Den internationella kunskapsmätningen från TIMSS år 2019 visar att elevers resultat inom området taluppfattning och aritmetik är fortsatt försämrade; precis som mätningar många år bakåt i tiden (Skolverket, 2020). Taluppfattning predicerar framtida prestationer i matematik och det är därmed betydande att identifiera aspekter som kan påverka denna negativa trend beträffande förståelse för taluppfattning.  Syftet med denna studie är att analysera och beskriva lärares undervisning om relationer inom och mellan tal med utgångspunkt i frågeställningarna:  1)    Hur synliggör lärare relationer inom och mellan tal?  2)    Vad har elever möjlighet att erfara via denna undervisning?  Detta är en kvalitativ studie med deltagande observation samt video- och ljudinspelning som insamlingsmetoder. Tre lärare i årskurs 1 har deltagit. Studiens teoretiska ramverk utgår från variationsteorin, vilket utgjort grund för den tematiska analys som genomförts på insamlad data.  Resultatet visar en variation i lärares undervisning om relationer inom tal och relationer mellan tal. För det första variation gällande vilka representationsformer som används samt hur de används. Dessutom visar resultatet att lärares val av representationsform är centralt för vad som varierar och vad som är konstant. För det andra vilka variationsmönster (kontrast eller generalisering) som används för att synliggöra lärandeobjekt. För det tredje finns en skillnad gällande samtidighet. Lärare gör synkrona eller diakrona kopplingar för att möjliggöra lärande. Den variation som identifierats vid analys medför olika lärandemöjligheter för eleverna.

Matematiken lyfts av olika former av representationer. Samtliga representationer som används av elever inom matematikundervisningen är i grunden baserat på de fem olika representationsformer. De fem representationsformerna kommer i form av bilder, ord, situationer, symboler och laborativt material. När elever använder representationer inom de olika formerna, växlar de emellan de olika representationerna för att kunna tolka och lösa problemlösningsuppgifter. Studiens syfte är att införskaffa djupare förståelse, för elevernas varierande tillvägångsätt vid användning av representationer vid lösningar av problemlösningsuppgifter. Denna kvalitativa studie vill synliggöra de olika sätt som representationerna framkom när elever löste matematiska problemuppgifter. Dessutom de olika sätt eleverna utnyttjade olika representationer och hur de växlade emellan dem i sin lösningsprocess. Det var sammanlagt 12 deltagande och de kom från en klass inom årskurs 2, i en F-9 grundskola. Data samlades in genom eget framtaget test, semistrukturerade intervjuer och observationer. Datainsamlingen analyserades genom att testet rättades, intervjuerna transkriberades och observationens anteckningar lästes igenom. Två tydliga kategorier synliggjordes under analysen och utifrån de skapades två grupper. Resultat visade hur elever tycks hade valt att utgå utifrån den representation som de upplevde vara sig mest självsäker inom. Den ena var de elever som hade valt att utgå från den representationen i bildform för att sedan växla till en annan representation. Den andra gruppen hade de elever som utgick från representationen i symbolform för att sedan växla till en annan representation. Avslutningsvis kom studien fram till att elever som under sin matematikundervisning får arbeta med olika former av representationer, får bättre förutsättningar vid hantering av problemslösningsuppgifter som de bemöter inom deras matematikundervisning.

Trots att digitaliseringen går framåt så har läroboken fortfarande en viktig roll i skolundervisningen och det är rektorn som har ett ansvar att se till så att läromedlen som används är bra. Lärarna har även ett ansvar att granska och välja läromedel utifrån vårt styrdokuments centrala innehåll. Kvalitetsgranskning av läromedel är någonting som många lärare inte hinner med, de som finner minst tid för detta är de verksamma lärarna i grundskolans tidiga år. Vi har hittat att det endast är två läroböcker i SO-ämnet som framställts utefter den nya läroplanens innehåll, Lgr22. Vi vill därför undersöka hur Sverigekartans framställning är i läroböcker. Olika rumsliga och symboliska representationer presenteras i kartan och de som skapar kartor gör ett urval av de egenheter som ska visas. Sverigekartan framställs därför på olika sätt i olika läroböcker. Är det så att Sverige och de olika delarna av landet framställs på ett icke korrekt eller missvisande sätt, medför det att eleverna i fråga inte heller får en rättvis bild av Sverige. Syftet med denna dokumentanalys-studie var att granska hur två läroböcker framställde Sverigekartan och den norra och södra delen av Sverige. Samt att ta reda på hur det är tänkt att man ska arbeta med de två böckernas olika kartuppslag. Resultatet av analysen visade att de valda representationerna som görs i framställningen av Sverigekartan kan vara missvisande. Det finns olika sätt att arbeta med kartan och i de två analyserade läroböckerna arbetar de främst med karttecken och väderstreck samt att lära sig om landets natur- och kulturgeografi. Resultatet visar även att det är viktigt att granska de läroböcker som ska användas i undervisningen för att säkerställa att det som ska transformeras och realiseras till eleverna inte är missvisande. / <p>2024-01-12</p>

De flesta läromedel som används i svensk skola tar sin utgångspunkt från det centrala innehållet och kunskapskraven som står i läroplanen för ämnet matematik. När läromedlet i matematikundervisningen utgör en stor del av elevers kunskapsutveckling uppstår frågan om läromedlen skapar rätt förutsättningar och utgör en grundläggande kunskapsutveckling för eleverna. Skolverkets nationella bedömningsstöd (2019) är ett material som utgår ifrån forskning och föreskriver att en god taluppfattning är grundläggande för elevers fortsatta matematikinlärning. Det nationella bedömningsstödet i årskurs 1–3 ska ge lärare stöd för bedömning och uppföljning av elevers kunskapsutveckling samt ge indikationer på om elever kommer kunna nå kunskapsmålen under de första skolåren i grundskolan. Det är viktigt att elever i de första skolåren får en grundläggande taluppfattning och kunskapsutveckling i en varierad matematikundervisning. I och med att läromedelsundervisning är så framträdande i ämnet matematik finns det ett behov av att undersöka om läromedel berör alla kunskapsområden i det nationella bedömningsstödet samt om läromedlen framställer olika matematiska områden med hjälp av olika representationer. Representationer innefattar ett varierat arbetssätt i undervisningen där elever får möjlighet att uttrycka sig på olika sätt. Syftet med studien är att studera om och hur två centrala läromedel i matematik framställer kunskapsområden som finns i det nationella bedömningsstödet för årskurs 1. Ett vidare syfte är att identifiera vilka representationer som läromedlen framställer och möjliggör ur ett elevperspektiv. Studien har ej för avsikt att studera huruvida enskilda elever uppfyller målen i det nationella bedömningsstödet. Den metod som har använts i studien är en komparativ läromedelsanalys med både kvantitativa och kvalitativa intressen utifrån studiens syfte. Vi skapade en egen modell för att strukturerat analysera läromedlen samt för att kunna uppfylla syftet med studien och besvara studiens frågeställningar. Modellen är dels konstruerad utifrån kunskapsområdena i det nationella bedömningsstödet (Skolverket 2019) samt utifrån McIntosh representationsmodell (McIntosh 2022). Resultatet visar att det finns skillnader mellan vilka kunskapsområden som förekommer på höst- och vårtermin i Favorit- och Rik matematiks läromedel för årskurs 1. Utifrån både kunskapsområden och representationer visar resultatet att lärarhandledning och elevbok kompletterar varandra. Representationerna; symbol, föremål, ord och bild kan identifieras i båda läromedlen. Symbol är den dominerande representationen i elevboken medan ord är den dominerande representationen i lärarhandledningen. Resultatet indikerar att Rik matematik framställer fler kunskapsområden än Favorit matematik för hela läromedlet utifrån det nationella bedömningsstödet och framställer dessa med en större variation av representationer.

The study aims to investigate social workers' experiences of cooperation with schools. The study is based on examining how social workers describe the school and school staff, as well as how social workers believe the school perceives them, in order to identify perceptions of each institution. Through this, factors that can inhibit and promote collaboration have been discovered. The theoretical approach of the study has been Serge Moscovici's theory of social representations and has been conducted using thematic analysis.The empirical material has been collected through semi-structured interviews with six social workers and two first social workers. The results reveal that there are several ideas and representations that the social workers have about the schools. Additionally, there are descriptions of what the social workers perceive school staff believe and think about them. These beliefs and representations are both positive and negative in nature and they have been summarized into five main themes and two sub-themes: School staff are ignorant and emotional, High frustration and low authority: the social workers experiences with the sub-theme confidentiality inhibits and promotes, Different missions and perspectives, Us and them with the sub-theme The school´s view on relationships with the parents, and finally Social workers share experiences. There is a need for further research on the subject, where the theory of social representations is seen as useful. The study discusses the importance of additional research and provides tips, ideas, and thoughts for this purpose. / Studien syftar till att undersöka socialsekreterares upplevelser av samverkan med skolan. Studien grundar sig i att undersöka hur socialsekreterare beskriver skolan och skolpersonalen samt hur socialsekreterare tror att skolan upplever dem, för att på så sätt identifiera föreställningar om respektive institution. Genom detta upptäcks faktorer som kan hämma och främja samverkan. Studiens teoretiska ansats har bestått av Serge Moscovicis teori om sociala representationer och har genomförts med hjälp utav en tematisk analys. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där sex socialsekreterare och två förste socialsekreterare har deltagit. Det framkommer i resultatet att det finns ett flertal föreställningar och representationer som socialsekreterarna har om skolan. Dessutom framkommer det beskrivningar om vad socialsekreterarna upplever att skolpersonalen tror och tänker om dem. Dessa föreställningar och representationer är av både positiv och negativ karaktär, och har sammanfattats i fem huvudteman och två underteman: Skolpersonal är okunniga och emotionella, Hög frustration och låga befogenheter: socialsekreterarnas upplevelser med undertemat sekretessen hämmar och främjar, Skilda uppdrag och perspektiv, Vi och dom med undertemat Skolans syn på föräldrarelation och till sist Socialsekreterare delar upplevelser. Det finns ett behov av fortsatt forskning om ämnet, där teorin om sociala representationer ses som användbart. I studien diskuteras vikten av ytterligare forskning och ger tips, idéer och tankar till detta.

Det framkommer att matematik är ett utmanande skolämne. Då ett flertal elever kämpar med att ta till sig matematikundervisningen ser vi det som angeläget att undersöka hur lärare, genom ledning och stimulans, kan främja elevers matematiklärande. Det finns en rad olika tillvägagångssätt som kan användas för att skapa en främjande matematikundervisning. Vi har dock valt att avgränsa studien till användandet av visuella representationer (VR), vilket grundas i tidigare forskning som visar på den positiva effekten som VR kan ha på elevers matematiklärande. Syftet med denna studie är därmed att öka kunskapen om lärares inställning till VR, hur de förbereder detta stöd för elever och hur de använder VR i sitt arbete med elever. Förhoppningarna är att resultatet ska bidra med värdefull kunskap inom detta område, vilken i sin tur kan främja elevers matematiklärande och leda till ökad måluppfyllelse i matematik. Studien genomfördes genom en enkätundersökning där respondenternas svar analyserades både kvantitativt och kvalitativ i en mixad metod. Resultatet visar att lärare har vetskap om de positiva effekter som arbete med VR kan medföra och lärarna är generellt positiva till användandet av VR som en undervisningsstrategi för att konkretisera matematiken för alla elever, inte enbart de elever som befinner sig i matematiksvårigheter. Resultatet visar dock även att majoriteten av lärarna önskar att de kunde använda sig av VR i högre utsträckning än vad de i dagsläget gör. Här kan en implikation av studien vara att lärare i högre utsträckning behöver specialpedagogiskt stöd och även fortbildning i användandet av VR för att arbetet med VR ska bli så effektivt som möjligt och därmed kunna stödja eleverna i deras matematikutveckling.

Forskning har visat att det förekommer skillnader i bemötandet av kvinnor och män, men att det ofta sker omedvetet. Syftet med denna studie var att undersöka kommunala inspektörers genusmedvetenhet och könsdifferentiering i bemötandet av sina kunder. Genom intervjuer med fem inspektörer fann vi att deras allmänna kunskap och medvetenhet om genus var begränsad. Vi använde även observationer för att undersöka skillnader i inspektörernas bemötande av sina kunder beroende på kön. Resultatet visade att manliga kunder fick större uppmärksamhet, fler öppna frågor och mer beröm från inspektörerna än kvinnliga kunder. Ytterligare visade resultatet tendenser till underordning i mötet med manliga kunder och könsfördomar i bemötandet av kvinnliga kunder. I förhållande till inspektörernas begränsade kunskap och medvetenhet om genus drogs slutsatsen att ökad kunskap och medvetenhet om genus kan bidra till jämlikt och könsneutralt kundbemötande. / Research has shown that behaviors displaying gender differentiation do occur, yet often unconsciously. The purpose of our research was to study gender awareness, and gender differentiation, in the context of customer treatment. Through interviews with five municipal inspectors we found that the general knowledge of gender was limited. We also used observations in order to see occurrences of gender differentiation in the inspectors’ treatment of their customers. The results showed that male customers received more attention, open questions and compliments from the inspectors than female customers. Further the results showed signs of subordination in relation to male customers and gender bias toward female customers. In relation to the inspectors’ limited awareness the results concluded that increased knowledge and awareness of gender differentiation could result in more equal and gender-neutral behavior in their treatment of customers.

<p>The senior essay examines the geographical imaginations, notions of Self and community that were mobilized in the media and by the government in conjunction with an event, namely, the space voyage of Christer Fuglesang – the first Swedish astronaut in space on December ___ 2006. The study is a critical investigation of media discourses, representations of space, and geographical imaginations that were triggered by the event. The specific issues addressed by this study are (a) which representations of Sweden were mobilized in narrating the event? (b) In what ways has Fuglesang´s space voyage influenced the image of Sweden? (c) How was the event rallied vis-à-vis discourses of entrepreneurial culture and neoliberal growth by the government? (d) Which themes and clichés were mustered in the media dramaturgy of the event? (e) Which topics were excluded in media narratives and representation of the event? (f) Have familiar geographical imaginations, notions of Self and community been reconfigured? If so, how?</p><p>The present study analyzes narratives of the event in the two largest newspapers in Sweden - Aftonbladet and Dagens Nyheter, as well the two biggest TV-channels – Swedish Television and TV4. The empirical material consists of textual and visual material and has been used to identify central themes, recurrent narratives and geographical imaginations. The theoretical thrust of the present study relies on Lefebvre’s trialectic conception of space, critical geopolitics, as well as media studies.</p><p>Media narratives of space voyage of Christer Fuglesang centred on the following dominant themes: lofty/philanthropic ideals, risk/danger, adventure/excitement, and heroics/bravado. Moreover, with very few exceptions, the media angle on the event was upbeat (positive). Notwithstanding affectations of being the guardian of the truth, the media rarely if ever questioned and critically examined event.</p><p>Issues of outer space, the space industry, and surveillance as well as neo-militarization are increasingly being drawn in daily or quotidian life in Sweden. Lofty ideals and philanthropic motives were indeed mobilized by the media to legitimize heightened surveillance and militarization of space. Thus, whatever experiments were made, in the name of military or civilian, the media presented these as for “the sake of mankind”. Fuglesang was represented as the epitome of Swedish notions of Self as peace loving, standing moral high ground, and philanthropy. The implication being that Fuglesang’s – and by extension Sweden - space voyage, heroics, and bravados are “for mankind’s best”. Now that Sweden has a place in space.</p><p>Politicians, the space industry, and different kinds of actors also staked their hopes high on Fuglesang’s space voyage for growth, global competitiveness, to kindle Swedish youth to become scientists, engineers,and entrepreneurial innovators. Indeed, it was as if it was a life and death issue for Sweden itself. At issue is whether Sweden was going to be a successful country, or not. I other words, the media politicians, the space industry, and different kinds of actors were united under the banner in the name of Sweden.</p><p>Keywords: representations and constructions of space, neo-militarism, surveillance, media dramaturgy and society of the spectacle, identity and imagined community, and power.</p>

Den här undersökningen inom fysikdidaktik utförs enligt ramverket The Scholarship of Teaching and Learning (SoTL). Det didaktiska verktyget som ska utvärderas benämns Pictionary Physics. Studien börjar med en litteraturöversikt av multipla representationer och interaktivt engagemang. Översikten syftar till att utforska hur lärandet kan möjliggöras vid användningen av det didaktiska verktyget. Pictionary Physics användes sedan för att främja en interaktiv användning av multipla representationer i en grupp bestående av fyra studenter. Studenternas agerande studerades och analyserades kvalitativt, följt av en utvärdering av studenternas upplevelser när de använde det didaktiska verktyget. Utvärderingen visar att Pictionary Physics kan gynna konceptuell förståelse för begrepp inom fysik. Utvärderingen visar även att det didaktiska verktyget skulle kunna bidra till förbättrat studieresultat då studenter uppmuntras att använda multipla representationer på ett interaktivt sätt. Fortsatt förädling av Pictionary Physics föreslås. Detta är stommen för SoTL, där tanken är att konsekvent utöka var kunskap om lärandet av fysik. / This physics education research project is carried out following the framework of the Scholarship of Teaching and Learning (SoTL). The didactic instrument investigated is termed Pictionary Physics. The study begins with a literature review of research on multiple representation, and interactive engagement. This review is used to evaluate the learning potential of the intended didactic instrument. Pictionary Physics was then used to facilitate the multi-representational interaction of a group of four physics students. The students’ behavior was studied and analyzed qualitatively, followed by an evaluation of the students’ experiences when using this didactic instrument. The investigation shows that Pictionary Physics may promote conceptual understanding of physics phenomena. The investigation also implies that this didactic instrument can contribute to improved learning outcomes when students are encouraged to interact by using multiple representations. Continued refinement of the Pictionary Physics concept is suggested. Such refinement is the essence of SoTL, incrementally expanding our knowledge of the teaching and learning of physics.

The aim of this paper is to compare the subject-specific concepts and their use in two chapters dealing with the subject force in two different physics textbooks for grades 4-6. To achieve the aim, the following questions have been formulated: What subject-specific concepts are used and how often? What representations are used to clarify the subject-specific concepts? To achieve the purpose and the issues raised in the paper, the chapter will be analysed with two different content analysis. The material will then be analysed based on Vygotsky's theory of the development of scientific concepts. The results show that both chapters have about as many subject-specific concepts in comparison to the rest of the words in the chapters. One of the chapters show greater variety of representations with different contexts than the second chapter. Both chapters have used everyday contexts when the subject-specific concepts were explained, but one of the chapters show that different contexts were used depending on the subject-specific concepts.