett flertal uppmärksammade företeelser som exempelvis Anita Sarkeesians teori ”kvinnan som pris” i tv-spel finns även att utläsa i detta exempel. Det kan argumenteras för att kvinnorna i spelet är gestaltade på detta vis för att tillfredsställa en antagen heterosexuell manlig publik eller för att manliga tv-spelutvecklare projicerar sina egna sexuella preferenser vid gestaltningen av spelets kvinnliga karaktärer.

Evidence on inclusive classrooms shows that successful implementation of inclusion can lead to increased social involvement, personal well-being and higher levels of academic performance compared with segregated provision. Despite these potential benefits inclusion of students with Asperger syndrome (AS) in the mainstream classroom is problematic. Support from teachers is a key strategy for accommodating students with AS diagnosis in the mainstream classroom. Less well is understood how teachers create an inclusive environment for these learners. Teachers’ social representations (SR), have a bearing on how they interact and accommodate, therefore the first aim of this dissertation was to explore teachers’ SR of students with AS. The second aim was to highlight the role of contextual factors and prior experience in forming SR. The third aim was to study the link between teachers’ individual practice and broader institutional forces by comparing the SRs among principals, school health professionals and teachers. The forth aim was to study what teacher factors predict teachers’ positive attitudes towards inclusion of students with AS. The findings show that a medical approach seems to dominate especially earlier trained teachers’ SRs; however, there is a tendency to view the environment increasingly important. Our results suggest that experience with students with AS is related to teachers' SR of these students. In addition, our data indicate that there is a need to bridge the gap between the organizational level, the classroom level and the individual student level in order to reduce barriers for students with AS to fit into an inclusive environment. Finally, positive attitudes towards inclusion of students with AS were found to relate to teachers’ knowledge of teaching students with AS and their attitudes towards students with AS. To conclude teachers’ SRs are deeply seated and the first step is to bring them to the forefront so that teachers are aware of them. In addition, there is a need for team building in the school arena to achieve a common vision for an inclusive school. / Forskning visar att inkluderande klassrumsundervisning kan leda till ökad social delaktighet, personligt välbefinnande och högre studieresultat jämfört med segregerande utbildning i speciella undervisningsgrupper. Trots dessa potentiella fördelar är inkludering av elever med Aspergers syndrom (AS) problematiskt. Lärarna spelar en viktig roll för att förverkliga inkludering och deras föreställningar om elever med AS är sannolikt knutna till om, och hur, dessa elever är inkluderade i klassrummet. Lärarnas sociala representationer (SR), har betydelse för hur de interagerar och anpassar undervisningen. Avhandlingens övergripande syfte var att bidra till ökad kunskap om lärares och övrig skolpersonals SR om en inkluderande skolundervisning för elever med AS. Det första syftet var att undersöka lärares SR om elever med AS. Det andra syftet var att utforska betydelsen av kontextuella faktorer och tidigare erfarenhet av AS. Det tredje syftet var att studera sambandet mellan lärares enskilda praktik och skolans organisation genom att jämföra rektorers, skolhälsopersonals och lärares SR om inkludering av elever med AS. Den fjärde studien syftade till att undersöka vilka faktorer som bidrar till en positiv attityd till inkludering av elever med AS hos lärare. Resultaten visar att ett medicinskt synsätt dominerar i synnerhet tidigare utbildade lärares SR av elever med AS. Emellertid tillskivs miljön en allt större betydelse. Resultaten visar att lärare är positiva till inkludering och att erfarenhet av elever med AS har ett samband med lärares SR av dessa elever. Dessutom tyder resultaten på att det finns ett behov av att överbrygga klyftan mellan den organisatoriska nivån, klassrumsnivån och individnivån för att gynna en inkluderande undervisning. Positiv attityd till inkludering av elever med AS visade sig relatera till lärares kunskaper om undervisning av elever med AS och deras SR om elever med AS. Sammanfattaningsvis konstateras att lärares SR är djupt rotade och ett första steg är att uppmärksamma dem. Dessutom finns ett behov av en bredare diskussion och teambuilding i skolarenan för att åstadkomma en gemensam vision för en inkluderande skola.

Sedan hösten 2018 är programmering en del av det centrala innehållet inom bland annat matematikämnet i läroplanen för den svenska grundskolan. Syftet med studien är att belysa hur några lärare för årskurs 7–9 i den svenska grundskolan ser på användandet av semiotiska representationer i form av symboler som används inom både programmerings- och matematikundervisning och vad användandet av symboler som förekommer inom båda områdena får för konsekvenser för lärarnas undervisning. De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studien är semiotiska representationer i matematik enligt Raymond Duval (2006) samt Anna Sfards (1991) och Carolyn Kierans (1981) utgångspunkter om matematiska begrepps dubbla natur. I studien gjordes sex kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i årskurs 7–9 i den svenska grundskolan. En tematisk analys gjordes sedan utifrån det material som intervjusvaren gav. I lärarnas svar framkom skillnader mellan semiotiska representationer av objekt i tre olika kategorier. Lärarna beskrev fall där samma symbol representerar olika objekt och fall där olika symboler representerar samma objekt. De talade också om ett strukturellt eller operationellt synsätt då det gäller likhetstecknet. Då lärarna resonerade om vilka konsekvenser införandet av programmering får för deras undervisning fanns det ingen enighet i svaren. Det fanns lärare som ansåg att programmering förenklar matematikundervisningen, lärare som ansåg att programmering försvårar matematikundervisningen samt lärare som ansåg att programmering vare sig förenklar eller försvårar matematikundervisningen.

Studiens syfte är att undersöka vilka visuella representationer av genus som elever möter i bilder och leksaker på fyra fritidshem, samt analysera dess möjligheter och begränsningar för elevernas utforskande av könsidentitet och könsnormer. Följande frågeställningar har formulerats: Vilka representationer av genus möter eleverna på fritidshemmet? Vilken variation inom genus blir möjlig för eleverna att utforska genom de visuella representationerna? För studien används en kvalitativ metod, där empirin har samlats in genom systematiska observationer med hjälp av ett observationsschema. Tolkningen av de visuella representationerna har skett med inspiration av semiotik och resultatet analyserats ur ett genusperspektiv. Resultatet beskriver ett feminint, maskulint och neutralt genus, där variationer inom varje kategori förekommer, men inte är särskilt vanliga. Däremot understryker det visuella i många fall stereotypa föreställningar om kvinnligt och manligt. Detta diskuteras kritiskt utifrån vilka konsekvenser och hinder det kan medföra för elevernas utforskande av genus och fritidshemmets värdegrundsarbete. Författarna diskuterar vikten av att se det visuella materialet som ett pedagogiskt verktyg, men tar även upp aspekter kring studiens begränsningar, samt föreslår vidare forskning inom området.

Verksamma matematiker och forskare menar att matematiken i grunden handlar om problemlösning. Problemlösning inom geometri är samtidigt ett gynnsamt område som möjliggör att samtliga fem matematiska förmågor som framkommer i grundskolans läroplan kommer till användning. Visuella representationer lyfts fram som ett viktigt verktyg i val av problemlösningsstrategi. Samtidigt visar tidigare internationell forskning att visuella representationer har en stor påverkan på elevers problemlösningsförmåga. Dessutom finns en avsaknad av svensk forskning inom området vilket bidrar till denna studies relevans. Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med kunskap om hur visuella representationer används i matematikundervisning, och mer specifikt, att besvara frågeställningarna: Hur värderar lärare visuella representationer i matematikundervisningen? Hur arbetar lärare med och hur resonerar de kring visuella representationer i matematikundervisningen? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte genomfördes sex lärarintervjuer med verksamma lärare på en F-5 skola i södra Sverige. Intervjuerna har därefter analyserats utifrån en induktiv ansats. Resultatet visar att visuella representationer används på ett varierat sätt och har en betydande roll i matematikundervisningen. Tillsammans med tidigare forskning konkluderades även att visuella representationer kan bidra till att hjälpa elever på olika kunskapsnivåer inom matematiken. I arbetet med visuella representationer framkommer läraryrkets tidsbegränsning problematisk. Samtidigt poängteras att tidsbegränsningen inte bör gå ut över undervisningskvaliteten. En viss avsaknad av visuella representationer i de läromedel som lärarna hade till förfogande uppdagas. En didaktisk implikation av det här är således att lärare inför val av läromedel bör se över hur mycket utrymme visuella representationer ges i olika läromedel och delvis basera sitt val utifrån detta.

Sammanfattning Syfte Syftet med undersökningen är att utifrån två läroböcker i Idrott och hälsa analysera hur kroppen framställs och beskrivs. Frågeställningen som undersökningen ämnar besvara är: Vilka representationer av kroppen återkommer i läroböckerna? Vilka ideal, handlingar och krav är kopplade till dessa representationer? Vilka dilemman framkommer i de olika representationerna? Metod Två läroböcker skrivna efter introduktionen LGY 11 bearbetades metodologiskt med inspiration från Bacchis WPR-metod samt analyserades utifrån Billigs Ideologiska dilemman.  Resultat I analysen framkom sex tematiska representationer av kroppen: Den tävlande som kopplades till ideal om dess vilja att tävla prestera och handlingar i form av hård träning. Den hälsosamma kopplades till ideal som rörelseglädje och handlingar i form av rekreativ motion. Den normala som kopplades till ideal om att pojke och vara nöjd med sin kropp samt handlingar i form av heterosexualitet. Den avvikande kopplades till ideal om övervikt, att vara för smal flicka och handlingar i form av homo-, bi-, trans-, och asexualitet. Den utvecklingsbara kopplades till ideal om utveckling och kopplades till avsiktligt och målmedvetet handlande. Den dugliga kopplades till ideal om att känna sig tillräcklig och handlingar i form av att se egenvärdet och njutningen i rörelser. Ideologiska dilemman framträdde mellan Den tävlande och Den hälsosamma, Den normala och Den avvikande, Den utvecklingsbara och Den dugliga. Slutsats Resultatet tyder på att de effekter som de ideologiska dilemmana skapar riskerar leda till att eleverna begränsas till att förstå sig själva som antingen den ena eller den andra kroppen. Detta visar att det är av vikt för lärare att reflekterar över i hur talet om kroppen kan begränsa kroppars mångfald inom ämnet Idrott och hälsa. / Abstract Aim The aim of the study is to analyze how the body is presented and described in two textbooks in physical education. The research questions are seeking to answer is: What representations of the body can be found in the textbooks? What ideals, actions and demands are linked to these representations? Which dilemmas appear in the different representations? Method Two textbooks written after the introduction of the latest Swedish curriculum Lgy 11 were methodologically processed with inspiration from Bacchi´s What´s the Problem-method and analyzedthrough Billig´s concept of Ideological dilemmas. Results The analysis showed six thematic representations of the body: The representation of the ´competing body´ was linked to ideals such as the desire to compete and actions such as of hard exercise. The representation of the ´healthy body´ was linked to ideals such as the joy of moving and actions such as of recreational exercise. The representation of the ´normal body´ was linked to ideals of being a boy and being satisfied with ones body in its present form, as well as heteronormative actions. The representation of the ´deviant body´ was linked to ideals such as the fear of obesity, being a tenuous girl and actions such as being homo,- bi-, trans-, or asexual. The representation of the ´body under development´ was linked to ideals of becoming and to being intentional and determined in it´s actions. The representations of the ´docile body´ was linked to feeling confident and the actions were focusing on the intrinsic value and pleasure of moving. Ideological dilemmas arose between the ´competing body and the ´healthy body´. The ´normal body´ and the ´deviant body´, the body under development body and the ´docile body´. Conclusions The findings suggest that the effects of the ideological dilemmas create risk to limit pupils to understanding themselves as either one or the other body. This study highlights the importance of teachers reflections about how they talk about the body can lead to limiting a diverse understanding of the body in PE.

The society of suburbs is frequently discussed in media, which often focus on the problems related to these areas. The purpose of this Master’s thesis is to examine how Swedish contemporary youth literature may contribute to create, strengthen and articulate social representations of the society of suburbs. The analysis is based upon six youth novels published during 2003 to 2007. The theoretical framework consists of two parts and is based on Anthony Giddens’ theories about late modern society in which the youth novels in our study take place, and those living conditions that this society creates. The other part is the theory of social representations. Shortly this theory deals with how people in society together form a collective idea of the world that surrounds them. They develop this idea together and in that way make it into a form of common sense. The method is based upon textual analysis. A model of analysis is constructed with its basis in the theories of Giddens. The themes of the model of analysis are derived from concepts central to Giddens except for the last theme, and these are life styles, limitations, expressions of emancipation and the suburb as place. The conclusion suggests that the literary description of the society of suburbs may contribute to strengthen and articulate negative social representations that are often build on prejudice, but it may also contribute to create and spread other representations and by that give a more nuanced and profound description.

Melodifestivalen är ett underhållningsprogram som ofta associeras med kvinnor trots att kvinnor inte numerärt är mer framgångsrika än män i tävlingen. Kvinnor tillåts inte heller ta lika mycket plats som män i Melodifestivalen. Masteruppsatsarbetets huvudsakliga syfte är att undersöka vilka former av femininitet som ges utrymme i Melodifestivalen mellan åren 2002 till 2016. Detta har gjorts genom en studie av sekvenser från de TV-sända finalerna av Melodifestivalen. Masteruppsatsarbetet beskriver olika femininiteter utifrån teorier om performativitet, femininitet och kulturella representationer. Detta leder fram till en slutsats som visar att kvinnor representeras i relation till sin kropp genom förväntade vackra utseenden medan män representeras i relation till sin hjärna med expertuttalanden. Fokuseringen på kvinnans utseende representeras dock på olika sätt och de olika formerna av femininitet kan kategoriseras in i kategorierna ”modern/frun”, ”väninnan”, ”divan” och det ”kvinnliga subjektet”. De olika kategorierna förhandlar med femininitetsnormer och respektabilitet på olika sätt där både reproducerande och subversiva handlingar ingår.

<p>Syftet med denna uppsats var att beskriva och förstå hur tidningen Dagens Nyheter skildrar unga killar med invandrarbakgrund. De frågeställningar som uppsatsen tog avstamp i var följande tre: Vilka bilder förmedlar Dagens Nyheter av unga killar med invandrarbakgrund och hur kan föreställningarna som bilderna ger uttryck för beskrivas? Går det att urskilja vissa stereotyper bland föreställningarna? Om så, hur kan dessa beskrivas och förstås? Undersökningsmaterialet bestod av 32 artiklar under tidsperioden 2004-11-07 till 2005-11-07. Våra teoretiska utgångspunkter var teorin om sociala representationer och postkolonial teori/orientalism. Materialet bearbetades genom kvalitativ textanalys och diskursanalys. Resultatet visade att Dagens Nyheter skildrar unga killar med invandrarbakgrund på många olika sätt. Gemensamt för de flesta av bilderna var dock att de innehöll stereotyper, både positiva och negativa. Endast två av 32 artiklar var så vitt författarna kunde förstå fria från stereotyper och beskrev killarna som individer. Bilden som dominerade var dock den av den unga killen med invandrarbakgrund som kriminell och med problem. Killarna med invandrarbakgrund beskrevs ofta i artiklarna i samband med gängmentalitet eller som gärningsmän. En annan återkommande beskrivning var killen med invandrarbakgrund i sportsammanhang. En slutsats var att tidningen Dagens Nyheter är med och skapar samt upprätthåller de stereotypa bilder av unga killar med invandrarbakgrund som enligt tidigare forskning förmedlas av massmedia.</p>

The senior essay examines the geographical imaginations, notions of Self and community that were mobilized in the media and by the government in conjunction with an event, namely, the space voyage of Christer Fuglesang – the first Swedish astronaut in space on December ___ 2006. The study is a critical investigation of media discourses, representations of space, and geographical imaginations that were triggered by the event. The specific issues addressed by this study are (a) which representations of Sweden were mobilized in narrating the event? (b) In what ways has Fuglesang´s space voyage influenced the image of Sweden? (c) How was the event rallied vis-à-vis discourses of entrepreneurial culture and neoliberal growth by the government? (d) Which themes and clichés were mustered in the media dramaturgy of the event? (e) Which topics were excluded in media narratives and representation of the event? (f) Have familiar geographical imaginations, notions of Self and community been reconfigured? If so, how? The present study analyzes narratives of the event in the two largest newspapers in Sweden - Aftonbladet and Dagens Nyheter, as well the two biggest TV-channels – Swedish Television and TV4. The empirical material consists of textual and visual material and has been used to identify central themes, recurrent narratives and geographical imaginations. The theoretical thrust of the present study relies on Lefebvre’s trialectic conception of space, critical geopolitics, as well as media studies. Media narratives of space voyage of Christer Fuglesang centred on the following dominant themes: lofty/philanthropic ideals, risk/danger, adventure/excitement, and heroics/bravado. Moreover, with very few exceptions, the media angle on the event was upbeat (positive). Notwithstanding affectations of being the guardian of the truth, the media rarely if ever questioned and critically examined event. Issues of outer space, the space industry, and surveillance as well as neo-militarization are increasingly being drawn in daily or quotidian life in Sweden. Lofty ideals and philanthropic motives were indeed mobilized by the media to legitimize heightened surveillance and militarization of space. Thus, whatever experiments were made, in the name of military or civilian, the media presented these as for “the sake of mankind”. Fuglesang was represented as the epitome of Swedish notions of Self as peace loving, standing moral high ground, and philanthropy. The implication being that Fuglesang’s – and by extension Sweden - space voyage, heroics, and bravados are “for mankind’s best”. Now that Sweden has a place in space. Politicians, the space industry, and different kinds of actors also staked their hopes high on Fuglesang’s space voyage for growth, global competitiveness, to kindle Swedish youth to become scientists, engineers,and entrepreneurial innovators. Indeed, it was as if it was a life and death issue for Sweden itself. At issue is whether Sweden was going to be a successful country, or not. I other words, the media politicians, the space industry, and different kinds of actors were united under the banner in the name of Sweden. Keywords: representations and constructions of space, neo-militarism, surveillance, media dramaturgy and society of the spectacle, identity and imagined community, and power.