Förändra en problematisk struktur, i detta fall ett förortscentrum, med små förändringar. På grund av förutsättningarna har förändringarna i detta fall inriktats mot att integrera separerade platser.

I Älvsbyns centrum står en byggnad på ca 1500m² tom, Svalan 8. Byggnaden ser trött och förfallen ut och är inte särskilt tilltalande. Med rätt förutsättningar så finns det en enorm potential för denna. Det gäller bara att se vad man kan göra. För att ge ett exempel hur en granskning av en fastighet kan se ut har jag använt mig av Svalan 8 som exempel. Men detta går ju att applicera på vilken byggnad man vill inom detaljplanerat område.  För att kunna skapa en ny vision för byggnaden så behöver man ställa en del frågor. Frågor bland annat gällande fastigheten och detaljplanen hos kommunen. Ta reda på vad man får göra med gällande detaljplan och vad det finns för begränsningar. Kan det vara värt att ändra en detaljplan i både tid och pengar.  Rapport är skriven för att förenkla arbetsskedet och förstå hur processen går till i stora drag och varför/varför inte man ska välja att genomgå en detaljplansändring, göra en detaljplan eller utgå från den befintliga detaljplanen.

Vid restaureringen av en äldre byggnad finns ett flertal faktorer, utöver tekniska egenskapskrav, som är nödvändiga att ta i beaktande för att lyckas tillgodose en lämplig utformning. Byggnadens historia och dess tekniska konstruktion kan nämligen utgöra ett särskilt värde. Byggnadsvården är den disciplin inom samhällsutvecklingen som förespråkar varsamt underhåll och bevarande av byggnader, med respekt för byggnadernas originalitet och ursprung. Denna studie syftar till att utreda hur restaureringen av en äldre byggnad utförs i enlighet med goda byggnadsvårdsprinciper enligt denna disciplin, med ambitionen att undersöka såväl tekniska-, som kulturella- och arkitektoniska aspekter. Utöver byggnadsvården nyttjas även disciplinen byggnadsfysik, med vars teori, syftet har varit att bistå undersökningen med tekniskt beräkningsunderlag.   För att uppnå syftet med studien bedrevs dels en litteraturundersökning understödd av personlig kommunikation med restaureringsaktörer, dels en fuktsäkerhetsprojektering. Litteraturundersökningen undersökte dels vilken gällande rätt och vilka föreskrifter som var relevanta att ta i beaktande för att besvara studiens syfte, dels hur detta förslagsvis kan ske i praktiken. Dessutom undersöktes med litteraturundersökningen huruvida traditionell byggnadskonst är kompatibel med den moderna byggnadskonsten, avseende när dessa samverkar under en restaureringsprocess.   Fuktsäkerhetsprojekteringen utredde hur restaureringen av den äldre byggnaden kunde utföras med god diffusionsbeständighet. Detta genom att föreslå fyra alternativa invändiga tilläggsisoleringar för byggnaden. Alternativen analyserades avseende deras respektive fukt- och värmetekniska prestanda, för att sedermera jämföras. Analysen bedrevs med dels handberäkningar inom praktisk byggnadsfysik, dels datorstödd analys med fuktberäkningsprogrammet WUFI® PRO 6.2.   Studien visar på att restaureringen av en äldre byggnad är en komplicerad process, där gällande rätt och föreskrifter kan anses svårtolkade vid dess tillämpningar. Det kan dock anses som att varsamhetskravet, vilket stadgas enligt 8 kap. 17 § Plan- och bygglag (2010:900) (PBL) äger företräde. Det kan vidare anses som att det är byggherrens egna ambition som är central för hur restaureringen bedrivs avseende god byggnadsvårdetik, för att utföra en restaurering enligt goda byggnadsvårdsprinciper är må hända företrädesberättigat enligt gällande rätt och föreskrifter, men det är en komplicerad process att bedriva i en modern samtid.   Fuktsäkerhetsprojekteringen visade att samtliga av de föreslagna alternativen för restaureringen innebar energieffektivisering, men att deras diffusionsbeständiga egenskaper varierade. Det visade också på att de beräkningar som utförts för hand och med datorstöd var till stor del överensstämmande. Det alternativ som var bäst ur byggnadsvårdsetisk fråga blev det slutligen föreslagna, vilket var en invändig tilläggsisolering med cellulosaisolering utan diffusionsplast i konstruktionen. De hygroskopiska egenskaperna hos cellulosan förmodades säkerställa konstruktionens diffusionsbeständighet. / During the restoration of an older building there are several factors, besides technical requirements, that are necessary to consider in order to succeed in achieving a suitable design. This relates to the fact that the history of the building and its technical construction could eventually imply a particular value. In social development, building preservation is the discipline that advocates careful maintenance and preservation of buildings, with respect for their originality and origin. This study aims to investigate how the restoration of an older building is carried out in accordance with good building restoration principles according to this discipline, with the ambition to investigate both technical-, as well as cultural- and architectural aspects. In addition to building preservation, the discipline of building physics is also used, with the purpose to assist the study with a technical calculation basis.   In order to achieve the purpose of the study, a literature study supported by personal communication with restoration actors was conducted, as well as a moisture safety design. The literature study examined valid law and the regulations that were relevant to consider in order to achieve the aim of the study, and partly how this can be done in practice. In addition, the literature study investigated whether traditional building art is compatible with the modern building art, as they do meet during a restoration process.   The moisture safety design investigated how the restoration of the older building could be conducted with good thermal- and moisture resistance. This was done by proposing four alternative internal additional insulations for the building. The alternatives were then analyzed for their respective moisture and heat technical performance and subsequently compared. The analysis was conducted with both hand calculations based on practical building physics, as well as with computer-aided analysis with the moisture calculation program WUFI® PRO 6.2.   The study shows that the process of restoring an older building is a complicated process, where valid law and regulations can be considered difficult to interpret. However, it can be considered that the requirement for caution, as stipulated in chapter 8, 17 § Plan- och bygglag (2010:900) (PBL) takes precedence. Furthermore, the developer´s own ambition can be argued to be central to how the restoration is conducted, since achieving a restoration result according to good building preservation principles, is a difficult undertaking in a modern contemporary.   The moisture safety design showed that all the proposed alternatives for the restoration meant energy efficiency, but their thermal- and moisture resistance properties varied. It also showed that the calculations performed by hand and with computer support were consistent at large. The alternative that was best from a building preservation point of view was finally proposed, which was an interior additional insulation with cellulose insulation without diffusion plastic in the construction. The hygroscopic properties of the cellulose were believed to ensure the diffusion resistance of the construction.

Orden ”gemensam grund” ligger mitt hjärta nära. Jag växte upp i ett samhälle (en kyrka av en religion) där samhället var allt. Schemat för mitt liv var skrivet. Schemat för mitt sinne var sammansatt. Säkerhet. Lugn. Bekvämlighet. Ändå så kontrollerat. Denna säkerhet, lugn och komfort tror jag att Folkets hus kunde ha varit för ett annat jag. Men något mycket friare. En chans att tillhöra, hitta lugn och en känsla av något större än mig själv. Så min frågeställning för detta arbete blev: Kan jag använda en gammal lokal såsom medborgarhuset i Arvidsjaur för att skapa en ny användning och återuppliva en känsla av gemenskap? / The words “common ground” is close to my heart. I grew up in a society (a church of a religion) where the community was everything. The schedule for my life was written. The schedule for my mind was composed. Saftey. Calm. Comfort. Yet so controlled.  This safety, calm and comfort I imagine Folkets hus could have been for another me. But something far freer. A chance to belong, to find tranquillity and a sense of something bigger than myself.  So my thesis question for this project became: Can I use an old building such as medborgarhuset in Arvidsjaur to create a new use and revive a sense of belonging.

Syfte: Att beskriva vilka faktorer som uttryckt i generella termer har betydelse för tandläkarens beslut gällande koronal restaurering av en rotfylld tand.    Material och metod: Fjorton allmäntandläkare (27–64 år) valdes ut strategiskt med avseende på kön, ålder, utbildningsort i Sverige, verksamhet (privat/folktandvård) och yrkeserfarenhet. Semistrukturerade djupintervjuer genomfördes där informanterna ombads att beskriva de två senaste fallen där en direkt restaurering valdes efter rotbehandling av en tand och de två senaste fallen då en indirekt restaurering valdes. Intervjuerna spelades in digitalt och transkriberades ordagrant. Det insamlade materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.    Resultat: Ett mönster identifierades och, för att åskådliggöra det manifesta innehållet, klassificerade dessa i tre kategorier, inklusive två subkategorier för respektive kategori. Den första kategorin var Professionens inflytande med subkategorierna (i) individuella preferenser och (ii) klinisk erfarenhet. Den andra kategorin var Klinisk situation med subkategorierna (i) iakttagbart status och (ii) bedömning inför framtiden. Den tredje kategorin Ekonomiska förutsättningar hade subkategorierna (i) patientrelaterade och (ii) samhällsrelaterade.    Konklusion: Beslutet vid val av koronal restaurering på rotfyllda tänder, och uttryckt i generella termer, påverkades av tandläkarens preferenser och teoretiska kunskap samt kliniska erfarenhet tillsammans med olika kliniska faktorer och ekonomiska förutsättningar, där stödet från både Försäkringskassan och patientens privata ekonomi också ingick. / Aim: To describe which factors expressed in general terms that are important for the dentist's decision regarding coronal restoration of a root-filled tooth.   Material and method: Fourteen general dental practitioners (27-64 years old) were strategically selected according to gender, age, location of undergraduate education in Sweden, professional activities (private/public dental care) and professional experience. Semi-structured in-depth interviews were conducted where the informants were asked to describe the last two cases where a direct restoration was chosen after a root canal treatment of a tooth and the last two cases when an indirect restoration was chosen. The interviews were recorded digitally and transcribed verbatim. The interviews were analyzed according to qualitative content analysis.   Results: A pattern was identified and, to illustrate the manifest content, these were classified into three categories, including two subcategories for each category. The first category was the Influence of the Profession with subcategories individual preferences and clinical experience. The second category was Clinical situation with subcategories observable status and assessment for the future. The third category Economic conditions had subcategories patient-related and community-related.     Conclusion: The decision to choose coronal restoration on root-filled teeth, and expressed in general terms, was influenced by the dentist’s preferences and theoretical knowledge as well as clinical experience together with various clinical factors and financial conditions, where the support from both the Swedish Social Insurance Agency and the patient’s private finances were also included.

Med syftet att undersöka hur ett föremåls autenticitet påverkas av renovering/restaurering, har tolkningar av tre författares respektive syn på begreppet autenticitet applicerats på två restaurerade armbandsur. Renoverings- och restaureringsmetoden som har granskats är lasersvetsning, vilken är snabbt växande till följd av sina positiva egenskaper. Då armbandsurens ekonomiska värde stiger i takt med att det allmänna intresset blir större, finns relevans i att studera den renoverings- eller restaureringsmetod oftast diskuteras i samband med ekonomiskt värde. Även om författarnas ståndpunkter skiljer sig åt, så tycks en gemensam synpunkt vara att begreppet autenticitet är högst subjektivt. I förlängningen har det lett till slutsatsen att begreppet autenticitet ofta är individuellt och att det möjligtvis bör undvikas vid diskussion av konservering, restaurering och renovering. / With the aim to investigate how an object's authenticity is affected by the renovation/restoration, the interpretations of three authors respective views on the concept of authenticity is applied to two restored wristwatches. The renovation or restoration method that has been examined is laser welding, which is rapidly growing as a result of its positive qualities. Since wristwatches economic value rises in line with the public interest becomes greater, the study of the renovation or restoration method that is usually discussed in the context of economic value is relevant. Although the authors positions may differ, there seems to be a common denominator to the concept of authenticity as highly subjective. This has led to the conclusion that the concept of authenticity is often too individual and that it possibly should be avoided when discussing issues of preservation, restoration and renovation.

Föreliggande rapport syftar till att redogöra för hur olika 3D-tekniker kan fungera som praktiskt användbara hjälpmedel i arbeten rörande möbelkonservering och möbelrestaurering. Arbetet behandlar olika tekniker för att skanna och skriva ut, presenterar ett urval av tidigare forskning vilket berör det aktuella ämnet, samt ger inblick i praktiska fallstudier. Den tekniska utvecklingen av 3D-printing och skanning går stadigt framåt vilket väcker frågan om tekniken kan vara ett lämpligt hjälpmedel inom området för föremålsbevarande arbete. I arbetet presenteras ett antal fallstudier där 3D-tekniken har använts för dokumentation och restaurering av olika föremål. Teknikerna har sedan jämförts med konventionella metoder. PLA är ett utskriftsfilament, kanske främst avsett för kommersiellt bruk. I arbetet undersöks detta material och dess kompabilitet med andra material. Efter åldring genomgår materialet ett hållfasthets- och kulörtest. Resultaten visar att PLA kan vara känsligt för UV-strålning och temperaturer över 60°C. Vi anser att 3D-tekniken i flera fall kan fungera som ett användbart hjälpmedel för möbelkonservering. / This thesis seeks to explain how the various 3D-technologies can serve as a practical aid in applied furniture conservation. The thesis deals with various techniques to scan and print, presents a selection of previous research relevant to the topic, and provides insight into the practical case studies. The technical development of 3D printing and scanning is advancing rapidly which raises the question whether the technology can be a useful tool in the field of conservation. The thesis presents a number of case studies where 3D technology has been used for documentation and restoration of various objects. These techniques have been compared with conventional methods. PLA is a printing fillament, perhaps primarily intended for commercial use. The work examines this material and its compatibility with other materials. After aging, the fillament undergoes a structural and color test. The results show that PLA is sensitive to UV-radiation and temperatures above 60°C. We believe that 3D technology can, in many cases, serve as a useful tool for furniture preservation.

Den biologiska mångfalden har det senaste seklet utarmats i Sverige. Det beror till stor del på moderniseringen av jord- och skogsbruk som medfört drastiska habitatminskningar. En av de artrikaste biotoperna är den traditionellt hävdade slåtterängen. Projektet Livslinjen har initierats för att återskapa en sammanhängande slåtteräng genom en hel kommun. Den ska vara cykelbar med pedagogiska inslag för allmänheten och samtidigt fungera som en spridningskorridor för flora och fauna. Denna studie har inventerat örtskikt och övergripande struktur längs med tänkta sträcka. Utifrån de olika områdenas förutsättningar har åtgärder för restaurering och nyetablering föreslagits för att återskapa slåtterängslika miljöer samt generellt verka för en ökad biodiversitet. Merparten av det drygt 10 km långa stråket är präglad av kvävetillförsel och igenväxning. Några områden innehåller arter som indikerar slåtterängslika förhållanden. Äldre grova träd, sandiga marker, stenmurar och andra småbiotoper har noterats. Lämpliga skötselregimer måste implementeras på de flesta områdena. Ett estetiskt förhållningssätt bör finnas med i restaureringsprocessen speciellt i de urbana områdena. De ytor som huserar populationer av ängsvegetation måste fortsätta skötas med traditionella metoder för att kunna bevaras. Att starta med informationsförmedling till allmänheten i början av projektet är viktigt för att skapa förståelse. Uppföljning och nya inventeringar för att utvärdera effekterna av åtgärder tillråds. / Over the past century biodiversity has declined in Sweden as in all other western countries. Mainly due to modernization of agriculture and forestry which has resulted in drastic habitat losses for many species when rural areas have become less diverse and more fragmented. One of the most species-rich habitat is the traditional hay meadow. The Project Livslinjen (the “Lifeline”) has been initiated to re-create a coherent meadow trough a municipality. The public should be able to bike along it the whole way and it should also feature educational elements. At the same time, it should work as a wildlife corridor. In this study an inventory of forbes and the overall structure of the area is performed. This to identify potential actions to re-create meadow-like vegetation and generally increase biodiversity along the route. The study has found that the 10 km long route passes varied grounds with a city center in the middle. Most areas are influenced by nitrogen surplus and overgrowth. Though some areas hosts species that indicates meadow like conditions. Old large trees, sandy slopes, stonewalls and other microhabitats are noted as well. The initial stage of the restoration will focus on depleting nitrogen surpluses in the ground and selectively clear trees and shrubs. Appropriate management regimes must be implemented in most areas. An esthetics eye should be involved in the restoration process since it is recommended that biodiversity should not look untidy. Landscape variation should be a keyword in the process. Gradually, different parts of the route can start to be managed with traditional methods. Then active re-establishment of desirable species can commence. The areas which still house preserved meadow vegetation must continue to be managed accordingly. It is advised to commence with information to the public already at the start of the project to create understanding for what they see. Follow-ups and new inventories to evaluate the effects of measures is advised.

This study compared the length, diameter, volume and amount of dead wood in reaches of the Lögde River and its tributaries one year and three years post instream restoration. This was part of a follow up of the ReBorN restoration project. Wood pieces greater than 1 m in length and 0,1 m in diameter was surveyed. The variables were compared between above and below the former highest coastline and between mainstem and tributary. Wood clustering and placement within each reach was also examined. There were no differences in length, diameter, volume and amount dead wood between one year and three years post restoration. However, in some of the reaches individual differences were significant for some of the variables. The result indicates greater difference between one year and three years post restoration in mainstem and above the highest coastline. The clustering of dead wood in the reaches was not coherent, but in a majority of the reaches the dead wood were more clustered year three. It may have been too close in time after restoration to see any effect. It is also possible that the instream restoration is not sufficient to increase the presence of dead wood in the Lögde River. Further follow up is suggested to draw a conclusion.

Historically, approximately 25% of Sweden's wetlands have been ditched and drained in favour of agriculture, forestry, infrastructure and peat extraction. Major investments have been made in recent years to recreate the natural and environmental benefits that have been lost. Among other things, this has given rise to Falkenberg municipality's plans to apply for funding to rewet Hakamosse. The purpose of the study is to provide Falkenberg municipality with data through analysis of the current situation regarding water chemical parameters and give suggestions on sampling points and suitable parameters to monitor for Hakamosse. The study is limited to hydrology, water chemistry and greenhouse gases. The water chemistry study was performed by sampling and analysis from three sampling points on five occasions. Scientific information and knowledge gained from other rewetting projects has been collected from scientific literature, reports and semi-structured interviews. The chemical water analysis results show variations between the sampling points and the sampling occasions but with few deviating values. The control program's water chemical monitoring should build on the current situation analysis in this study. Based on the literature study, hydrological measurements should include measurements of groundwater levels and water flow. Greenhouse gas emissions can be measured with instruments or calculated using the IPCC's emission factors. A limiting factor in the implementation of monitoring programs is often the availability of time and financial resources, which often leads to a balance between sampling frequency and the number of sampling points depending on the parameter and method. The results also highlight that a risk analysis is needed as the rewetting of Hakamosse may have a major impact on the surrounding environment. / Historiskt har cirka 25% av Sveriges våtmarker dikats och torrlagts till förmån för jordbruk, skogsbruk, infrastruktur och torvtäkter. Stora satsningar har på senare år gjorts för att återskapa de natur- och miljönyttor som gått förlorade. Det har bland annat har gett upphov till Falkenberg kommuns planer på ansökan om bidrag till att återväta Hakamosse. Syftet med studien är att förse Falkenbergs kommun med underlag genom nulägesanalys av vattenkemiska parametrar samt underlag till ett kontrollprogram för Hakamosse. Kontrollprogrammet är avgränsat till hydrologi, vattenkemi och växthusgaser. Den kvantitativa vattenkemiska undersökningen utfördes genom provtagning och analys från tre provtagningspunkter under fem tillfällen. Underlag till utformning av kontrollprogram har insamlats från vetenskaplig litteratur, rapporter och semistrukturerade intervjuer. Det vattenkemiska analysresultatet visar variationer mellan provtagningspunkterna och provtagningstillfällena men med få avvikande värden. Kontrollprogrammets vattenkemiska övervakning bör bygga vidare på nulägesanalysen i denna studie. Baserat på litteraturstudien ska hydrologiska mätningar inkludera mätningar av grundvattennivåer samt vattenflöde. Växthusgasgasavgången kan förslagsvis mätas med provtagningsinstrument eller beräknas med hjälp av IPCC:s emissionsfaktorer. En begränsande faktor vid utformningen av kontrollprogram är ofta tillgången till tidsmässiga och ekonomiska resurser, vilket ofta leder till avvägning mellan provtagningsfrekvens och antalet provtagningspunkter beroende på parameter och metod. Resultatet belyser även att en riskanalys behövs då en återvätning av Hakamosse kan ha en stor påverkan på omgivningen.